Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2011-02-14-Speech-1-072-000"
Predicate | Value (sorted: none) |
---|---|
lpv:translated text |
"Dle președinte, este adevărat că dna Gebhardt și eu am lucrat la un raport, dar acest lucru nu înseamnă că suntem întotdeauna de acord unul cu celălalt. Nu am niciun comentariu, cu excepția faptului că trebuie să colaborăm în mod inteligent, dnă Rapti.
Dl Harbour a menționat testele de performanță pe care le-am inițiat. De ce am inițiat aceste teste de performanță pentru fiecare serviciu, cu scopul de a determina interacțiunile pozitive sau negative dintre anumite texte europene? Pentru că ne dăm seama că, pentru a aplica în mod corespunzător Directiva privind serviciile, trebuie să analizăm și alte texte și v-aș oferi aici exemplul unui arhitect cu sediul în Belgia care lucrează cu clienți din Țările de Jos și care, în funcție de circumstanțe, poate face obiectul Directivei privind serviciile, al Directivei privind calificările profesionale, al Directivei privind comerțul electronic, al Directivelor privind protecția consumatorilor și al altor instrumente. De aceea trebuie să ne asigurăm – prin intermediul acestor teste de performanță – că aceste texte europene diferite funcționează împreună în mod adecvat.
Aș dori să închei, dle președinte, prin aducerea în discuție a unui aspect profund politic, care este important și pentru mine, doamnelor și domnilor, și care a fost semnalat pentru prima dată de dna Gebhardt: această directivă trebuie să fie aplicată în scopul pentru care este destinată și nu trebuie să se aplice altor aspecte. Prin urmare, voi fi la fel de vigilent ca și dvs. în ceea ce privește tentația unora dintre statele membre de a folosi directiva cu alte scopuri decât cele preconizate, în special pentru aspecte care ar putea să vizeze servicii de interes economic general. Acest aspect a fost semnalat de dna Auconie, dar și de dna Svensson și de dna Bizzotto.
De asemenea, i-aș reaminti dlui Canfin, care m-a interpelat, că Comisia își onorează angajamentul de a lucra la un text care va clarifica o comunicare privind serviciile publice, serviciile de interes economic general. Colegul meu, dl Almunia, comisarul responsabil pentru concurență, lucrează la rândul său la actualizarea pachetului legislativ Monti Kroes. Prin urmare, în ceea ce privește comunicarea, vor exista două instrumente care ar trebui să clarifice problemele și să împiedice ambiguitățile și, câteodată, controversele sau neînțelegerile.
Comunicarea privind serviciile de interes general sau serviciile publice va fi elaborată în cursul acestui an. De asemenea, aș dori să îi spun dnei Geier că Directiva privind serviciile nu ar trebui să afecteze drepturile lucrătorilor pentru că ea nu vizează această chestiune, așa cum nu vizează nici problema drepturilor sau a detașării lucrătorilor.
La final, aș dori să îi spun dlui Le Hyaric, ale cărui critici le-am ascultat cu atenție, că serviciile de transport și asistență medicală nu intră în domeniul de aplicare a directivei privind serviciile. Directiva nu prevede că serviciile publice trebuie să fie privatizate în vreun fel. Voi acorda o atenție deosebită acestei chestiuni, dar și altora, în comunicarea pe care o pregătim cu privire la serviciile de interes general.
Cu alte cuvinte, doamnelor și domnilor, sunt conștient că această directivă a generat dezbateri. V-aș reaminti că a fost îmbunătățită în mare măsură, că acum este foarte clară și că o putem utiliza pentru a crea locuri de muncă și creștere, lucruri pe care cetățenii le așteaptă. Aș dori să fim exigenți – aveți dreptate să fiți exigenți – dar aș dori și să fim obiectivi față de această directivă și să construim împreună piața unică a serviciilor, în spiritul parteneriatului și folosind metode de parteneriat. În orice caz, eu sunt hotărât să fac acest lucru și v-am promis că îl voi face în următorii patru ani, pentru ca această directivă să își atingă potențialul maxim.
Totodată, m-au surprins cele spuse de dvs., dnă Rapti. Am putut observa personal, în timpul recentei vizite efectuate în Grecia și ca răspuns la preocupările exprimate de dl Harbour referitor la potențialul de creștere a directivei, că, dacă această directivă va fi utilizată în mod inteligent, în limitele stabilite, dar la potențialul maxim, și economia serviciilor, care este atât de importantă, se va putea dezvolta. Repet: și agricultura, și industria ar trebui să fie la fel de importante sau chiar mai importante. În plus, această directivă, dacă va fi utilizată în mod corespunzător, va reprezenta o oportunitate pentru economiile deschise precum cea elenă, în care serviciile, în special cele turistice – industria turismului – sunt atât de importante.
Aș dori să le spun dlui Schwab și dnei Gebhardt că au dreptate atunci când subliniază rolul Parlamentului în îmbunătățirea acestei directive și când confirmă faptul că Parlamentul va fi vigilent pentru ca aceasta să fie pusă în aplicare în mod corespunzător. Așa cum i-am spus de mai multe ori dlui Harbour, și eu supraveghez îndeaproape punerea sa în aplicare.
În prezent, aproape toate statele membre au optat pentru adoptarea unui act legislativ orizontal. Dna Vergnaud și dl Canfin au evidențiat – le-a părut rău că a trebuit să facă acest lucru, însă au obligația de a-și exprima opinia – faptul că Franța și Germania au preferat să integreze principiile directivei direct în legislația sectorială existentă. Această abordare poate fi pusă sub semnul întrebării sau poate fi criticată, dnă Vergnaud, așa cum ați făcut și dumneavoastră, dar consider că ea este clară și validă în context european.
De asemenea, aș dori să îi semnalez dnei Hyusmenova faptul că 23 de state membre și-au adoptat deja propriile acte orizontale de transpunere. Dl Kelly a menționat faptul că Irlanda a fost ultima țară care a procedat astfel. În alte două state membre – dna Regner a vorbit de Austria și Luxemburg – parlamentele examinează actualmente această legislație.
De asemenea, aș dori să-i comunic dnei in ’t Veld faptul că se află în derulare proceduri de încălcare a dreptului comunitar împotriva a șapte state membre care nu și-au comunicat măsurile de transpunere. Așadar doamnelor și domnilor, după cum puteți vedea, domnește un spirit de acord și acțiune proactivă. După cum s-a observat mai devreme, și eu vizitez statele membre. Dl Løkkegaard a amintit de vizitele mele legate mai ales de aceste probleme. Totuși, veți putea constata că, dacă este necesar, putem fi mai insistenți prin deschiderea de proceduri de încălcare a dreptului comunitar, pentru a ne asigura că directiva este pusă în aplicare în mod corespunzător.
Dna Auconie, dna Handzlik, dna Sehnalová, dna Gebhardt și dl Harbour au subliniat importanța ghișeelor unice multilingve. Sunt de acord cu acest punct de vedere referitor la importanța serviciilor multilingve, a serviciilor cu un înalt nivel de interoperabilitate, electronice și accesibile prin intermediul acestui instrument minunat, Internetul. Dna Comi și dna Roithová au menționat acest aspect, la fel ca și dna Herczog, chiar adineauri, când a vorbit despre ghișeele unice.
Dnei Handzlik aș dori să îi semnalez și faptul că Comisia lucrează împreună cu statele membre la schimbul de bune practici legate de aspecte precum Sistemul de informare al pieței interne (IMI) și Rețeaua de soluționare a problemelor legate de piața internă (SOLVIT). Există un grup de experți însărcinați cu facilitarea acestui schimb de bune practici. Am inițiat un studiu pentru a verifica modul în care se desfășoară lucrurile, iar la sfârșitul anului 2011 vom organiza o conferință cu privire la funcționarea în practică a acestor ghișee unice, în același spirit cu Forumul privind piața unică pe care aș dori să îl organizez, acesta din urmă fiind o sugestie a dnei von Thun und Hohenstein și a dlui Harbour. Este vorba despre un forum anual cu privire la piața unică, ce ne va permite să adoptăm o abordare mai umană, mai practică, mai orientată către cetățeni și mai apropiată de piață, alături de întreprinderi și organizații profesionale sau uniuni sindicale.
Dl Løkkegaard și dna GállPelcz, care ne-au reamintit angajamentul Președinției maghiare, au menționat procesul de evaluare reciprocă. Aceasta este o altă metodă nouă care, dacă va avea succes, sper că va putea fi utilă și pentru alte acte legislative europene. Acord foarte multă atenție acestei evaluări reciproce constructive, un instrument modern care constă în evaluarea fiecărui caz în parte, înainte de a o aplica la alte instrumente legislative."@ro18
|
lpv:translated text |
"Austatud juhataja! Vastab tõele, et meil Evelyne Gebhardtiga on tihe vaimne side, kuid see ei tähenda, et me teineteisega alati nõustuma peaksime. Soovin öelda vaid üht – me peame koostööd tegema intelligentselt, proua Rapti.
Malcolm Harbour mainis toimimise teste, millega me oleme algust teinud. Miks me oleme neid teste alustanud iga teenuse puhul, et näha positiivset või negatiivset mõju erinevate Euroopa õigusaktide vahel? Sest me mõistame, et teenuste direktiivi nõuetekohaseks kohaldamiseks peame arvesse võtma teisi dokumente ning ma sooviksin näiteks tuua Belgias asuva arhitekti, kes töötab Madalmaades asuvate klientidega ja kelle suhtes võidakse olenevalt olukorrast kohaldada teenuste direktiivi, kutsekvalifikatsioonide direktiivi, e-kaubanduse direktiivi, tarbijakaitsedirektiivi ja peale nende veel muid õigusakte. Sellepärast peame tagama – ja seda me kavatseme nende toimimise testidega ka teha –, et need erinevad Euroopa õigusaktid omavahel klapiksid.
Austatud juhataja! Kokkuvõtteks sooviksin tõstatada äärmiselt poliitilise küsimuse, mis on ka minu jaoks tähtis, lugupeetud parlamendiliikmed, ja mille tõstatas esimesena Evelyne Gebhardt: kõnealust direktiivi tuleb kohaldada selle esialgse eesmärgi kohaselt ja mitte muude teemade puhul. Sellepärast kavatsen olla sama valvas kui teie ja hoida silma peal teatavate liikmesriikide püüetel kasutada kõnealust direktiivi muul otstarbel, kui see algselt plaanitud oli, eelkõige küsimuste puhul, mis võivad olla seotud üldist majandushuvi pakkuvate teenustega. Selle küsimuse tõstatas Sophie Auconie ning seda tegid äsja ka Eva-Britt Svensson ja Mara Bizzotto.
Ühtlasi soovitan mulle küsimuse esitanud Pascal Canfinile meelde tuletada, et komisjon peab kinni oma kohustusest koostada dokument, milles selgitatakse avalikke teenuseid ja üldist majandushuvi pakkuvaid teenuseid käsitlevat teatist. Minu kolleeg volinik Joaquín Almunia, kes vastutab konkurentsivaldkonna eest, tegeleb omalt poolt Monti-Kroes’i paketi ajakohastamisega. Seega saavad teil olema kaks õiguslikku vahendit – teatist –, mis peaksid selgitama küsimusi ja ennetama mitmetähenduslikkust ja kohati esinevaid vastuolusid või vääritimõistmisi.
Üldist majandushuvi pakkuvaid teenuseid või avalikke teenuseid käsitlev teatis esitatakse millalgi käesoleva aasta jooksul. Samuti soovin ma Jens Geier’ile öelda, et teenuste direktiiv ei tohiks mõjutada töötajate õigusi, sest direktiiv ei käsitle seda teemat. See ei puuduta tõepoolest õiguste küsimust või lähetatud töötajate küsimust.
Lõpetuseks sooviksin öelda Patrick Le Hyaric’le, kelle kriitikat ma äsja tähelepanelikult kuulasin, et transport ei ole teenuste direktiiviga hõlmatud ja samuti mitte tervishoid. Selles direktiivis ei sätestata, et avalike teenuste osutamine tuleb igal juhul erakätesse anda. Ma pööran sellele – ja lisaks ka muudele küsimustele – äärmiselt hoolikalt tähelepanu teatises, mille me koostame üldhuviteenuste kohta.
Teisisõnu, austatud parlamendiliikmed, ma tean, et kõnealune direktiiv on esile kutsunud arutelu. Soovin teile meelde tuletada, et direktiivi on olulisel määral parandatud, et see on nüüd üsna selge ja et me saame seda kasutada töökohtade loomiseks ja majanduskasvu tekitamiseks, mida kodanikud ootavad. Tahan, et oleksime nõudlikud – ja teil on õigus selline olla –, kuid samuti soovin, et oleksime direktiivi suhtes objektiivsed ja ehitaksime ühtse teenuste turu üles koos partnerluse vaimus ja partnerlust kasutades. Igal juhul seda ma kavatsen teha – ja oma lubadusi ma täidan – järgmise nelja aasta jooksul, et oleks võimalik kasutada kogu selle direktiivi poolt pakutavat potentsiaali.
Mind muide vapustas see, mida te ütlesite ja mul õnnestus selles ka oma viimasel Kreeka külastusel veenduda – samuti korrates Malcolm Harbouri väljendatud muret seoses direktiivi kasvupotentsiaaliga –, et kui direktiivi rakendatakse arukalt ja kehtestatud piirides, kasutades siiski ära selle täit potentsiaali, siis on ilmne, et meile nii tähtsal teenusmajandusel kõik eeldused kasvamiseks. Ning ma tahaksin ja kordan seda veel, et põllumajanduslikud toiduainetööstused ja tööstus oleksid sama tähtsad või veelgi tähtsamad. Lisaks pakub kõnealune direktiiv nõuetekohase kasutamise korral võimalust avatud majandusega riikidele, näiteks Kreekale, kus teenused, eelkõige turismiteenused – turismitööstus – on nii olulised.
Soovin öelda Andreas Schwabile ja ka Evelyne Gebhardtile seda, et neil on õigus, kui nad viitavad Euroopa Parlamendi rollile direktiivi parandamisel ja kui nad kinnitavad parlamendi valvsust direktiivi nõuetekohase rakendamise järelevalves. Nagu ma ütlesin Malcolm Harbourile, hoian ma isiklikult direktiivi rakendamisel silma peal.
Tänaseks on peaaegu kõik liikmesriigid otsustanud vastu võtta horisontaalse seadusandliku akti. Bernadette Vergnaud ja Pascal Canfin märkisid – nad olid küll kurvad, et peavad seda tegema, kuid nad on kohustatud avaldama oma arvamust –, et Prantsusmaa ja ka Saksamaa olid eelistanud direktiivi põhimõtted sisse viia otse olemasolevatesse sektorispetsiifilistesse õigusaktidesse. See lähenemisviis võidakse kahtluse alla seada või siis võidakse seda kritiseerida, nagu teie, proua Vergnaud seda tegite, kuid me usume, et see on Euroopa õigusraamistikus selge ja asjakohane.
Samuti soovin ma Filiz Hakaeva Hyusmenovale öelda, et 23 liikmesriiki on juba vastu võtnud oma horisontaalsed aktid, millega direktiiv üle võetakse. Seán Kelly mainis, et Iirimaa on viimane riik, kes direktiivi üle võtab. Veel kahes liikmesriigis – Evelyn Regner rääkis Austriast ja Luksemburgist – on õigusaktid riigiparlamentides praegu uurimisel.
Samuti sooviksin ma Sophia in ’t Veldile öelda, et rikkumismenetlused on veel pooleli seitsme liikmesriigi puhul, kes ei edastanud oma ülevõtmismeetmeid. Seega, nagu te näete, austatud parlamendiliikmed, tehakse tööd kokkulepete ja ennetava tegevuse vaimus. Nagu varem öeldud, külastan mina liikmesriike. Morten Løkkegaard mainis minu visiite eelkõige nende küsimustega seoses. Kuid te näete, et vajaduse korral võime olla veelgi karmimad, algatades rikkumismenetlused eesmärgiga tagada kõnealuse direktiivi nõuetekohane rakendamine.
Sophie Auconie, Małgorzata Handzlik, Olga Sehnalová, Evelyne Gebhardt ja Malcolm Harbour rõhutasid, kui tähtis on see, et ühtsed kontaktpunktid oleksid mitmekeelsed. Peame samuti oluliseks mitmekeelseid teenuseid, mis on ühtlasi ka väga koostalitlusvõimelised ja elektroonilised ning mida on võimalik kasutada sellise suurepärase tööriista abil, nagu seda on internet – Lara Comi ja Zuzana Roithová nimetasid seda ning seda tegi äsja ka Edit Herczog, kui ta rääkis ühtsetest kontaktpunktidest.
Ühtlasi sooviksin rõhutada Małgorzata Handzlikile, et Euroopa Komisjon teeb liikmesriikidega koostööd eesmärgiga vahetada parimaid tavasid sellistes küsimustes nagu siseturu infosüsteem ja siseturu probleemide lahendamise võrgustik „SOLVIT”. Ekspertrühmale on ülesandeks tehtud hõlbustada seda parimate tavade vahetamist. Oleme hakanud uurima, kuidas asjad lähevad ning 2011. aasta lõpus korraldame konverentsi ühtsete kontaktpunktide praktilise toimimise teemal ning samuti ühtset turgu käsitleva foorumi, mida ma soovin korraldada – see oli Róża Gräfin von Thun und Hohensteini ja Malcolm Harbouri ettepanek. Tegemist on iga-aastase ühtset turgu puudutava foorumiga, mis võimaldab meil valida lähenemisviisi, mis on inimlikum, praktilisem, lähtub rohkem kodanikust ja on lähemal sellele turule. Foorumil osalevad ettevõtjad ja kutseorganisatsioonid või ametiühingud.
Morten Løkkegaard ja Ildikó Gáll-Pelcz, kes tuletasid meile meelde eesistujariigi Ungari kohustust, nimetasid vastastikuse hindamise protsessi. Tegemist on järjekordse uue meetodiga, mis saab loodetavasti olema kasulik teiste Euroopa dokumentide puhul, kui me suudame selle meetodi edukalt juurutada. Jälgin põhjalikult seda konstruktiivset vastastikust hindamist, mille näol on tegemist kaasaegse vahendiga ja mis hõlmab juhtumipõhist hindamist, enne kui seda teiste õigusaktide puhul kasutama hakatakse."@et5
|
lpv:translated text |
"Gospod predsednik, res je, da imava z gospo Gebhardt dober odnos, vendar to ne pomeni, da se morava vedno strinjati. Gospa Rapti, moja edina pripomba je, da moramo pametno sodelovati.
Gospod Harbour je omenil preskuse učinkovitosti delovanja, ki smo jih začeli izvajati. Zakaj smo te preskuse učinkovitosti delovanja začeli izvajati za vse storitve, da bi ugotovili pozitivne ali negativne vplive med nekaterimi evropskimi besedili? Ker smo spoznali, da moramo, če želimo pravilno uporabiti direktivo o storitvah, upoštevati druga besedila, in navedel bom primer arhitekta s sedežem v Belgiji, ki sodeluje s strankami na Nizozemskem in za katerega bi lahko glede na okoliščine veljale direktiva o storitvah, direktiva o poklicnih kvalifikacijah, direktiva o elektronskem poslovanju, direktiva o varstvu potrošnikov in še drugi instrumenti. Zato moramo zagotoviti – ravno to bomo storili s preskusi učinkovitosti delovanja –, da so ta različna evropska besedila dobro usklajena.
Gospod predsednik, na koncu želim izpostaviti zelo politično stališče, ki je zame pomembno, gospe in gospodje, in ki ga je najprej izpostavila gospa Gebhardt: to direktivo moramo uporabljati za namene, za katere je predvidena; ne sme se uporabljati za druge namene. Zato bom prav tako kot vi pozorno spremljal skušnjave nekaterih držav članic, da bi to direktivo uporabile tudi za namene, za katere ni bila predvidena, predvsem za vprašanja, ki so lahko povezana s storitvami splošnega gospodarskega pomena. To so ravnokar izpostavile gospa Auconie, gospa Svensson in gospa Bizzotto.
Gospoda Canfina, ki dvomi vame, želim spomniti, da Komisija spoštuje svoje zaveze in pripravlja besedilo, ki bo pojasnilo sporočilo o javnih službah, storitvah splošnega gospodarskega pomena. Moj kolega, gospod Almunia, komisar, pristojen za konkurenčnost, dela na posodobitvi svežnja Monti-Kroes. Na voljo vam bosta dve orodji za komunikacijo, ki bi morali pojasniti zadeve in preprečiti dvoumnosti, pa tudi občasne nesporazume ali spore.
Sporočilo o storitvah splošnega gospodarskega pomena ali javnih službah bo pripravljeno enkrat letos. Gospe Geier želim prav tako povedati, da direktiva o storitvah ne vpliva na pravice delavcev, saj ne obravnava tega vprašanja. Ne obravnava vprašanja pravic ali vprašanja o napotitvah delavcev.
Na koncu želim povedati gospodu Le Hyaricu, čigar kritiki sem pozorno prisluhnil, da direktiva o storitvah ne vključuje prometa, kot tudi ne vključuje zdravstvenega varstva. Ta direktiva ne določa, da morajo biti javne službe privatizirane; zelo pozoren bom na to in na druge zadeve v sporočilu, ki ga pripravljamo o storitvah splošnega pomena.
Povedano drugače, vem, da je ta direktiva sprožila razpravo. Spomniti vas želim, da je bila močno izboljšana, da je zdaj precej jasna in da jo lahko uporabimo za ustvarjanje delovnih mest in rasti, kar državljani pričakujejo. Želim, da smo zahtevni – do tega imate vso pravico –, vendar pa želim, da smo glede te direktive hkrati tudi objektivni in da skupaj zgradimo ta enoten trg storitev v partnerskem duhu in z uporabo partnerskih metod. Trdno sem odločen, da bom – to sem tudi obljubil – v naslednjih štirih letih storil vse, da bi lahko izkoristili celoten potencial direktive.
Prav tako sem bil presenečen nad tem, kar ste povedali, gospa Rapti. Med nedavnim obiskom Grčije sem se lahko sam prepričal, če ponovim skrb, ki jo je izrazil gospod Harbour, o potencialu za rast, ki ga prinaša ta direktiva, da če jo bomo uporabljali pametno, v določenih okvirih, vendar v celoti, vsekakor obstaja potencial za storitveno gospodarstvo, ki je tako zelo pomembno – še enkrat bom povedal: prav tako ali pa še bolj pomembno je, da rastejo tudi druga kmetijsko živilska in industrijska gospodarstva. Ta direktiva bo poleg tega ob pravilni uporabi pomenila priložnost za odprta gospodarstva, kot je grško, v katerem so storitve, predvsem turizem – turistična industrija –, tako zelo pomembni.
Gospodu Schwabu in gospe Gebhardt želim tudi povedati, da povsem upravičeno izpostavljata vlogo Parlamenta pri izboljšanju te direktive in potrjujeta, da bo Parlament skrbno pazil na njeno ustrezno izvajanje. Kot sem gospodu Harbouru večkrat povedal, tudi sam osebno pozorno spremljam njeno izvajanje.
Skoraj vse države članice so se odločile, da bodo sprejele horizontalni zakonodajni akt. Gospa Vergnaud in gospod Canfin sta izpostavila – tega nista bila vesela, vendar sta dolžna podati svoji mnenji –, da bi Francija in tudi Nemčija raje neposredno vključili načela direktive v veljavno sektorsko zakonodajo. Ljudje lahko podvomijo v tak pristop ali ga kritizirajo, gospa Vergnaud, prav tako kot vi, vendar verjamemo, da je v evropskem smislu jasen in veljaven.
Prav tako želim gospe Hyusmenovi sporočiti, da je 23 držav članic že sprejelo horizontalno preneseno zakonodajo. Gospod Kelly je omenil, da je bila ravno Irska zadnja država, ki je to storila. V dveh drugih državah članicah – gospa Regner je govorila o Avstriji in Luksemburgu – zakonodajo zdaj pregledujejo v parlamentih.
Hkrati želim gospe in ’t Veld sporočiti, da postopki zaradi neizpolnitve obveznosti še vedno niso zaključeni za sedem držav članic, ki niso sporočile ukrepov za prenos v nacionalno pravo. Gospe in gospodje, kot lahko vidite, prevladujeta soglasje in proaktivnost. Kot sem prej omenil, obiskujem države članice. Gospod Løkkegaard je predvsem omenil moje obiske v zvezi s temi vprašanji. Če bo treba, smo lahko tudi odločnejši in sprožimo postopke zaradi neizpolnitve obveznosti ter s tem zagotovimo, da bo ta direktiva pravilno izvedena.
Gospa Auconie, gospa Handzlik, gospa Sehnalová, gospa Gebhardt in gospod Harbour so izpostavili pomembnost večjezičnih enotnih kontaktnih točk. Tudi sami menimo, da so večjezične storitve zelo pomembne, zelo interoperabilne, v elektronski obliki in dostopne s čudovitim orodjem – internetom – to sta omenili gospa Comi in gospa Roithová, kot tudi gospa Herczog, ko je pravkar govorila o teh enotnih kontaktnih točkah.
Gospe Handzlik želim sporočiti, da Komisija sodeluje z državami članicami pri izmenjavi dobrih praks o vprašanjih, kot sta informacijski sistem za notranji trg (IMI) in omrežje za reševanje problemov na notranjem trgu (SOLVIT). Skupina strokovnjakov skuša zagotoviti lažjo izmenjavo dobrih praks; začeli smo s študijo, da bi preverili, kako potekajo stvari, ob koncu leta 2011 pa bomo organizirali konferenco o praktičnem delovanju enotnih kontaktnih točk, in sicer v istem duhu kot forum o enotnem trgu, ki ga želim organizirati – to je bil predlog, ki sta ga podala gospa von Thun und Hohenstein in gospod Harbour. Šlo bo za letni forum o enotnem trgu, na katerem bomo lahko uporabili bolj človeški, praktičen pristop, v večji meri osredotočen na državljane in bližje temu trgu, s podjetji in strokovnimi združenji ali sindikati.
Gospod Løkkegaard in gospa Gáll-Pelcz, ki sta nas spomnila na zaveze madžarskega predsedstva, sta omenila proces medsebojnega ocenjevanja. To je še ena nova metoda, ki bo koristila drugim evropskim besedilom, če jo bomo uspeli izkoristiti. Pozorno spremljam to konstruktivno medsebojno ocenjevanje, ki je sodobno orodje in vključuje vrednotenje posameznih primerov, preden se uporabi pri drugih pravnih instrumentih."@sl20
|
lpv:translated text |
"Monsieur le Président, c'est vrai que j'ai avec Mme Gebhardt une vraie complicité, mais ça ne nous oblige pas à être toujours d'accord et je ne ferai pas d'autre commentaire sauf pour dire que nous devons travailler de manière intelligente ensemble, Madame Rapti.
Le président Harbour a évoqué les tests de performance que nous avons engagés. Pourquoi engage-t-on ces tests de performance service par service pour voir les interactions positives ou négatives entre certains textes européens? Parce qu'on s'aperçoit que, pour bien appliquer la directive sur les services, il faut faire attention à d'autres textes, et j'ai l'exemple sous les yeux d'un architecte établi en Belgique qui travaille avec des clients aux Pays-Bas et qui peut être soumis, selon la situation, à la directive sur les services, à la directive sur les qualifications professionnelles, à la directive sur le commerce électronique, aux directives en matière de protection des consommateurs, sans parler d'autres instruments encore. Voilà comment il faut faire attention - et c'est ce que nous allons faire avec les tests de performance -, aux bonnes interactions entre ces différents textes européens.
Je voudrais conclure, Monsieur le Président, en évoquant le point très politique, qui est important pour moi aussi, Mesdames et Messieurs les députés, et que Mme Gebhardt a évoqué la première, de l'application dans le cadre prévu par cette directive et pas à d'autres sujets. Je ferai donc preuve de la même vigilance que vous en ce qui concerne la tentation de certains États d'utiliser cette directive au-delà de ce qui est prévu, notamment pour des sujets qui pourraient toucher aux services d'intérêt économique général. Mme Auconie a évoqué ce point, comme Mme Svensson ou Mme Bizzotto, tout à l'heure.
Je rappelle aussi à M. Canfin, qui m'a interrogé, que la Commission, comme elle s'y est engagée, travaille à un texte qui clarifiera une communication sur les missions de service public, les missions de services d'intérêt économique général. Mon collègue, M. le commissaire chargé de la concurrence, Joaquín Almunía, travaille de son côté à une actualisation du paquet Monti-Kroes. Donc, vous aurez deux outils, en termes de communication, qui devraient clarifier et éviter les ambiguïtés et, parfois, les polémiques ou les malentendus.
La communication sur les missions de services d'intérêt économique général ou de service public sera faite au cours de cette année. Je dis également à Mme Geier que la directive sur les services ne doit pas avoir un effet sur les droits des travailleurs; cette directive ne traite pas cette question, ni d'ailleurs la question des droits ou la question du détachement des travailleurs.
Je voudrais enfin dire à M. Le Hyaric, dont j'ai bien entendu les critiques tout à l'heure, que les transports ne sont pas couverts par la directive sur les services, la santé non plus. Cette directive n'oblige pas à une quelconque privatisation des services publics, je serai extrêmement attentif à cela, comme à d'autres sujets d'ailleurs, dans la communication que nous préparons sur les missions d'intérêt général.
En d'autres termes, Mesdames et Messieurs, je sais que cette directive a suscité des débats. Je rappelle qu'elle a été beaucoup améliorée, qu'elle est aujourd'hui assez claire et que nous pouvons l'utiliser pour créer de l'emploi et de la croissance, que les citoyens attendent. Je veux que nous soyons exigeants - et vous avez raison de l'être -, mais je voudrais aussi que nous soyons objectifs à l'égard de cette directive et que nous construisions ensemble ce marché unique des services dans l'esprit et avec des méthodes de partenariat. En tout cas, c'est ce que je suis décidé à faire, comme je m'y suis engagé devant vous, au cours des quatre prochaines années pour donner à cette directive toute sa pleine mesure.
J'ai d'ailleurs été frappé par ce que vous avez dit, Madame Rapti, que j'avais pu moi-même constater, lors de ma récente visite en Grèce, et faisant écho au souci que M. Harbour a exprimé sur la réserve de croissance qui se trouve dans cette directive, que si on l'utilise intelligemment, dans les limites qui sont prévues mais dans toutes ses potentialités, il est clair que, pour l'économie des services qui est si importante - j'aimerais, je le redis encore une fois, que d'autres économies agroalimentaires ou industrielles soient également importantes ou plus importantes -, il y a un potentiel de croissance. Et pour des économies ouvertes comme l'est l'économie grecque où les services, notamment les services du tourisme, l'industrie touristique, sont si importants, cette directive est une chance si on l'utilise bien.
Je voudrais dire à Andreas Schwab, comme à Mme Gebhardt, qu'ils ont eu raison de rappeler le rôle du Parlement dans l'amélioration de cette directive et de confirmer la vigilance du Parlement concernant sa bonne mise en œuvre. Je suis moi-même, comme je l'ai souvent dit au président Malcolm Harbour, très attentif à cette mise en œuvre.
Aujourd'hui, la quasi-totalité des États membres ont opté pour l'adoption d'un acte législatif horizontal. Mme Vergnaud, comme M. Canfin, ont rappelé - ils l'ont regretté, mais c'est leur responsabilité de donner leur opinion - que la France, mais aussi l'Allemagne, ont préféré introduire directement les principes de la directive dans leur législation sectorielle existante. Cette approche-là, Madame Vergnaud, est peut-être contestée ou critiquée, vous l'avez fait, mais elle est, de notre point de vue, claire et valable dans le cadre européen.
À Mme Hyusmenova, je veux rappeler aussi que 23 États membres ont déjà adopté leur législation horizontale de transposition. M. Kelly a rappelé que l'Irlande était le tout dernier pays. Dans deux autres États, Mme Regner a parlé de l'Autriche et du Luxembourg, la législation est actuellement examinée au parlement.
Je voudrais également rappeler à Mme in 't Velt que des procédures d'infraction restent actuellement ouvertes à l'égard de sept États membres pour non-communication des mesures de transposition. Donc, vous le voyez, Mesdames et Messieurs, nous sommes dans l'esprit de contrat, de volontarisme. Je vais moi-même dans les États membres, comme cela a été noté tout à l'heure. M. Løkkegaard a rappelé les visites que je fais sur ces sujets en particulier. Mais s'il le faut, et vous le voyez, nous pouvons être plus pressants encore à travers des procédures d'infraction pour veiller à la bonne mise en œuvre de cette directive.
Mme Auconie, Mme Handzlik, Mme Sehnalová, comme Mme Gebhardt ou le président Harbour ont rappelé l'importance des guichets uniques multilingues. Nous partageons ce point de vue sur l'importance de services multilingues, de services aussi qui soient très interopérables, qui soient en ligne, qui soient utilisables du point de vue de cet outil formidable qu'est l'internet, comme l'ont dit Lara Comi ou Mme Roithová, ou encore Mme Herczog, tout à l'heure, qui a évoqué ces guichets uniques.
Je voudrais d'ailleurs rappeler à Mme Handzlik que la Commission travaille avec les États membres pour échanger des bonnes pratiques sur ces sujets comme sur IMI, comme sur SOLVIT. Nous avons un groupe d'experts chargé de faciliter cet échange de bonnes pratiques; nous avons lancé une étude pour vérifier comment les choses se passent et nous organiserons, fin 2011, une conférence sur le fonctionnement pratique des guichets uniques, dans l'esprit même du forum sur le marché unique que je voudrais organiser - c'est une suggestion que Mme von Thun und Hohenstein avait faite avec le président Harbour - un forum annuel du marché unique pour donner une approche plus humaine, plus concrète, plus citoyenne, plus proche de ce marché avec les entreprises et avec les organisations professionnelles ou syndicales.
M. Løkkegaard et Mme Gáll-Pelcz, qui a rappelé l'engagement de la présidence hongroise, ont évoqué l'évaluation mutuelle. C'est aussi une nouvelle méthode qui, si nous la réussissons, sera, je le pense, utile pour d'autres textes européens. Je suis très attentif à cette bonne évaluation mutuelle, qui est un outil moderne consistant en une évaluation au cas par cas avant d'être appliquée à d'autres instruments législatifs."@mt15
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:translated text |
"Pane předsedající, je pravda, že jsme s paní Gebhardtovou úzce spolupracovali, to ale neznamená, že jsme vždy ve všem vzájemně souhlasili. Nemám k tomu žádnou další poznámku kromě toho, že musíme pracovat inteligentně, paní Raptiová.
Pan Harbour zmínil kontroly užitkovosti, které jsme zahájili. Proč jsme začali s těmito testy užitkovosti pro každou službu, které ukáží pozitivní či negativní vzájemné působení určitých evropských dokumentů? Protože si uvědomujeme, že v zájmu správného uplatňování směrnice o službách potřebujeme znát souvztažnost k jiným dokumentům. Použil bych zde příklad architekta žijícího v Belgii, který pracuje s klienty v Holandsku a který podle daných okolností může podléhat směrnici o službách, směrnici o odborných kvalifikacích, směrnicím na ochranu spotřebitelů a nadto dalším nástrojům. Proto potřebujeme zajistit, aby k sobě tyto různé evropské dokumenty dobře pasovaly, a proto hodláme provádět kontroly užitkovosti.
Chtěl bych na závěr, pane předsedající, vznést výsostně politickou poznámku, kterou jako první nadnesla paní Gebhardtová, a která je důležitá i pro mě: tato směrnice musí být uplatňována pro ty účely, pro něž byla zamýšlena a nesmí se vztahovat na další záležitosti. Budu proto stejně bdělý jako vy, pokud se týče pokušení některých členských států využít této směrnice pro jiné účely, než pro které byla zamýšlena, zvláště pro záležitosti týkající se služeb obecného hospodářského zájmu. Tuto poznámku vznesla paní Auconiová, stejně tak zrovna nyní i paní Svenssonová a paní Bizzottová.
Rovněž bych chtěl připomenout panu Canfinovi, který se mě na to ptal, že Komise se drží svého závazku a pracuje na dokumentu, který osvětlí prohlášení o veřejných službách, o službách obecného hospodářského zájmu. Můj kolega pan Almunia, komisař zodpovědný za hospodářskou soutěž, pracuje na své části aktualizace balíčku pana Montiho a paní Kroesové. Proto budete mít v otázkách prohlášení dva nástroje, jež by měly ujasnit všechny otázky a předejít tak dvojznačnostem a někdy i rozporům či nesprávnému pochopení.
Prohlášení o službách obecného hospodářského zájmu nebo veřejných službách bude vydáno někdy v průběhu tohoto roku. Také chci říct paní Geierové, že směrnice o službách by se neměla dotýkat práv pracovníků, protože tuto otázku vůbec nepojednává. Opravdu se nezabývá otázkou práv nebo otázkou vyslaných pracovníků.
Jako poslední bod bych chtěl říci panu Le Hyarikovi, jehož kritiku jsem si právě pozorně vyslechl, že tato zpráva se nezaobírá ani dopravou, ani zdravotní péčí. V žádném případě nestanovuje, že by musely být veřejné služby privatizovány; v prohlášení o službách obecného zájmu, které připravujeme, tomu budu věnovat mimořádně velikou pozornost, stejně jako i dalším otázkám.
Jinak řečeno, dámy a pánové, jsem si vědom, že tato směrnice vyvolala diskusi. Chci vám jen připomenout, že byla významným způsobem vylepšena, že je nyní velmi jasná a že ji můžeme využít při vytváření pracovních příležitostí a růstu, což naši občané očekávají. Chci, abychom byli nároční – a je dobře, že vy jste –, ale také bych chtěl, abychom byli v postoji k této směrnici objektivní a abychom budovali tento jednotný trh služeb společně, v duchu partnerství a partnerskými metodami. V každém případě – což jsem vám slíbil – jsem pevně odhodlán v příštích čtyřech letech dělat vše proto, abych umožnil reálné využití celého potenciálu této směrnice.
Byl jsem také zasažen tím, co jste řekla, paní Raptiová. Během své nedávné návštěvy Řecka a podle toho, že se často opakují obavy, které vyjádřil pan Harbour ohledně růstového potenciálu daného v této směrnici, jsem měl sám příležitost vidět, že pokud se s ekonomikou služeb, jež je tak velmi důležitá – a znovu říkám, že ostatní zemědělsko-potravinářské a průmyslové ekonomiky jsou zrovna tak důležité nebo ještě důležitější –, bude nakládat inteligentně, v rámci daných limitů, ale s jejich plným využitím, pak zde jasně bude potenciál k růstu. Jestliže bude využívána správně, pak bude navíc tato směrnice znamenat příležitost pro otevření ekonomik, jako je ta řecká, kde jsou služby, zejména služby cestovního ruchu, neboli odvětví cestovního ruchu, tak důležité.
Chtěl bych říci panu Schwabovi a také paní Gebhardtové, že po právu zdůrazňují úlohu Parlamentu ve zlepšování této směrnice a že je dobře, že potvrzují připravenost Parlamentu bdít nad zajišťováním jejího správného provádění. Jak často říkám panu Harbourovi, i já osobně pozorně sleduji její provádění.
Dnes jsou již téměř všechny členské státy rozhodnuty přijmout horizontální legislativní akt. Paní Vergnaudová a pan Canfin upozornili – nebyli moc rádi, ale mají povinnost se k tomu vyjádřit –, že Francie stejně jako Německo upřednostnila přímou integraci zásad směrnice do svých stávajících odvětvových právních předpisů. Lidé mohou tento přístup zpochybňovat nebo kritizovat, jak jste to, paní Vergnaudová, sama udělala, ale pro nás je to v evropském kontextu jasné a platné.
Chtěl bych také upozornit paní Hyusmenovou, že 23 členských států již přijalo své horizontální prováděcí právní předpisy. Pan Kelly zmínil, že Irsko bylo poslední zemí, jež tak učinila. V dalších dvou zemích – paní Regnerová hovořila o Rakousku a Lucembursku – jsou tyto právní předpisy právě zkoumány v tamních parlamentech.
Rád bych také upozornil paní in ’t Veldovou, že řízení pro nesplnění povinností jsou stále otevřená v případě sedmi členských států, jež nedokázaly oznámit svá prováděcí opatření. Proto, jak vidíte, dámy a pánové, udržujeme ducha shody a vůle. Jak už bylo dříve řečeno, jezdím po členských státech. Pan Løkkegaard zmínil zejména mé návštěvy ohledně těchto záležitostí. Ale uvidíte, že pokud to bude nutné, umíme být ještě tvrdší a otevřít řízení pro nesplnění povinností, abychom zajistili správné provádění této směrnice.
Paní Auconiová, paní Handzliková, paní Sehnalová, paní Gebhardtová a pan Harbour zdůraznili důležitost mnohojazyčnosti jednotných kontaktních míst. Sdílíme názor, že je důležité, aby byly služby mnohojazyčné, interoperabilní, elektronické a dostupné pomocí úžasného nástroje, jímž je internet. Paní Comová a paní Roithová to zmínily stejně jako paní Herzogová, když zrovna teď hovořila o těchto jednotných kontaktních místech.
Dále bych chtěl upozornit paní Handzlikovou, že Komise pracuje s členskými státy na výměně osvědčených postupů v otázkách, jako je systém pro výměnu informací o vnitřním trhu (IMI) a síť pro řešení problémů vnitřního trhu (SOLVIT). Máme skupinu odborníků, kteří mají za úkol tuto výměnu osvědčených postupů usnadnit. Zahájili jsme studii, která má zjistit, jak věci probíhají a na konci roku 2011 budeme pořádat konferenci o praktickém provozování jednotných kontaktních míst, v témže duchu jako v případě fóra o jednotném trhu, které bych chtěl zorganizovat – to byl návrh paní Thun-Hohensteinové a pana Harboura. Bude se jednat o každoročně pořádané fórum o jednotném trhu s podniky, profesními organizacemi nebo odbory, jež nám umožní zaujmout přístup, který bude humánnější, praktičtější, zaměřený více na občana, a bližší tomuto trhu.
Pan Løkkegaard a paní Gáll-Pelczová, kteří nám připomněli závazek maďarského předsednictví, zmínili postup vzájemného hodnocení. Jedná se o další novou metodu, která nám bude, jak doufám, k užitku i pro ostatní evropské dokumenty, pokud se nám to podaří. Věnuji velikou pozornost kvalitnímu vzájemnému hodnocení, které představuje moderní nástroj sestávající z kasuistického hodnocení před jeho uplatněním v dalších legislativních nástrojích."@cs1
|
lpv:translated text |
"Je pravda, že pani Gebhardtová a ja skutočne spolupracujeme, ale to neznamená, že sa vždy nevyhnutne zhodujeme. Nemám ďalšiu poznámku okrem toho, že musíme rozumne spolupracovať, pani Raptiová.
Pán Harbour spomínal testy výkonnosti, ktoré sme začali. Prečo sme začali s týmito kontrolami výkonnosti každej služby s cieľom zistiť pozitívne alebo negatívne interakcie medzi niektorými európskymi dokumentmi? Pretože si uvedomujeme, že na správne uplatňovanie smernice o službách musíme zohľadniť iné texty. Uvediem príklad architekta so sídlom v Belgicku, ktorý má klientov v Holandsku a ktorý v závislosti od situácie môže podliehať smernici o službách, smernici o uznávaní odborných kvalifikácií, smernici o elektronickom obchode, smerniciam o ochrane spotrebiteľa a aj iným nástrojom. Z uvedeného dôvodu musíme zaručiť, aby boli tieto jednotlivé európske texty dostatočne vzájomne zosúladené. A práve to chceme dosiahnuť prostredníctvom kontrol výkonnosti.
Pán predsedajúci, na záver by som chcel uviesť poznámku výrazne politického charakteru, ktorá je dôležitá aj pre mňa, dámy a páni, a ktorú ako prvá uviedla pani Gebhardtová. Táto smernica sa musí uplatňovať na účely, na ktoré je určená. Nesmie sa uplatňovať v iných oblastiach. V súvislosti so snahou niektorých členských štátov využívať túto smernicu na iné účely než tie, na ktoré je určená, budem preto taký ostražitý ako vy. Ide najmä o otázky, ktoré sa môžu týkať služieb všeobecného hospodárskeho záujmu. O tomto bode hovorila pani Auconiová, pani Svenssonová a pred chvíľou pani Bizzottová.
Pánovi Canfinovi, ktorý mi položil otázku, by som chcel pripomenúť, že Komisia si plní svoj záväzok prostredníctvom práce na texte, ktorý objasní oznámenie o verejných službách a službách všeobecného hospodárskeho záujmu. Môj kolega komisár Almunia, ktorý je zodpovedný za hospodársku súťaž, pracuje v tejto súvislosti na aktualizácii balíka pána Montiho a pani Kroesovej. Budete tak mať dva nástroje v podobe oznámení, ktoré by mali objasniť záležitosti a predísť nejednoznačnostiam a niekedy sporom alebo nedorozumeniam.
Oznámenie o službách všeobecného hospodárskeho záujmu alebo verejných službách bude vypracované niekedy v priebehu tohto roku. Tiež by som chcel povedať pánovi Geierovi, že smernica o službách by nemala ovplyvniť práva pracovníkov, pretože sa tejto otázky netýka. Skutočne sa netýka otázky práv alebo otázky vysielania pracovníkov.
Napokon by som chcel pánovi Le Hyaricovi, ktorého kritické poznámky som si pred chvíľou pozorne vypočul, povedať, že smernica o službách sa netýka oblasti dopravy ani zdravotnej starostlivosti. V tejto smernici sa neuvádza, že verejné služby musia byť akýmkoľvek spôsobom privatizované. Túto aj ďalšie otázky budem mimoriadne pozorne sledovať v rámci oznámenia, ktoré pripravujeme v súvislosti so službami všeobecného záujmu.
Inými slovami, dámy a páni, viem, že táto smernica podnietila rozpravu. Chcem vám pripomenúť, že bola výrazne zdokonalená, že v súčasnosti je pomerne jasná a že ju môžeme využiť na vytváranie pracovných miest a dosiahnutie rastu, na ktoré občania čakajú. Chcem, aby sme boli nároční, a vy na to máte právo. Chcel by som však aj to, aby sme boli v súvislosti s touto smernicou objektívni a vytvorili tento jednotný trh so službami spoločne, v duchu partnerstva a s využívaním metód partnerstva. V každom prípade som v najbližších štyroch rokoch odhodlaný dosiahnuť uvedené ciele, ako som vám sľúbil, aby som umožnil využitie celého potenciálu tejto smernice.
Pani Raptiová, tiež ma prekvapili vaše slová. Počas svojej poslednej návštevy v Grécku som videl, pričom opakujem obavu pána Harboura v súvislosti s potenciálom rastu, ktorý je súčasťou tejto smernice, že pri rozumnom uplatňovaní v rámci stanovených obmedzení, ale v plnej miere, určite vznikne potenciál pre ekonomiku služieb, ktorá je tak veľmi dôležitá. Poviem to znova: rast ďalších poľnohospodársko-potravinárskych a industriálnych ekonomík by mal mať rovnaký alebo väčší význam. Okrem toho táto smernica bude pri správnom využívaní predstavovať príležitosť pre otvorené ekonomiky, akou je napríklad grécka, v ktorých sú služby, najmä služby v oblasti cestovného ruchu, také dôležité.
Pánovi Schwabovi a aj pani Gebhardtovej by som chcel povedať, že správne zdôrazňujú úlohu Parlamentu pri zdokonaľovaní tejto smernice a potvrdzujú, že Parlament bude pri zabezpečovaní jej riadneho vykonávania opatrný. Ako som pánovi Harbourovi často spomínal, osobne pozorne dohliadam na jej vykonávanie.
V súčasnosti sa takmer všetky členské štáty rozhodli prijať horizontálny legislatívny akt. Pani Vergnaudová a pán Canfin zdôraznili, že Francúzsko a aj Nemecko radšej začlenili zásady smernice priamo do svojich platných odvetvových právnych predpisov. Obom rečníkom to bolo ľúto, ale sú povinní predložiť svoj názor. Tento prístup možno spochybňovať alebo kritizovať, ako ste to urobili vy, pani Vergnaudová, ale sme presvedčení, že v európskom kontexte je jasne stanovený a platný.
Chcel by som tiež zdôrazniť pani Chiusmenovovej (Hyusmenovej), že vnútroštátne horizontálne transpozičné právne predpisy už prijalo 23 členských štátov. Pán Kelly spomínal, že Írsko bola úplne posledná krajina, ktorá ich prijala. V dvoch ďalších členských štátoch, pani Regnerová spomínala Rakúsko a Luxembursko, v súčasnosti skúmajú tieto právne predpisy národné parlamenty.
Pani in ’t Veldovej by som rád zdôraznil, že konanie o porušení práva je stále otvorené v súvislosti so siedmimi členskými štátmi, ktoré neinformovali o svojich transpozičných opatreniach. Dámy a páni, ako teda môžete vidieť, prevláda duch súladu a iniciatívy. Ako som predtým uviedol, členské štáty osobne navštevujem. Pán Løkkegaard spomínal moje návštevy najmä v súvislosti s týmito otázkami. Uvidíte však, že v prípade potreby dokážeme postupovať ešte neústupnejšie tým, že na zabezpečenie riadneho vykonávania tejto smernice začneme konanie o porušení práva.
Pani Auconiová, pani Handzliková, pani Sehnalová, pani Gebhardtová a pán Harbour upozornili na dôležitosť viacjazyčných jednotných kontaktných miest. Súhlasíme s týmto názorom na dôležitosť viacjazyčných služieb. Tieto služby sú tiež veľmi interoperabilné, elektronické a dostupné prostredníctvom vynikajúceho nástroja, akým je internet. Spomínali to pani Comiová a pani Roithová a rovnako len pred chvíľou aj pani Herczogová, keď hovorila o týchto jednotných kontaktných miestach.
Pani Handzlikovej by som chcel tiež zdôrazniť, že Komisia spolupracuje s členskými štátmi na výmene najlepších postupov v súvislosti s otázkami, akými sú otázka informačného systému o vnútornom trhu (IMI) a siete na riešenie problémov na vnútornom trhu (SOLVIT). Máme skupinu odborníkov, ktorá má za úlohu zjednodušovať túto vzájomnú výmenu najlepších postupov. Začali sme pracovať na štúdii na zistenie priebehu postupov a na konci roka 2011 usporiadame konferenciu o praktickom fungovaní jednotných kontaktných miest, a to v rovnakom duchu ako Fórum jednotného trhu, ktoré by som rád usporiadal. Bol to návrh pani von Thunovej und Hohensteinovej a pána Harboura. Pôjde o výročné Fórum jednotného trhu, ktoré nám umožní prijať ľudskejší a praktickejší prístup s väčším zapojením občanov a zameraný viac na tento trh v súvislosti s podnikmi a profesionálnymi organizáciami alebo odborovými zväzmi.
Pán Løkkegaard a pani Gállová-Pelczová, ktorí nám pripomenuli záväzok maďarského predsedníctva, spomínali postup vzájomného hodnotenia. Je to ďalšia nová metóda, ktorá, ak bude úspešná, bude, dúfam, užitočná pre ďalšie európske dokumenty. Pozorne sledujem tento konštruktívny postup vzájomného hodnotenia pred jeho uplatňovaním v súvislosti s inými legislatívnymi nástrojmi. Ide o moderný nástroj, ktorý pozostáva z hodnotenia jednotlivých prípadov."@sk19
|
lpv:translated text |
"Pone pirmininke, tikra tiesa, kad mane ir E. Gebhardt sieja tikri tarpusavio santykiai, tačiau tai nereiškia, kad visada turime pritarti vienas kito nuomonei. Galiu tik pasakyti, ponia S. Rapti, kad turime bendradarbiauti protingai.
M. Harbour minėjo mūsų pradėtus veiklos patikrinimus. Kodėl pradėjome tikrinti kiekvieną paslaugą, kad pamatytume teigiamą ar neigiamą tam tikrų Europos dokumentų tekstų sąveiką? Nes suvokėme, kad norėdami tinkamai taikyti Paslaugų direktyvos nuostatas turime atsižvelgti į kitų dokumentų tekstus, ir kaip pavyzdį norėčiau įvardyti architektą, kuris yra įsikūręs Belgijoje ir dirba su klientais Nyderlanduose, taigi atsižvelgiant į aplinkybes, jam gali būti taikomos Paslaugų direktyvos, Profesinių kvalifikacijų direktyvos, Elektroninės prekybos direktyvos, Vartotojų apsaugos direktyvos ir, be to, kitų priemonių nuostatos. Todėl turime užtikrinti, kad šių skirtingų Europos dokumentų tekstai būtų gerai suderinti, ir tai ketiname padaryti atlikdami šiuos veiklos patikrinimus.
Pone pirmininke, norėčiau baigti kalbą iškeldamas itin politinį klausimą, kuris, ponios ir ponai, man labai svarbus ir kurį pirmoji iškėlė E. Gebhardt: ši direktyva turi būti taikoma norint pasiekti ja užsibrėžtus tikslus; jos negalima taikyti siekiant įtvirtinti kitus dalykus. Todėl kaip ir jūs labai atidžiai stebėsiu, kad tam tikroms valstybėms narėms nekiltų pagunda naudotis šia direktyva siekiant ne jos nuostatų nustatytų, o kitų tikslų, visų pirma klausimams, kurie gali būti siejami su visuotinės ekonominės svarbos paslaugomis, išspręsti. Šį klausimą iškėlė S. Auconie, taip pat E.-B. Svensson ir ką tik M. Bizzotto.
Taip pat norėčiau priminti P. Canfinui, kuris uždavė man klausimą, kad Komisija vykdo prisiimtą įsipareigojimą ir rengia dokumento tekstą, kuriame bus išaiškintas komunikatas dėl viešųjų paslaugų, dėl visuotinės ekonominės svarbos paslaugų. Mano kolega Komisijos narys J. Almunia, atsakingas už konkurencijos klausimus, savo ruožtu rengia Monti-Kroes dokumentų rinkinio atnaujinimą. Taigi turėsite dvi priemones, du komunikatus, kuriuose turėtų būti išaiškinti klausimai ir kurie turėtų padėti išvengti dviprasmybių, o kartais – nesutarimų ar nesusipratimų.
Komunikatas dėl visuotinės ekonominės svarbos paslaugų, arba viešųjų paslaugų, bus parengtas šiais metais. Taip pat norėčiau pasakyti J. Geieriui, kad Paslaugų direktyva neturėtų turėti įtakos darbuotojų teisėms, nes šia direktyva šie klausimai nesprendžiami. Iš tikrųjų šioje direktyvoje nenagrinėjami teisių ar darbuotojų komandiravimo klausimai.
Galiausiai norėčiau pasakyti P. Le Hyaricui, kurio kritiką ką tik labai atidžiai išklausiau, kad Paslaugų direktyvos nuostatos netaikomos nei transporto, nei sveikatos priežiūros paslaugoms. Šia direktyva neįtvirtinama nuostata, kad viešosios paslaugos bet kuriuo atveju turi būti privatizuotos; komunikate, kurį rengiame dėl visuotinės svarbos paslaugų, ypač daug dėmesio skirsiu šiam klausimui, taip pat ir kitiems klausimams.
Kitaip tariant, ponios ir ponai, žinau, kad dėl šios direktyvos kilo diskusijų. Norėčiau jums priminti, kad ji buvo itin patobulinta, kad jos nuostatos dabar gana aiškios ir kad galime ja naudotis darbo vietoms ir ekonomikos augimui, kurių piliečiai laukia, sukurti. Norėčiau, kad šios direktyvos požiūriu būtume reiklūs (ir turite pagrindą būti tokie), tačiau taip pat norėčiau, kad būtume objektyvūs ir bendradarbiaudami bei naudodami partnerystės metodus kartu kurtume šią bendrąją paslaugų rinką. Bet kuriuo atveju esu pasiryžęs ir jums pažadėjau per ateinančius ketverius metus pasiekti šį tikslą, kad būtų sudarytos sąlygos visapusiškai išnaudoti šios direktyvos galimybes.
Ponia S. Rapti, jūsų žodžiai man taip pat padarė įspūdį. Neseniai lankydamasis Graikijoje pats galėjau pamatyti (ir galėčiau atkartoti M. Harbouro išreikštą susirūpinimą dėl šia direktyva atveriamų augimo galimybių), kad pagrįstai naudojantis šia direktyva, neviršijant nustatytų ribų, tačiau išnaudojant visas suteikiamas galimybes, esama didelių paslaugų ekonomikos augimo galimybių, o tai yra labai svarbu, tačiau norėčiau dar kartą pakartoti, kad kitos žemės ūkio maisto produktų ir pramonės ekonomikos šakos turėtų būti vienodai svarbios ar net dar svarbesnės. Be to, tinkamai naudojantis šia direktyva bus galima atverti šalių, pvz., Graikijos, ekonomiką, kurioje paslaugos, ypač turizmo paslaugos – turizmo pramonė, – yra labai svarbios.
Norėčiau pasakyti A. Schwabui, taip pat E. Gebhardt, kad jie, pabrėždami svarbų Parlameno vaidmenį tobulinant šią direktyvą ir patvirtindami, kad Parlamentas atidžiai tikrins, ar tinkamai įgyvendinamos jos nuostatos, yra teisūs. Kaip dažnai sakiau M. Harbourui, pats labai atidžiai stebiu, kaip įgyvendinamos šios direktyvos nuostatos.
Šiandien beveik visos valstybės narės yra apsisprendusios patvirtinti horizontalųjį įstatymo galią turintį teisės aktą. B. Vergnaud ir P. Canfin pabrėžė, kad Prancūzija, taip pat Vokietija, teikė pirmenybę tiesioginei šios direktyvos principų įtraukčiai į galiojančius savo šalies sektorių teisės aktus ir apgailestavo dėl tokio pasirinkimo, tačiau jie privalo pateikti savo nuomonę. Ponia B. Vergnaud, žmonės gali kritiškai vertinti šį metodą ar juo abejoti, kaip jūs pati tai darėte, tačiau, mūsų nuomone, šis metodas aiškus ir Europos mastu teisiškai galiojantis.
Taip pat norėčiau atkreipti F. H. Hyusmenovos dėmesį į tai, kad 23 valstybės narės jau patvirtino savo horizontaliuosius perkėlimo teisės aktus. S. Kelly minėjo, kad Airija yra pati paskutinė tai padariusi valstybė. Kitose dviejose valstybėse narėse – E. Regner minėtoje Austrijoje ir Liuksemburge – šiuo metu šiuos teisės aktus svarsto jų parlamentai.
Taip pat norėčiau atkreipti S. in ’t Veld dėmesį į tai, kad dar nebaigtos pažeidimo tyrimo procedūros, pradėtos prieš septynias valstybes nares, kurios nepranešė apie savo taikomas direktyvos nuostatų perkėlimo į nacionalinės teisės aktus priemones. Taigi, ponios ir ponai, kaip matote, vyrauja sutarimo ir iniciatyvumo kryptys. Kaip sakiau anksčiau, pats vykstu į valstybes nares. M. Løkkegaard minėjo mano vizitus visų pirma siekiant išspręsti šiuos klausimus. Tačiau pamatysite, kad prireikus galime būti dar atkaklesni ir, siekdami užtikrinti tinkamą šios direktyvos nuostatų įgyvendinimą, pradėti pažeidimo tyrimo procedūras.
S. Auconie, M. Handzlik, O. Sehnalová, E. Gebhardt ir M. Harbour pabrėžė, kad labai svarbu, jog bendri kontaktų centrai būtų daugiakalbiai. Pritariame šiai nuomonei dėl daugiakalbių paslaugų svarbos, paslaugų, kurios taip pat būtų itin sąveikios, elektroninės ir pasiekiamos naudojantis puikia priemone – internetu; tai minėjo L. Comi, Z. Roithová ir ką tik E. Herczog, kai kalbėjo apie šiuos bendrus kontaktų centrus.
Taip pat norėčiau atkreipti M. Handzlik dėmesį į tai, kad Komisija bendradarbiauja su valstybėmis narėmis, kad užtikrintų keitimąsi gerąja patirtimi tokiais klausimais kaip Vidaus rinkos informacinė sistema (VRI) ir Vidaus rinkos problemų sprendimo tinklas (SOLVIT). Subūrėme ekspertų grupę ir paskyrėme jai užduotį palengvinti šį keitimąsi gerąja patirtimi; pradėjome tyrimą, kad išsiaiškintume, kaip sekasi dirbti, ir 2011 m. pabaigoje surengsime konferenciją dėl praktinio šių bendrų kontaktų centrų veikimo, kuri bus panaši į bendrosios rinkos forumą, kurį norėčiau surengti – tokį pasiūlymą pateikė R. von Thun und Hohenstein ir M. Harbour. Tai bus kasmetinis bendrosios rinkos forumas, per kurį galėsime nustatyti žmogiškesnį, praktiškesnį, labiau piliečių nuomone pagrįstą ir šiai rinkai priimtinesnį požiūrį įtraukiant verslo ir profesinių organizacijų ar sąjungų atstovus.
M. Løkkegaard ir I. Gáll-Pelcz, kuri mums priminė Europos Vadovų Tarybai pirmininkaujančios Vengrijos įsipareigojimą, kalbėjo apie abipusio vertinimo procedūrą. Tai – dar vienas naujas metodas, kuris, tikiuosi, jei mums pavyks jį sėkmingai įgyvendinti, bus naudingas perkeliant kitus Europos dokumentų tekstus į nacionalinės teisės aktus. Atidžiai stebiu šį dalykišką abipusį vertinimą, kuris yra naujoviška priemonė, sudaryta iš konkrečių atvejų vertinimo prieš taikant ją kitoms teisėkūros priemonėms."@lt14
|
lpv:translated text |
"Panie Przewodniczący! To prawda, że mamy z panią Gebhardt prawdziwe sprawozdanie, ale to nie oznacza, że zawsze musimy się ze sobą zgadzać. Pani poseł Rapti! Nie mogę powiedzieć nic innego, jak tylko to, że musimy współpracować w sposób inteligentny.
Pan poseł Harbour wspomniał o badaniach wydajności, które zapoczątkowaliśmy. Czemu zaczęliśmy je prowadzić w odniesieniu do każdej usługi, aby dopatrzeć się pozytywnej lub negatywnej interakcji między niektórymi tekstami europejskimi? Ponieważ zdajemy sobie sprawę, że aby prawidłowo stosować dyrektywę o usługach, musimy mieć na uwadze również inne teksty, i tu chciałbym podać przykład architekta z Belgii, który pracuje dla odbiorców w Niderlandach i który, zależnie od okoliczności, może podlegać przepisom dyrektywy o usługach, dyrektywy w sprawie kwalifikacji zawodowych, dyrektywy o handlu elektronicznym, dyrektyw w sprawie ochrony konsumentów oraz innym instrumentom. Musimy zatem zapewnić – i temu mają służyć badania wydajności – aby te różne teksty europejskie zgadzały się ze sobą.
Panie Przewodniczący, Szanowni Państwo! Na koniec chciałbym podnieść kwestię o bardzo politycznym charakterze, która jest również dla mnie ważna i którą jako pierwsza podniosła pani poseł Gebhardt: przedmiotowa dyrektywa musi być stosowana do zamierzonych celów; nie można jej stosować w stosunku do innych kwestii. Będę zatem tak samo jak Państwo bacznie przyglądał się pokusom niektórych państw członkowskich, które chciałyby wykorzystać ją do celów innych niż zamierzone, zwłaszcza w stosunku do zagadnień, które mogą dotyczyć usług świadczonych w ogólnym interesie gospodarczym. Przed chwilą mówiły o tym panie posłanki Auconie, Svensson i Bizzotto.
Panu posłowi Canfinowi, który zadał mi pytanie, chciałbym również przypomnieć, że Komisja wywiązuje się ze swojego zobowiązania, pracując nad tekstem, który będzie wyjaśniał komunikat w sprawie usług użyteczności publicznej i usług świadczonych w ogólnym interesie gospodarczym. Mój kolega, pan Almunia, który pełni funkcję komisarza odpowiedzialnego za konkurencję, pracuje nad aktualizacją pakietu Monti-Kroes. Będą zatem dysponowali Państwo dwoma narzędziami, które w formie komunikatu powinny rozjaśnić pewne kwestie oraz zapobiec niejasnościom, a niekiedy również kontrowersjom czy nieporozumieniom.
Komunikat w sprawie usług świadczonych w ogólnym interesie gospodarczym czy usług użyteczności publicznej zostanie wydany w tym roku. Chciałbym też poinformować pana posła Geiera, że dyrektywa o usługach nie powinna wpływać na prawa pracowników, ponieważ nie dotyczy ona tej kwestii. Nie obejmuje ona zagadnień związanych z prawami czy delegowaniem pracowników.
Na koniec chciałbym powiedzieć posłowi Le Hyaricowi, którego krytycznych uwag właśnie uważnie wysłuchałem, że dyrektywa o usługach nie obejmuje ani transportu, ani opieki zdrowotnej. W dyrektywie nie ma żadnej mowy o obowiązku prywatyzacji usług publicznych; w komunikacie w sprawie usług świadczonych w interesie ogólnym zwrócę wyjątkową uwagę zarówno na to, jak i na sprawy powiązane.
Szanowni Państwo! Ujmując inaczej, wiem, że przedmiotowa dyrektywa wywołała debatę. Chciałbym Państwu przypomnieć, że została ona w dużym stopniu poprawiona i teraz jest całkiem zrozumiała, a my możemy ją wykorzystywać w celu zapewnienia miejsc pracy i wzrostu gospodarczego, którego obywatele tak oczekują. Chcę, abyśmy byli wymagający – i słusznie przyjmują Państwo taką postawę – ale chcę również, abyśmy zachowali obiektywizm w kwestii tej dyrektywy, razem tworząc jednolity rynek usług w duchu partnerstwa i stosując partnerskie metody. W każdym razie, jestem co do tego zdecydowany – i jak obiecałem, tak uczynię – na następne cztery lata, aby wykorzystać cały potencjał przedmiotowej dyrektywy.
Pani poseł Rapti! Pani wypowiedź również mnie poruszyła. Odpowiadając na obawy pana posła Harboura dotyczące stwierdzonego potencjału przedmiotowej dyrektywy w obszarze wzrostu gospodarczego, chciałem powiedzieć, że podczas mojej ostatniej wizyty w Grecji miałem okazję się przekonać, iż przy inteligentnym stosowaniu omawianej dyrektywy, z zachowaniem ustanowionych ograniczeń, ale przy wykorzystaniu całego jej potencjału, wyraźnie oferuje ona możliwości dla gospodarki usługowej, która jest tak ważna – powtarzam, że równie ważny, a nawet ważniejszy jest rozwój innych sektorów rolno-spożywczych i przemysłowych. Ponadto prawidłowe stosowanie przedmiotowej dyrektywy otworzy szanse dla takich otwartych gospodarek jak gospodarka grecka, w której również ważną rolę odgrywają usługi, zwłaszcza usługi w obszarze turystyki.
Chciałbym również powiedzieć panu posłowi Schwabowi i pani poseł Gebhardt, że słusznie zaznaczają rolę Parlamentu w udoskonaleniu przedmiotowej dyrektywy i potwierdzają, że Parlament będzie czuwał nad jej prawidłowym wdrożeniem. Jak często wspominałem panu posłowi Harbourowi, osobiście bacznie przyglądam się procesowi wdrażania tej dyrektywy.
Dzisiaj niemalże wszystkie państwa członkowskie opowiadały się za przyjęciem horyzontalnego aktu ustawodawczego. Pani poseł Vergnaud i pan poseł Canfin zaznaczyli – przepraszając, że to czynią, ale mają obowiązek wyrazić swoją opinię – iż Francja, i również Niemcy, wolały wprowadzić zasady przewidziane w dyrektywie bezpośrednio do ich ustawodawstw sektorowych. Obywatele mogą kwestionować lub krytykować takie podejście, co Pani sama uczyniła, Pani poseł Vergnaud, ale uważamy, że w kontekście europejskim jest ono jasne i ważne.
Chciałbym również powiedzieć pani sprawozdawczyni Hyusmenovej, że 23 państwa członkowskie przyjęły już horyzontalne ustawodawstwo transponujące przedmiotową dyrektywę. Poseł Kelly wspomniał, że ostatnio uczyniła to Irlandia. W dwóch innych państwach członkowskich – pani poseł Regner mówiła o Austrii i Luksemburgu – parlamenty aktualnie analizują stosowne ustawodawstwo.
Chciałbym też powiedzieć pani poseł in ’t Veld, że wobec siedmiu państw członkowskich, które nie notyfikowały swoich środków transpozycji, toczą się postępowania w sprawie uchybienia zobowiązaniom państwa członkowskiego. Mogą zatem Państwo zauważyć wszechobecnego ducha porozumienia i aktywności. Odwiedzam państwa członkowskie osobiście, o czym już wcześniej wspominałem. Pan poseł Løkkegaard wspominał o moich wizytach, które w szczególności dotyczą danych kwestii. Przekonają się jednak Państwo, że w razie konieczności będziemy jeszcze bardziej natarczywi i będziemy wszczynali postępowania w sprawie uchybienia zobowiązaniom państwa członkowskiego, aby zapewnić prawidłowe wdrożenie przedmiotowej dyrektywy.
Panie posłanki Auconie, Handzlik, Sehnalová, Gebhardt i pan poseł Harbour podkreślili znaczenie wielojęzycznych pojedynczych punktów kontaktowych. Podzielamy ten pogląd w sprawie znaczenia wielojęzyczności tych usług, które charakteryzuje również bardzo wysoki poziom interoperacyjności, możliwość świadczenia ich w formie elektronicznej oraz wysoka dostępność za sprawą tak wspaniałego narzędzia, jakim jest Internet – o czym wspominały już panie posłanki Comi i Roithová oraz przed chwilą pani poseł Herczog, wypowiadając się na temat pojedynczych punktów kontaktowych.
Chcę również powiedzieć pani poseł Handzlik, że Komisja prowadzi z państwami członkowskimi współpracę mającą na celu wymianę dobrych praktyk w takich sprawach jak system wymiany informacji na rynku wewnętrznym (IMI) i system rozwiązywania problemów rynku wewnętrznego (SOLVIT). Mamy grupę ekspertów odpowiedzialną za ułatwienie tej wymiany dobrych praktyk; zainicjowaliśmy badanie w celu sprawdzenia faktycznego stanu rzeczy i pod koniec 2011 roku zorganizujemy konferencję poświęconą funkcjonowaniu pojedynczych punktów kontaktowych w praktyce, w tym samym duchu co forum w sprawie jednolitego rynku, które chciałbym zorganizować – taka była propozycja pań posłanek von Thun i Hohenstein oraz pana posła Harboura. Będzie to doroczne forum poświęcone jednolitemu rynkowi, które pozwoli nam obrać bardziej ludzkie, praktyczniejsze podejście, bardziej ukierunkowane na obywateli oraz przedmiotowy rynek, przy współudziale przedsiębiorstw i organizacji lub związków zawodowych.
Pan poseł Løkkegaard i pani poseł Gáll-Pelcz, którzy przypomnieli nam o zaangażowaniu węgierskiej prezydencji, nawiązali do procesu wzajemnej oceny. Ta kolejna nowa metoda i mam nadzieję, że jeżeli zdołamy ją urzeczywistnić, będzie również przydatna przy opracowywaniu innych tekstów o wymiarze ogólnoeuropejskim. Zwracam baczną uwagę na tę konstruktywną wzajemną ocenę, która jest nowoczesnym narzędziem umożliwiającym ocenę poszczególnych przypadków, poprzedzającą ocenę innych instrumentów ustawodawczych."@pl16
|
lpv:translated text |
"Elnök úr, való igaz, hogy Gebhardt asszonnyal igazi szövetségesekké váltunk, ám ez nem feltétlenül jelenti azt, hogy mindig egyet is értünk; ezért, Rapti asszony, nincs más megjegyzésem, mint az, hogy intelligens módon kell együtt dolgoznunk.
Harbour úr említést tett az elindított teljesítménymérésekről. Miért indítjuk a szolgáltatásonkénti teljesítményméréseket annak tanulmányozására, hogy az egyes európai normaszövegek között milyen kölcsönös kedvező vagy kedvezőtlen együtthatások alakulhatnak ki? Azért, mert azt tapasztaljuk, hogy a szolgáltatási irányelv helyes alkalmazása érdekében más szövegekre is figyelni kell: idézném rögtön egy Belgiumban letelepedett építész példáját, akinek hollandiai ügyfelei vannak, és akire a helyzettől függően hol a szolgáltatási irányelv, hol a szakképesítésekről szóló irányelv, hol az elektronikus kereskedelemről szóló irányelv, vagy éppen a fogyasztóvédelmi irányelv vonatkozik, hogy a többi eszközről ne is beszéljünk. Így kell figyelni a különböző európai szövegek közötti megfelelő együtthatásokra, és a teljesítménymérésekkel ez a szándékunk.
Elnök úr, hölgyeim és uraim! Zárásképpen azzal a számomra is fontos, kiemelten politikai természetű kérdéssel szeretnék foglalkozni, amelyet Evelyne Gebhardt említett elsőként: az irányelvet a hatálya alá tartozó kérdésekre kell alkalmazni, és nem másra. Ezért Önökhöz hasonló éberséggel fogok ügyelni arra, nehogy egyes tagállamok kísértésbe essenek, és az irányelvet az eredeti rendeltetésén túlmenően nehogy esetlegesen az általános gazdasági érdekű szolgáltatásokat érintő kérdésekre is alkalmazzák. Ezt a kérdést az előbb Sophie Auconie, Eva-Britt Svensson és Mara Bizzotto vetette fel.
Pascal Canfint, aki kérdést intézett hozzám, emlékeztetném arra, hogy a Bizottság – kötelezettségvállalásának megfelelően – jelenleg olyan szövegen dolgozik, amely tisztázni fog egy, a közszolgáltatási feladatokról és az általános gazdasági érdekű szolgáltatási feladatokról szóló közleményt. Kollégám, a versenyjogi biztos, Joaquín Almunia pedig a Monti-Kroes csomag frissítésén dolgozik. Két olyan közlemény lesz tehát az Önök kezében, amelyek rendeltetése a dolgok tisztázása, valamint a kétértelműségek, és időnként a viták vagy félreértések eloszlatása lesz.
Az általános gazdasági érdekű szolgáltatások vagy a közszolgáltatások feladatairól szóló közlemény összeállítására még idén sor kerül. Geier asszonyhoz is fordulok, amikor kijelentem: a szolgáltatási irányelv nem érintheti hátrányosan a munkavállalói jogokat; az irányelv nem foglalkozik ezzel a kérdéssel, mint ahogy a munkavállalók jogaival vagy kiküldetésével sem.
Végül Le Hyaric úrnak válaszul, akinek nagy figyelemmel hallgattam a bírálatait: a közlekedés és az egészségügy nem tartozik a szolgáltatási irányelv hatálya alá. Az irányelv a közszolgáltatások semmiféle magánosítását nem írja elő, amire az általános érdekű szolgáltatásokról készülő közleményben kiemelten oda fogok figyelni, miként egyébként más témákra is.
Más szóval, hölgyeim és uraim, tudom, hogy az irányelv vitákat váltott ki. Emlékeztetek, hogy az irányelv szövege jelentős javuláson ment keresztül, hogy a szöveg ma már eléggé egyértelmű, és felhasználhatjuk a polgárok által olyannyira várt munkahelyteremtéshez és a növekedés serkentéséhez. Azt akarom, hogy igényesek legyünk – és Önök jól is teszik, hogy igényesek –, de azt is szeretném, hogy objektívek is legyünk az irányelv vonatkozásában, és a szolgáltatások egységes piacát partneri szellemben és partneri módszerekkel építsük. Mindenesetre – miként Önök előtt erre elköteleztem magam – én eltökélt vagyok erre azért, hogy a következő négy évben az irányelvben rejlő összes lehetőséget kihasználhassuk.
Az is mély benyomást tett rám, amit Ön, Rapti asszony, a növekedési potenciálról mondott, amit közelmúltbeli görögországi látogatásom során magam is tapasztalhattam. Reagálva arra, amit Harbour úr kiemelt, nevezetesen, hogy az irányelvben számottevő növekedési tartalék rejlik: ha ezt okosan, az irányelvben előírt korlátok között, de minden lehetőségében kihasználjuk, egyértelmű, hogy az oly fontos szolgáltatási gazdasági ágazat számára van növekedési potenciál, amellett, hogy megismétlem: szeretném, hogy például az agrár-élelmiszeripar vagy más ipari ágazatok ugyanilyen fontosak – vagy még fontosabbak – legyenek. És a nyitott gazdaságok számára, amilyen a görög gazdaság is, ahol a szolgáltatások, és konkrétan a turisztikai szolgáltatások, a turisztikai ágazat oly fontosak, az irányelv – ha jól aknázzák ki – lehetőséget jelent.
Most Schwab úrhoz és Gebhardt asszonyhoz fordulok: jól tették, amikor emlékeztettek a Parlament szerepére az irányelv tökéletesítésében, és megerősítették, hogy a Parlamentnek éberen kell ügyelnie az irányelv helyes végrehajtására. Miként Harbour elnök úrnak sokszor elmondtam, én magam is nagyon odafigyelek a végrehajtásra.
Ma már ki lehet jelenteni, hogy majdnem az összes tagállam egy horizontális jogalkotási aktus elfogadása mellett tette le a voksát. Bernadette Vergnaud és Pascal Canfin emlékeztettek arra, hogy Franciaország, de Németország is inkább az irányelv alapelveinek a már meglévő ágazati jogszabályaikba történő közvetlen beillesztése mellett szavaztak, amit a felszólalók sajnáltak, ám az ő dolguk a véleménynyilvánítás. Ezt a megközelítést lehet talán vitatni vagy bírálni, miként Ön is tette, Vergnaud asszony, de a mi szemszögünkből európai keretben világos és érvényes megközelítésről van szó.
Hyusmenova asszonyt is szeretném emlékeztetni, hogy 23 tagállam már elfogadta az átültetésre vonatkozó horizontális jogszabályait. Seán Kelly említette, hogy ezek között Írország volt a legutolsó. Két másik tagállamban – Regner asszony Ausztriáról és Luxemburgról beszélt – a jogi szabályozást jelenleg vizsgálja a parlament.
Sophia in ’t Veldet pedig szeretném emlékeztetni arra, hogy az átültető intézkedések bejelentésének elmaradása miatt jelenleg még mindig hét tagállam ellen folyik jogsértési eljárás. Tehát látják, hölgyeim és uraim, hogy az egyetértés és a céltudatosság szellemében dolgozunk. Én magam is ellátogatok a tagállamokba, mint ahogyan az előbb is megjegyeztem. Løkkegaard úr tett említést azon látogatásokról, amelyeknek tárgya különösen ez a téma. De ha szükség van rá, láthatják, hogy a jogsértési eljáráson keresztül még hathatósabban is fel tudunk lépni az irányelv megfelelő végrehajtása érdekében.
Auconie, Handzlik és Sehnalová asszony, de Gebhardt asszony és Harbour elnök úr is kiemelték a többnyelvű egyablakos ügyintézési pontok jelentőségét. Osztjuk a többnyelvű szolgáltatások fontosságával kapcsolatban kifejtett nézeteket, amelyek esetében ugyanúgy fontos, hogy átjárhatóak, elektronikus alapúak és az internetről – e fantasztikus eszközről – is elérhetőek legyenek, miként ezt Comi vagy Roithová asszony is említette, vagy az előbb Herczog asszony is, amikor az egyablakos ügyintézési pontokról szólt.
Egyébként szeretném emlékeztetni Handzlik asszonyt, hogy a Bizottság együtt munkálkodik a tagállamokkal az e kérdésekre vonatkozó bevált gyakorlatok cseréje céljából, miként ez történik az IMI vagy a SOLVIT kapcsán is. Van egy szakértői csoportunk, amelynek feladata a bevált gyakorlatok cseréjének megkönnyítése; elindítottunk egy tanulmányt annak vizsgálatára, hogy miként működnek a dolgok, 2011 végén pedig konferenciát rendezünk az egyablakos ügyintézési pontok gyakorlati működéséről, mégpedig annak az egységes piaci fórumnak a szellemében, amelyet meg szeretnék szervezni – e javaslat Thun und Hohenstein asszonytól és Harbour úrtól származik. Az egységes piacról szóló, évente megrendezendő fórumról van szó a vállalkozások és a szakmai vagy érdekképviseleti szervezetek részvételével, amely az egységes piac emberibb, gyakorlatiasabb, polgárközelibb és piacközelibb megközelítését adná.
Løkkegaard úr és Gállné Pelcz Ildikó, aki megemlítette a magyar elnökség elkötelezettségét, szóltak a kölcsönös értékelésről. Ez is egy olyan új módszer, amely siker esetén véleményem szerint haszonnal lesz alkalmazható más európai normaszövegek esetében is. Szoros figyelemmel követem a helyes kölcsönös értékelést, ezt a korszerű eszközt, amely eseti értékelést jelent, amelyet azután más jogalkotási eszközre is alkalmazhatunk."@hu11
|
lpv:translated text |
"Herr talman! Det stämmer att Evelyne Gebhardt och jag har en nära relation, men det innebär inte att vi alltid måste vara överens. Jag har inga andra kommentarer än att vi måste ha ett förnuftigt samarbete.
Malcolm Harbour nämnde de prestationsanalyser som vi har inlett. Varför har vi börjat med dessa prestationsanalyser av varje tjänst för att se den positiva eller negativa växelverkan mellan vissa EU-texter? Anledningen är att vi inser att vi måste beakta andra texter för att kunna tillämpa tjänstedirektivet på riktigt sätt. En arkitekt som bor i Belgien och som arbetar med kunder i Nederländerna kan, beroende på omständigheterna, omfattas av tjänstedirektivet, direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, e-handelsdirektivet, konsumentskyddsdirektivet och andra instrument därtill. Därför måste vi se till att det finns en god växelverkan mellan dessa olika EU-texter, vilket vi kommer att göra genom prestationsanalyserna.
Avslutningsvis vill jag ta upp en högst politisk fråga, som även är viktig för mig och som Evelyne Gebhardt var den första att ta upp, nämligen att direktivet måste tillämpas för de syften som det är tänkt att tillämpas för. Det får inte tillämpas för andra syften. Jag kommer därför att vara lika vaksam som ni när det gäller vissa medlemsstaters försök att tillämpa detta direktiv för andra syften än vad det är tänkt att tillämpas för, särskilt frågor som kan ha att göra med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Sophie Auconie tog upp detta, liksom Eva-Britt Svensson och Mara Bizzotto just gjorde.
Jag vill också påminna Pascal Canfin, som just ställde en fråga till mig, om att kommissionen fullgör sitt åtagande genom att arbeta med en text som kommer att förtydliga ett meddelande om allmänna tjänster och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Min kollega Joaquín Almunia, kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens, arbetar för sin del med att uppdatera Monti-Kroes-paketet. Ni kommer därför att ha två verktyg på kommunikationsområdet, vilka bör förtydliga saker och ting och förhindra tvetydigheter och ibland dispyter eller missförstånd.
Meddelandet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller offentliga tjänster kommer att utarbetas någon gång i år. Jag vill även säga till Jens Geier att tjänstedirektivet inte får påverka arbetstagarnas rättigheter, för direktivet handlar inte om detta. Det handlar faktiskt inte om rättighetsfrågan eller frågan om utstationering av arbetstagare.
Till sist vill jag säga en sak till Patrick Le Hyaric, som just framförde kritik som jag lyssnade noggrant till. Direktivet omfattar inte transporter och inte heller hälso-och sjukvård. Direktivet anger inte på något sätt att offentliga tjänster måste privatiseras. Jag kommer att ägna oerhört stor uppmärksamhet åt detta, och åt andra frågor för den delen, i det meddelande som vi håller på att utarbeta om tjänster av allmänt intresse.
Med andra ord vet jag att direktivet har skapat debatt. Jag vill påminna er om att det har förbättrats avsevärt, att det nu är tämligen tydligt och att vi kan använda det för att skapa jobb och tillväxt, vilket är vad medborgarna förväntar sig. Jag vill att vi ska ställa krav, vilket ni har rätt att göra, men jag vill också att vi ska vara objektiva när det gäller detta direktiv och bygga upp den inre marknaden för tjänster tillsammans, i en partnerskapsanda och med hjälp av partnerskapsmetoder. Det är i varje fall det som jag är fast besluten att göra, och som jag har lovat er att göra, under de närmaste fyra åren för att möjligheterna med detta direktiv ska kunna utnyttjas fullt ut.
Jag slogs även av vad du sade, Sylvana Rapti. Jag delar den oro som Malcolm Harbour uttryckte över frågan om tillväxtpotential i detta direktiv. Under mitt senaste besök i Grekland kunde jag dock själv se att om direktivet tillämpas på ett klokt sätt, inom de fastställda ramarna men i så stor utsträckning som möjligt, är det tydligt att det kommer att finnas en tillväxtpotential för tjänsteekonomin, som är så viktig. Jag upprepar: Andra jordbruks- och livsmedelsekonomier bör vara lika viktiga eller ännu viktigare. Om direktivet används på riktigt sätt kommer det dessutom att innebära en möjlighet för öppna ekonomier, till exempel den grekiska ekonomin, där tjänster, särskilt turismtjänster och turismindustrin, är av central betydelse.
Till Andreas Schwab och även till Evelyne Gebhardt vill jag säga att de gör rätt när de betonar parlamentets viktiga roll för att förbättra direktivet och bekräftar att parlamentet noga kommer att se till att det genomförs på riktigt sätt. Liksom jag ofta har sagt till Malcolm Harbour, håller jag personligen ett vakande öga på genomförandet.
I dag har nästan alla medlemsstater valt att anta en övergripande rättsakt. Bernadette Vergnaud och Pascal Canfin påpekade – de var ledsna över att behöva göra det, men de har en skyldighet att säga vad de tycker – att Frankrike och även Tyskland har föredragit att införliva principer från direktivet direkt i den befintliga lagstiftningen på området. Man kan ifrågasätta eller kritisera denna hållning liksom du själv har gjort, Bernadette Vergnaud, men vi anser att den är tydlig och befogad i EU-sammanhang.
Jag vill även påpeka för Filiz Hakaeva Hyusmenova att 23 medlemsstater redan har antagit sina övergripande genomförandebestämmelser. Seán Kelly nämnde att Irland var det sista landet av alla att göra detta. I två andra medlemsstater – Evelyn Regner talade om Österrike och Luxemburg – håller parlamenten nu på att granska lagstiftningen.
Jag vill även påpeka för Sophia in ’t Veld att överträdelseförfaranden fortfarande pågår när det gäller sju medlemsstater som inte har rapporterat om sina genomförandeåtgärder. Som ni kan se finns det följaktligen en anda av enighet och aktivt agerande. Jag gör själv besök i medlemsstaterna, vilket tidigare nämndes. Morten Løkkegaard nämnde de besök som jag gör särskilt med anledning av dessa frågor. Ni kommer dock att se att vi kan vara ännu mer ihärdiga om så krävs genom att inleda överträdelseförfaranden för att se till att detta direktiv genomförs på riktigt sätt.
Sophie Auconie, Małgorzata Handzlik, Olga Sehnalová, Evelyne Gebhardt och Malcolm Harbour framhöll betydelsen av flerspråkiga gemensamma kontaktpunkter. Vi anser också att det är viktigt med flerspråkiga tjänster, tjänster som också är mycket driftskompatibla, elektroniska och tillgängliga genom det fantastiska verktyget Internet. Lara Comi och Zuzana Roithová nämnde detta och även Edit Herczog nyss, när hon talade om dessa gemensamma kontaktpunkter.
Jag vill även påpeka för Małgorzata Handzlik att kommissionen samarbetar med medlemsstaterna för att utbyta bästa praxis i frågor som informationssystemet för den inre marknaden och problemlösningsnätverket för den inre marknaden (Solvit). Vi har en expertgrupp som har i uppdrag att främja detta utbyte av bästa praxis. Vi har inlett en studie för att kontrollera hur saker och ting går, och i slutet av 2011 kommer vi att anordna en konferens om den praktiska driften av de gemensamma kontaktpunkterna, i samma anda som det forum om den inre marknaden som jag vill anordna. Det senare var ett förslag från Róża Gräfin von Thun und Hohenstein och Malcolm Harbour. Det kommer att vara ett årligt forum om den inre marknaden som gör det möjligt för oss att inta en hållning som är mer mänsklig, mer praktisk och mer medborgarvänlig och som har en starkare koppling till den inre marknaden, med deltagande av företag och branschorganisationer eller fackföreningar.
Morten Løkkegaard och Ildikó Gáll–Pelcz, som påminde oss om det ungerska ordförandeskapets åtagande, nämnde förfarandet för ömsesidig utvärdering. Detta är en ny metod som, om vi lyckas göra den till något bra, förhoppningsvis kommer att kunna användas för andra EU-texter. Jag ägnar stor uppmärksamhet åt detta konstruktiva ömsesidiga erkännande. Det är ett modernt verktyg som innebär att en bedömning görs i varje enskilt fall, innan det tillämpas på andra lagstiftningsinstrument."@sv22
|
lpv:translated text |
".
Arvoisa puhemies, on totta, että minulla ja jäsen Gebhardtilla on todella hyvät välit, mutta se ei tarkoita, että olisimme aina samaa mieltä. Totean jäsen Raptille vain, että meidän on tehtävä älykästä yhteistyötä.
Jäsen Harbour mainitsi aloittamamme suoriutumista koskevat arvioinnit. Miksi olemme aloittaneet nämä kutakin palvelua koskevat arvioinnit etsiäksemme tiettyjen unionin tekstien välisiä myönteisiä tai kielteisiä vuorovaikutuksia? Koska ymmärrämme, että meidän on otettava muut tekstit huomioon, jotta palveludirektiiviä voidaan soveltaa asianmukaisesti, ja havainnollistan tätä esimerkillä Belgiaan sijoittautuneesta arkkitehdistä, joka työskentelee Alankomaissa asuville asiakkaille ja johon tilanteesta riippuen voidaan soveltaa palveludirektiiviä, ammattipätevyyden tunnustamista koskevaa direktiiviä, sähköistä kaupankäyntiä koskevaa direktiiviä, kuluttajansuojadirektiivejä ja muitakin säädöksiä. Tästä syystä meidän on varmistettava – ja sen me teemme suoriutumista koskevilla arvioinneilla – että nämä unionin eri tekstit sopivat hyvin yhteen.
Lopuksi, arvoisa puhemies, otan esiin erään hyvin poliittisen seikan, jonka jäsen Gebhardt ensimmäisenä mainitsi ja joka on minullekin hyvin tärkeä: tätä direktiiviä on sovellettava niihin tarkoituksiin, joita varten se annettiin; sitä ei saa soveltaa muihin asioihin. Sen vuoksi valvon yhtä valppaasti kuin tekin, että tietyt jäsenvaltiot eivät lankea kiusaukseen käyttää direktiiviä muihin tarkoituksiin kuin mihin se on tarkoitettu, erityisesti sellaisiin, jotka saattavat liittyä yleistä taloudellista etua koskeviin palveluihin. Jäsen Auconie puhui tästä, kuten myös jäsen Svensson ja jäsen Bizzotto juuri äsken.
Muistutan myös jäsen Canfinia, joka esitti minulle kysymyksen, siitä, että komissio pitää lupauksensa ja laatii tekstiä, jolla selvennetään tiedonantoa julkisista palveluista, yleistä taloudellista etua koskevista palveluista. Kollegani, kilpailupolitiikasta vastaava komission jäsen Joaquín Almunia, puolestaan päivittää parhaillaan Monti-Kroesin pakettia. Näin ollen teillä on kaksi viestintävälinettä, joiden pitäisi selventää asioita sekä ehkäistä epäselvyyksiä ja joskus jopa kiistoja ja väärinkäsityksiä.
Yleistä taloudellista etua koskevia palveluja tai julkisia palveluja koskeva tiedonanto laaditaan tämän vuoden aikana. Totean myös jäsen Geierille, että palveludirektiivin ei pitäisi vaikuttaa työntekijöiden oikeuksiin, koska direktiivissä ei käsitellä niitä. Siinä ei käsitellä oikeuksia eikä työntekijöiden lähettämistä.
Lopuksi sanoisin jäsen Le Hyaricille, jonka kritiikkiä kuuntelin tarkkaavaisesti aivan äsken, että liikenne ei kuulu palveludirektiivin piiriin, kuten ei terveydenhuoltokaan. Direktiivillä ei määrätä, että julkiset palvelut olisi yksityistettävä millään tavalla; kiinnitän tähän ja myös muihin kysymyksiin erittäin suurta huomiota tiedonannossa, jota laadimme yleishyödyllisistä palveluista.
Toisin sanoen, hyvät parlamentin jäsenet, tiedän, että tämä direktiivi on herättänyt keskustelua. Muistutan teitä siitä, että sitä on parannettu huomattavasti, että se nyt on suhteellisen selkeä ja että voimme käyttää sitä luodaksemme työpaikkoja ja kasvua, joita kansalaiset odottavat. Haluan, että olemme vaativia – ja te olette sitä aivan oikeutetusti – mutta haluan myös, että suhtaudumme tähän direktiiviin objektiivisesti ja rakennamme palvelujen yhtenäismarkkinoita yhdessä, kumppanuuden hengessä ja kumppanuuden keinoja käyttäen. Minä aion joka tapauksessa päättäväisesti tehdä sen – ja lupasin teille tekeväni sen – seuraavien neljän vuoden aikana, jotta tämän direktiivin koko potentiaali voidaan hyödyntää.
Puheenvuoronne teki myös minuun vaikutuksen, jäsen Rapti. Käydessäni äskettäin Kreikassa saatoin itse nähdä jäsen Harbourin ilmaisemaa, tähän direktiiviin sisältyvää kasvupotentiaalia koskevaa huolta mukaillen, että jos sitä käytetään älykkäästi, asetettujen rajojen puitteissa mutta koko potentiaalia hyödyntäen, palvelutaloudelle, joka on erittäin tärkeä – toistan, että muiden maatalouselintarvikealan ja teollisuustuotannon talouksien olisi oltava yhtä tärkeitä tai tärkeämpiä – tarjoutuu kasvumahdollisuuksia. Lisäksi direktiivi oikein käytettynä tarjoaa mahdollisuuden Kreikan talouden kaltaisille avoimille talouksille, joissa palvelut ja etenkin matkailupalvelut – matkailuala – ovat hyvin tärkeitä.
Jäsen Schwabille ja myös jäsen Gebhardtille totean, että he ovat oikeassa viitatessaan parlamentin rooliin tämän direktiivin parantamisessa ja vahvistaessaan, että parlamentti valvoo valppaasti, että se pannaan asianmukaisesti täytäntöön. Kuten olen usein jäsen Harbourille sanonut, seuraan itse tarkasti sen täytäntöönpanoa.
Nyt lähes kaikki jäsenvaltiot ovat päättäneet antaa horisontaalisen säädöksen. Jäsen Vergnaud ja jäsen Canfin huomauttivat – pahoitellen, mutta heidän tehtävänään on ilmaista kantansa – että Ranska ja myös Saksa olivat pitäneet parempana sisällyttää direktiivin periaatteet suoraan nykyiseen alakohtaiseen lainsäädäntöönsä. Tätä toimintatapaa voidaan kyseenalaistaa tai arvostella, jäsen Vergnaud, kuten te itsekin olette tehnyt, mutta me katsomme, että Euroopan unionin toimintaympäristössä se on selvä ja pätevä tapa toimia.
Jäsen Hyusmenovalle huomauttaisin myös, että 23 jäsenvaltiota on jo hyväksynyt horisontaalisen lainsäädännön, jolla direktiivi saatetaan osaksi kansallista lainsäädäntöä. Jäsen Kelly mainitsi, että Irlanti oli viimeinen valtio, joka teki tämän. Kahdessa muussa jäsenvaltiossa – jäsen Regner puhui Itävallasta ja Luxemburgista – kansalliset parlamentit käsittelevät parhaillaan kyseistä lainsäädäntöä.
Totean jäsen in 't Veldille myös, että rikkomismenettelyt ovat yhä käynnissä seitsemän jäsenvaltion osalta, jotka eivät ole ilmoittaneet täytäntöönpanosäädöksistään. Kuten voitte nähdä, hyvät parlamentin jäsenet, toimimme yhteisymmärryksen ja ennakoivuuden hengessä. Minä itse käyn vierailuilla jäsenvaltioissa, kuten aiemmin todettiin. Jäsen Løkkegaard mainitsi erityisesti näitä kysymyksiä koskevat vierailuni. Tulette kuitenkin huomaamaan, että tarvittaessa voimme olla vielä vaativampia ja käynnistää rikkomismenettelyjä direktiivin asianmukaisen täytäntöönpanon varmistamiseksi.
Jäsenet Auconie, Handzlik, Sehnalová, Gebhardt ja Harbour korostivat monikielisten keskitettyjen asiointipisteiden merkitystä. Me yhdymme tähän näkemykseen, jonka mukaan monikieliset palvelut, jotka ovat myös hyvin yhteentoimivia, sähköisiä ja käytettävissä internetin muodostaman erinomaisen välineen avulla, ovat tärkeitä – jäsen Comi ja jäsen Roithová mainitsivat tämän, samoin kuin jäsen Herczog aivan äsken puhuessaan keskitetyistä asiointipisteistä.
Huomautan myös jäsen Handzlikille, että komissio työskentelee jäsenvaltioiden kanssa vaihtaakseen hyviä käytäntöjä sisämarkkinoiden tietojenvaihtojärjestelmän (IMI) ja sisämarkkinoiden ongelmanratkaisujärjestelmän (SOLVIT-verkko) kaltaisista seikoista. Olemme perustaneet asiantuntijaryhmän, jonka tehtävänä on helpottaa tätä hyvien käytäntöjen vaihtoa; olemme käynnistäneet tutkimuksen siitä, miten asiat etenevät, ja vuoden 2011 lopulla järjestämme keskitettyjen asiointipisteiden käytännön yhteistyötä käsittelevän konferenssin, ja samassa hengessä haluaisin järjestää yhtenäismarkkinoita koskevan foorumin – tämä oli jäsen von Thun und Hohensteinin ja jäsen Harbourin esittämä ehdotus. Se on vuosittain järjestettävä yhtenäismarkkinoita käsittelevä foorumi, jonka avulla voimme omaksua inhimillisemmän, käytännöllisemmän, kansalaissuuntautuneemman ja lähempänä markkinoita olevan lähestymistavan yritysten, ammattialajärjestöjen ja ammattiliittojen kanssa.
Jäsen Løkkegaard ja jäsen Gáll-Pelcz, jotka muistuttivat meitä puheenjohtajavaltio Unkarin sitoutumisesta, mainitsivat keskinäisen arviointiprosessin. Tämä on toinen uusi menetelmä, joka onnistuessaan voi toivoakseni olla hyödyksi muille Euroopan unionin teksteille. Seuraan tiiviisti tätä rakentavaa keskinäistä arviointia, joka on tapauskohtaisesta arvioinnista koostuva uudenaikainen työkalu, ennen kuin sitä sovelletaan muihin säädöksiin."@fi7
|
lpv:translated text |
"Κύριε Πρόεδρε, είναι αλήθεια ότι η κ. Gebhardt και εγώ συνεννοούμαστε, αλλά αυτό δεν σημαίνει ότι πρέπει πάντοτε να συμφωνούμε μεταξύ μας. Κυρία Ράπτη, δεν έχω άλλο σχόλιο να κάνω εκτός από το να πω ότι πρέπει να συνεργαζόμαστε έξυπνα.
Ο κ. Harbour ανέφερε τις δοκιμές επίδοσης, τις οποίες έχουμε ξεκινήσει. Γιατί ξεκινήσαμε αυτές τις δοκιμές επίδοσης για κάθε υπηρεσία ώστε να δούμε τις θετικές ή αρνητικές αλληλεπιδράσεις ανάμεσα σε ορισμένα ευρωπαϊκά κείμενα; Διότι συνειδητοποιούμε ότι, προκειμένου να εφαρμοστεί σωστά η οδηγία για τις υπηρεσίες, πρέπει να έχουμε υπόψη άλλα κείμενα, και θα έδινα το παράδειγμα ενός αρχιτέκτονα με βάση το Βέλγιο, ο οποίος εργάζεται με πελάτες στις Κάτω Χώρες και ο οποίος, ανάλογα με την περίπτωση, μπορεί να υπόκειται στην οδηγία για τις υπηρεσίες, στην οδηγία για τα επαγγελματικά προσόντα, στην οδηγία για το ηλεκτρονικό εμπόριο, στις οδηγίες για την προστασία του καταναλωτή, και άλλα μέσα. Για αυτόν τον λόγο πρέπει να διασφαλίσουμε –και αυτό πρόκειται να κάνουμε με τις δοκιμές επίδοσης– ότι αυτά τα διαφορετικά ευρωπαϊκά κείμενα συνδυάζονται καλά μεταξύ τους.
Θα ήθελα να ολοκληρώσω, κύριε Πρόεδρε, θίγοντας ένα άκρως πολιτικό θέμα, το οποίο είναι σημαντικό και για εμένα, κυρίες και κύριοι, και το οποίο έθιξε πρώτη η κ. Gebhardt: η οδηγία αυτή πρέπει να εφαρμοστεί για τους σκοπούς που προορίζεται· δεν πρέπει να εφαρμοστεί σε άλλα ζητήματα. Κατά συνέπεια, θα βρίσκομαι σε επαγρύπνηση όπως κι εσείς όσον αφορά τον πειρασμό ορισμένων κρατών μελών να χρησιμοποιήσουν την εν λόγω οδηγία για σκοπούς διαφορετικούς από εκείνους για τους οποίους προορίζεται, και συγκεκριμένα για ζητήματα τα οποία ενδέχεται να σχετίζονται με υπηρεσίες γενικού οικονομικού ενδιαφέροντος. Η κ. Auconie έθιξε αυτό το θέμα, όπως και οι κυρίες Svensson και Bizzotto μόλις τώρα.
Θα θυμίσω, επίσης, στον κ. Canfin που με ρώτησε, ότι η Επιτροπή τιμά τη δέσμευσή της προετοιμάζοντας ένα κείμενο, το οποίο θα αποσαφηνίσει μια ανακοίνωση σχετικά με τις δημόσιες υπηρεσίες, με τις υπηρεσίες γενικού οικονομικού ενδιαφέροντος. Ο συνάδελφός μου, ο κ. Almunia, αρμόδιος Επίτροπος για τον ανταγωνισμό, εργάζεται από την πλευρά του για τον εκσυγχρονισμό του πακέτου Monti-Kroes. Κατά συνέπεια, θα έχετε δύο εργαλεία, σε θέματα επικοινωνίας, τα οποία θα αποσαφηνίζουν τα πράγματα και θα προλαμβάνουν αμφισημίες και, ενίοτε, διαφωνίες και παρεξηγήσεις.
Η ανακοίνωση σχετικά με τις υπηρεσίες γενικού οικονομικού ενδιαφέροντος ή τις δημόσιες υπηρεσίες θα εκπονηθεί κάποια στιγμή εφέτος. Θα ήθελα, επίσης, να πω στην κ. Geier ότι η οδηγία για τις υπηρεσίες δεν θα επηρεάσει τα δικαιώματα των εργαζομένων, επειδή η οδηγία δεν ασχολείται με τον εν λόγω ζήτημα. Πράγματι, δεν ασχολείται με το ζήτημα των δικαιωμάτων ούτε με το ζήτημα της απόσπασης των εργαζομένων.
Τέλος, θα ήθελα να πω στον κ. Le Hyaric, του οποίου την κριτική άκουσα με προσοχή μόλις τώρα, ότι οι μεταφορές και η υγειονομική περίθαλψη δεν καλύπτονται από την οδηγία για τις υπηρεσίες. Η εν λόγω οδηγία δεν ορίζει ότι οι δημόσιες υπηρεσίες πρέπει να ιδιωτικοποιηθούν με κάποιον τρόπο· θα το προσέξω ιδιαιτέρως αυτό καθώς και άλλα θέματα στην ανακοίνωση που προετοιμάζουμε σχετικά με τις υπηρεσίες κοινής ωφέλειας.
Με άλλα λόγια, κυρίες και κύριοι, γνωρίζω ότι η εν λόγω οδηγία προκάλεσε συζητήσεις. Θα σας θυμίσω ότι έχει βελτιωθεί σε μεγάλο βαθμό, ότι είναι τώρα αρκετά σαφής και ότι μπορούμε να τη χρησιμοποιήσουμε για να δημιουργήσουμε θέσεις απασχόλησης και ανάπτυξη, πράγματα τα οποία αναμένουν οι πολίτες. Θέλω να είμαστε απαιτητικοί –και έχετε δίκιο που είστε απαιτητικοί– αλλά θα ήθελα, επίσης, να είμαστε αντικειμενικοί σε σχέση με αυτήν την οδηγία και να οικοδομήσουμε αυτήν την ενιαία αγορά υπηρεσιών μαζί, με πνεύμα εταιρικής σχέσης και χρησιμοποιώντας μεθόδους εταιρικής σχέσης. Σε κάθε περίπτωση, αυτό είμαι αποφασισμένος να πράξω –και αυτό σας υποσχέθηκα ότι θα πράξω– κατά τη διάρκεια των επόμενων τεσσάρων ετών, έτσι ώστε να μπορέσει η εν λόγω οδηγία να αξιοποιήσει πλήρως τις δυνατότητές της.
Μου προκάλεσε, επίσης, κατάπληξη αυτό που είπατε, κυρία Ράπτη. Εγώ, προσωπικά, μπόρεσα να δω, κατά την πρόσφατη επίσκεψή μου στην Ελλάδα, και σε συνέχεια της ανησυχίας που εξέφρασε ο κ. Harbour σχετικά με το δυναμικό ανάπτυξης που περιέχει η εν λόγω οδηγία, ότι, εάν χρησιμοποιηθεί έξυπνα, υπό τους περιορισμούς που προβλέπονται αλλά στο σύνολο των δυνατοτήτων της, σαφώς θα υπάρξουν δυνατότητες για την οικονομία των υπηρεσιών, η οποία είναι πάρα πολύ σημαντικό να αναπτυχθεί – θα το ξαναπώ: η οικονομία γεωργικών ειδών διατροφής και η βιομηχανική οικονομία πρέπει να είναι εξίσου σημαντικές ή πιο σημαντικές. Επιπλέον, η εν λόγω οδηγία, εάν χρησιμοποιηθεί σωστά, θα αποτελέσει ευκαιρία για τις ανοιχτές οικονομίες, όπως η ελληνική οικονομία, για την οποία οι υπηρεσίες, ειδικά οι τουριστικές υπηρεσίες –η τουριστική βιομηχανία– είναι τόσο σημαντικές.
Θα ήθελα να πω στον κ. Schwab και στην κ. Gebhardt επίσης ότι έχουν δίκιο όταν επισημαίνουν τον ρόλο του Κοινοβουλίου στη βελτίωση της εν λόγω οδηγίας και όταν επιβεβαιώνουν ότι το Κοινοβούλιο θα βρίσκεται σε επαγρύπνηση ώστε να διασφαλίσει ότι αυτή εφαρμόζεται ορθά. Όπως έχω επανειλημμένως πει στον κ. Harbour, εγώ προσωπικά παρακολουθώ στενά την εφαρμογή της.
Σήμερα, σχεδόν όλα τα κράτη μέλη έχουν επιλέξει να εγκρίνουν μια οριζόντια νομοθετική πράξη. Η κ. Vergnaud και ο κ. Canfin επεσήμαναν –λυπήθηκαν που το έκαναν, αλλά είναι καθήκον τους να λένε τη γνώμη τους– ότι η Γαλλία και η Γερμανία επίσης προτίμησαν να ενσωματώσουν αρχές από την οδηγία απευθείας στην υφιστάμενη τομεακή νομοθεσία τους. Ο κόσμος μπορεί να αμφισβητεί ή να ασκεί κριτική σε αυτήν την προσέγγιση, κυρία Vergnaud, όπως και εσείς η ίδια κάνατε, αλλά πιστεύουμε ότι αυτή είναι σαφής και έγκυρη στο ευρωπαϊκό πλαίσιο.
Θα ήθελα, επίσης, να επισημάνω στην κ. Hyusmenova ότι 23 κράτη μέλη έχουν ήδη εγκρίνει την οριζόντια νομοθεσία για τη μεταφορά. Ο κ. Kelly ανέφερε ότι η Ιρλανδία ήταν η τελευταία χώρα που το έπραξε. Σε δύο άλλα κράτη μέλη –η κ. Regner μίλησε για την Αυστρία και το Λουξεμβούργο– η νομοθεσία εξετάζεται επί του παρόντος από τα κοινοβούλιά τους.
Θα ήθελα, επίσης, να επισημάνω στην κ. in ’t Veld ότι η διαδικασία επί παραβάσει εξακολουθεί να είναι ανοιχτή όσον αφορά τα επτά κράτη μέλη, τα οποία δεν γνωστοποίησαν τα μέτρα τους για τη μεταφορά. Κατά συνέπεια, όπως καταλαβαίνετε, κυρίες και κύριοι, κυριαρχεί πνεύμα συμφωνίας και προνοητικότητας. Επισκέπτομαι προσωπικά τα κράτη μέλη, όπως αναφέρθηκε νωρίτερα. Ο κ. Løkkegaard αναφέρθηκε στις επισκέψεις μου σχετικά με αυτά τα συγκεκριμένα ζητήματα. Ωστόσο, θα δείτε ότι, εάν χρειαστεί, μπορούμε να επιμείνουμε ακόμα περισσότερο ξεκινώντας τη διαδικασία επί παραβάσει, ώστε να διασφαλιστεί ότι η εν λόγω οδηγία εφαρμόζεται ορθά.
Οι κυρίες Auconie, Handzlik, Sehnalová, Gebhardt και ο κ. Harbour τόνισαν τη σημασία των πολύγλωσσων κέντρων ενιαίας εξυπηρέτησης. Συμμεριζόμαστε αυτήν την άποψη για τη σημασία των πολύγλωσσων υπηρεσιών, των υπηρεσιών που είναι επίσης ιδιαίτερα διαλειτουργικές, ηλεκτρονικές και προσβάσιμες μέσω αυτού του υπέροχου εργαλείου που συνιστά το Διαδίκτυο – οι κυρίες Comi και Roithová το ανέφεραν αυτό, όπως και η κ. Herczog μόλις τώρα, όταν μίλησε για τα εν λόγω κέντρα ενιαίας εξυπηρέτησης.
Θα ήθελα, επίσης, να επισημάνω στην κ. Handzlik ότι η Επιτροπή συνεργάζεται με τα κράτη μέλη για την ανταλλαγή ορθών πρακτικών σε ζητήματα όπως το σύστημα πληροφόρησης για την εσωτερική αγορά (ΙΜΙ) και το δίκτυο επίλυσης προβλημάτων στην εσωτερική αγορά (SOLVIT). Έχουμε μια ομάδα ειδικών με αντικείμενο τη διευκόλυνση αυτής της ανταλλαγής ορθών πρακτικών· ξεκινήσαμε μια μελέτη ώστε να ελέγξουμε πώς πηγαίνουν τα πράγματα και, στο τέλος του 2011, θα διοργανώσουμε διάσκεψη για την πρακτική λειτουργία των κέντρων ενιαίας εξυπηρέτησης, στο ίδιο πνεύμα με εκείνο του φόρουμ για την ενιαία αγορά, το οποίο θα ήθελα να διοργανώσω – πρόκειται για πρόταση που έγινε από την κ. von Thun und Hohenstein και τον κ. Harbour. Θα είναι ένα ετήσιο φόρουμ για την ενιαία αγορά, το οποίο θα μας επιτρέπει να υιοθετήσουμε μια προσέγγιση πιο ανθρώπινη, πιο πρακτική, περισσότερο βασισμένη στον πολίτη και εγγύτερα στην εν λόγω αγορά, με επιχειρήσεις και με επαγγελματικές οργανώσεις ή συνδικαλιστικές οργανώσεις.
Ο κ. Løkkegaard και η κ. Gáll-Pelcz, που μας θύμισαν τη δέσμευση της ουγγρικής Προεδρίας, ανέφεραν τη διαδικασία αμοιβαίας αξιολόγησης. Πρόκειται για μια ακόμα νέα μέθοδο η οποία, εάν μπορέσουμε να την εφαρμόσουμε με επιτυχία, θα είναι ελπίζω χρήσιμη για άλλα ευρωπαϊκά κείμενα. Αποδίδω ιδιαίτερη προσοχή σε αυτήν την εποικοδομητική αμοιβαία αξιολόγηση, η οποία είναι ένα σύγχρονο εργαλείο που συνίσταται στην αξιολόγηση κατά περίπτωση, προτού εφαρμοστεί σε άλλα νομοθετικά μέσα."@el10
|
lpv:translated text |
".
Hr. formand! Det er sandt, at fru Gebhardt og jeg har et ægte forhold, men det betyder ikke, at vi altid skal være enige. Jeg har ingen andre bemærkninger til fru Rapti, end at vi skal arbejde sammen på en intelligent måde.
Hr. Harbour nævnte de analyser af ydeevnen, som vi har indledt. Hvorfor har vi indledt disse analyser af de enkelte tjenesters ydeevne for at se de positive eller negative interaktioner mellem visse europæiske tekster? Fordi vi har indset, at vi for at gennemføre servicedirektivet korrekt er nødt til at tage hensyn til andre tekster, og jeg vil gerne nævne eksemplet med en arkitekt med base i Belgien, som arbejder med kunder i Nederlandene, og som afhængigt af omstændighederne kan være genstand for servicedirektivet, direktivet om faglige kvalifikationer, direktivet om e-handel, forbrugerbeskyttelsesdirektiverne og andre instrumenter. Derfor skal vi sikre – og det er, hvad vi vil gøre med analyserne af ydeevnen – at disse forskellige europæiske tekster hænger godt sammen.
Jeg vil gerne slutte af med at rejse et meget politisk spørgsmål, som også er vigtigt for mig, og som fru Gebhardt var den første til at rejse, nemlig at direktivet skal anvendes til de tilsigtede formål; det skal ikke anvendes til andre formål. Jeg vil derfor være lige så opmærksom som medlemmerne, når det gælder visse medlemsstaters fristelse til at bruge direktivet til andre formål end de tilsigtede, særlig til spørgsmål vedrørende tjenesteydelser af almen økonomisk interesse. Fru Auconie rejste dette spørgsmål, og det samme gjorde fru Svensson og fru Bizzotto netop nu.
Jeg vil også gerne minde hr. Canfin, som stillede mig et spørgsmål, om, at Kommissionen lever op til sine forpligtelser ved at arbejde på en tekst, som skal præcisere en meddelelse om offentlige tjenester, om tjenesteydelser af almen økonomisk interesse. Min kollega, hr. Almunia, kommissæren med ansvar for konkurrence, arbejder for sin del på at opdatere Monti-Kroes-pakken. Derfor vil medlemmerne have to kommunikationsredskaber, som bør klarlægge sagerne og forhindre tvetydigheder og undertiden kontroverser eller misforståelser.
Meddelelsen om tjenesteydelser af almen økonomisk interesse eller offentlige tjenester vil blive udarbejdet i løbet af i år. Jeg vil også gerne sige til fru Geier, at servicedirektivet ikke bør påvirke arbejdstagernes rettigheder, fordi direktivet ikke omhandler dette spørgsmål. Det omhandler ikke spørgsmålet om arbejdstagerrettigheder eller spørgsmålet om udstationering af arbejdstagere.
Endelig vil jeg gerne sige til hr. Le Hyaric, hvis kritik jeg lyttede opmærksomt til netop nu, at transport ikke henhører under servicedirektivet, ej heller sundhedsydelser. Direktivet fastlægger ikke, at offentlige tjenester skal privatiseres i nogen som helst form; jeg vil være meget opmærksom herpå og på andre spørgsmål i den meddelelse, som vi udarbejder om tjenesteydelser af almen interesse.
Med andre ord ved jeg, at direktivet har givet anledning til debat. Jeg vil gerne minde medlemmerne om, at det er blevet forbedret væsentligt, at det nu er rimelig klart, og at vi kan bruge det til at skabe de job og den vækst, som borgerne venter på. Jeg ønsker, at vi skal være krævende – og medlemmerne har ret i at være det – men jeg vil også gerne have, at vi er objektive, når det gælder dette direktiv, og at vi opbygger det indre marked for tjenesteydelser i fællesskab i en ånd af partnerskab og med partnerskabsmetoder. Under alle omstændigheder er det, hvad jeg er fast besluttet på at gøre – og det, jeg lovede medlemmerne at gøre – i de kommende fire år med henblik på at gøre det muligt at udnytte direktivets fulde potentiale.
Jeg blev også ramt af det, fru Rapti sagde. Jeg kunne selv under mit besøg i Grækenland for nylig, og idet jeg deler hr. Harbours bekymring om direktivets vækstpotentiale, se, at der, hvis det anvendes intelligent inden for de fastlagte grænser, men til dets fulde potentiale, klart vil være et potentiale for, at servicesektoren, som er så vigtig – jeg vil igen sige, at andre agrilevnedsmiddelsektorer og industrielle sektorer bør være lige så vigtige eller vigtigere – kan vokse. Direktivet vil endvidere, hvis det anvendes korrekt, være en mulighed for åbne økonomier som den græske, hvori tjenesteydelser, navnlig tjenesteydelser inden for turisme – turistindustrien – er så vigtige.
Jeg vil gerne sige til hr. Schwab og også til fru Gebhardt, at de har ret i at påpege Parlamentets rolle i at forbedre direktivet og bekræfte, at Parlamentet vil bestræbe sig på at sikre, at det gennemføres korrekt. Som jeg ofte har sagt til hr. Harbour, holder jeg personligt nøje øje med gennemførelsen af direktivet.
I dag har næsten alle medlemsstaterne valgt at vedtage en horisontal retsakt. Fru Vergnaud og hr. Canfin påpegede – de var kede af at måtte gøre det, men de har et ansvar for at give udtryk for deres holdning – at Frankrig, og også Tyskland, havde foretrukket at integrere principper fra direktivet direkte i deres sektorspecifikke lovgivning. Folk kan sætte spørgsmålstegn ved eller kritisere denne tilgang, som fru Vergnaud selv har gjort det, men vi mener, at det er klart og gyldigt i en europæisk sammenhæng.
Jeg vil også gerne understrege over for fru Hyusmenova, at 23 medlemsstater allerede har vedtaget deres horisontale lovgivning til gennemførelse af direktivet. Hr. Kelly nævnte, at Irland var det allersidste land til at gøre det. I to andre medlemsstater – fru Regner talte om Østrig og Luxembourg – undersøges lovgivningen i øjeblikket af parlamenterne.
Jeg vil gerne påpege over for fru in 't Veld, at der stadig er verserende overtrædelsesprocedurer over for syv medlemsstater, der ikke har meddelt deres gennemførelsesforanstaltninger. Som medlemmerne kan se, er der en ånd af enighed og målrettethed. Jeg besøger selv medlemsstaterne som bemærket tidligere. Hr. Løkkegaard nævnte mine besøg især i forbindelse med disse spørgsmål. Som man kan se, kan vi om nødvendigt være endnu mere insisterende ved at indlede overtrædelsesprocedurer for at sikre, at direktivet gennemføres korrekt.
Fru Auconie, fru Handzlik, fru Sehnalová, fru Gebhardt og hr. Harbour understregede betydningen af flersprogede kvikskranker. Vi deler den holdning, at det er vigtigt med flersprogede tjenester, der endvidere har en høj grad af interoperabilitet og er elektroniske og tilgængelige via det fantastiske redskab internettet – fru Comi og fru Roithová nævnte det, og det samme gjorde fru Herczog netop nu, da hun talte om kvikskrankerne.
Jeg vil også gerne påpege over for fru Handzlik, at Kommissionen arbejder sammen med medlemsstaterne for at udveksle bedste praksis vedrørende spørgsmål som informationssystemet for det indre marked (IMI) og problemløsningsnettet for det indre marked (SOLVIT). En gruppe eksperter har til opgave at fremme denne udveksling af bedste praksis; vi har indledt en undersøgelse af, hvordan det går, og inden udgangen af 2011 vil vi afholde en konference om den praktiske drift af kvikskrankerne i samme ånd som det forum om det indre marked, som jeg gerne vil afholde – det var et forslag fra fru von Thun und Hohenstein og hr. Harbour. Det vil blive et årligt forum om det indre marked, som gør det muligt for os at anvende en mere menneskelig, mere praktisk og mere borgerbaseret tilgang, som er tættere på markedet, med deltagelse af virksomheder og faglige organisationer eller fagforeninger.
Hr. Løkkegaard og fru Gáll-Pelcz, som mindede os om det ungarske formandskabs forpligtelse, nævnte den gensidige evalueringsproces. Det er endnu en ny metode, som, hvis vi kan gøre den til en succes, forhåbentlig kan være nyttig i forbindelse med andre europæiske tekster. Jeg er meget opmærksom på denne konstruktive gensidige evaluering, som er et moderne redskab, der består af en evaluering fra sag til sag, inden den anvendes på andre lovgivningsmæssige instrumenter."@da2
|
lpv:translated text |
".
Mijnheer de Voorzitter, het klopt dat mevrouw Gebhardt en ik een goede verstandhouding hebben, maar dat betekent niet dat wij het altijd met elkaar eens moeten zijn. Ik wil alleen maar zeggen dat we op een intelligente manier met elkaar moeten samenwerken, mevrouw Rapti.
De heer Harbour sprak over de prestatietests waarmee we zijn begonnen. Waarom zijn we gestart met deze prestatietests voor elke dienst om te zien wat de positieve of negatieve interacties tussen bepaalde Europese teksten zijn? Omdat we ons realiseren dat we, om de dienstenrichtlijn op de juiste manier toe te passen, rekening moeten houden met andere teksten, en als voorbeeld zou ik een architect willen noemen die gevestigd is in België en met klanten in Nederland werkt en op wie, afhankelijk van de omstandigheden, de dienstenrichtlijn, de richtlijn beroepskwalificaties, de richtlijn inzake elektronische handel, de consumentenrichtlijnen, of nog andere instrumenten van toepassing zijn. Daarom moeten we ervoor zorgen – en dat is wat we gaan doen met de prestatietests – dat deze verschillende Europese teksten perfect op elkaar afgestemd worden.
Ik zou willen afsluiten, mijnheer de Voorzitter, met het noemen van een zeer politiek punt, dat ook voor mij belangrijk is, dames en heren, en dat als eerste door mevrouw Gebhardt ter sprake is gebracht: deze richtlijn moet worden toegepast voor de doeleinden waarvoor hij is bedoeld, niet voor andere zaken. Daarom zal ik net zo oplettend zijn als u wat betreft de neiging van bepaalde lidstaten om deze richtlijn te gebruiken voor doeleinden anders dan die waarvoor hij is bedoeld, met name voor kwesties die verband houden met diensten van algemeen economisch belang. Mevrouw Auconie heeft hierover gesproken, evenals mevrouw Svensson en mevrouw Bizzotto zojuist.
Verder zou ik de heer Canfin, die mij vragen heeft gesteld, eraan willen herinneren dat de Commissie zich aan haar verplichting houdt en bezig is met een tekst waarin duidelijkheid wordt verschaft over een mededeling over openbare diensten, over diensten van algemeen economisch belang. Mijn collega, de heer Almunia, de commissaris die verantwoordelijk is voor mededinging, is van zijn kant bezig met het bijwerken van het Monti-Kroes-pakket. U zult op het gebied van communicatie straks dus twee instrumenten hebben waarin de zaken verduidelijkt worden, ondubbelzinnigheden worden voorkomen, alsook eventuele polemieken of misvattingen.
De mededeling over diensten van algemeen economisch belang of openbare diensten wordt later dit jaar uitgewerkt. Ik wil er voor mevrouw Geier nog aan toevoegen dat de dienstenrichtlijn geen invloed zou moeten hebben op de rechten van werknemers, omdat dit vraagstuk in deze richtlijn niet aan de orde is. In de richtlijn komen de kwesties van rechten en de detachering van werknemers overigens ook niet aan bod.
Tot slot zou ik tegen de heer Le Hyaric, naar wiens kritiek ik daarnet zeer aandachtig heb geluisterd, willen zeggen dat vervoer niet onder de dienstenrichtlijn valt, evenals de gezondheidszorg. In deze richtlijn is niet vastgelegd dat openbare diensten geprivatiseerd moeten worden, op wat voor manier dan ook; daar zal ik zeer goed op letten, net als op andere zaken daarbuiten, in de mededeling over diensten van algemeen belang die we aan het voorbereiden zijn.
Het komt erop neer, dames en heren, dat deze richtlijn een discussie op gang gebracht heeft. Ik wil u eraan herinneren dat hij ingrijpend verbeterd is, dat hij nu zeer duidelijk is en dat we hem kunnen gebruiken voor het scheppen van banen en groei, waar de burgers op zitten te wachten. Ik wil dat we veeleisend zijn – en u hebt gelijk om dat te zijn – maar ik wil ook dat we objectief zijn ten aanzien van deze richtlijn en dat we deze interne markt voor diensten samen tot stand brengen, in de geest van partnerschap en door partnerschapsmethodes te gebruiken. In ieder geval is dat wat ik vastbesloten ben om de komende vier jaar te gaan doen – en wat ik u beloofd had dat ik zou doen – om ervoor te zorgen dat deze richtlijn volledig tot zijn recht komt.
Ik werd ook getroffen door wat u zei, mevrouw Rapti. Tijdens mijn recente bezoek aan Griekenland heb ik zelf kunnen zien, terugkomend op de zorgen van de heer Harbour over het groeipotentieel dat in deze richtlijn zit, dat, als het op een intelligente manier gebruikt wordt, binnen de gestelde grenzen maar naar het volle potentieel ervan, er duidelijk groeipotentieel is voor de dienstensector, die zo ontzettend belangrijk is – ik zeg het nogmaals: andere agrovoedings- en industriesectoren zouden net zo belangrijk of belangrijker moeten zijn. Mits op de juiste wijze gebruikt, is deze richtlijn een kans voor open economieën zoals de Griekse economie, waarin diensten, met name diensten voor het toerisme – de toeristische sector – zo belangrijk zijn.
Ik zou tegen de heer Schwab, en ook tegen mevrouw Gebhardt, willen zeggen dat ze gelijk hadden om te wijzen op de rol van het Parlement in het verbeteren van deze richtlijn en om te bevestigen dat het Parlement alert zal zijn wat betreft de juiste tenuitvoerlegging ervan. Zoals ik al zo vaak heb gezegd tegen de heer Harbour, houd ik de tenuitvoerlegging persoonlijk nauwlettend in de gaten.
Vandaag hebben bijna alle lidstaten ervoor gekozen om een horizontale wetgevingshandeling goed te keuren. Mevrouw Vergnaud en de heer Canfin hebben erop gewezen – ze betreurden het dat te moeten doen, maar ze hebben een verantwoordelijkheid om hun mening te geven – dat Frankrijk, en ook Duitsland, beginselen uit de richtlijn liever rechtstreeks in hun bestaande sectorwetgeving hadden opgenomen. Mensen mogen die benadering bekritiseren of er vraagtekens bij zetten, mevrouw Vergnaud, zoals u zelf ook hebt gedaan, maar wij zijn van mening dat het in het Europese kader duidelijk en gegrond is.
Ik zou verder tegen mevrouw Hyusmenova willen zeggen dat 23 lidstaten hun horizontale omzettingswetgeving al hebben aangenomen. De heer Kelly merkte op dat Ierland het laatste land was die dat heeft gedaan. In twee andere lidstaten – mevrouw Regner had het over Oostenrijk en Luxemburg – wordt de wetgeving momenteel besproken door hun parlementsleden.
Tegen mevrouw In ’t Veld wil ik zeggen dat er nog steeds inbreukprocedures lopen tegen de zeven lidstaten die hun omzettingsmaatregelen niet bekend hebben gemaakt. Dus u ziet het, dames en heren, we willen graag en we werken er hard aan. Zelf bezoek ik de lidstaten, zoals al eerder is gezegd. De heer Løkkegaard noemde mijn bezoeken met betrekking tot deze kwesties in het bijzonder. Toch zult u zien dat wij, als het nodig is, nog meer kunnen aandringen door inbreukprocedures te starten om erop toe te zien dat deze richtlijn op de juiste wijze ten uitvoer wordt gelegd.
Mevrouw Auconie, mevrouw Handzlik, mevrouw Sehnalová, mevrouw Gebhardt en de heer Harbour benadrukten het belang van meertalige specifieke loketten. Wij zijn het ermee eens dat meertalige diensten belangrijk zijn, en dat diensten niet alleen heel interoperabel moeten zijn, maar ook elektronisch en toegankelijk via dat fantastische instrument, het Internet – mevrouw Comi en mevrouw Roithová hebben dit al genoemd, net als mevrouw Herczog zojuist, toen zij sprak over deze specifieke loketten.
Ik zou tegen mevrouw Handzlik ook nog willen zeggen dat de Commissie samenwerkt met de lidstaten om goede praktijken uit te wisselen voor zaken als het Informatiesysteem voor de interne markt (IMI) en het netwerk voor probleemoplossing in de interne markt (Solvit). We beschikken over een groep van deskundigen die als taak hebben om deze uitwisseling van goede praktijken te vergemakkelijken; we zijn een onderzoek gestart om te zien hoe de zaken ervoor staan en tegen het einde van 2011 gaan we een conferentie organiseren over de praktische werking van de specifieke loketten, in dezelfde geest als het forum over de interne markt die ik wil organiseren – dat was een suggestie van mevrouw Von Thun und Hohenstein en de heer Harbour. Het gaat een jaarlijks forum over de interne markt worden dat ons in staat stelt om een aanpak te hanteren die menselijker, praktischer en meer gericht op de burger is en dichter bij deze markt staat, met ondernemingen en met professionele organisaties of vakbonden.
De heer Løkkegaard en mevrouw Gáll-Pelcz, die ons herinnerden aan de verplichting van het Hongaarse voorzitterschap, spraken over de wederzijdse beoordeling. Dat is nog een andere nieuwe methode die, als we het tot een succes weten te maken, hopelijk van nut kan zijn voor andere Europese teksten. Ik houd deze opbouwende wederzijdse beoordeling, een modern instrument dat bestaat uit een beoordeling van geval tot geval, scherp in de gaten voordat het in andere wetgevende instrumenten wordt toegepast."@nl3
|
lpv:translated text |
"Priekšsēdētāja kungs! Tas tiesa, ka mums ar
kundzi ir labas attiecības, bet tas nenozīmē, ka mums vienmēr jābūt vienisprātis. Vienīgais, ko varu piebilst ir tas, ka mums jāsadarbojas prātīgi
kundze.
kungs minēja izpildes pārbaudes, kuras esam uzsākuši. Kāpēc mēs katram pakalpojumam esam uzsākuši šos izpildes pārbaudījumus, lai vērotu noteiktu Eiropas dokumentu savstarpējo labvēlīgo vai nelabvēlīgo ietekmi? Jo mēs saprotam, ka pienācīgai Pakalpojumu direktīvas piemērošanai mums nepieciešams novērtēt citus dokumentus, un es varu sniegt piemēru par arhitektu Beļģijā, kurš apkalpo klientus Nīderlandē un kuru atkarībā no apstākļiem var ietekmēt Pakalpojumu direktīva, Profesionālās kvalifikācijas direktīva, Elektroniskās komercijas direktīva, Patērētāju aizsardzības direktīvas un citi dokumenti. Tāpēc mums jānodrošina –– un tieši tā mēs rīkosimies, izmantojot izpildes pārbaudes, –– ka šie dažādie Eiropas dokumenti tiek piemēroti saskanīgi.
Nobeigumā es vēlētos, priekšsēdētāja kungs, skart ļoti politisku jautājumu, kurš arī man ir svarīgs, dāmas un kungi, un uz kuru pirmā jau norādīja
kundze: šī direktīva jāizmanto tai paredzētajiem mērķiem, to nedrīkst izmantot citādi. Tāpēc es būšu tikpat modrs kā jūs attiecībā uz noteiktu dalībvalstu kārdinājumu izmantot direktīvu citiem, tai neparedzētiem nolūkiem, jo īpaši gadījumos, kas varētu skart vispārējas ekonomikas nozīmes pakalpojumus.
kundze jau skāra šo jautājumu, tāpat arī pirms brīža
kundze un
kundze.
Es vēlētos atgādināt
kungam, kurš apšaubīja manis apgalvoto, ka Komisija ciena savas saistības, strādājot pie dokumenta, kurš uzlabos sakarus sabiedrisko pakalpojumu jomā, vispārējas ekonomikas nozīmes pakalpojumu jomā. Mans kolēģis
kungs, par konkurenci atbildīgais komisārs, strādā pie Monti-Kroes tiesību aktu kopuma uzlabošanas. Tāpēc jums būs divi līdzekļi saistībā ar sakariem, kuriem jāizskaidro jautājumi un jānovērš neskaidrības, reizēm arī strīdi vai pārpratumi.
Sakari vispārējas ekonomikas nozīmes pakalpojumos vai sabiedriskajos pakalpojumos tiks izstrādāti šī gada laikā. Es vēlētos arī
kundzei pateikt, ka Pakalpojumu direktīvai nevajadzētu ietekmēt darba ņēmēju tiesības, jo direktīva šo jautājumu neskar. Tās jautājumos tiešām neietilpst tiesības vai Direktīva par darba ņēmēju norīkošanu darbā.
Visbeidzot es vēlētos apgalvot
kungam, kura kritiku es pirms brīža dzirdēju, ka ne transports, ne veselības aprūpe nav iekļauti Pakalpojumu direktīvā. Šī direktīva nenosaka, ka sabiedriskie pakalpojumi ir katrā ziņā jāprivatizē –– un es tam un citiem papildu jautājumiem pievērsīšu īpašu uzmanību –– sakaros, kurus mēs izstrādājam vispārējas nozīmes pakalpojumiem.
Citiem vārdiem sakot, dāmas un kungi, es zinu, ka šī direktīva ir izraisījusi debates. Vēlos atgādināt, ka tā ir būtiski uzlabota, ka tā pašreiz ir pilnīgi skaidra un mēs to varam izmantot darbavietu un izaugsmes veicināšanai, ko iedzīvotāji nepacietīgi gaida. Es vēlos, lai mēs būtu prasīgi –– jums ir tiesības tādiem būt, –– bet es arī vēlētos redzēt objektīvu vērtējumu attiecībā uz šo direktīvu un kopīgu darbu šī vienotā pakalpojumu tirgus izveidē, sadarbojoties un izmantojot sadarbības metodes. Katrā gadījumā tie ir jautājumi, ko esmu apņēmies risināt –– un ko es arī solīju risināt –– turpmākajos četros gados, lai sekmētu šīs direktīvas potenciāla pilnīgu īstenošanu.
Es arī biju pārsteigts par jūsu minēto
kundze. Man pašam nesenā Grieķijas apmeklējuma laikā bija iespēja redzēt, atsaucoties uz
kunga izteiktajām šaubām par direktīvas sniegto izaugsmes potenciālu, ka, ja tā tiek izmantota prātīgi, ievērojot noteiktos ierobežojumus, bet izmantojot visas tās iespējas, pakalpojumu ekonomikai noteikti ir potenciāls, kas ir tik būtiski izaugsmei –– es atkārtošu: citai lauksaimniecības pārtikas ražošanas, kā arī ražošanas ekonomikas izaugsmei jābūt vienlīdz svarīgai vai svarīgākai. Turklāt, ja direktīva tiks pienācīgi izmantota, tā būs iespēja atvērtām ekonomikām, piemēram, Grieķijas ekonomikai, kur pakalpojumi, jo īpaši tūrisma pakalpojumi un tūrisma nozare, ir īpaši nozīmīgi.
Es vēlētos piekrist
kungam un
kundzei, kuri uzsvēra Parlamenta lomu šīs direktīvas uzlabošanā, un apstiprināt, ka Parlaments darīs visu, lai nodrošinātu atbilstošu tās ieviešanu. Kā jau es bieži esmu teicis
kungam, es personīgi ļoti uzmanīgi vēroju tās ieviešanu.
Šodien gandrīz visas dalībvalstis ir izvēlējušās pieņemt horizontālus tiesību aktus.
kundze un
kungs uzsvēra –– viņi gan pauda savu nožēlu par to, taču izteikt savu viedokli ir viņu pienākums, –– ka arī Francija un Vācija ir devušas priekšroku direktīvas principu tiešai integrēšanai to esošajos nozaru tiesību aktos. Šādu pieeju var apšaubīt vai kritizēt
kundze, kā jūs pati to darījāt, taču mēs ticam, ka tā ir skaidra un lietderīga Eiropas kontekstā.
Es vēlētos arī norādīt
kundzei, ka 23 dalībvalstis jau ir pieņēmušas horizontālos transponēšanas tiesību aktus.
kungs minēja, ka Īrija bija pati pēdējā, kas to paveica. Divās citās dalībvalstīs
kundze runāja par Austriju un Luksemburgu –– likumdošana pašreiz tiek pārbaudīta to parlamentos.
Es vēlētos norādīt
kundzei, ka joprojām ir pienākumu neizpildes procedūra attiecībā uz septiņām dalībvalstīm, kurām nav izdevies saskaņot to transponēšanas pasākumus. Tāpēc, kā jau jūs, dāmas un kungi, redzat, mūs vieno līgumu un aktīvas darbības gars. Kā jau iepriekš tika minēts, es pats apmeklēšu dalībvalstis.
kungs minēja manus apmeklējumus saistībā tieši ar šiem jautājumiem. Tomēr jūs redzēsiet, ka nepieciešamības gadījumā mēs varam būt vēl uzstājīgāki, uzsākot pienākumu neizpildes procedūras, lai nodrošinātu pienācīgu direktīvas ieviešanu.
kundze
kundze un
kungs uzsvēra daudzvalodu centrālo kontaktpunktu nozīmi. Šajā jautājumā par daudzvalodu pakalpojumu nozīmi mēs esam vienisprātis, par pakalpojumiem, kuri elektroniski ir arī īpaši savietojami un kuriem var piekļūt ar brīnumainā rīka –– interneta palīdzību
kundze to minēja, tāpat arī pirms brīža
kundze, runājot par šiem centrālajiem kontaktpunktiem.
Es vēlētos norādīt
kundzei, ka Komisija sadarbojas ar dalībvalstīm, lai dalītos labajā pieredzē par tādiem jautājumiem kā Iekšējā tirgus informācijas sistēma (IMI) un Iekšējā tirgus problēmu risināšanas tīkls (SOLVIT). Mums ir ekspertu grupa, kuras uzdevums ir veicināt šo labās pieredzes apmaiņu; mēs esam uzsākuši pētījumu, lai pārbaudītu, kā viss noris, un 2011. gada beigās mēs organizēsim konferenci par centrālo kontaktpunktu praktisko darbību tādā pašā garā, kā vienotā tirgus forumu, kuru es vēlos organizēt –– to ieteica
kundze un
kungs. Tas būs ikgadējs vienotā tirgus forums, kas mums kopā ar uzņēmumiem un profesionālām organizācijām vai arodbiedrībām ļaus izmantot daudz cilvēcīgāku, praktiskāku, uz iedzīvotājiem vērstāku un šim tirgum tuvāku pieeju.
kungs un
kundze, kuri mums atgādināja par Ungārijas prezidentūras saistībām, pieminēja savstarpējā novērtējuma procesu. Tā ir vēl viena jauna metode, kura, ja mēs gūsim panākumus, cerams, būs lietderīga citu Eiropas dokumentu izstrādē. Es īpaši pievēršos šim konstruktīvajam savstarpējam novērtējumam, kurš ir mūsdienīgs līdzeklis, kas ietver katra atsevišķa gadījuma novērtējumu, pirms tas tiek piemērots citiem tiesību aktiem."@lv13
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"Bizzotto"13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Canfin"13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Comi"13
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"Geier"13
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"Kelly"13
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"Rapti"13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Regner"13
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"Schwab"13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Sehnalová"13
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"von Thun und Hohenstein"13
|
lpv:translated text |
"Mr President, it is true that Mrs Gebhardt and I have a real rapport, but that does not mean that we always have to agree with one another. I have no other comment to make apart from to say that we must work together intelligently, Mrs Rapti.
Mr Harbour mentioned the performance tests that we have begun. Why have we begun these performance tests for each service to see the positive or negative interactions between certain European texts? Because we realise that, in order to apply the Services Directive properly, we need to have regard to other texts, and I would offer the example of an architect based in Belgium who works with clients in the Netherlands and who, depending on the circumstances, may be subject to the Services Directive, the Professional Qualifications Directive, the E-Commerce Directive, the Consumer Protection Directives, and other instruments besides. This is why we need to ensure – and this is what we are going to do with the performance tests – that these different European texts tie in well together.
I would like to conclude, Mr President, by raising a highly political point, which is important to me too, ladies and gentlemen, and which Mrs Gebhardt was the first to raise: this directive must be applied for the purposes for which it is intended; it must not be applied to other matters. I will therefore be as vigilant as you with regard to the temptation of certain Member States to use this directive for purposes other than those for which it is intended, in particular, for issues that might relate to services of general economic interest. Mrs Auconie raised this point, as did Mrs Svensson and Mrs Bizzotto just now.
I would also remind Mr Canfin, who questioned me, that the Commission is honouring its commitment by working on a text that will clarify a communication on public services, on services of general economic interest. My colleague, Mr Almunia, the Commissioner responsible for competition, is, for his part, working on updating the Monti-Kroes package. Therefore, you will have two tools, in communication terms, which should clarify matters and prevent ambiguities and, at times, controversies or misunderstandings.
The communication on services of general economic interest or public services will be produced sometime this year. I would also say to Mrs Geier that the Services Directive should not affect workers’ rights, because the directive does not deal with this issue. Indeed, it does not deal with the issue of rights or the issue of the posting of workers.
Lastly, I should like to say to Mr Le Hyaric, whose criticisms I listened to carefully just now, that transport is not covered by the Services Directive, and neither is healthcare. This directive does not stipulate that public services must be privatised in any way; I will pay extremely close attention to that, and to other matters besides, in the communication that we are preparing on services of general interest.
In other words, ladies and gentlemen, I know that this directive has provoked debate. I would remind you that it has been greatly improved, that it is now fairly clear and that we can use it to create jobs and growth, which the citizens are waiting for. I want us to be demanding – and you are right to be so – but I would also like us to be objective with regard to this directive and to build this single market in services together, in the spirit of partnership and using partnership methods. In any case, that is what I am determined to do – and what I promised you I would do – over the next four years so as to enable this directive to realise its full potential.
I was also struck by what you said, Mrs Rapti. I myself was able to see, during my recent visit to Greece, and echoing the concern expressed by Mr Harbour about the potential for growth found in this directive, that, if it is used intelligently, within the limits laid down but to its full potential, there clearly will be potential for the services economy, which is so very important – I will say it again: other agri-food and industrial economies should be equally important or more important – to grow. Moreover, this directive, if used properly, will be an opportunity for open economies such as the Greek economy, in which services, especially tourism services – the tourism industry – are so important.
I would like to say to Mr Schwab, and to Mrs Gebhardt also, that they are right to point out Parliament’s role in improving this directive and to confirm that Parliament will be vigilant in ensuring that it is implemented properly. As I have often said to Mr Harbour, I personally am keeping a close eye on its implementation.
Today, almost all the Member States have opted to adopt a horizontal legislative act. Mrs Vergnaud and Mr Canfin pointed out – they were sorry to have to do so, but they have a responsibility to give their opinion – that France, and Germany too, had preferred to integrate principles from the directive directly into their existing sectoral legislation. People may question or criticise that approach, Mrs Vergnaud, as you yourself have done, but we believe that it is clear and valid in the European context.
I would also like to point out to Mrs Hyusmenova that 23 Member States have already adopted their horizontal transposition legislation. Mr Kelly mentioned that Ireland was the very last country to do so. In two other Member States – Mrs Regner spoke of Austria and Luxembourg – the legislation is currently being examined by their parliaments.
I would also like to point out to Mrs in ’t Veld that infringement proceedings are still open with regard to seven Member States that have failed to communicate their transposition measures. Therefore, as you can see, ladies and gentlemen, the spirit is one of agreement and proactiveness. I myself am visiting the Member States, as was noted earlier. Mr Løkkegaard mentioned my visits concerning these issues in particular. However, you will see that, if necessary, we can be even more insistent by opening infringement proceedings to ensure that this directive is implemented properly.
Mrs Auconie, Mrs Handzlik, Mrs Sehnalová, Mrs Gebhardt and Mr Harbour stressed the importance of multilingual points of single contact. We share this view of the importance of multilingual services, of services that are also very interoperable, electronic and accessible from the wonderful tool that is the Internet – Mrs Comi and Mrs Roithová mentioned this, as did Mrs Herczog just now when she spoke about these points of single contact.
I would also like to point out to Mrs Handzlik that the Commission is working with the Member States to exchange good practice on issues such as the Internal Market Information System (IMI) and the Internal Market Problem Solving Network (SOLVIT). We have a group of experts tasked with facilitating this exchange of good practice; we have begun a study to check how things are going and, at the end of 2011, we will organise a conference on the practical operation of the points of single contact, in the same spirit as the forum on the single market that I would like to organise – this was a suggestion made by Mrs von Thun und Hohenstein and Mr Harbour. It will be an annual single-market forum enabling us to take an approach that is more human, more practical, more citizen-based and closer to this market, with businesses and with professional organisations or trade unions.
Mr Løkkegaard and Mrs Gáll-Pelcz, who reminded us of the commitment of the Hungarian Presidency, mentioned the mutual evaluation process. This is another new method which, if we can make a success of it, will, I hope, be useful for other European texts. I am paying close attention to this constructive mutual evaluation, which is a modern tool consisting of a case-by-case evaluation, before applying it to other legislative instruments."@en4
|
lpv:translated text |
"Señor Presidente, es cierto que la señora Gebhardt y yo mantenemos una buena relación, pero eso no significa que siempre estemos de acuerdo. No tengo más comentarios que hacer, aparte de decir que debemos trabajar de forma inteligente, señora Rapti.
El señor Harbour ha mencionado las pruebas de resultados que acabamos de poner en marcha. ¿Por qué hemos iniciado estas pruebas de resultados para cada servicio destinadas a observar las interacciones positivas o negativas entre ciertos textos europeos? Porque nos hemos dado cuenta de que, para poder aplicar correctamente la Directiva relativa a los servicios, tenemos que tener en cuenta otros textos, y citaré como ejemplo el caso de un arquitecto establecido en Bélgica que trabaja con clientes en los Países Bajos y que, en función de las circunstancias, puede estar sujeto a la Directiva relativa a los servicios, a la Directiva sobre reconocimiento de cualificaciones profesionales, a la Directiva relativa al comercio electrónico, a las Directivas en materia de protección del consumidor y a otros instrumentos. Es por ello que debemos velar por que estos diferentes textos europeos concuerden entre sí, y eso es lo que haremos con las pruebas de resultados.
Me gustaría finalizar, señor Presidente, planteando un tema de alto carácter político que también me parece importante, Señorías, y que la señora Gebhardt fue la primera en plantear, a saber, esta Directiva debe aplicarse a los fines para los que está destinada y no a otras cuestiones. Por ello me mostraré tan vigilante como Sus Señorías respecto a la tentación de algunos Estados miembros de utilizar esta Directiva a fines distintos a los que está destinada, en particular a cuestiones que podrían estar relacionadas con los servicios de interés económico general. La señora Auconie mencionó este asunto, al igual que acaban de hacer la señora Svensson y la señora Bizzotto.
Quiero recordar al señor Canfin, que me formuló una pregunta, que la Comisión ha cumplido su compromiso de trabajar en un texto que clarificará las misiones de servicio público, las misiones de los servicios de interés económico general. Por su parte, el Comisario Almunia, que se es responsable de las cuestiones de competencia, trabaja en la actualización del paquete Monti-Kroes. Por consiguiente, Señorías, tendrán dos herramientas en términos de comunicación, que deberían clarificar las cosas y evitar ambigüedades y, en ocasiones, controversias y malentendidos.
La comunicación sobre servicios de interés económico general o servicios públicos se presentará este mismo año. También quiero decir a la señora Geier, que la Directiva relativa a los servicios no afecta a los derechos de los trabajadores, porque no trata sobre este tema. De hecho no se ocupa del tema de los derechos o de los trabajadores en desplazamiento.
Por último, quiero decir al señor Le Hyaric, cuyas críticas acabo de escuchar con gran atención, que la Directiva sobre los servicios no incluye el transporte ni la atención sanitaria. Esta Directiva no prevé que los servicios públicos deban ser privatizados de manera alguna, y prestaré muy especial atención a ello y a otras cuestiones en la comunicación sobre los servicios de interés general que elaboramos en estos momentos.
En otras palabras, Señorías, sé que esta Directiva ha sido objeto de debate. Quiero recordarles que ha sido objeto de grandes mejoras, que ahora presenta una gran claridad y que podemos usarla para crear empleo y para el crecimiento, que es lo que esperan los ciudadanos. Quiero que seamos exigentes ––y Sus Señorías tienen derecho a serlo––, pero también me gustaría que fuéramos objetivos en relación con esta Directiva y que construyéramos juntos este mercado único de servicios en un espíritu de cooperación y por medio de métodos de colaboración. En todo caso eso es lo que estoy decidido a hacer ––y lo que les prometí que haría–– en los próximos cuatro años a fin de que aprovechar todas las posibilidades que ofrece esta Directiva.
También me ha sorprendido lo que acaba de decir, señora Rapti. En mi reciente visita a Grecia he podido verlo, y en referencia a la preocupación expresada por el señor Harbour acerca del potencial de crecimiento que encierra esta Directiva, que de usarse de forma inteligente, dentro de los límites establecidos, pero con todas sus posibilidades, diré que el sector de los servicios tiene un gran potencial, algo que es muy importante para el crecimiento, y repito, otros sectores agroalimentarios e industriales deberían ser igual o más importantes. Además, esta Directiva, si se utiliza adecuadamente, ofrecerá una oportunidad a las economías abiertas, como la economía griega, en la que los servicios, sobre todo los servicios turísticos ––el sector del turismo–– son tan importantes.
Me gustaría decir al señor Schwab y también a la señora Gebhardt, que tienen razón al decir que el Parlamento debe desempeñar un papel en la mejora de esta Directiva y al confirmar que el Parlamento se mostrará atento para que se transponga de forma adecuada. Como he dicho con frecuencia al señor Harbour, sigo personalmente muy de cerca su transposición.
Actualmente, casi todos los Estados miembros han optado por adoptar un acto legislativo horizontal. La señora Vergnaud y el señor han señalado que Francia y también Alemania han preferido integrar directamente algunos principios de la Directiva en su actual legislación sectorial; lo han hecho con pesar, pero tenían la responsabilidad de expresar su opinión. Podemos cuestionar o criticar este planteamiento, señora Vergnaud, como usted misma ha hecho, pero creemos que es algo claro y válido en el contexto europeo.
También me gustaría decir a la señora Hyusmenova que 23 Estados miembros ya han adoptado una legislación horizontal de transposición. El seño Kelly ha mencionado que Irlanda fue el último país en hacerlo. En otros dos Estados miembros ––la señora Regner habló de Austria y Luxemburgo––, la legislación es examinada en estos momentos por sus parlamentos.
También me gustaría decir a la señora in ’t Veld que siguen abiertos los procedimientos de infracción contra siete Estados miembros que no han notificado sus medidas de transposición. Por ello, como pueden ver, Señorías, hemos adoptado una actitud consistente en llegar a acuerdos y tomar la iniciativa. Como ya he dicho, actualmente visito los Estados miembros. El señor Løkkegaard mencionó mis visitas relacionadas con estas cuestiones en particular. Sin embargo, Señorías verán que, de ser necesario, podemos insistir aún más en la apertura de procedimientos de infracción para velar por que esta Directiva se transponga correctamente.
La señora Auconie, la señora Handzlik, la señora Sehnalová, la señora Gebhardt y el señor Harbour han recalcado la importancia del multiligüismo en las ventanillas únicas. Coincidimos en la importancia de los servicios multilingües, de servicios electrónicos que presenten igualmente una gran interoperabilidad y a los que se pueda acceder a través de la maravillosa herramienta que es Internet; la señora Comi y la señora Roithová lo han mencionado, al igual que lo acaba de hacer la señora Herczog al hablar de las ventanillas únicas.
También quiero comunicar a la señora Handzlik que la Comisión colabora con los Estados miembros para intercambiar buenas prácticas sobre temas como el Sistema de Información del Mercado Interior (IMI) y la Red de Resolución de Problemas en el Mercado Interior (SOLVIT). Contamos con un grupo de expertos que se encarga de facilitar este intercambio de buenas prácticas; hemos comenzado un estudio para comprobar la situación y, a finales de 2001, organizaremos una conferencia sobre el funcionamiento en la práctica de las ventanillas únicas con el mismo espíritu que el Foro sobre el mercado único que queremos organizar, algo que propusieron la señora von Thun und Hohenstein y el señor Harbour. Será un Foro anual sobre el mercado único que nos permitirá adoptar un planteamiento más humano, más práctico, más basado en los ciudadanos y más cercano a este mercado, con la participación de empresas y organizaciones profesionales o sindicatos.
El señor Løkkegaard y la señora Gáll-Pelcz, que nos han recordado el compromiso de la Presidencia húngara, han mencionado el proceso de evaluación mutua. Este es otro método nuevo que, de tener éxito, espero que sea útil para otros textos europeos. Prestaré una atención muy especial a esta evaluación mutua constructiva, que es una herramienta moderna consistente en una evaluación caso por caso, antes de aplicarla a otros instrumentos legislativos."@es21
|
lpv:translated text |
"Herr Präsident! Es stimmt, dass Frau Gebhardt und ich ein enges Verhältnis haben, aber das bedeutet nicht, dass wir uns immer einig sind. Ich will dazu nur sagen, dass wir intelligent zusammenarbeiten müssen, Frau Rapti.
Herr Harbour erwähnte die von uns eingeführten Leistungstests. Warum haben wir die Leistungstests für jeden Dienst zur Ermittlung der positiven oder negativen Interaktionen zwischen bestimmten europäischen Texten eingeführt? Weil uns klar geworden ist, dass wir für eine korrekte Anwendung der Dienstleistungsrichtlinie auch andere Texte berücksichtigen müssen, wobei ich das Beispiel eines Architekten in Belgien anführen möchte, der für Kunden in den Niederlanden arbeitet und für den unter Umständen die Dienstleistungsrichtlinie, die Berufsanerkennungsrichtlinie, die Richtlinie über den elektronischen Geschäftsverkehr, die Verbraucherschutzrichtlinien und noch andere Instrumente gelten. Darum müssen wir sicherstellen, dass diese verschiedenen europäischen Texte gut miteinander verknüpft sind, und das werden wir mit den Leistungstests auch tun.
Abschließend, Herr Präsident, möchte ich auf einen sehr politischen Punkt eingehen, der mir auch wichtig ist, meine Damen und Herren, und auf den Frau Gebhardt als Erste eingegangen ist: Die Richtlinie muss gemäß dem Zweck angewendet werden, für den sie gedacht war; sie darf nicht für andere Dinge angewendet werden. Darum werde ich genauso wachsam wie Sie im Hinblick auf die Versuchung bestimmter Mitgliedstaaten sein, diese Richtlinie für andere als die vorgesehenen Zwecke einzusetzen, insbesondere bei Themen im Zusammenhang mit Dienstleistungen von allgemeinem wirtschaftlichen Interesse. Frau Auconie ist auf diesen Punkt eingegangen, genauso wie Frau Svensson und soeben Frau Bizzotto.
Ich möchte außerdem Herrn Canfin, der mich danach gefragt hat, daran erinnern, dass die Kommission ihren Verpflichtungen nachkommt, indem sie an einem Text arbeitet, der eine Mitteilung über öffentliche Dienstleistungen und über Dienstleistungen von allgemeinem wirtschaftlichen Interesse verdeutlichen wird. Mein Kollege, Herr Almunia, der für den Wettbewerb zuständige Kommissar, arbeitet seinerseits an einer Aktualisierung des Monti-Kroes-Pakets. Somit werden Sie, was die Mitteilungen betrifft, über zwei Instrumente verfügen, was Klarheit schaffen und Mehrdeutigkeiten sowie manchmal Kontroversen und Missverständnisse vermeiden sollte.
Die Mitteilung über die Dienstleistungen von allgemeinem wirtschaftlichen Interesse oder öffentliche Dienstleistungen wird im Laufe des Jahres erstellt. Frau Geier möchte ich außerdem sagen, dass die Dienstleistungsrichtlinie die Rechte der Arbeitnehmerinnen und Arbeitnehmer nicht beeinträchtigen sollte, da sich die Richtlinie mit diesem Thema nicht befasst. Tatsächlich befasst sie sich nicht mit dem Thema der Rechte oder dem Thema der Entsendung von Arbeitnehmern.
Zum Schluss möchte ich Herrn Le Hyaric, dessen Kritik ich mir vorhin sehr genau angehört habe, sagen, dass weder das Transportwesen noch der Gesundheitsbereich von der Dienstleistungsrichtlinie erfasst werden. In dieser Richtlinie wird nicht gesagt, dass öffentliche Dienstleistungen in irgendeiner Weise privatisiert werden müssen; in der Mitteilung, die wir über die Dienstleistungen von allgemeinem Interesse vorbereiten, werde ich darauf und auf andere Punkte besonders achten.
Das heißt, meine Damen und Herren, ich weiß, dass diese Richtlinie eine Debatte ausgelöst hat. Ich möchte Sie daran erinnern, dass sie erheblich verbessert worden ist, dass sie nun recht eindeutig ist und dass wir sie einsetzen können, um Arbeitsplätze und Wachstum zu schaffen, worauf die Bürgerinnen und Bürger warten. Ich möchte, dass wir fordernd sind – und sie sind das ganz zu Recht – aber ich möchte auch, dass wir im Hinblick auf diese Richtlinie objektiv sind und diesen Binnenmarkt für Dienstleistungen gemeinsam im Geist der Partnerschaft und unter Einsatz partnerschaftlicher Methoden aufbauen. Auf jeden Fall bin ich entschlossen – und das habe Ihnen versprochen zu tun – dies in den kommenden vier Jahren zu tun, damit diese Richtlinie ihr volles Potenzial entfalten kann.
Ich war auch etwas erstaunt darüber, was Sie gesagt haben, Frau Rapti. Bei meinem letzten Besuch in Griechenland konnte ich mich davon überzeugen - und ich wiederhole die Bedenken von Herrn Harbour über das Wachstumspotenzial in dieser Richtlinie - dass es eindeutig Potenzial für die so wichtige Dienstleistungsbranche gibt, wenn die Richtlinie intelligent, innerhalb der festgelegten Grenzen und doch unter voller Ausschöpfung ihres Wachstumspotenzials, eingesetzt wird – ich wiederhole: andere Agrarlebensmittel- und Industriebereiche sollten bezüglich des Wachstums eine gleichermaßen wichtige oder noch wichtigere Rolle spielen. Zudem wird diese Richtlinie, wenn sie korrekt eingesetzt wird, eine Chance für offene Volkswirtschaften wie die griechische Volkswirtschaft bieten, in der Dienstleistungen, insbesondere Tourismusdienstleistungen – die Tourismusindustrie – so wichtig sind.
Herrn Schwab und auch Frau Gebhardt möchte ich sagen, dass es richtig ist, dass sie die Rolle des Parlaments bei der Verbesserung der Richtlinie hervorheben, und bestätigen, dass das Parlament bei der Gewährleistung ihrer korrekten Umsetzung wachsam sein wird. Wie ich Herrn Harbour schon oft erklärt habe, werde ich persönlich ein Auge auf ihre Umsetzung haben.
Heute haben sich fast alle Mitgliedstaaten dazu entschlossen, einen horizontalen Rechtsakt anzunehmen. Frau Vergnaud und Herr Canfin haben darauf hingewiesen – was ihnen sehr leid getan hat, aber sie haben die Pflicht, ihre Meinung mitzuteilen – dass Frankreich und auch Deutschland es vorgezogen haben, die Grundsätze der Richtlinie direkt in ihre bestehenden sektoralen Rechtsvorschriften zu integrieren. Manche Menschen mögen diese Vorgehensweise in Frage stellen oder kritisieren, Frau Vergnaud, so wie Sie es auch tun, aber wir glauben, dass sie im europäischen Kontext klar und gültig ist.
Frau Hyusmenova möchte ich außerdem darauf hinweisen, dass 23 Mitgliedstaaten ihre horizontalen Umsetzungsvorschriften bereits angenommen haben. Herr Kelly hat erwähnt, dass Irland dies als letztes Land getan hat. In zwei weiteren Mitgliedstaaten – Frau Regner sprach von Österreich und Luxemburg – werden die Rechtsvorschriften derzeit von den Parlamenten geprüft.
Außerdem möchte ich Frau in ’t Veld darauf aufmerksam machen, dass die Vertragsverletzungsverfahren gegen sieben Mitgliedstaaten noch laufen, die ihre Umsetzungsmaßnahmen nicht mitgeteilt haben. Somit herrscht, meine Damen und Herren, wie Sie sehen können, ein Geist der Übereinstimmung und der Eigeninitiative. Wie bereits erwähnt wurde, besuche ich die Mitgliedstaaten selbst. Herr Løkkegaard hat meine Besuche insbesondere in Bezug auf diese Themen erwähnt. Sie werden jedoch sehen, dass wir, falls notwendig, durch die Einleitung von Vertragsverletzungsverfahren noch hartnäckiger sein können, um zu gewährleisten, dass diese Richtlinie korrekt umgesetzt wird.
Frau Auconie, Frau Handzlik, Frau Sehnalová, Frau Gebhardt und Herr Harbour haben die Bedeutung der mehrsprachigen einheitlichen Ansprechpartner hervorgehoben. Wir teilen die Ansicht, dass mehrsprachige Dienstleistungen bedeutsam sind, Dienstleistungen, die auch sehr interoperabel, elektronisch und durch das wundervolle Instrument Internet zugänglich sind – Frau Comi und Frau Roithová haben das erwähnt genauso wie gerade eben Frau Herczog, als sie über diese einheitlichen Ansprechpartner gesprochen hat.
Ich möchte außerdem Frau Handzlik darauf hinweisen, dass die Kommission mit den Mitgliedstaaten zusammenarbeitet, um bewährte Verfahren in Bezug auf Themen wie das Binnenmarkt-Informationssystem (IMI) und das Problemlösungsnetz für den Binnenmarkt (SOLVIT) auszutauschen. Wir haben eine Expertengruppe damit beauftragt, diesen Austausch bewährter Verfahren zu vereinfachen; wir haben eine Untersuchung über den aktuellen Stand eingeleitet und Ende 2011 werden wir eine Konferenz über den praktische Einsatz der einheitlichen Ansprechpartner in dem gleichen Geist organisieren wie das Forum über den Binnenmarkt, das ich organisieren möchte – dieser Vorschlag wurde von Frau von Thun und Hohenstein und Herrn Harbour unterbreitet. Dabei wird es sich um ein jährliches Binnenmarktforum handeln, mit dem wir einen menschlicheren, praktischeren, bürgernäheren und marktnäheren Ansatz mit den Unternehmen und Berufsverbänden oder Gewerkschaften wählen können.
Herr Løkkegaard und Frau Gáll-Pelcz, die uns an das Engagement des ungarischen Ratsvorsitzes erinnert haben, haben die gegenseitige Evaluierung angesprochen. Dabei handelt es sich um eine weitere neue Methode, die, wenn sie erfolgreich ist, für andere europäische Texte hoffentlich hilfreich sein wird. Ich schenke dieser konstruktiven gegenseitigen Bewertung, bei der es sich um ein modernes Instrument handelt, das aus einer Einzelfall-Evaluierung vor der Anwendung bei anderen legislativen Instrumenten besteht, sehr viel Beachtung."@de9
|
lpv:translated text |
"Senhor Presidente, é verdade que a senhora deputada Gebhardt e eu temos uma cumplicidade real, mas isso não significa que tenhamos de estar sempre de acordo. Não tenho mais comentários a fazer além de dizer que temos de trabalhar em conjunto de forma inteligente, Senhora Deputada Rapti.
O senhor deputado Harbour mencionou os testes de desempenho que tiveram início. Porque iniciámos estes testes em cada serviço para observar as interacções positivas ou negativas entre determinados textos europeus? Porque compreendemos que, para aplicar adequadamente a Directiva relativa aos serviços, devemos ter em consideração outros textos, e eu daria o exemplo de um arquitecto sedeado na Bélgica que trabalha com clientes dos Países Baixos e que, dependendo das circunstâncias, pode estar sujeito à Directiva relativa aos serviços, à Directiva relativa às qualificações profissionais, à Directiva relativa ao comércio electrónico, às directivas relativas à protecção dos consumidores e ainda a outros instrumentos. É por isso que temos de assegurar – e é isso que faremos nos testes de desempenho – que estes diferentes textos europeus sejam compatíveis entre si.
Quero concluir, Senhor Presidente, levantando um ponto bastante político, que também é importante para mim, Senhoras e Senhores Deputados, e que a senhora deputada Gebhardt foi a primeira a levantar: esta directiva tem de ser aplicada para os efeitos a que se destina; não pode ser aplicada a outras questões. Estarei, pois, tão vigilante como os senhores no que respeita à tentação de alguns Estados-Membros de utilizar esta directiva para outras finalidades que não aquelas a que se destina, em particular objectivos que possam estar relacionados com serviços de interesse económico geral. A senhora deputada Auconie referiu este ponto, tal como acabaram de fazer as senhoras deputadas Svensson e Bizzotto.
Eu recordaria também ao senhor deputado Canfin, que me questionou, que a Comissão está a honrar o seu compromisso trabalhando num texto que irá clarificar uma comunicação sobre os serviços públicos, sobre os serviços de interesse económico geral. O meu colega Almunia, Comissário responsável pela Concorrência está, por seu lado, a trabalhar na actualização do pacote Monti-Kroes. Por conseguinte, os senhores disporão de dois instrumentos, em termos de comunicação, que devem clarificar as questões e evitar ambiguidades e, por vezes, controvérsias ou mal-entendidos.
A comunicação relativa aos serviços de interesse económico geral ou serviços públicos será elaborada durante este ano. Eu diria também à senhora deputada Geier que a Directiva relativa aos serviços não deve afectar os direitos dos trabalhadores, porque não aborda esta questão. Na verdade, não aborda a questão dos direitos nem a questão do destacamento de trabalhadores.
Finalmente, gostaria de dizer ao senhor deputado Le Hyaric, cujas críticas ouvi atentamente há pouco, que os transportes não são abrangidos pela Directiva relativa aos serviços, nem os cuidados de saúde. Esta directiva não determina que os serviços públicos sejam privatizados, seja de que forma for; dedicarei a maior atenção a essa e a outras questões adicionais, na comunicação que estamos a preparar sobre os serviços de interesse geral.
Por outras palavras, Senhoras e Senhores Deputados, sei que esta directiva suscitou debates. Recordo-vos que o documento foi amplamente melhorado, que é agora bastante claro e que o podemos utilizar para gerar empregos e crescimento, como os cidadãos esperam. Quero que sejamos exigentes – e os senhores têm razão em ser exigentes – mas gostaria também que fôssemos objectivos no que respeita a esta directiva e que construíssemos este mercado único dos serviços em conjunto, num espírito de parceria e utilizando métodos das parcerias. Em qualquer caso, é isso que estou determinado a fazer – e o que vos prometi que faria – durante os próximos quatro anos a fim de permitir que esta directiva concretize todo o seu potencial.
Também fiquei surpreendido com o que afirmou, Senhora Deputada Rapti. Eu próprio pude verificar, durante a minha visita recente à Grécia, e fazendo eco da preocupação expressa pelo senhor deputado Harbour sobre o potencial de crescimento presente nesta directiva, que, se for utilizada com inteligência, dentro dos limites previstos mas aproveitando todo o seu potencial, o documento proporcionará claramente a possibilidade de uma economia dos serviços, que é tão importante para o crescimento – e afirmo novamente que as outras economias agro-alimentares e industriais devem ser igualmente importantes ou ainda mais importantes nesse contexto. Além disso, esta directiva, se for utilizada adequadamente, constituirá uma oportunidade para economias abertas como a economia grega, em que os serviços, sobretudo os serviços de turismo – o sector do turismo – são tão relevantes.
Quero dizer ao senhor deputado Schwab, e também à senhora deputada Gebhardt, que têm razão quando recordam o papel do Parlamento na melhoria desta directiva e na confirmação de que o Parlamento estará vigilante e assegurará a sua boa aplicação. Como disse muitas vezes ao senhor deputado Harbour, estou pessoalmente atento à sua execução.
Hoje, quase todos os Estados-Membros optaram por adoptar um acto legislativo horizontal. A senhora deputada Vergnaud e o senhor deputado Canfin assinalaram – lamentaram ter de o fazer, mas têm a responsabilidade de dar a sua opinião – que a França e também a Alemanha tenham preferido integrar princípios da directiva directamente na sua legislação sectorial existente. Pode questionar-se ou criticar-se essa abordagem, Senhora Deputada Vergnaud, como a senhora fez, mas nós acreditamos que ela é clara e válida no contexto europeu.
Gostaria também de recordar à senhora deputada Hyusmenova que 23 Estados-Membros já adoptaram a sua legislação horizontal de transposição. O senhor deputado Kelly referiu que a Irlanda foi o último país a fazê-lo. Em dois outros Estados-Membros – a senhora deputada Regner falou da Áustria e do Luxemburgo – a legislação está actualmente a ser examinada pelos respectivos Parlamentos.
Quero também indicar à senhora deputada in ’t Veld que ainda estão abertas acções por incumprimento no que respeita aos sete Estados-Membros que não comunicaram as suas medidas de transposição. Por conseguinte, como podem ver, Senhora e Senhores Deputados, o espírito é de acordo e pro-actividade. Eu próprio estou a visitar os Estados-Membros, como referi anteriormente. O senhor deputado Løkkegaard mencionou as minhas visitas dedicadas a estas questões em particular. Contudo, os senhores verão que, em caso de necessidade, podemos ser ainda mais insistentes abrindo acções por incumprimento para que esta directiva seja devidamente aplicada.
Os senhores deputados Auconie, Handzlik, Sehnalová, Gebhardt e Harbour sublinharam a importância de balcões únicos multilingues. Partilhamos desta perspectiva da importância de serviços multilingues, de serviços que sejam também muito interoperáveis, electrónicos e acessíveis a partir deste instrumento fantástico que é a Internet – as senhoras deputadas Comi e Roithová mencionaram este aspecto, tal como a senhora deputada Herczog, há pouco, quando abordou estes balcões únicos.
Gostaria igualmente de recordar à senhora deputada Handzlik que a Comissão está a trabalhar com os Estados-Membros para trocar boas práticas em questões como o Sistema de Informação do Mercado Interno (IMI) e a Rede de Resolução de Problemas no Mercado Interno (SOLVIT). Temos um grupo de peritos encarregados de facilitar este intercâmbio de boas práticas; iniciámos um estudo para verificar como está a correr o processo e, no final de 2011, organizaremos uma conferência sobre o funcionamento prático dos balcões únicos, no mesmo espírito do fórum dedicado ao mercado interno que eu pretendo organizar – esta foi uma sugestão dos senhores deputados von Thun und Hohenstein e Harbour. Tratar-se-á de um fórum anual sobre o mercado único que nos permitirá adoptar uma abordagem que seja mais humana, mais prática, mais baseada nos cidadãos e mais próxima deste mercado, com empresas e com organizações profissionais ou sindicatos.
Os senhores deputados Løkkegaard e Gáll-Pelcz, que nos recordaram o empenho da Presidência húngara, mencionaram o processo de avaliação mútua. Este é outro novo método que, se conseguirmos tornar bem-sucedido, irá, assim o espero, ser útil para outros textos europeus. Estou a dedicar especial atenção a esta avaliação mútua construtiva, que é um instrumento moderno que consiste numa avaliação caso a caso antes da sua aplicação a outros documentos legislativos."@pt17
|
lpv:translated text |
"Signor Presidente, non nego che con l’onorevole Gebhardt ho una vera complicità, ma ciò non significa che dobbiamo necessariamente trovarci d’accordo. Non ho ulteriori commenti da formulare salvo il fatto che dobbiamo lavorare insieme in maniera intelligente, onorevole Rapti.
L’onorevole Harbour ha parlato dei test prestazionali che abbiamo intrapreso. Perché avviare test del genere per ogni servizio al fine di valutare le interazioni positive o negative tra alcuni testi europei? Perché ci rendiamo conto che, al fine di applicare correttamente la direttiva sui servizi, abbiamo bisogno di considerare altri testi e citerei l’esempio di un architetto con sede in Belgio che lavora con clienti nei Paesi Bassi e, a seconda delle circostanze, potrebbe essere soggetto alla direttiva sui servizi, alla direttiva sulle qualifiche professionali, alla direttiva sul commercio elettronico, alle direttive sulla protezione dei consumatori, senza parlare di altri strumenti ancora. Per questo è necessario garantire, ed è ciò che faremo con i test prestazionali, che i diversi testi europei interagiscano perfettamente.
Concluderei, signor Presidente, sollevando una questione squisitamente politica che è importante anche per me, onorevoli parlamentari, ed è stata posta in primo luogo dall’onorevole Gebhardt: la direttiva deve essere applicata per gli scopi per i quali è stata concepita; non deve essere applicata ad altro. Sarò pertanto vigile quanto voi in merito alla tentazione di alcuni Stati membri di utilizzare la direttiva per scopi che non siano quelli che ci siamo prefissi, in particolare per finalità che potrebbero riguardare servizi di interesse economico generale. L’onorevole Auconie ha sollevato la questione, come ha fatto l’onorevole Svensson e, poc’anzi, l’onorevole Bizzotto.
Ricorderei anche all’onorevole Canfin, che mi ha posto una domanda al riguardo, che la Commissione sta tenendo fede al proprio impegno lavorando su un testo che chiarirà una comunicazione sui servizi pubblici, i servizi di interesse economico generale. Il mio collega, Commissario Almunia, responsabile della concorrenza, dal canto suo si sta dedicando all’aggiornamento del pacchetto Monti-Kroes. Disporrete dunque di due strumenti in termini di comunicazione che dovrebbero chiarire i vari aspetti evitando ambiguità e, talvolta, controversie o incomprensioni.
La comunicazione sui servizi di interesse economico generale o servizi pubblici sarà elaborata nel corso dell’anno. Replicherei altresì all’onorevole Geier che la direttiva sui servizi non dovrebbe incidere sui diritti dei lavoratori perché non affronta in alcun modo la questione. Non tratta infatti né la questione dei diritti né quella del distacco dei lavoratori.
Da ultimo, vorrei dire all’onorevole Le Hyaric, del quale ho ascoltato attentamente le critiche espresse poc’anzi, che i trasporti non rientrano nella direttiva sui servizi, così come non vi rientra la sanità. La direttiva non stabilisce in alcun modo che i servizi pubblici debbano essere privatizzati; presterò estrema attenzione a ciò, come anche ad altri aspetti, nella comunicazione sui servizi di interesse generale che stiamo predisponendo.
In altre parole, onorevoli parlamentari, so che la direttiva ha alimentato un dibattito. Vi ribadirei che è stata notevolmente migliorata, adesso è sufficientemente chiara e possiamo utilizzarla per creare crescita e occupazione, due sviluppi che i cittadini attendono. Vorrei che fossimo esigenti, e voi giustamente lo siete, ma vorrei anche che fossimo obiettivi per quel che riguarda la direttiva e costruissimo insieme il mercato unico nel campo dei servizi in uno spirito di partenariato e avvalendoci di metodi di partenariato. A ogni buon conto, questo è ciò che sono determinato a fare, ed è ciò che ho promesso che avrei fatto, nel prossimo quadriennio per permettere alla direttiva di realizzare il suo pieno potenziale.
Sono rimasto peraltro colpito da quanto lei ha affermato. Durante la mia recente visita in Grecia, onorevole Rapti, riecheggiando la preoccupazione espressa dall’onorevole Harbour in merito al potenziale di crescita di tale direttiva, ho potuto personalmente vedere che, se utilizzata in modo intelligente, entro i limiti stabiliti, ma sfruttandone appieno il potenziale, vi sono chiare possibilità di sviluppo per l’economia dei servizi, un’economia estremamente importante, e ribadirei anche che altre economie, come quella agroalimentare o industriale, dovrebbero essere parimenti importanti, se non di più. Inoltre, la direttiva, se utilizzata in maniera corretta, offrirà opportunità alle economie aperte come quella greca, in cui i servizi, specialmente turistici, e intendo l’industria del turismo, sono molto importanti.
Vorrei replicare all’onorevole Schwab e anche all’onorevole Gebhardt che hanno ragione nel sottolineare il ruolo del Parlamento per il miglioramento della direttiva e confermare che il Parlamento sarà vigile per garantire che sia attuata in maniera adeguata. Come ho detto sovente all’onorevole Harbour, sto personalmente seguendo con estrema attenzione la sua applicazione.
Oggi quasi tutti gli Stati membri hanno operato per un atto legislativo orizzontale. Gli onorevoli Vergnaud e Canfin hanno sottolineato – sono stati dispiaciuti di doverlo fare, ma avevano la responsabilità di esprimere il proprio parere – che Francia e anche Germania hanno preferito integrare i principi della direttiva direttamente nella legislazione settoriale esistente. Si può contestare o criticare tale approccio, onorevole Vergnaud, come lei stessa ha fatto, ma riteniamo che sia chiaro e valido nel contesto europeo.
Vorrei altresì rilevare in risposta all’onorevole Hyusmenova che 23 Stati membri hanno già adottato la propria legislazione orizzontale di recepimento. L’onorevole Kelly ha detto che l’Irlanda è stato l’ultimo paese a farlo. In altri due Stati membri, e l’onorevole Regner ha citato Austria e Lussemburgo, la legislazione è attualmente all’esame dei rispettivi parlamenti.
Sottolineerei anche, replicando all’onorevole in ’t Veld, che sono ancora aperte procedure di infrazione nei confronti di sette Stati membri che non hanno notificato le proprie misure di recepimento. Pertanto, come potete vedere, onorevoli parlamentari, operiamo in uno spirito consensuale, dinamico e propositivo. Personalmente mi sto recando in visita negli Stati membri, come detto poc’anzi. L’onorevole Løkkegaard ha parlato delle mie visite riguardanti in particolare questi temi. A ogni modo, vedrete che, se necessario, potremo essere addirittura più insistenti aprendo procedure di infrazione per garantire che la direttiva sia applicata in maniera adeguata.
Gli onorevoli Auconie, Handzlik, Sehnalová, Gebhardt e Harbour hanno sottolineato l’importanza di sportelli unici plurilingue. Condividiamo questa visione dell’importanza dei servizi plurilingue, servizi che siano anche molto interoperativi, elettronici e accessibili da quello straordinario strumento che è Internet. Gli onorevoli Comi e Roithová ne hanno parlato, come ha fatto poc’anzi l’onorevole Herczog nel momento in cui si è soffermata sugli sportelli unici.
All’onorevole Handzlik replicherei che la Commissione sta collaborando con gli Stati membri per lo scambio di buone prassi su temi quali il sistema di informazione del mercato interno (IMI) e la rete per la soluzione dei problemi nel mercato interno (Solvit). Disponiamo di un gruppo di esperti incaricati di agevolare tale scambio, abbiamo intrapreso uno studio per verificare come stanno procedendo le cose e, alla fine del 2011, organizzeremo una conferenza sul funzionamento pratico degli sportelli unici nello stesso spirito del forum sul mercato unico che vorrei organizzare, suggerimento formulato dagli onorevoli von Thun und Hohenstein e Harbour. Si tratterà di un forum annuale sul mercato interno che ci consentirà di assumere un approccio più umano, pratico, basato sul cittadino e vicino a tale mercato con aziende e organizzazioni di categoria o sindacati.
Gli onorevoli Løkkegaard e Gáll-Pelcz, che ci hanno rammentato l’impegno della Presidenza ungherese, hanno fatto riferimento al processo di valutazione reciproca. Questo è un altro metodo nuovo che, se saremo capaci di trasformarlo in un successo, sarà utile anche per altri testi europei. Sto prestando molta attenzione a tale costruttiva valutazione reciproca, strumento moderno costituito da una valutazione caso per caso, prima di applicarlo ad altri strumenti legislativi."@it12
|
lpv:spoken text |
"Monsieur le Président, c’est vrai que j’ai avec Mme Gebhardt une vraie complicité, mais ça ne nous oblige pas à être toujours d’accord et je ne ferai pas d’autre commentaire sauf pour dire que nous devons travailler de manière intelligente ensemble, Madame Rapti.
Le président Harbour a évoqué les tests de performance que nous avons engagés. Pourquoi engage-t-on ces tests de performance service par service pour voir les interactions positives ou négatives entre certains textes européens? Parce qu’on s’aperçoit que, pour bien appliquer la directive sur les services, il faut faire attention à d’autres textes, et j’ai l’exemple sous les yeux d’un architecte établi en Belgique qui travaille avec des clients aux Pays-Bas et qui peut être soumis, selon la situation, à la directive sur les services, à la directive sur les qualifications professionnelles, à la directive sur le commerce électronique, aux directives en matière de protection des consommateurs, sans parler d’autres instruments encore. Voilà comment il faut faire attention - et c’est ce que nous allons faire avec les tests de performance -, aux bonnes interactions entre ces différents textes européens.
Je voudrais conclure, Monsieur le Président, en évoquant le point très politique, qui est important pour moi aussi, Mesdames et Messieurs les députés, et que Mme Gebhardt a évoqué la première, de l’application dans le cadre prévu par cette directive et pas à d’autres sujets. Je ferai donc preuve de la même vigilance que vous en ce qui concerne la tentation de certains États d’utiliser cette directive au-delà de ce qui est prévu, notamment pour des sujets qui pourraient toucher aux services d’intérêt économique général. Mme Auconie a évoqué ce point, comme Mme Svensson ou Mme Bizzotto, tout à l’heure.
Je rappelle aussi à M. Canfin, qui m’a interrogé, que la Commission, comme elle s’y est engagée, travaille à un texte qui clarifiera une communication sur les missions de service public, les missions de services d’intérêt économique général. Mon collègue, M. le commissaire chargé de la concurrence, Joaquín Almunía, travaille de son côté à une actualisation du paquet Monti-Kroes. Donc, vous aurez deux outils, en termes de communication, qui devraient clarifier et éviter les ambiguïtés et, parfois, les polémiques ou les malentendus.
La communication sur les missions de services d’intérêt économique général ou de service public sera faite au cours de cette année. Je dis également à Mme Geier que la directive sur les services ne doit pas avoir un effet sur les droits des travailleurs; cette directive ne traite pas cette question, ni d’ailleurs la question des droits ou la question du détachement des travailleurs.
Je voudrais enfin dire à M. Le Hyaric, dont j’ai bien entendu les critiques tout à l’heure, que les transports ne sont pas couverts par la directive sur les services, la santé non plus. Cette directive n’oblige pas à une quelconque privatisation des services publics, je serai extrêmement attentif à cela, comme à d’autres sujets d’ailleurs, dans la communication que nous préparons sur les missions d’intérêt général.
En d’autres termes, Mesdames et Messieurs, je sais que cette directive a suscité des débats. Je rappelle qu’elle a été beaucoup améliorée, qu’elle est aujourd’hui assez claire et que nous pouvons l’utiliser pour créer de l’emploi et de la croissance, que les citoyens attendent. Je veux que nous soyons exigeants - et vous avez raison de l’être -, mais je voudrais aussi que nous soyons objectifs à l’égard de cette directive et que nous construisions ensemble ce marché unique des services dans l’esprit et avec des méthodes de partenariat. En tout cas, c’est ce que je suis décidé à faire, comme je m’y suis engagé devant vous, au cours des quatre prochaines années pour donner à cette directive toute sa pleine mesure.
J’ai d’ailleurs été frappé par ce que vous avez dit, Madame Rapti, que j’avais pu moi-même constater, lors de ma récente visite en Grèce, et faisant écho au souci que M. Harbour a exprimé sur la réserve de croissance qui se trouve dans cette directive, que si on l’utilise intelligemment, dans les limites qui sont prévues mais dans toutes ses potentialités, il est clair que, pour l’économie des services qui est si importante - j’aimerais, je le redis encore une fois, que d’autres économies agroalimentaires ou industrielles soient également importantes ou plus importantes -, il y a un potentiel de croissance. Et pour des économies ouvertes comme l’est l’économie grecque où les services, notamment les services du tourisme, l’industrie touristique, sont si importants, cette directive est une chance si on l’utilise bien.
Je voudrais dire à Andreas Schwab, comme à Mme Gebhardt, qu’ils ont eu raison de rappeler le rôle du Parlement dans l’amélioration de cette directive et de confirmer la vigilance du Parlement concernant sa bonne mise en œuvre. Je suis moi-même, comme je l’ai souvent dit au président Malcolm Harbour, très attentif à cette mise en œuvre.
Aujourd’hui, la quasi-totalité des États membres ont opté pour l’adoption d’un acte législatif horizontal. Mme Vergnaud, comme M. Canfin, ont rappelé - ils l’ont regretté, mais c’est leur responsabilité de donner leur opinion - que la France, mais aussi l’Allemagne, ont préféré introduire directement les principes de la directive dans leur législation sectorielle existante. Cette approche-là, Madame Vergnaud, est peut-être contestée ou critiquée, vous l’avez fait, mais elle est, de notre point de vue, claire et valable dans le cadre européen.
À Mme Hyusmenova, je veux rappeler aussi que 23 États membres ont déjà adopté leur législation horizontale de transposition. M. Kelly a rappelé que l’Irlande était le tout dernier pays. Dans deux autres États, Mme Regner a parlé de l’Autriche et du Luxembourg, la législation est actuellement examinée au parlement.
Je voudrais également rappeler à Mme in ‘t Velt que des procédures d’infraction restent actuellement ouvertes à l’égard de sept États membres pour non-communication des mesures de transposition. Donc, vous le voyez, Mesdames et Messieurs, nous sommes dans l’esprit de contrat, de volontarisme. Je vais moi-même dans les États membres, comme cela a été noté tout à l’heure. M. Løkkegaard a rappelé les visites que je fais sur ces sujets en particulier. Mais s’il le faut, et vous le voyez, nous pouvons être plus pressants encore à travers des procédures d’infraction pour veiller à la bonne mise en œuvre de cette directive.
Mme Auconie, Mme Handzlik, Mme Sehnalová, comme Mme Gebhardt ou le président Harbour ont rappelé l’importance des guichets uniques multilingues. Nous partageons ce point de vue sur l’importance de services multilingues, de services aussi qui soient très interopérables, qui soient en ligne, qui soient utilisables du point de vue de cet outil formidable qu’est l’internet, comme l’ont dit Lara Comi ou Mme Roithová, ou encore Mme Herczog, tout à l’heure, qui a évoqué ces guichets uniques.
Je voudrais d’ailleurs rappeler à Mme Handzlik que la Commission travaille avec les États membres pour échanger des bonnes pratiques sur ces sujets comme sur IMI, comme sur SOLVIT. Nous avons un groupe d’experts chargé de faciliter cet échange de bonnes pratiques; nous avons lancé une étude pour vérifier comment les choses se passent et nous organiserons, fin 2011, une conférence sur le fonctionnement pratique des guichets uniques, dans l’esprit même du forum sur le marché unique que je voudrais organiser - c’est une suggestion que Mme von Thun und Hohenstein avait faite avec le président Harbour - un forum annuel du marché unique pour donner une approche plus humaine, plus concrète, plus citoyenne, plus proche de ce marché avec les entreprises et avec les organisations professionnelles ou syndicales.
M. Løkkegaard et Mme Gáll-Pelcz, qui a rappelé l’engagement de la Présidence hongroise, ont évoqué l’évaluation mutuelle. C’est aussi une nouvelle méthode qui, si nous la réussissons, sera, je le pense, utile pour d’autres textes européens. Je suis très attentif à cette bonne évaluation mutuelle, qui est un outil moderne consistant en une évaluation au cas par cas avant d’être appliquée à d’autres instruments législatifs."@fr8
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata | |
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20110214.13.1-072-000"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:videoURI |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples