Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2011-03-09-Speech-3-124-000"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20110309.7.3-124-000"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Dlouhodobá fiskální nerovnováha Řecka v květnu 2010 vyústila v nemalý záchranný krizový balíček v celkové výši 720 miliard eur z prostředků EU a Mezinárodního měnového fondu. Navzdory tomu, že byl pro země eurozóny vytvořen speciální Fond finanční stability Evropské unie (EFSF) s prostředky do výše 440 miliard eur, nedá se konstatovat, že by veškeré problémy EU byly překonány. Navíc fungování EFSF je omezeno koncem roku 2012 a mezi finančními investory panuje určitá nejistota, co nastane po tomto datu, resp. po vypršení poskytnutých garancí, s dluhy problémových zemí eurozóny. Z tohoto důvodu je změna článku 136 SFEU, resp. vytvoření stabilizačního mechanismu po roce 2013, žádoucí pro budoucí finanční a fiskální stabilitu EU. Nicméně bych chtěl upozornit na to, že tento mechanismus nebude samospasitelný pro vlastní záchranu rozpočtů problémových (periferních) států a že by se mělo zvážit i komplexní řešení dané problematiky (redukce veřejného dluhu, obnova důvěryhodnosti bankovního sektoru a strukturální reformy včetně fiskální konsolidace periferních zemí za účelem zvýšení jejich konkurenceschopnosti). Celkově se domnívám, že předložená zpráva kolegů Elmara Broka a Roberta Gualtieriho představuje precizní analýzu dané problematiky, odkazuje na relevantní legislativu EU včetně stanoviska Rozpočtového výboru, a proto doporučuji schválit změnu článku 136 SFEU v navrhovaném znění."@cs1
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"I maj 2010 førte den langvarige finanspolitiske ubalance i Grækenland til en stor redningspakke på 720 mia. EUR fra EU's ressourcer og Den Internationale Valutafond. Trods oprettelse af den særlige europæiske finansielle stabilitetsfacilitet (EFSF) for landene i euroområdet, med ressourcer på op til 440 mia. EUR, kan man ikke sige, at alle EU's problemer er overstået. Desuden ophører EFSF ved udgangen af 2012, og der hersker en vis usikkerhed blandt investorer, med hensyn til hvad der vil ske med gælden i problemlandene i euroområdet efter denne dato eller efter udløbet af de stillede garantier. Af hensyn til EU's fremtidige økonomiske og finanspolitiske stabilitet er det derfor ønskværdigt med en ændring af artikel 136 i traktaten, således at der indføres en stabiliseringsmekanisme efter 2013. Ikke desto mindre vil jeg gerne påpege, at denne mekanisme ikke vil være en patentløsning, der kan udgøre en egentlig beskyttelse af budgetterne i problemstater (eller periferi-stater), og at vi også skal overveje en omfattende løsning på dette problem (nedbringelse af offentlig gæld, fornyet tillid til banksektoren og strukturreformer, herunder finanspolitisk konsolidering af periferistater for at øge deres konkurrenceevne). Alt i alt mener jeg, at Elmar Brok og Robert Gualtieri giver en præcis analyse af spørgsmålet i deres betænkning, idet de refererer til den relevante EU-lovgivning såvel som Budgetudvalgets holdning. Jeg anbefaler derfor en vedtagelse af ændringsforslaget til artikel 136 i traktaten i dets foreslåede form."@da2
"Im Mai 2010 führte das langfristige haushaltspolitische Ungleichgewicht in Griechenland zur Bereitstellung eines großen Rettungspakets in Höhe von 720 Mrd. EUR aus den Mitteln der EU und des Internationalen Währungsfonds. Obwohl für die Länder des Euroraums die spezielle Europäische Finanzstabilisierungsfazilität (EFSF) mit Mitteln in Höhe von bis zu 440 Mrd. EUR gegründet wurde, kann man nicht behaupten, dass alle Probleme der EU behoben wurden. Darüber hinaus wird die EFSF nur noch bis Ende 2012 betrieben, und unter den Investoren herrscht Unsicherheit hinsichtlich der Frage, was mit den Schulden von Problemländern des Euroraums nach diesem Datum oder nach Auslaufen der bereitgestellten Garantien geschehen wird. Aus diesem Grund ist eine Änderung von Artikel 136 des Vertrags zur Schaffung eines Stabilitätsmechanismus nach 2013 für die künftige finanzielle und haushaltspolitische Stabilität der EU wünschenswert. Nichtsdestotrotz möchte ich darauf hinweisen, dass dieser Mechanismus kein Allheilmittel für die Haushalte von Problem- (oder Peripherie-) Staaten darstellen wird und dass wir auch eine umfassende Lösung für dieses Problem in Betracht ziehen müssen (Verringerung der öffentlichen Schuld, Wiederherstellung des Vertrauens im Bankensektor und Strukturreformen sowie die Haushaltskonsolidierung von Peripheriestaaten, um deren Wettbewerbsfähigkeit anzukurbeln). Im Großen und Ganzen denke ich, dass der von Elmar Brok und Robert Gualtieri vorgelegte Bericht, der Bezug auf die einschlägigen EU-Rechtsvorschriften sowie auf die Stellungnahme des Haushaltsausschusses nimmt, eine exakte Analyse des Problems darstellt. Und daher empfehle ich, die Änderung von Artikel 136 des Vertrags in ihrer vorgeschlagenen Form anzunehmen."@de9
"Τον Μάιο του 2010, η μακροχρόνια δημοσιονομική ανισορροπία στην Ελλάδα είχε ως αποτέλεσμα μια σημαντική δέσμη μέτρων διάσωσης της τάξεως των 720 δισεκατομμυρίων ευρώ από τους πόρους της ΕΕ και του Διεθνούς Νομισματικού Ταμείου. Παρά το γεγονός ότι η ειδική ευρωπαϊκή διευκόλυνση χρηματοπιστωτικής δταθερότητας δημιουργήθηκε για τις χώρες της ευρωζώνης, με πόρους που ανέρχονται στα 440 δισεκατομμύρια ευρώ, δεν μπορούμε να ισχυριστούμε ότι έχουν ξεπεραστεί όλα τα προβλήματα της ΕΕ. Επιπλέον, η λειτουργία της ευρωπαϊκής διευκόλυνσης χρηματοπιστωτικής σταθερότητας λήγει στο τέλος του 2012, και ένας βαθμός αβεβαιότητας κυριεύει τους επενδυτές σχετικά με τις εξελίξεις όσον αφορά τα χρέη των προβληματικών χωρών της ζώνης του ευρώ μετά την ημερομηνία αυτή ή αφού θα έχουν εξαντληθεί οι εγγυήσεις που παρέχονται. Για τον λόγο αυτόν, μια αλλαγή του άρθρου 136 της Συνθήκης, η οποία θα δημιουργεί έναν μηχανισμό σταθερότητας μετά το 2013, είναι επιθυμητή για την μελλοντική χρηματοπιστωτική και δημοσιονομική σταθερότητα της ΕΕ. Ωστόσο, θα ήθελα να επισημάνω ότι ο μηχανισμός αυτός δεν θα αποτελέσει πανάκεια για την πραγματική προστασία των προϋπολογισμών των προβληματικών (ή περιφερειακών) κρατών, και ότι πρέπει να βρούμε μια συνολική λύση για το πρόβλημα αυτό (μείωση του δημοσίου χρέους, ανανέωση της εμπιστοσύνης στον τραπεζικό τομέα και διαρθρωτικές μεταρρυθμίσεις, συμπεριλαμβανομένης της δημοσιονομικής εξυγίανσης των περιφερειακών κρατών προκειμένου να δώσουμε ώθηση στην ανταγωνιστικότητά τους). Εν συνόλω, πιστεύω ότι η έκθεση που υπεβλήθη από τους κκ. Elmar Brok και Robert Gualtieri παρουσιάζει μια ακριβή ανάλυση του ζητήματος, καθώς αναφέρεται στη σχετική ευρωπαϊκή νομοθεσία καθώς και στη γνωμοδότηση της Επιτροπής Προϋπολογισμών, και συνεπώς συστήνω την έγκριση της τροποποίησης του άρθρου 136 της Συνθήκης στην προτεινόμενη μορφή της."@el10
"In May 2010, the long-term fiscal imbalance in Greece resulted in a major rescue package amounting to EUR 720 billion from the resources of the EU and the International Monetary Fund. Despite the fact that the special European Financial Stability Facility (EFSF) was created for euro area countries, with resources of up to EUR 440 billion, it cannot be said that all of the EU’s problems have been overcome. Moreover, the operation of the EFSF terminates at the end of 2012, and a measure of uncertainty prevails among investors as to what will happen with the debts of problem euro area countries after this date, or after the guarantees provided run out. It is for this reason that a change to Article 136 of the Treaty, creating a stabilisation mechanism after 2013, is desirable for the EU’s future financial and fiscal stability. Nevertheless, I would like to point out that this mechanism will not be a panacea for the actual protection of the budgets of problem (or peripheral) states, and that we also need to consider a comprehensive solution to this problem (public debt reduction, renewal of confidence in the banking sector and structural reforms, including fiscal consolidation of the peripheral states in order to boost their competitiveness). On the whole, I think that the report submitted by Elmar Brok and Robert Gualtieri presents an accurate analysis of the issue, referring to the relevant EU legislation as well as the opinion of the Committee on Budgets, and I therefore recommend approving the amendment to Article 136 of the Treaty in its proposed form."@en4
"En mayo de 2010 el prolongado desequilibrio fiscal de Grecia tuvo como consecuencia un paquete de rescate de 720 000 millones de euros procedente de los recursos de la UE y del Fondo Monetario Internacional. A pesar de que los países de la zona del euro crearon el Fondo Europeo de Estabilidad Financiera (FEEF), que contaba con 440 000 millones de euros, no se pudieron solucionar todos los problemas comunitarios. Además, el FEEF solo tiene competencias hasta finales de 2012 y predomina la incertidumbre entre los inversores sobre qué ocurrirá con las deudas de los países de la zona del euro en dificultades a partir de entonces o cuando se agoten las garantías. Por este motivo se considera recomendable la modificación del artículo 136 de Tratado y la creación de un mecanismo de estabilidad a partir del año 2013 para promover la estabilidad fiscal y financiera en Europa. Sin embargo, quisiera hacer hincapié en que este mecanismo no será la panacea para la protección presupuestaria de los Estados miembros en dificultades, o Estados periféricos. También habrá que plantearse una amplia solución a este problema, por ejemplo, mediante la reducción de la deuda pública, el afianzamiento de la confianza en el sector bancario y reformas estructurales que impulsen la competitividad de los Estados periféricos, como la consolidación fiscal. En general, creo que el informe del señor Brok y el señor Gualtieri ofrece un análisis preciso del problema y hace referencia a la legislación comunitaria relevante y a la opinión de la Comisión de Presupuestos. Por ello recomiendo la aprobación íntegra de la propuesta sobre la modificación del artículo 136 del Tratado."@es21
"2010. aasta mais tingis pikaajaline eelarveline tasakaalustamatus Kreekas olulise päästepaketi summas 720 miljardit eurot, mis pärineb ELi ja rahvusvahelise rahafondi vahenditest. Vaatamata asjaolule, et euroala riikide jaoks töötati välja spetsiaalne Euroopa finantsstabiilsuse tagamise üksus (
EFSF), mille vahendid moodustavad kuni 440 miljardit eurot, ei saa öelda, et kõik ELi probleemid on ületatud. Lisaks lõpetab EFSF oma tegutsemise 2012. aasta lõpus ja investorite hulgas valitseb ebakindlus, kuna nad ei tea, mis hakkab juhtuma probleemsete euroala riikide võlgadega pärast seda kuupäeva või pärast garantiide lõppemist. Sel põhjusel on ELi tulevase finants- ja fiskaalstabiilsuse jaoks soovitav muuta aluslepingu artiklit 136, millega luuakse stabiilsusmehhanism pärast 2013. aastat. Sellele vaatamata sooviksin märkida, et see mehhanism ei ole imeravim problemaatiliste (ehk äärealade) liikmesriikide eelarvete kaitseks ja et meil on ka vaja kaaluda selle probleemi põhjalikku lahendust (riigivõla vähendamine, usalduse uuendamine pangandussektoris ja struktuursed reformid, sealhulgas äärealade liikmesriikide fiskaalkonsolideerimine, et suurendada nende konkurentsivõimet). Tervikuna leian, et Elmar Broki ja Robert Gualtieri esitatud raport kujutab selle küsimuse täpset analüüsi, viidates asjaomastele ELi õigusaktidele, samuti eelarvekomisjoni arvamusele, mistõttu soovitan aluslepingu artikli 136 muutmist väljapakutud vormis."@et5
"Toukokuussa 2010 Kreikan pitkäaikainen talouden epätasapaino johti valtavaan pelastuspakettiin, jonka arvo on 720 miljardia euroa ja joka saatiin EU:n ja kansainvälisen valuuttarahaston varoista. Huolimatta siitä, että euroalueen maita varten luotiin Euroopan rahoitusvakausväline (ERVV), jonka varat olivat jopa 440 miljardia euroa, ei voida sanoa, että kaikki EU:n ongelmat on ratkaistu. ERVV:n toiminta lisäksi loppuu vuoden 2012 lopussa, ja sijoittajien keskuudessa vallitsee jonkin verran epävarmuutta siitä, mitä tapahtuu euroalueen ongelmaveloille tuon päivämäärän jälkeen tai sen jälkeen, kun takuut on käytetty. Siksi perussopimuksen 136 artiklan muutos, jolla luodaan vakausmekanismi vuoden 2013 jälkeiselle ajalle, on suotavaa EU:n tulevan rahoitus- ja talousvakauden kannalta. Haluaisin kuitenkin huomauttaa, että tämä mekanismi ei ole patenttiratkaisu niiden valtioiden, joilla on ongelmalliset talousarviot (tai syrjäisten valtioiden) nykyiseen suojeluun, ja että meidän on harkittava myös kattavaa ratkaisua tähän ongelmaan (julkisen velan vähentäminen, luottamuksen palauttaminen pankkialalla ja rakenneuudistukset, mukaan luettuna syrjäisten valtioiden julkisen talouden vahvistaminen niiden kilpailukyvyn vauhdittamiseksi). Kokonaisuudessaan katson, että Elmar Brokin ja Roberto Gualtierin toimittama mietintö on tarkka analyysi asiasta, ja siinä viitataan sekä asiaankuuluvaan EU:n lainsäädäntöön että budjettivaliokunnan lausuntoon, ja minä suosittelen siksi perussopimuksen 136 artiklan muutoksen hyväksymistä ehdotetussa muodossa."@fi7
"En mai 2010, le déséquilibre budgétaire prolongé de la Grèce a conduit à l’adoption d’un important train de mesures de sauvetage de 720 milliards d’euros provenant des ressources de l’UE et du Fonds monétaire international. Malgré la création du mécanisme européen de stabilisation financière (MESF) pour les pays de la zone euro, dont les ressources peuvent aller jusqu’à 440 milliards d’euros, on ne peut pas dire que tous les problèmes de l’UE ont été résolus. En outre, le MESF cessera de fonctionner fin 2012, et de l’incertitude règne parmi les investisseurs quant à ce qu’il adviendra des dettes des pays de la zone euro en difficulté après cette date ou après l’expiration des garanties fournies. C’est la raison pour laquelle une modification de l’article 136 du traité, instaurant un mécanisme de stabilisation après 2013, est souhaitable pour l’avenir de la stabilité budgétaire et financière de l’UE. Je tiens néanmoins à souligner que ce mécanisme ne sera pas une panacée en termes de protection réelle des budgets des pays en difficulté (ou périphériques) et que nous devons aussi envisager une solution globale à ce problème (réduction de la dette publique, rétablissement de la confiance dans le secteur bancaire et réformes structurelles, y compris la consolidation budgétaire des pays périphériques afin d’accroître leur compétitivité). Globalement, le rapport présenté par MM. Brok et Gualtieri contient une analyse précise du problème, qui renvoie à la législation européenne pertinente ainsi qu’à l’avis de la commission des budgets, et je recommande donc d’approuver la modification de l’article 136 du traité sous la forme proposée."@fr8
"Dlouhodobá fiskální nerovnováha Řecka v květnu 2010 vyústila v nemalý záchranný krizový balíček v celkové výši 720 miliard eur z prostředků EU a Mezinárodního měnového fondu. Navzdory tomu, že byl pro země eurozóny vytvořen speciální Fond finanční stability Evropské unie (EFSF) s prostředky do výše 440 miliard eur, nedá se konstatovat, že by veškeré problémy EU byly překonány. Navíc fungování EFSF je omezeno koncem roku 2012 a mezi finančními investory panuje určitá nejistota, co nastane po tomto datu, resp. po vypršení poskytnutých garancí, s dluhy problémových zemí eurozóny. Z tohoto důvodu je změna článku 136 SFEU, resp. vytvoření stabilizačního mechanismu po roce 2013, žádoucí pro budoucí finanční a fiskální stabilitu EU. Nicméně bych chtěl upozornit na to, že tento mechanismus nebude samospasitelný pro vlastní záchranu rozpočtů problémových (periferních) států a že by se mělo zvážit i komplexní řešení dané problematiky (redukce veřejného dluhu, obnova důvěryhodnosti bankovního sektoru a strukturální reformy včetně fiskální konsolidace periferních zemí za účelem zvýšení jejich konkurenceschopnosti). Celkově se domnívám, že předložená zpráva kolegů Elmara Broka a Roberta Gualtieriho představuje precizní analýzu dané problematiky, odkazuje na relevantní legislativu EU včetně stanoviska Rozpočtového výboru, a proto doporučuji schválit změnu článku 136 SFEU v navrhovaném znění."@hu11
"A maggio del 2010, lo squilibrio fiscale a lungo termine della Grecia aveva reso necessario un pacchetto di salvataggio del valore di 720 miliardi di euro, finanziato dall'UE e dal Fondo monetario internazionale. Sebbene il fondo europeo di stabilità finanziaria (FESF) sia stato creato per i paesi della zona euro, con risorse fino a 440 miliardi di euro, non si può dire che sia servito a risolvere tutti i problemi dell'UE. La conclusione del FESF è inoltre prevista a fine 2012, e tra gli investitori circola un senso di incertezza su che cosa accadrà al debito dei paesi problematici della zona euro dopo tale data, o una volta che si esauriranno le garanzie prestate. Per questo motivo è auspicabile modificare l'articolo 136 del trattato, allo scopo di creare un meccanismo di stabilizzazione dopo il 2013, nell'interesse della futura stabilità finanziaria e fiscale dell'UE. Cionondimeno, dobbiamo tenere presente che questo meccanismo non sarà una panacea per l'effettiva protezione dei bilanci dei paesi problematici (o periferici), e occorre prendere in esame anche una soluzione di ampio respiro a questo problema, capace di ridurre il debito pubblico, rinnovare la fiducia nel settore bancario e attuare riforme strutturali, ivi compreso il consolidamento fiscale degli stati periferici, al fine di incrementarne la competitività. Nel complesso, ritengo che la relazione degli onorevoli Brok e Gualtieri offra un'analisi accurata della questione, come pure riferimenti alle norme pertinenti del diritto comunitario e il parere della commissione per i bilanci; raccomando pertanto l'approvazione della modifica all'articolo 136 del trattato così com'è stata presentata."@it12
"Ilgalaikis fiskalinis disbalansas Graikijoje lėmė tai, kad 2010 m. gegužės mėn. buvo patvirtintas didelis gelbėjimo priemonių rinkinys, kuriam įgyvendinti skirta 720 mlrd. EUR iš ES ir Tarptautinio valiutos fondo lėšų. Nepaisant to, kad įsteigtas specialiai euro zonos šalims skirtas 440 mlrd. EUR vertės Europos finansinio stabilumo fondas (EFSF), negalima sakyti, kad visos ES problemos jau įveiktos. Be to, EFSF 2012 m. pabaigoje baigs veikti ir investuotojams neaišku, kas bus dėl probleminių euro zonos šalių skolų po šios datos, kitaip sakant, po to, kai garantijoms skirtos lėšos bus išnaudotos. Būtent todėl Sutarties 136 straipsnio pakeitimas, kuris suteiktų galimybę 2013 m. sukurti stabilizavimo mechanizmą, yra pageidautinas siekiant užtikrinti ateityje ES finansinį ir fiskalinį stabilumą. Vis dėlto norėčiau atkreipti dėmesį į tai, kad šis mechanizmas nebus panacėja užtikrinant tikrą probleminių (ar pakraščio) šalių biudžetų apsaugą ir kad mums taip pat reikia rasti visapusišką šios problemos sprendimą, kuris padėtų sumažinti valstybės skolą, atgaivinti pasitikėjimą bankininkystės sektoriumi ir struktūrinėmis reformomis, įskaitant pakraščio šalių fiskalinį konsolidavimą siekiant padidinti jų konkurencingumą. Apskritai manau, kad Elmaro Broko ir Roberto Gualtieri pranešime pateikiama tiksli šių problemų analizė, atlikta remiantis atitinkamais ES teisės aktais ir Biudžeto komiteto nuomone, todėl rekomenduoju patvirtinti pasiūlytą Sutarties 136 straipsnio pakeitimą."@lt14
"Grieķijas ilgstošās fiskālās nelīdzsvarotības dēļ 2010. gada maijā tika izstrādāta vērienīga glābšanas dokumentu pakete, kuras līdzekļu apjoms bija EUR 720 miljardu no ES un Starptautiskā Valūtas fonda līdzekļiem. Neraugoties uz to, ka eiro zonas valstīm tika izveidots īpašs Eiropas finanšu stabilitātes instruments (
) un tā līdzekļu apjoms bija gandrīz EUR 440 miljardu, nevarētu apgalvot, ka visas ES problēmas ir pārvarētas. Turklāt
beigs darboties 2012. gada beigās, un ieguldītāju vidū valda neskaidrība par to, kas notiks ar eiro zonas problemātisko valstu parādiem pēc šā termiņa vai tad, kad sniegtās garantijas vairs nebūs spēkā. Tādēļ, lai nodrošinātu ES turpmāko finanšu un fiskālo stabilitāti, ir vēlams izdarīt grozījumus Līguma 136. pantā, izveidojot stabilitātes mehānismu laikposmam pēc 2013. gada. Taču es vēlos norādīt, ka šis mehānisms nebūs brīnumlīdzeklis, kas aizsargās problemātisko (vai perifēro) valstu budžetus un ka mums ir jāapsver arī visaptverošs šīs problēmas risinājums (valsts parāda samazināšana, banku nozares uzticamības atjaunošana un strukturālās reformas, tostarp perifēro valstu fiskālā konsolidācija, lai uzlabotu to konkurētspēju). Kopumā es uzskatu, ka
un
iesniegtajā ziņojumā ir sniegta precīza analīze par šo jautājumu, atsaucoties uz saistošajiem ES tiesību aktiem, kā arī Budžeta komitejas atzinumu, tādēļ es iesaku apstiprināt ierosināto Līguma 136. panta grozījumu."@lv13
"Dlouhodobá fiskální nerovnováha Řecka v květnu 2010 vyústila v nemalý záchranný krizový balíček v celkové výši 720 miliard eur z prostředků EU a Mezinárodního měnového fondu. Navzdory tomu, že byl pro země eurozóny vytvořen speciální Fond finanční stability Evropské unie (EFSF) s prostředky do výše 440 miliard eur, nedá se konstatovat, že by veškeré problémy EU byly překonány. Navíc fungování EFSF je omezeno koncem roku 2012 a mezi finančními investory panuje určitá nejistota, co nastane po tomto datu, resp. po vypršení poskytnutých garancí, s dluhy problémových zemí eurozóny. Z tohoto důvodu je změna článku 136 SFEU, resp. vytvoření stabilizačního mechanismu po roce 2013, žádoucí pro budoucí finanční a fiskální stabilitu EU. Nicméně bych chtěl upozornit na to, že tento mechanismus nebude samospasitelný pro vlastní záchranu rozpočtů problémových (periferních) států a že by se mělo zvážit i komplexní řešení dané problematiky (redukce veřejného dluhu, obnova důvěryhodnosti bankovního sektoru a strukturální reformy včetně fiskální konsolidace periferních zemí za účelem zvýšení jejich konkurenceschopnosti). Celkově se domnívám, že předložená zpráva kolegů Elmara Broka a Roberta Gualtieriho představuje precizní analýzu dané problematiky, odkazuje na relevantní legislativu EU včetně stanoviska Rozpočtového výboru, a proto doporučuji schválit změnu článku 136 SFEU v navrhovaném znění."@mt15
"De jarenlange begrotingsonevenwichtigheden hebben geleid tot een niet onaanzienlijk reddingspakket van 720 miljard euro, gefinancierd door de EU en het Internationaal Monetair Fonds. Ondanks het feit dat er voor dit lid van de eurozone een speciale Europese Faciliteit voor financiële stabiliteit (EFSF) met een totale omvang van 440 miljard euro in het leven is geroepen, kan niet bepaald beweerd worden dat alle problemen in de EU zijn opgelost. Bovendien is de werking van de EFSF beperkt tot eind 2012, reden waarom er onder investeerders nogal wat onzekerheid bestaat over wat er na die datum, dus na het verstrijken van de verstrekte garanties, gebeuren gaat met de schulden van de probleemlanden van de eurozone. Het is om die reden van groot belang dat artikel 136 van het VWEU wordt gewijzigd, oftewel dat er een stabiliseringsmechanisme tot stand wordt gebracht voor na 2013. Dat is meer dan gewenst voor de toekomstige financiële en fiscale stabiliteit van de Europese Unie. Desalniettemin wil ik erop wijzen dat dit mechanisme geen panacee is voor het oplossen van de begrotingsproblemen van de (perifere) lidstaten. Ook moet goed worden gekeken naar een allesomvattende oplossing van de problematiek (vermindering van de overheidsschulden, herstel van de geloofwaardigheid van de banksector, alsook striktere hervormingen, waaronder consolidatie van de overheidsfinanciën van de perifere landen ter vergroting van hun concurrentievermogen). Over het algeheel gesproken is dit verslag van de heer Brok en de heer Gualtieri een nauwkeurige analyse van de problematiek in kwestie en verwijst het terecht naar de desbetreffende communautaire wetgeving, alsook naar de standpunten van de Begrotingscommissie. Gezien dit alles zou ik willen aanbevelen de voorgestelde wijziging van artikel 136 VWEU goed te keuren."@nl3
"W maju 2010 roku długoterminowy brak równowagi fiskalnej spowodował przyznanie Grecji dużego pakietu ratunkowego w kwocie 720 miliardów euro ze środków UE oraz Międzynarodowego Funduszu Walutowego. Mimo utworzenia specjalnego Europejskiego Instrumentu Stabilności Finansowej dla krajów ze strefy euro, obejmującego środki w kwocie 440 miliardów euro, nie można powiedzieć, że rozwiązano wszystkie problemy UE. Ponadto Europejski Instrument Stabilności Finansowej przestaje funkcjonować pod koniec 2012 roku, natomiast wśród inwestorów panuje niepewność co do zadłużeń krajów ze strefy euro mających problemy, po tej dacie lub po wygaśnięciu udzielonych gwarancji. To dlatego zmiana art. 136 Traktatu, mająca na celu utworzenie mechanizmu stabilizacyjnego na okres po 2013 roku, jest pożądana, jeśli chodzi o przyszłą finansową i fiskalną stabilność UE. Chciałbym jednak podkreślić, że mechanizm ten nie będzie panaceum na faktyczną ochronę budżetów państw borykających się z problemami (lub peryferyjnych), oraz że musimy rozważyć kompleksowe rozwiązanie tego problemu (zmniejszenie długu publicznego, odnowienie zaufania do sektora bankowego i reform strukturalnych, w tym fiskalną konsolidację państw peryferyjnych, mającą na celu stymulowanie ich konkurencyjności). Ogólnie ujmując, moim zdaniem sprawozdanie przedstawione przez panów Elmara Broka i Roberta Gualtieriego stanowi dokładną analizę omawianej sprawy oraz nawiązuje do odpowiedniego prawodawstwa UE i opinii Komisji Budżetowej, zatem zalecałbym zatwierdzenie zmiany art. 136 Traktatu w proponowanej formie."@pl16
"Em Maio de 2010, o desequilíbrio orçamental de longa data verificado na Grécia resultou num avultado pacote de medidas de salvamento no valor total de 720 mil milhões de euros provenientes dos recursos da UE e do Fundo Monetário Internacional. Apesar de o Fundo Europeu de Estabilidade Financeira (FEEF) ter sido criado para os países da área do euro, com recursos na ordem de 440 mil milhões de euros, não pode dizer-se que todos os problemas da UE foram superados. Além disso, o período de vigência do FEEF cessa no final de 2012 e subsiste alguma incerteza entre os investidores quanto ao que irá acontecer às dívidas dos países problemáticos da área do euro após esta data ou após o esgotamento das garantias fornecidas. Por este motivo, a alteração do artigo 136.º do Tratado, que cria um mecanismo de estabilização após 2013, é desejável para a futura estabilidade financeira e orçamental da UE. No entanto, gostaria de salientar que este mecanismo não será uma panaceia para a protecção efectiva dos orçamentos de Estados problemáticos (ou periféricos) e é necessário também considerar uma solução abrangente para este problema (redução da dívida pública, renovação da confiança no sector bancário e reformas estruturais, incluindo a consolidação orçamental dos Estados periféricos para impulsionar a sua competitividade). No geral, penso que o relatório apresentado pelos senhores deputados Elmar Brok e Robert Gualtieri apresenta uma análise exacta da questão, remetendo para a legislação da UE relevante e para o parecer da Comissão dos Orçamentos, pelo que recomendo a aprovação da alteração ao artigo 136.º do Tratado, tal como está formulada."@pt17
"În luna mai 2010, dezechilibrul fiscal din Grecia a dus pe termen lung la un pachet de salvare major în valoare de 720 de miliarde EUR din resursele UE și ale Fondului Monetar Internațional. În ciuda faptului că Fondul European de Stabilitate Financiară (FESF) a fost creat pentru țările din zona euro, cu resurse de până la 440 de miliarde EUR, nu se poate spune că toate problemele UE au fost depășite. În plus, funcționarea FESF se încheie la sfârșitul anului 2012, iar în rândul investitorilor predomină o oarecare incertitudine cu privire la ceea ce se va întâmpla cu datoriile țărilor din zona euro după această dată, sau după expirarea garanțiile prevăzute. Din acest motiv, modificarea articolului 136 din tratat, respectiv crearea unui mecanism de stabilizare după anul 2013, este de dorit pentru viitoarea stabilitate financiară și fiscală a UE. Cu toate acestea, aș dori să subliniez faptul că acest mecanism nu va fi un panaceu pentru protecția reală a bugetelor statelor problemă (sau periferice) și că trebuie să luăm în considerare și o soluție cuprinzătoare la această problemă (reducerea datoriei publice, restabilirea credibilității în sectorul bancar și reforme structurale, inclusiv consolidarea fiscală a statelor periferice, în scopul de a le stimula competitivitatea). Per ansamblu, cred că raportul prezentat de Elmar Brok și Robert Gualtieri prezintă o analiză exactă a problemei, referindu-se la legislația UE relevantă, precum și la avizul Comisiei pentru bugete și, prin urmare, recomand aprobarea amendamentului la articolul 136 din Tratat, în forma sa propusă."@ro18
"Dlhodobá fiškálna nerovnováha Grécka v máji 2010 vyústila do nemalého záchranného krízového balíka v celkovej výške 720 miliárd eur z prostriedkov EÚ a Medzinárodného menového fondu. Napriek tomu, že bol pre krajiny eurozóny vytvorený špeciálny Fond pre finančnú stabilitu Európskej únie (EFSF) s prostriedkami až vo výške 440 miliárd eur, nedá sa povedať, že boli prekonané všetky problémy EÚ. Fungovanie EFSF je navyše obmedzené do konca roka 2012 a medzi finančnými investormi panuje určitá neistota, čo sa stane po tomto dátume, resp. po vypršaní poskytnutých záruk, s dlhmi problémových krajín eurozóny. Z tohto dôvodu je pre budúcu finančnú a fiškálnu stabilitu EÚ potrebná zmena článku 136 Zmluvy o fungovaní Európskej únie (SFEU), resp. vytvorenie mechanizmu pre stabilitu po roku 2013. Predsa len by som chcel upozorniť na to, že tento mechanizmus nebude všeliekom na samotnú záchranu rozpočtov problémových (periférnych) štátov a že by sa malo zvážiť aj komplexné riešenie danej problematiky (zníženie verejného dlhu, obnova dôveryhodnosti bankového sektora a štrukturálne reformy vrátane fiškálnej konsolidácie periférnych štátov s cieľom zvýšiť ich konkurencieschopnosť). Celkovo sa domnievam, že predložená správa kolegov Elmara Broka a Roberta Gualtieriho predstavuje presnú analýzu danej problematiky, odkazuje na relevantné právne predpisy EÚ vrátane stanoviska Výboru pre rozpočet, a preto odporúčam schváliť zmenu a doplnenie článku 136 ZFEÚ v navrhovanej podobe."@sk19
"Maja 2010 je dolgotrajno javnofinančno neravnovesje v Grčiji privedlo do obsežnega svežnja pomoči v višini 720 milijard EUR iz sredstev EU in Mednarodnega denarnega sklada. Kljub temu, da je bil za države euroobmočja vzpostavljen posebni evropski instrument za finančno stabilnost (EFSF) s sredstvi v višini do 440 milijard EUR, ne moremo reči, da so bile odpravljene vse težave EU. Poleg tega se delovanje EFSF konča konec leta 2012 in med vlagatelji prevladuje določena mera negotovosti glede tega, kaj se bo zgodilo z dolgovi problematičnih držav euroobmočja po tem datumu ali po izteku zagotovljenih jamstev. Zaradi tega je za prihodnjo finančno in javnofinančno stabilnost EU zaželena sprememba člena 136 Pogodbe, ki vzpostavlja mehanizem za stabilizacijo po letu 2013. Vendar bi rad poudaril, da ta mehanizem ne bo čudežno zdravilo za dejansko zaščito proračunov problematičnih (ali obrobnih) držav in da moramo razmisliti tudi o celoviti rešitvi te težave (zmanjšanje javnega dolga, ponovna vzpostavitev zaupanja v bančni sektor in strukturne reforme, vključno z javnofinančno konsolidacijo obrobnih držav, da se poveča njihova konkurenčnost). Na splošno menim, da poročilo, ki sta ga predložila Elmar Brok in Roberto Gualtieri, predstavlja natančno analizo vprašanja ter se sklicuje na ustrezno zakonodajo EU in mnenje Odbora za proračun, zato priporočam odobritev spremembe člena 136 Pogodbe v predlagani obliki."@sl20
"I maj 2010 resulterade de långsiktiga finanspolitiska obalanserna i Grekland i ett omfattande räddningspaket som uppgick till 720 miljarder euro från EU:s medel och IMF. Trots att den särskilda europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) upprättades för länderna i euroområdet, med medel på upp till 440 miljarder euro, kan man inte påstå att man har löst EU:s alla problem. EFSF upphör dessutom i slutet av 2012, och det finns en viss osäkerhet bland investerarna om vad som kommer att hända med de skulder som problemländer i euroområdet har efter upphörandet, eller efter det att garantierna inte gäller längre. Det är därför som en ändring av artikel 136 i fördraget, genom vilken man skapar en stabilitetsmekanism efter 2013, är önskvärd med hänsyn till EU:s framtida finansiella och finanspolitiska stabilitet.
Jag vill ändå påpeka att denna mekanism inte kommer att bli en patentlösning för det faktiska skyddet av budgetarna i problemstater (eller perifera stater) och att vi också måste fundera över en heltäckande lösning på detta problem (minskning av offentliga skulder, förnyat förtroende för banksektorn och strukturreformer, däribland finanspolitisk konsolidering av de perifera staterna för att främja deras konkurrenskraft). På det hela taget anser jag att det betänkande som lagts fram av Elmar Brok och Robert Gualtieri innehåller en korrekt analys av frågan, och man hänvisar till den relevanta EU-lagstiftningen såväl som till budgetutskottets yttrande. Jag rekommenderar därför att vi godkänner ändringen av artikel 136 i fördraget i dess nuvarande form."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Jiří Havel (S&D ),"15,11
"písemně"15,11
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples