Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2010-10-19-Speech-2-516"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20101019.22.2-516"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"− Ce que je constate actuellement, c’est que, justement, ce sont les contribuables, les consommateurs, les organisations non gouvernementales qui sont très sensibles à cette question et qui demandent beaucoup de choses aux agriculteurs.
Mais je pense aussi qu’il faut qu’on puisse donner les moyens aux agriculteurs de communiquer sur les efforts qu’ils font, y compris quand ils commercialisent leur production. Dans le système de qualité applicable aux produits agroalimentaires qu’on va réformer, on donnera aussi la possibilité aux agriculteurs de mieux communiquer, à travers leurs produits, sur tous les efforts qu’ils doivent faire et sur tous les éléments qu’ils doivent prendre en compte, y compris les questions liées à la biodiversité. Cela passe surtout par la prise en compte des différents systèmes de production agricole puisque, avec cette diversité des systèmes de production agricole, on arrive aussi à prendre en compte les questions liées à l’environnement, la biodiversité. Le fait de soutenir, dans le cas de la politique agricole commune, la diversité des systèmes de production, de soutenir aussi un contact direct entre les agriculteurs, les producteurs et les consommateurs, sera un moyen de plus pour que les agriculteurs puissent mieux communiquer, à travers les produits qu’ils commercialisent, sur toutes les conditions qu’ils doivent respecter.
D’autres moyens sont déjà utilisés. Les liens entre la production agricole et le tourisme rural constituent un autre moyen pour l’agriculteur de communiquer sur tout ce qu’il fait pour l’entretien de l’espace, pour l’entretien des paysages, dans le travail productif qu’il réalise. Je pense que tous ces instruments, qui sont présents dans le cadre de la politique agricole commune et qui pourront être renforcés à l’avenir, pourront être utilisés par les agriculteurs pour mieux communiquer sur les efforts qu’ils déploient.
J’en viens maintenant à l’autre question. Pour moi, les règles et les normes concernant l’environnement ou les activités que l’agriculteur fait pour prendre en compte la question de la bonne gestion des ressources naturelles ne sont pas séparées de la question économique et de la question sociale.
Dans les propositions que nous allons faire, et on en parlera après le 17 novembre, l’idée n’est pas de déplacer le centre d’attention de la question économique et sociale vers la question environnementale seulement, mais de mieux intégrer la question environnementale dans la réflexion de l’agriculteur pour que, je pense, à l’avenir, on puisse vraiment parler d’une agriculture compétitive. L’agriculteur doit être compétitif du point de vue économique, du point de vue environnemental, c’est-à-dire quant à la manière dont il gère ses ressources naturelles, le sol et l’eau avec lesquels il travaille, mais aussi eu égard aux aspects sociaux liés à la création ou au maintien de l’emploi en milieu rural.
Je peux vous assurer que ce n’est pas parce qu’on renforce l’aspect environnemental ou plutôt de bonne gestion des ressources naturelles dans le cadre de la PAC qu’on affaiblit la capacité de l’agriculteur à être compétitif du point de vue économique en tenant compte des aspects sociaux.
Quand on aura les documents sur la table, je pourrai vous prouver cela avec des exemples concrets dans les propositions que nous allons formuler."@fr8
|
lpv:translated text |
"V současné době pozoruji, že právě daňoví poplatníci, nevládní organizace, spotřebitelé jsou ve skutečnosti velice citliví vůči tomuto problému a kladou na zemědělce obrovské požadavky.
Nicméně také se domnívám, že musíme být schopni poskytnout zemědělcům prostředky k tomu, aby mohli informovat o úsilí, jež vyvíjejí, a to i ve chvíli, kdy prodávají své produkty. V systému jakosti, který se používá v zemědělsko-potravinářském sektoru a jejž nyní revidujeme, také dáme zemědělcům možnost vyžívat lépe své produkty a informovat o veškeré práci, která za nimi stojí, a o všech prvcích, které je třeba zohlednit, včetně otázek spjatých s biodiverzitou. To se týká zejména projednání nejrůznějších zemědělských výrobních systémů, jelikož tato rozmanitost v oblasti zemědělských výrobních systémů znamená, že můžeme projednávat i otázky týkající se životního prostředí a bioddiverzity. Co se týče společné zemědělské politiky, podpora rozmanitosti výrobních systémů a přímý kontakt mezi zemědělci, výrobci a spotřebiteli je dalším ze způsobů, jak mohou zemědělci prostřednictvím produktů, které prodávají, lépe informovat o všech podmínkách, které musí splňovat.
Také se již používají jiné metody. Propojení zemědělské výroby s venkovskou turistikou představuje další příležitost pro zemědělce, jak dát vědět o všem, co dělají, aby zachovali zemi a krajinu prostřednictvím své výrobní činnosti. Domnívám se, že všechny tyto nástroje, které jsou obsaženy ve společné zemědělské politice a které by mohly být v budoucnosti posíleny, mohou zemědělci lépe využít, aby dali vědět o úsilí, které při své práci vynakládají.
Nyní několik slov k druhé otázce. Pravidla a nařízení týkající se životního prostředí nebo činností, které zemědělec vykonává, aby zohlednil řádné hospodaření s přírodními zdroji, se podle mého názoru nijak neliší od hospodářských a sociálních otázek.
V návrzích, které budeme předkládat a o nichž budeme hovořit po 17. listopadu, jde hlavně o to, nepřenášet pozornost z hospodářských a sociálních otázek na samotné otázky ekologické, nýbrž začlenit ekologické otázky dále do způsobu přemýšlení zemědělce, abychom jednou v budoucnu mohli skutečně hovořit o konkurenceschopném zemědělství. Zemědělci musí být konkurenceschopní z hospodářského i ekologického hlediska, jinými slovy, musí být schopni hospodařit s přírodními zdroji, s půdou a vodou, s nimiž pracují, ale současně také mít na paměti sociální aspekty vztahující se k vytváření nebo zachovávání pracovních míst v prostředí venkova.
Mohu vás ujistit, že nehodláme v důsledku našeho zaměření na ekologické aspekty, nebo spíše na řádné hospodaření s přírodními zdroji v rámci společné zemědělské politiky, jakkoli ohrozit schopnost zemědělců být ekonomicky konkurenceschopní, jelikož bereme v potaz sociální stránku věci.
Až budeme mít k dispozici patřičné dokumenty, budu vám to moci dokázat na konkrétních příkladech v návrzích, na kterých nyní pracujeme."@cs1
"Det, jeg kan konstatere i øjeblikket, er, at det faktisk er skatteyderne, forbrugerne og ngo'erne, der er meget følelsesmæssigt involveret i dette spørgsmål, og som kræver en masse af landbrugerne.
Jeg mener imidlertid også, at vi er nødt til at kunne give landbrugerne midlerne til at kunne formidle viden om den indsats, de gør, bl.a. når de sælger deres produkter. I det kvalitetssystem, der bruges til landbrugsfødevarer, og som står foran en revision, giver vi også landbrugerne mulighed for at gøre bedre brug af deres produkter til at formidle viden om den store indsats, de gør, og alle de elementer, der skal tages højde for, herunder spørgsmål vedrørende biodiversitet. Dette gælder især med hensyn til de forskellige landbrugsproduktionsordninger, da denne diversitet i landbrugsproduktionssystemer indebærer, at vi også kan begynde at overveje spørgsmål i forbindelse med miljø og biodiversitet. For så vidt angår den fælles landbrugspolitik, kan det ved at støtte diversiteten af produktionssystemerne og den direkte kontakt mellem landbrugere, producenter og forbrugere være endnu en måde for landbrugerne, hvorpå de via de produkter, de sælger, bedre kan formidle viden om alle de betingelser, de skal efterleve.
Andre metoder er allerede i brug. Sammenhængen mellem landbrugsproduktion og agroturisme er endnu en måde for landbrugerne, hvorpå de kan formidle viden om alt det, de gør for at bevare jorden og landskabet via det produktive arbejde, de udfører. Alle disse redskaber, der findes inden for rammerne af den fælles landbrugspolitik, og som kan styrkes fremover, kan landbrugerne efter min mening gøre bedre brug af for at formidle viden om den indsats, de gør.
Jeg vil nu gå videre til det andet spørgsmål. Reglerne og bestemmelserne vedrørende miljøet eller de aktiviteter, som landbrugerne udfører for at sørge for, at naturressourcerne bliver forvaltet godt, adskiller sig efter min mening ikke fra de økonomiske og sociale spørgsmål.
I de forslag, vi kommer med, og som vi vil tale om efter den 17. november, er det ikke tanken blot at flytte fokus væk fra de økonomiske og sociale spørgsmål og over på de miljømæssige spørgsmål, men at integrere det miljømæssige spørgsmål i landbrugernes tankegang, således at vi fremover forhåbentlig virkelig kan tale om konkurrencedygtigt landbrug. Landbrugerne skal være konkurrencedygtige ud fra et økonomisk og miljømæssigt synspunkt, dvs. på den måde, hvorpå de forvalter deres naturressourcer, jorden og vandet, som de arbejder med, samtidig med at der også tages hensyn til de sociale aspekter i forbindelse med skabelse eller opretholdelse af arbejdspladser i landdistrikterne.
Jeg kan forsikre om, at vi som følge af øget fokus på det miljømæssige aspekt eller rettere god forvaltning af naturressourcerne inden for rammerne af den fælles landbrugspolitik ikke vil gå på kompromis med landbrugernes mulighed for at være økonomisk konkurrencedygtige, når der tages hensyn til sociale aspekter.
Når vi har dokumenterne klar, vil jeg kunne godtgøre dette ved hjælp af konkrete eksempler i de forslag, vi udarbejder."@da2
"Was ich momentan beobachte, ist, dass es in der Tat vor allem die Steuerzahler, die Verbraucher und die Nichtregierungsorganisationen sind, die bei diesem Thema sehr empfindlich reagieren und sehr viel von den Landwirten verlangen.
Allerdings denke ich auch, dass wir in der Lage sein müssen, Landwirten die Möglichkeit zu bieten, ihre unternommenen Bemühungen zu kommunizieren, auch beim Verkauf ihrer Produkte. Im Qualitätssicherungssystem für den Landwirtschafts- und Ernährungssektor, das wir überarbeiten werden, werden wir Landwirten auch die Möglichkeit einräumen, mit ihren Produkten die von ihnen geleistete Arbeit und alle zu berücksichtigenden Elemente, auch diejenigen, die die biologische Vielfalt betreffen, besser darzustellen. Dies gilt vor allem für die Berücksichtigung der verschiedenen landwirtschaftlichen Produktionssysteme, da diese Vielfalt der landwirtschaftlichen Produktionssysteme bedeutet, dass wir auch damit beginnen können, die Themen Umwelt und biologische Vielfalt in Betracht zu ziehen. Im Fall der Gemeinsamen Agrarpolitik stellt die Unterstützung der Vielfalt der landwirtschaftlichen Produktionssysteme und der direkte Kontakt der Landwirte untereinander, mit Produzenten und mit Verbrauchern für die Landwirte einen weiteren Weg dar, durch die von ihnen verkauften Produkte alle Vorgaben, die sie einhalten müssen, besser zu kommunizieren.
Andere Verfahren werden bereits angewandt. Die Verbindung zwischen der landwirtschaftlichen Produktion und dem ländlichen Tourismus stellt für Landwirte eine weitere Möglichkeit dar, alles das darzustellen, was sie unternehmen, um das Land und die Landschaft durch ihre produktive Arbeit zu bewahren. Ich denke, dass alle diese Instrumente, die im Rahmen der Gemeinsamen Agrarpolitik zur Verfügung stehen und die in Zukunft gestärkt werden könnten, es den Landwirten erleichtern könnten, die von ihnen erbrachten Bemühungen besser zu veranschaulichen.
Ich werde mich nun mit der anderen Frage befassen. Meiner Meinung nach lassen sich die Regelungen und Verordnungen, die die Umwelt und die Aktivitäten des Landwirts für den verantwortungsbewussten Umgang mit natürlichen Ressourcen betreffen, nicht von den wirtschaftlichen und sozialen Fragen trennen.
In den Vorschlägen, die wir vorlegen werden und über die am 17. November gesprochen werden wird, geht es nicht darum, die Aufmerksamkeit von der wirtschaftlichen und sozialen Frage ausschließlich auf die Umweltfrage zu lenken, sondern darum, die Umweltfrage noch weiter in das Denken der Landwirte zu integrieren, damit wir in Zukunft hoffentlich wirklich über eine wettbewerbsfähige Landwirtschaft sprechen können. Landwirte müssen sowohl vom wirtschaftlichen als auch vom ökologischen Standpunkt aus wettbewerbsfähig sein, also im Hinblick auf die Art und Weise, wie sie mit ihren natürlichen Ressourcen, dem Boden und dem Wasser umgehen, wobei auch soziale Aspekte berücksichtigt werden müssen, die mit der Schaffung oder Beibehaltung von Beschäftigung im ländlichen Raum zusammenhängen.
Ich kann Ihnen versichern, dass wir durch die Konzentration auf den Umweltaspekt oder eher den verantwortungsbewussten Umgang mit natürlichen Ressourcen im Rahmen der Gemeinsamen Agrarpolitik nicht die Fähigkeit der Landwirte aufs Spiel setzen werden, wirtschaftlich wettbewerbsfähig zu bleiben und gleichzeitig soziale Aspekte zu berücksichtigen.
Wenn die Dokumente vorliegen, werde ich in der Lage sein, Ihnen dies durch konkrete Beispiele in den von uns entworfenen Vorschlägen zu demonstrieren."@de9
"Αυτό που παρατηρώ αυτήν τη στιγμή είναι ότι πράγματι οι φορολογούμενοι, οι καταναλωτές, οι μη κυβερνητικές οργανώσεις είναι αυτοί που επιδεικνύουν ιδιαίτερη ευαισθησία στο εν λόγω ζήτημα και απαιτούν πολλά από τους γεωργούς.
Ωστόσο, πιστεύω επίσης ότι πρέπει να είμαστε σε θέση να παράσχουμε στους γεωργούς τα μέσα που χρειάζονται για να γνωστοποιήσουν τις προσπάθειες που καταβάλλουν, μεταξύ άλλων και κατά την πώληση των προϊόντων τους. Στο σύστημα ποιότητας που χρησιμοποιείται για τα γεωργικά προϊόντα διατροφής το οποίο αναθεωρούμε, θα δώσουμε επίσης τη δυνατότητα στους γεωργούς να χρησιμοποιούν καλύτερα τα προϊόντα τους για να κάνουν γνωστή όλη τη δουλειά που κάνουν και όλα τα στοιχεία που πρέπει να λαμβάνονται υπόψη, συμπεριλαμβανομένων ζητημάτων που σχετίζονται με τη βιοποικιλότητα. Αυτό ισχύει, ειδικότερα, για τη συνεκτίμηση των διαφόρων συστημάτων γεωργικής παραγωγής, καθώς η εν λόγω ποικιλομορφία στα συστήματα γεωργικής παραγωγής σημαίνει ότι μπορούμε επίσης να αρχίσουμε να εξετάζουμε ζητήματα που σχετίζονται με το περιβάλλον και τη βιοποικιλότητα. Στην περίπτωση της κοινής γεωργικής πολιτικής, η υποστήριξη της διαφορετικότητας των συστημάτων παραγωγής και των αμέσων επαφών μεταξύ γεωργών, παραγωγών και καταναλωτών είναι άλλος ένας τρόπος με τον οποίο μπορούν οι γεωργοί, μέσω των προϊόντων που πωλούν, να γνωστοποιήσουν καλύτερα όλους τους όρους που πρέπει να τηρούν.
Χρησιμοποιούνται ήδη και άλλες μέθοδοι. Οι σχέσεις μεταξύ της γεωργικής παραγωγής και του αγροτουρισμού είναι ένας άλλος τρόπος με τον οποίο οι γεωργοί μπορούν να γνωστοποιήσουν ό,τι κάνουν για τη διατήρηση της γης και του τοπίου μέσω της παραγωγικής εργασίας που επιτελούν. Πιστεύω ότι όλα αυτά τα εργαλεία, που συμπεριλαμβάνονται στο πλαίσιο της κοινής γεωργικής πολιτικής και που είναι δυνατό να ενισχυθούν στο μέλλον, μπορούν να χρησιμοποιηθούν καλύτερα από τους γεωργούς για τη γνωστοποίηση των προσπαθειών που καταβάλλουν.
Θα περάσω τώρα στην άλλη ερώτηση. Κατά τη γνώμη μου, οι κανόνες και οι κανονισμοί για το περιβάλλον ή τις δραστηριότητες που εκτελούν οι γεωργοί προκειμένου να ληφθεί υπόψη η ορθή διαχείριση των φυσικών πόρων δεν διακρίνονται από τα οικονομικά και κοινωνικά ζητήματα.
Στις προτάσεις που θα υποβάλουμε, τις οποίες θα συζητήσουμε μετά την 17η Νοεμβρίου, το σκεπτικό δεν είναι να μεταθέσουμε την προσοχή από το οικονομικό και κοινωνικό ζήτημα μόνο στο περιβαλλοντικό ζήτημα, αλλά να ενσωματώσουμε περαιτέρω το περιβαλλοντικό ζήτημα στον τρόπο σκέψης του αγρότη, ούτως ώστε στο μέλλον να μπορούμε, ευελπιστώ, να μιλάμε πραγματικά για ανταγωνιστική γεωργία. Οι γεωργοί πρέπει να είναι ανταγωνιστικοί από οικονομική και περιβαλλοντική άποψη, με άλλα λόγια, ως προς τον τρόπο με τον οποίο διαχειρίζονται τους φυσικούς τους πόρους, το έδαφος και το νερό με τα οποία εργάζονται, λαμβάνοντας παράλληλα υπόψη τις κοινωνικές πτυχές που σχετίζονται με τη δημιουργία ή τη διατήρηση της απασχόλησης σε ένα αγροτικό περιβάλλον.
Μπορώ να σας διαβεβαιώσω ότι δεν πρόκειται να διακυβεύσουμε συνεπεία της εστίασης στην περιβαλλοντική πτυχή, ή μάλλον στην ορθή διαχείριση των φυσικών πόρων στο πλαίσιο της κοινής γεωργικής πολιτικής, την ικανότητα των γεωργών να είναι οικονομικά ανταγωνιστικοί λαμβάνοντας υπόψη κοινωνικές πτυχές.
Όταν θέσουμε τα έγγραφα επί τάπητος, θα μπορώ να σας το αποδείξω αυτό μέσα από απτά παραδείγματα που θα περιλαμβάνονται στις προτάσεις που θα καταρτίσουμε."@el10
"What I observe at the moment is that it is, in fact, the taxpayers, the consumers, the non-governmental organisations which are very sensitive to this issue and which demand a lot from the farmers.
However, I also think that we have to be able to provide farmers with the means to communicate the efforts they are making, including when selling their products. In the quality system used for agri-foodstuffs which we are overhauling, we will also give farmers the possibility of using their products better to convey all the work they do and all the elements that must be taken into account, including issues related to biodiversity. This applies, in particular, to the consideration of the various agricultural production systems since this diversity in agricultural production systems means that we can also start to consider issues related to the environment and biodiversity. In the case of the common agricultural policy, supporting the diversity of production systems and direct contact between farmers, producers and consumers is another way for farmers, through the products that they sell, to better communicate all the conditions with which they have to comply.
Other methods are already being used. The links between agricultural production and rural tourism are another way for farmers to communicate all that they do to maintain the land and the landscape through the productive work that they carry out. I believe that all these tools, which are present within the framework of the common agricultural policy and which may be strengthened in the future, can be better used by farmers to convey the efforts they are making.
I will now turn to the other question. In my opinion, the rules and regulations regarding the environment or the activities that the farmer carries out to take into account the good management of natural resources are not distinct from the economic and social questions.
In the proposals that we will be making, which we will talk about after 17 November, the idea is not to move the focus of attention from the economic and social question to the environmental question alone, but to integrate the environmental question further in the farmer’s way of thinking so that, in the future, we can hopefully really talk about competitive agriculture. Farmers must be competitive from an economic and environmental point of view, in other words, in the way that they manage their natural resources, the soil and the water that they work with, while also considering social aspects related to creating or maintaining employment in a rural environment.
I can assure you that we are not, as a result of focusing on the environmental aspect or rather the good management of natural resources within the framework of the common agricultural policy, going to compromise the farmer’s ability to be economically competitive by taking social aspects into account.
When we have the documents on the table, I will be able to prove this to you through concrete examples in proposals that we will be drafting."@en4
"Lo que observo en estos momentos es que, de hecho, son los contribuyentes, los consumidores, las organizaciones no gubernamentales los que se muestran muy sensibles con este tema y que exigen mucho a los agricultores.
Sin embargo, también creo que debemos poder ofrecer a los agricultores los medios para dar a conocer los esfuerzos que llevan a cabo, incluso al vender sus productos. En el sistema de calidad que se utiliza para los agroalimentos, que revisamos en estos momentos, daremos a los agricultores la posibilidad de usar mejor sus productos para transmitir toda la labor que realizan y todos los elementos que deben tenerse en cuenta, entre ellos, las cuestiones relacionadas con la biodiversidad, en particular en relación con los distintos sistemas de producción agrícola, ya que esta diversidad de sistemas de producción agrícola implica que también podemos comenzar a tomar en consideración aspectos relacionados con el medio ambiente y la biodiversidad. En el caso de la política agrícola común, la promoción de la diversidad de los sistemas de producción y el contacto directo entre agricultores, productores y consumidores es otra forma para que los agricultores den a conocer, a través de los productos que venden, todas las condiciones que deben cumplir.
Ya se utilizan otros métodos. Los vínculos entre la producción agrícola y el turismo rural constituyen otra manera para que los agricultores difundan todo lo que hacen para mantener la tierra y el paisaje a través de los trabajos productivos que efectúan. Creo que los agricultores pueden hacer un mejor uso de todas estas herramientas, que están presentes en el marco de la política agrícola común y que podrán reforzarse en el futuro, para transmitir los esfuerzos que hacen.
Ahora pasaré a la otra pregunta. En mi opinión, las normas y reglamentos relativos al medio ambiente o a las actividades que los agricultores llevan a cabo para gestionar correctamente los recursos naturales no se distinguen de las cuestiones económicas y sociales.
En las propuestas que presentaremos y debatiremos a partir del 17 de noviembre, la idea no consiste solamente en no desviar la atención de la cuestión económica y social hacia la cuestión medioambiental, sino en integrar esta última en la forma de pensar de los agricultores de modo que en el futuro podamos hablar de una agricultura competitiva. Los agricultores tienen que ser competitivos desde una óptica tanto económica como medioambiental, es decir, en la forma en que gestionan sus recursos naturales, el suelo y el agua con los que trabajan, y considerar al mismo tiempo los aspectos sociales relacionados con la creación o conservación del empleo en un entorno rural.
Puedo asegurar a Su Señoría que no vamos a poner en peligro la capacidad de los agricultores para ser económicamente competitivo por tener en cuenta los aspectos sociales, como consecuencia de nuestro interés por el aspecto medioambiental o, mejor dicho, por la buena gestión de los recursos naturales en el marco de la política agrícola común.
Cuando hayamos presentado los documentos podré demostrárselo por medio de ejemplos concretos que figuran en las propuestas que elaboramos en estos momentos."@es21
"Hetkel täheldan, et kõige tundlikumalt suhtuvad sellesse teemasse maksumaksjad, tarbijad ja valitsusvälised organisatsioonid, kes põllumajandustootjatelt väga palju nõuavad.
Arvan siiski, et peame andma ka põllumajandustootjatele vahendid oma pingutuste kohta teabe edastamiseks, kaasa arvatud tooteid müües. Läbivaatamisel olevas põllumajanduslikku päritolu toiduainete kvaliteedisüsteemis anname põllumajandustootjatele võimaluse kasutada oma tooteid paremini, et jagada teavet kogu tehtava töö ja elementide kohta, millega nad arvestama peavad, mille hulka kuuluvad ka bioloogilise mitmekesisuse küsimused. Ennekõike kehtib see eri põllumajanduslike tootmissüsteemide puhul, kuna nende mitmekesisus tähendab, et saame pöörata tähelepanu ka keskkonna ja bioloogilise mitmekesisuse küsimustele. Ühise põllumajanduspoliitika puhul pakuvad ka tootmissüsteemide mitmekesistamise toetamine ning samuti põllumajandustootjate, tootjate ja tarbijate vaheline otsene kontakt müüdavate toodete kaudu häid võimalusi, kuidas põllumajandustootjad saavad teavitada neid kõikidest nõuetest, mida nad täitma peavad.
Teistsugused meetodid on juba kasutusel. Sidemed põllumajandusliku tootmise ja maaturismi vahel on järjekordne võimalus, kuidas põllumajandustootjad saavad teavitada avalikkust sellest, kuidas nad oma tootmistegevuse käigus maad ja maastikku hoiavad. Usun, et põllumajandustootjad saavad kasutada kõiki neid vahendid, mis on olemas ühise põllumajanduspoliitika raamistikus ning mida edaspidi tugevdada saab, et oma pingutusi paremini edasi anda.
Vastan nüüd teisele küsimusele. Minu arvates ei erine eeskirjad ja määrused keskkonna või põllumajandustootjate tegevuse kohta, millega nad loodusvarade hea haldamise tagama peavad, majandus- ja sotsiaalküsimustest.
Meie eelseisvates ettepanekutes, millest me 17. novembril räägime, ei ole meil kavas juhtida tähelepanu majandus- ja sotsiaalküsimustelt ümber ainult keskkonnale, vaid integreerida keskkonnaküsimus paremini põllumajandustootjate mõttelaadiga, et saaksime edaspidi rääkida loodetavasti tõeliselt konkurentsivõimelisest põllumajandusest. Põllumajandustootjad peavad olema konkurentsivõimelised nii majanduslikust kui ka keskkondlikust vaatenurgast, see tähendab kasutatavate loodusvarade, nagu pinnas ja vesi, haldamise poolest. Samal ajal peavad nad arvestama ka sotsiaalsete aspektidega, mis on seotud töökohtade loomise või säilitamisega maakeskkonnas.
Võin teile kinnitada, et see, et me ühise põllumajanduspoliitika raames keskkondlikule aspektile või pigem loodusvarade heale haldamisele rohkem tähelepanu pöörame, ei tähenda, et me seame ohtu põllumajandustootjate võime olla sotsiaalseid aspekte arvesse võttes majanduslikult konkurentsivõimelised.
Kui dokument valmis on, saan tõestada seda teile konkreetsete näidete varal meie koostatud ettepanekutest."@et5
"Olen pannut merkille, että tällä hetkellä asia on hyvin arkaluonteinen veronmaksajille, kuluttajille ja kansalaisjärjestöille, ja ne vaativat maanviljelijöiltä paljon.
Minusta meidän on kuitenkin myös pystyttävä tarjoamaan maanviljelijöille keinoja ilmaista heidän tekemiään ponnisteluja myös silloin, kun he myyvät tuotteitaan. Maataloudesta saatavia elintarvikkeita koskevaa laatujärjestelmää tarkistettaessa annamme maanviljelijöille myös mahdollisuuden ilmaista tuotteittensa välityksellä heidän tekemäänsä työtä ja kaikkia elementtejä, jotka heidän on otettava huomioon, mukaan lukien biologiseen monimuotoisuuteen liittyvät kysymykset. Tämä koskee erityisesti maatalouden erilaisten tuotantojärjestelmien huomioon ottamista, koska maatalouden tuotantojärjestelmien monimuotoisuus merkitsee sitä, että pystymme myös ottamaan huomioon ympäristöön ja biologiseen monimuotoisuuteen liittyviä kysymyksiä. Yhteisen maatalouspolitiikan ollessa kyseessä tuotantojärjestelmien monimuotoisuuden ja maanviljelijöiden, tuottajien ja kuluttajien suorien kontaktien tukeminen tarjoaa maanviljelijöille lisäkeinon kertoa myymiensä tuotteiden välityksellä kaikista ehdoista, joita heidän on noudatettava.
Muita menetelmiä on jo käytössä. Maataloustuotannon ja maaseutumatkailun väliset yhteydet muodostavat maanviljelijöille lisäkeinon tiedottaa siitä, mitä he tuotannollisen työnsä kautta tekevät maan ja maaseudun ylläpitämiseksi. Uskon, että maanviljelijät voivat käyttää kaikkia näitä välineitä, jotka ovat käytettävissä yhteisen maatalouspolitiikan puitteissa ja joita voidaan vahvistaa tulevaisuudessa, tiedottaakseen nykyistä paremmin ponnisteluistaan.
Vastaan nyt toiseen kysymykseen. Minun mielestäni niitä sääntöjä ja asetuksia, jotka koskevat ympäristöä tai maanviljelijän toteuttamia toimia hänen ottaessaan huomioon luonnonvarojen hyvän hallinnan, ei voida erottaa taloudellisista ja sosiaalisista kysymyksistä.
Ehdotuksissa, joita olemme valmistelemassa ja joista keskustelemme 17. marraskuuta jälkeen, ajatuksena ei ole siirtää huomion keskipistettä taloudellisesta ja sosiaalisesta kysymyksestä pelkästään ympäristökysymyksiin, vaan yhdistää ympäristöasiat nykyistä paremmin maanviljelijän tapaan ajatella, jotta tulevaisuudessa voisimme todella puhua kilpailukykyisestä maataloudesta. Maanviljelijöiden on oltava kilpailukykyisiä talouden ja ympäristön kannalta, toisin sanoen tämä koskee tapaa, jolla he hoitavat luonnonvaroja, maaperää ja vettä, joiden parissa he työskentelevät, ja samalla myös sosiaalisia näkökohtia, jotka liittyvät työpaikkojen luomiseen tai ylläpitämiseen maaseutuympäristössä.
Voin vakuuttaa teille, että emme aio – sen seurauksena, että keskitymme ympäristöseikkoihin tai ennemminkin luonnonvarojen hyvään hallintaan yhteisessä maatalouspolitiikassa – heikentää maanviljelijöiden kykyä olla taloudellisesti kilpailukykyisiä ottamalla sosiaaliset näkökohdat huomioon.
Sitten kun meillä on asiakirjat valmiina, voin todistaa tämän teille parhaillaan laadittavina olevissa ehdotuksissa olevien konkreettisten esimerkkien avulla."@fi7
".
Jelenleg azt tapasztalom, hogy éppen az adófizetők, a fogyasztók és a nem kormányzati szervezetek azok, akik igen érzékenyek erre a kérdésre, és túlságosan sokat követelnek a mezőgazdasági termelőktől.
Azt is gondolom azonban, hogy biztosítanunk kell tudni a mezőgazdasági termelők számára azokat az eszközöket, amelyek segítségével megismertethetik az általuk tett erőfeszítéseket, többek között termékeik értékesítésekor. A jelenleg átfogó felülvizsgálat alatt álló, az élelmezésre szánt mezőgazdasági termékekre vonatkozó minőségbiztosítási rendszeren belül arra is lehetőséget adunk a mezőgazdasági termelőknek, hogy termékeik segítségével jobban megismertessék saját tevékenységüket és minden figyelembe veendő szempontot, ideértve a biológiai sokféleséggel kapcsolatos kérdéseket is. Ez különösen igaz a különböző mezőgazdasági termelési rendszerek vizsgálatára, mivel a mezőgazdasági termelési rendszerek sokfélesége azt jelenti, hogy immár a környezeti és a biodiverzitási vonatkozású kérdéseket is figyelembe vehetjük. A közös agrárpolitika esetében a termelési rendszerek sokféleségének és a mezőgazdasági termelők, a gyártók és a fogyasztók közötti közvetlen kapcsolatnak a támogatása további lehetőség a termelők számára, hogy az általuk értékesített termékeken keresztül pontosabban megismertessék azokat a feltételeket, amelyeknek meg kell felelniük.
Más módszereket már jelenleg is alkalmaznak. A mezőgazdasági termelés és a vidéki turizmus közötti kapcsolat szintén alkalmat teremt a termelők számára, hogy tájékoztassanak mindarról, amit az általuk végzett termelő munka során a föld és a táj megőrzéséért tesznek. Úgy gondolom, hogy ezeket az eszközöket, amelyek a közös agrárpolitika keretén belül rendelkezésre állnak és a jövőben megerősíthetők, a mezőgazdasági termelők hatékonyabban felhasználhatják az általuk tett erőfeszítések közvetítéséhez.
Most rátérek a másik kérdésre. Véleményem szerint a környezettel vagy a mezőgazdasági termelő által a természeti erőforrásokkal való helyes gazdálkodás érdekében végzett tevékenységekkel kapcsolatos előírások és szabályok nem különülnek el a gazdasági és társadalmi kérdésektől.
Tervezett javaslatainkban, amelyekről november 17-e után lesz szó, nem arra törekszünk, hogy a figyelmet a gazdasági és társadalmi kérdésekről kizárólag a környezeti szempontra irányítsuk, hanem hogy a környezetvédelem kérdését még szervesebben beépítsük a mezőgazdasági termelők gondolkodásmódjába annak érdekében, hogy a jövőben remélhetőleg versenyképes mezőgazdaságról beszélhessünk. A mezőgazdasági termelőknek versenyképesnek kell lenniük gazdasági és környezeti szempontból, vagyis a tekintetben, hogyan gazdálkodnak természeti erőforrásaikkal, a talajjal és a vízzel, amellyel dolgoznak, miközben figyelembe veszik a vidéki környezetben történő munkahelyteremtéshez és -megőrzéshez kapcsolódó társadalmi szempontokat is.
Biztosíthatom önöket, hogy a környezeti szempontnak, illetve inkább a természeti erőforrásokkal való helyes gazdálkodásnak a közös agrárpolitikán belüli előtérbe helyezése nem lehetetleníti el a mezőgazdasági termelők gazdasági versenyképességét azáltal, hogy a társadalmi szempontokat is figyelembe veszi.
Amint elkészültek a dokumentumok, ezt a tervezett javaslatból vett konkrét példákkal is alá fogom tudni támasztani."@hu11
"Al momento rilevo che, in realtà, sono i contribuenti, i consumatori, le organizzazioni non governative che sono molto sensibili su questo tema e che chiedono molto agli agricoltori.
Tuttavia, dobbiamo altresì fornire agli agricoltori i mezzi per comunicare gli sforzi che stanno compiendo, anche mediante l'attività di vendita dei loro prodotti. Nel sistema di qualità utilizzato per i prodotti agroalimentari che stiamo riformando, daremo anche agli agricoltori la possibilità di usare meglio i loro prodotti in modo da far conoscere tutto il lavoro che svolgono e tutti gli elementi che devono essere presi in considerazione, anche le questioni legate alla biodiversità. Ciò si applica, in particolare, ai vari sistemi di produzione agricola, poiché la diversità nei sistemi di produzione agricola comporta anche la possibilità di cominciare a riflettere sulle questioni connesse all'ambiente e alla biodiversità. Nel caso della politica agricola comune, il sostegno per la diversità dei sistemi produttivi ed il contatto diretto tra agricoltori, produttori e consumatori rappresenta un altro modo mediante il quale gli agricoltori, nell'attività di vendita, possono comunicare meglio tutte le condizioni cui devono attenersi.
D'altro canto, si stanno già usando anche altri metodi. I collegamenti tra la produzione agricola ed il turismo rurale offrono la possibilità agli agricoltori di comunicare quello che fanno per mantenere la terra ed il paesaggio mediante il lavoro produttivo che svolgono. Credo che tutti questi strumenti, che rientrano nel quadro della politica agricola comune e che possono essere rafforzati in futuro, possano essere meglio usati dagli agricoltori per dare visibilità agli sforzi che stanno compiendo.
Ora passo all'altra questione. A mio parere, le norme ed i regolamenti in materia di ambiente o le attività che gli agricoltori svolgono tenendo conto della buona gestione delle risorse naturali non possono essere distinti dalle questioni economiche e sociali.
Nelle proposte che avanzeremo, di cui parleremo dopo il 17 novembre, l'idea non è quella di spostare il fulcro dell'attenzione dalla questione economica e sociale alla sola questione ambientale, ma vorremmo integrare ulteriormente la questione ambientale nella mentalità degli agricoltori in modo che, in futuro, auspicabilmente si possa parlare davvero di agricoltura competitiva. Gli agricoltori devono essere competitivi da un punto di vista economico e ambientale, ossia nel modo in cui gestiscono le risorse naturali, il suolo e l'acqua con cui lavorano, considerando al contempo gli aspetti sociali connessi alla creazione o al mantenimento dell'occupazione nelle aree rurali.
Posso garantirvi che, spostando l'attenzione sull'aspetto ambientale, anzi sulla buona gestione delle risorse naturali nel quadro della politica agricola comune, non intendiamo compromettere la capacità degli agricoltori di essere economicamente competitivi solo per tener conto degli aspetti sociali.
Quando avremo i documenti sul tavolo, sarò in grado di dimostrarvelo mediante esempi concreti nelle proposte che andremo a redigere."@it12
"Šiuo metu galima pastebėti, kad būtent mokesčių mokėtojai, vartotojai ir nevyriausybinės organizacijos yra itin suinteresuoti šiuo klausimu ir daug reikalauja iš ūkininkų.
Tačiau taip pat manau, kad ūkininkams turime suteikti priemonių, kad jie galėtų dalytis informacija apie savo įdedamas pastangas, naudodamiesi šiomis priemonėmis, taip pat prekiaudami savo produkcija. Žemės ūkio produktų kokybės sistemoje, kurią šiuo metu pertvarkome, ūkininkams suteiksime galimybę per savo produktus geriau perteikti informaciją apie savo darbą ir visus aspektus, į kuriuos reikia atsižvelgti, įskaitant su biologine įvairove susijusius klausimus. Tai visų pirma reiškia skirtingų žemės ūkio produktų gamybos sistemų išsaugojimą, nes ši žemės ūkio sistemų įvairovė byloja apie tai, kad galime pradėti svarstyti ir klausimus, susijusius su aplinka ir biologine įvairove. Bendroje žemės ūkio politikoje gamybos sistemų įvairovės skatinimas ir tiesioginis ryšys tarp ūkininkų, gamintojų ir vartotojų – tai dar viena galimybė ūkininkams per parduodamus produktus geriau informuoti apie visas sąlygas, kurių reikia laikytis.
Kiti metodai jau taikomi. Žemės ūkio produkcijos ir kaimo turizmo sąsaja – dar viena galimybė ūkininkams parodyti, kaip jie savo našiu darbu prisideda prie žemės ir kraštovaizdžio išlaikymo. Manau, kad visomis šiomis priemonėmis, kurias suteikia bendra žemės ūkio politika ir kurios ateityje gali būti sustiprintos, ūkininkai gali kur kas geriau pasinaudoti, kad galėtų dalytis informacija apie savo įdėtas pastangas.
Toliau pereisiu prie kito klausimo. Manau, taisyklės ir nuostatos, susijusios su aplinka arba veikla, kuria užsiima ūkininkai, atsižvelgdami į gerą gamtos išteklių valdymą, nėra atskirtos nuo ekonominių ir socialinių klausimų.
Pasiūlymuose, kuriuos pateiksime ir svarstysime po lapkričio 17 d., nesiekiame nukreipti dėmesio nuo ekonominių ir socialinių klausimų tik į aplinkos apsaugą, bet norime labiau integruoti aplinkos apsaugos klausimus į ūkininkų pasaulėžiūrą, kad ateityje galėtume iš tikrųjų kalbėti apie konkurencingą žemės ūkį. Ūkininkai turi būti konkurencingi ir ekonominiu, ir aplinkos apsaugos požiūriu, kitaip tariant, atsižvelgiant į tai, kaip jie naudoja gamtos išteklius, dirvą ir vandenį, tačiau vertinant ir socialinius aspektus, susijusius su užimtumo kaimo vietovėse kūrimu ar išlaikymu.
Galiu patikinti, kad sutelkdami dėmesį į aplinkos apsaugos aspektą ar, tiksliau, tinkamą gamtos išteklių tvarkymą pagal bendros žemės ūkio politikos taisykles neketiname riboti ūkininko galimybių ekonomiškai konkuruoti, atsižvelgdami į socialinius aspektus.
Kai dokumentai bus parengti, galėsiu tai įrodyti konkrečiais pavyzdžiais, kurie bus pateikti mūsų rengiamuose pasiūlymuose."@lt14
"Pašlaik ir skaidrs, ka faktiski nodokļu maksātāji, patērētāji un nevalstiskās organizācijas ir īpaši jutīgas šajā jautājumā un uzstāda lauksaimniekiem augstas prasības.
Taču, manuprāt, mums ir arī jādod lauksaimniekiem iespēja pastāstīt par savu ieguldīto darbu, to skaitā, pārdodot savus izstrādājumus. Izmantojot lauksaimniecības pārtikas produktu kvalitātes sistēmu, kuru mēs rūpīgi kontrolējam, lauksaimnieki varēs izmantot savus izstrādājumus, lai labāk informētu par savu ieguldīto darbu un visiem aspektiem, kas ir jāņem vērā, ieskaitot bioloģiskās daudzveidības aspektus. Tas jo īpaši attiecas uz dažādām lauksaimniecības ražošanas sistēmām, jo lauksaimniecības ražošanas sistēmu dažādība ļauj apskatīt ar vidi un bioloģisko daudzveidību saistītus jautājumus. Runājot par kopējo lauksaimniecības politiku, atbalstot dažādu ražošanas sistēmu izmantošanu un tieši sazinoties ar citiem lauksaimniekiem, ražotājiem un patērētājiem, lauksaimnieki var izmantot savu pārdoto produkciju, lai labāk informētu par visiem noteikumiem, kuri tiem ir jāievēro.
Citas metodes jau tiek izmantotas. Vēl viens veids, kā lauksaimnieki var informēt par savām darbībām ražošanas procesā zemes un ainavas saglabāšanas jomā, ir lauksaimniecības preču ražošanu saistīt ar lauku tūrismu. Manuprāt, lauksaimnieki var labāk izmantot visus šos instrumentus, kas ir pieejami kopējās lauksaimniecības ietvaros un kas varētu tikt pastiprināti nākotnē, lai informētu par īstenotajiem pasākumiem.
Tagad es atbildēšu uz otru jautājumu. Manuprāt, noteikumi un nosacījumi vides jomā vai pasākumi, kurus lauksaimnieks veic, lai ievērotu prasmīgas dabas resursu pārvaldības nosacījumus, ir saistīti arī ar ekonomikas un sociālajiem jautājumiem.
Mūsu priekšlikumi, kurus mēs pārrunāsim pēc 17. novembra, neparedz galveno uzmanību turpmāk pievērst tikai vides, nevis ekonomikas un sociālajiem aspektiem, bet gan vairāk integrēt vides jautājumus lauksaimnieku uzskatos tā, lai nākotnē, cerams, mēs patiesi varētu nodrošināt konkurētspējīgu lauksaimniecību. Lauksaimniekiem ir jābūt konkurētspējīgiem no ekonomikas un vides aspekta, citiem vārdiem sakot, ņemot vērā to, kā viņi izmanto dabas resursus, augsni un ūdeni, un ņemot vērā arī sociālos aspektus saistībā ar darba vietu izveidi vai saglabāšanu lauku apgabalos.
Es varu apliecināt, ka, kopējā lauksaimniecības politikā galveno uzmanību pievēršot vides aspektiem, nevis prasmīgai dabas resursu pārvaldībai, mēs neierobežosim lauksaimnieku ekonomisko konkurētspēju sociālo aspektu jomā.
Kad tiks sagatavoti dokumenti, es jums to varēšu pierādīt, minot konkrētus piemērus no priekšlikumiem, kurus ir paredzēts iesniegt."@lv13
"Ce que je constate actuellement, c'est que, justement, ce sont les contribuables, les consommateurs, les organisations non gouvernementales qui sont très sensibles à cette question et qui demandent beaucoup de choses aux agriculteurs.
Mais je pense aussi qu'il faut qu'on puisse donner les moyens aux agriculteurs de communiquer sur les efforts qu'ils font, y compris quand ils commercialisent leur production. Dans le système de qualité applicable aux produits agroalimentaires qu'on va réformer, on donnera aussi la possibilité aux agriculteurs de mieux communiquer, à travers leurs produits, sur tous les efforts qu'ils doivent faire et sur tous les éléments qu'ils doivent prendre en compte, y compris les questions liées à la biodiversité. Cela passe surtout par la prise en compte des différents systèmes de production agricole puisque, avec cette diversité des systèmes de production agricole, on arrive aussi à prendre en compte les questions liées à l'environnement, la biodiversité. Le fait de soutenir, dans le cas de la politique agricole commune, la diversité des systèmes de production, de soutenir aussi un contact direct entre les agriculteurs, les producteurs et les consommateurs, sera un moyen de plus pour que les agriculteurs puissent mieux communiquer, à travers les produits qu'ils commercialisent, sur toutes les conditions qu'ils doivent respecter.
D'autres moyens sont déjà utilisés. Les liens entre la production agricole et le tourisme rural constituent un autre moyen pour l'agriculteur de communiquer sur tout ce qu'il fait pour l'entretien de l'espace, pour l'entretien des paysages, dans le travail productif qu'il réalise. Je pense que tous ces instruments, qui sont présents dans le cadre de la politique agricole commune et qui pourront être renforcés à l'avenir, pourront être utilisés par les agriculteurs pour mieux communiquer sur les efforts qu'ils déploient.
J'en viens maintenant à l'autre question. Pour moi, les règles et les normes concernant l'environnement ou les activités que l'agriculteur fait pour prendre en compte la question de la bonne gestion des ressources naturelles ne sont pas séparées de la question économique et de la question sociale.
Dans les propositions que nous allons faire, et on en parlera après le 17 novembre, l'idée n'est pas de déplacer le centre d'attention de la question économique et sociale vers la question environnementale seulement, mais de mieux intégrer la question environnementale dans la réflexion de l'agriculteur pour que, je pense, à l'avenir, on puisse vraiment parler d'une agriculture compétitive. L'agriculteur doit être compétitif du point de vue économique, du point de vue environnemental, c'est-à-dire quant à la manière dont il gère ses ressources naturelles, le sol et l'eau avec lesquels il travaille, mais aussi eu égard aux aspects sociaux liés à la création ou au maintien de l'emploi en milieu rural.
Je peux vous assurer que ce n'est pas parce qu'on renforce l'aspect environnemental ou plutôt de bonne gestion des ressources naturelles dans le cadre de la PAC qu'on affaiblit la capacité de l'agriculteur à être compétitif du point de vue économique en tenant compte des aspects sociaux.
Quand on aura les documents sur la table, je pourrai vous prouver cela avec des exemples concrets dans les propositions que nous allons formuler."@mt15
"Wat ik op het ogenblik constateer is dat het in feite de belastingbetalers, de consumenten, de non-gouvernementele organisaties zijn die erg gevoelig zijn voor deze kwestie en veel van de landbouwers vragen.
Ik meen echter ook dat we landbouwers moeten kunnen voorzien van middelen om kenbaar te maken welke inspanningen zij zich getroosten, onder meer wanneer ze hun producten verkopen. In het voor agrovoedingsmiddelen gebruikte kwaliteitssysteem dat wij bezig zijn te herzien, zullen wij landbouwers ook de mogelijkheid geven hun producten beter te gebruiken om duidelijk te maken wat voor werk zij doen en met welke aspecten rekening moet worden gehouden, waaronder zaken die te maken hebben met biodiversiteit. Dat moet vooral gebeuren door de verschillende systemen van landbouwproductie in aanmerking te nemen, want deze verscheidenheid aan systemen van landbouwproductie betekent dat we voortaan ook kwesties inzake milieu en biodiversiteit in aanmerking kunnen nemen. In het geval van het gemeenschappelijk landbouwbeleid zal de ondersteuning van de diversiteit van productiesystemen, de ondersteuning ook van direct contact tussen landbouwers, producenten en consumenten, nog een extra middel zijn voor de landbouwers om aan de hand van de producten die zij verkopen, beter duidelijk te maken aan welke voorwaarden zij allemaal moeten voldoen.
Andere methoden worden al gebruikt. Ook de relatie tussen landbouwproductie en plattelandstoerisme kunnen landbouwers gebruiken om duidelijk te maken wat zij allemaal doen om het land en het landschap te behouden, door de productieve arbeid die zij verrichten. Ik meen dat al deze instrumenten, die op dit moment deel uitmaken van het raamwerk van het gemeenschappelijk landbouwbeleid en die in de toekomst mogelijk worden versterkt, beter door landbouwers kunnen worden gebruikt om kenbaar te maken welke inspanningen zij zich getroosten.
Ik zal nu de volgende vraag behandelen. Naar mijn mening is er geen onderscheid tussen de economische en sociale kwesties en de milieuregels en -voorschriften of de activiteiten waarmee de landbouwer zorg draagt voor een deugdelijk beheer van natuurlijke hulpbronnen.
In de voorstellen die wij zullen doen en waarover wij het na 17 november zullen hebben, is het niet de bedoeling de aandacht te verleggen van het economische en sociale aspect naar enkel het milieuaspect, maar om het milieuaspect verder op te nemen in de denkwijze van de landbouwer zodat we in de toekomst hopelijk werkelijk kunnen spreken van concurrerende landbouw. Landbouwers moeten vanuit economisch- en milieustandpunt concurrerend zijn, met andere woorden, in de manier waarop zij hun natuurlijke hulpbronnen, de bodem en het water waarmee zij werken beheren, maar ook ten aanzien van sociale aspecten, verband houdende met het scheppen of behoud van werk op het platteland.
Ik kan u verzekeren dat onze aandacht voor het milieuaspect of, beter nog, een deugdelijk beheer van natuurlijke hulpbronnen binnen het kader van het gemeenschappelijk landbouwbeleid, er niet toe zal leiden dat wij afbreuk zullen doen aan het vermogen van landbouwers om economisch concurrerend te zijn door rekening te houden met sociale aspecten.
Wanneer de documenten er eenmaal zijn, zal ik beter in staat zijn u dit aan te tonen, aan de hand van concrete voorbeelden in de voorstellen die wij zullen formuleren."@nl3
"To, co teraz dostrzegam to fakt, że to podatnicy, konsumenci i organizacje pozarządowe są bardzo uwrażliwieni na ten problem i wymagają wiele od rolników.
Uważam też jednak, że musimy być w stanie zapewnić rolnikom środki informowania o podejmowanych przez nich działaniach także w momencie sprzedawania produktów. W stosowanym do rolnych produktów żywnościowych systemie jakościowym, który poprawiamy, damy także rolnikom możliwość lepszego wykorzystywania produktów do lepszego informowania o wykonywanej pracy oraz wszystkich aspektów, które należy uwzględnić, w tym tych związanych z różnorodnością biologiczną. Dotyczy to zwłaszcza przeanalizowania różnych systemów produkcji rolnej, ponieważ różnorodność ta w systemach produkcji rolnej oznacza, że możemy też rozpatrywać zagadnienia dotyczące środowiska i różnorodności biologicznej. W przypadku wspólnej polityki rolnej wspieranie różnorodności systemów produkcji i bezpośrednich kontaktów między rolnikami, producentami i konsumentami to dla rolników kolejny sposób na informowanie o wszystkich warunkach, które wszystkie sprzedawane produkty muszą spełniać.
Stosuje się już inne metody. Powiązania między produkcją rolną i agroturystyką to dla rolników kolejny sposób informowania o wszystkim, co robią by utrzymać ziemię i zachować krajobraz poprzez wykonywaną przez siebie wydajną pracę. Jestem przekonany, że rolnicy mogą lepiej wykorzystać wszystkie te narzędzia ujęte w ramach wspólnej polityki rolnej, można wzmocnić w przyszłości dzięki informowaniu o podejmowanych działaniach.
Przejdę teraz do kolejnego pytania. Według mnie reguły i przepisy dotyczące środowiska lub działań podejmowanych przez rolników na rzecz dobrego gospodarowania zasobami naturalnymi nie pomijają od problemów gospodarczych i społecznych.
We wnioskach, które zostaną przygotowane i o których będziemy rozmawiać po 17 listopada nie zamierzamy odciągać uwagi od zagadnień gospodarczych i społecznych i kierować jej wyłącznie na problemy dotyczące środowiska, ale chcemy włączyć problemy dotyczące środowiska w sposób myślenia rolników tak, abyśmy w przyszłości naprawdę mogli mówić o konkurencyjnym rolnictwie. Rolnicy muszą być konkurencyjni pod względem gospodarczym i środowiskowym, innymi słowy z punktu widzenia metod, jakimi gospodarują zasobami naturalnymi, glebą i wodą, które wykorzystują w pracy, a jednocześnie uwzględniać aspekty społeczne dotyczące tworzenia i utrzymywania zatrudnienia na obszarach wiejskich.
Mogę zapewnić, że skupiając się na aspekcie środowiskowym, czy raczej dobrym gospodarowaniu zasobami naturalnymi w ramach wspólnej polityki rolnej, nie zamierzamy narażać na szwank zdolności rolników do konkurencyjności gospodarczej poprzez uwzględnianie aspektów społecznych.
Kiedy otrzymamy dokumenty będę mógł to państwu udowodnić w oparciu o konkretne przykłady zawarte we wnioskach, których projekt będziemy przygotowywać."@pl16
"O que observo de momento é que, de facto, os contribuintes, os consumidores e as organizações não-governamentais estão extremamente sensibilizados para estas questões e exigem muito dos agricultores.
No entanto, penso também que teremos de ser capazes de proporcionar aos agricultores os meios para comunicarem os esforços que estão a desenvolver, inclusivamente aquando da venda dos seus produtos. No sistema de qualidade utilizado para os produtos agro-alimentares, que estamos a rever, daremos igualmente a possibilidade aos agricultores de utilizarem melhor os seus produtos para dar a conhecer o trabalho que fazem, bem como todos os elementos que deverão ser tidos em conta, incluindo as questões relacionadas com a biodiversidade. Isto passa, sobretudo, por ter em conta os diferentes sistemas de produção agrícola, porque, com essa diversidade dos sistemas de produção agrícola, conseguimos também ter em conta as questões relacionadas com o ambiente e a biodiversidade. O facto de apoiarmos, no caso da política agrícola comum, a diversidade dos sistemas de produção, de defendemos também um contracto directo entre os agricultores, os produtores e os consumidores, constitui uma outra forma de os agricultores, através dos produtos que vendem, darem a conhecer melhor todas as condições que têm de cumprir.
Estão já a ser utilizados outros meios. As ligações entre a produção agrícola e o turismo rural são outra forma de os agricultores comunicarem tudo o que fazem para manter a terra e a paisagem através do trabalho produtivo que realizam. Acredito que todos estes instrumentos, que estão presentes no âmbito da política agrícola comum e poderão ser reforçados no futuro, podem ser utilizados de forma mais eficaz pelos agricultores para dar a conhecer os esforços que empreendem.
Passo agora à pergunta seguinte. Na minha opinião, as regras e regulamentação relativas ao ambiente ou às actividades desenvolvidas pelo agricultor com vista a ter em conta a boa gestão dos recursos naturais não são diferentes das questões económicas e sociais.
Nas propostas que apresentamos, de que falaremos depois de 17 de Novembro, a ideia não é mudar o centro da nossa atenção das questões económicas e sociais exclusivamente para as questões ambientais, mas sim tornar as preocupações ambientais mais presentes na mente dos agricultores a fim de que, no futuro, possamos, assim esperamos, falar efectivamente de uma agricultura competitiva. É preciso que os agricultores sejam competitivos de um ponto de vista económico e ambiental, por outras palavras, com base na forma como gerem os seus recursos naturais, o solo e a água que usam, tendo simultaneamente em conta os aspectos sociais relacionados à criação ou manutenção de emprego no meio rural.
Posso assegurar que, como resultado da nossa preocupação com os aspectos ambientais, ou melhor, com a boa gestão dos recursos naturais no âmbito da política agrícola comum, não estamos a comprometer a capacidade do agricultor de ser economicamente competitivo, por ter em conta os aspectos sociais.
Quando tivermos os documentos sobre a mesa, poderei prová-lo, através dos exemplos concretos contidos nas propostas que iremos elaborar."@pt17
"Ceea ce constat în prezent este faptul că tocmai contribuabilii, consumatorii și organizațiile neguvernamentale sunt foarte sensibili la acest aspect și le cer multe lucruri agricultorilor.
Cu toate acestea, cred că trebuie să punem la dispoziția agricultorilor mijloacele necesare pentru a comunica eforturile pe care le fac, inclusiv când își comercializează produsele. În sistemul de calitate aplicabil produselor agroalimentare pe care îl vom reforma, le vom oferi agricultorilor posibilitatea de a comunica mai bine prin intermediul produselor lor, toate eforturile pe care trebuie să le depună și toate aspectele pe care trebuie să le ia în considerare, inclusiv aspectele referitoare la biodiversitate. Acest fapt se referă, în special, la luarea în considerare a diverselor sisteme de producție agricolă, căci, alături de această diversitate a sistemelor de producție agricolă, luăm în considerare și aspectele referitoare la mediu și la biodiversitate. Susținerea, în cazul politicii agricole comune, a diversității sistemelor de producție, susținerea, de asemenea, a contactului direct între agricultori, producători și consumatori, va fi un instrument în plus pentru ca agricultorii să poată comunica mai bine, prin intermediul produselor pe care le comercializează, toate condițiile pe care trebuie să le respecte.
Alte mijloace sunt deja utilizate. Legăturile dintre producția agricolă și turismul rural reprezintă un alt mijloc pentru ca agricultorii să comunice tot ceea ce fac pentru întreținerea spațiului și a peisajelor în activitatea de producție pe care o realizează. Cred că toate aceste instrumente care sunt prezente în cadrul politicii agricole comune și care ar putea fi consolidate în viitor vor putea să fie folosite de agricultori pentru a comunica mai bine eforturile pe care le depun.
Voi aborda acum cealaltă întrebare. După părerea mea, normele și reglementările cu privire la mediu sau activitățile realizate de agricultor pentru a lua în considerare problema bunei gestionări a resurselor naturale nu sunt separate de aspectul economic și de cel social.
În cadrul propunerilor pe care le vom face, și vom vorbi despre acestea după 17 noiembrie, ideea nu este de a deplasa centrul atenției de la aspectul economic și social exclusiv spre aspectul care ține de mediul înconjurător, ci de a integra mai bine aspectul ecologic în modul de a gândi al agricultorului, pentru ca, în viitor, să putem vorbi într-adevăr despre o agricultură competitivă. Agricultorul trebuie să fie competitiv din punct de vedere economic și din punctul de vedere al mediului, cu alte cuvinte, din punctul de vedere al modului în care gestionează resursele naturale, solul și apa cu care lucrează, ținând totodată cont de aspectele sociale referitoare la crearea sau la menținerea locurilor de muncă în mediul rural.
Cu siguranță, capacitatea agricultorului de a fi competitiv din punct de vedere economic, ținând cont de aspectele sociale, nu este compromisă de concentrarea atenției asupra mediului înconjurător sau de buna gestionare a resurselor naturale în cadrul PAC.
Atunci când vom avea la dispoziție documentele, voi putea să vă demonstrez acest fapt cu exemplele concrete cuprinse în propunerile pe care le vom formula."@ro18
"V súčasnosti si všímam, že tento problém veľmi citlivo vnímajú daňovníci, spotrebitelia a mimovládne organizácie. Od poľnohospodárov vyžadujú mnoho.
Takisto si však myslím, že musíme byť schopní poskytnúť poľnohospodárom prostriedky na to, aby informovali o úsilí, ktoré vynakladajú, vrátane úsilia pri predaji svojich produktov. V systéme kvality používanom pre agropotraviny, ktorý revidujeme, dáme poľnohospodárom možnosť lepšie používať produkty, aby previedli celú vykonávanú prácu a všetky prvky, ktoré je potrebné zohľadniť, vrátane problémov súvisiacich s biodiverzitou. Vzťahuje sa to najmä na posúdenie rôznych systémov poľnohospodárskej výroby, keďže táto rozmanitosť v systémoch poľnohospodárskej výroby znamená, že tiež môžeme začať posudzovať otázky súvisiace so životným prostredím a biodiverzitou. V prípade spoločnej poľnohospodárskej politiky je podpora rozmanitosti systémov výroby a priameho kontaktu medzi poľnohospodármi, výrobcami a spotrebiteľmi pre poľnohospodárov ďalším spôsobom lepšie informovať prostredníctvom výrobkov, ktoré predávajú, o všetkých podmienkach, ktoré musia dodržiavať.
Ďalšie metódy sa už používajú. Prepojenia medzi poľnohospodárskou výrobou a agroturistikou sú ďalším spôsobom, ako môžu poľnohospodári informovať o všetkom, čo robia, aby zachovali pôdu a krajinu vykonávaním produktívnej práce. Domnievam sa, že všetky tieto nástroje, ktoré patria do rámca spoločnej poľnohospodárskej politiky a ktoré možno v budúcnosti posilniť, môžu poľnohospodári lepšie využívať, aby predstavili úsilie, ktoré vynakladajú.
Teraz prejdem k ďalšej otázke. Podľa môjho názoru sa pravidlá a predpisy týkajúce sa životného prostredia alebo činností, ktoré poľnohospodári vykonávajú v záujme zohľadnenia dobrého hospodárenia s prírodnými zdrojmi, neodlišujú od hospodárskych a sociálnych otázok.
Zámerom návrhov, ktoré vypracujeme a o ktorých budeme diskutovať po 17. novembri, nie je presunúť pozornosť z hospodárskej a sociálnej otázky len na environmentálnu otázku, ale začleniť environmentálnu otázku ďalej do myslenia poľnohospodárov, aby sme v budúcnosti mohli naozaj hovoriť o konkurencieschopnom poľnohospodárstve. Poľnohospodári musia byť konkurencieschopní z hospodárskeho a environmentálneho hľadiska, inými slovami, tým, ako hospodária s prírodnými zdrojmi, pôdou a vodou, s ktorými pracujú, pričom tiež musia zvážiť sociálne aspekty súvisiace s vytváraním alebo udržiavaním zamestnanosti vo vidieckom prostredí.
Môžem vás ubezpečiť, že v dôsledku zamerania sa na environmentálny aspekt, či skôr na dobré hospodárenie s prírodnými zdrojmi v rámci spoločnej poľnohospodárskej politiky, nebudeme zohľadnením sociálnych aspektov ohrozovať hospodársku konkurencieschopnosť poľnohospodárov.
Keď budeme mať vypracované tieto dokumenty, budem vám to môcť dokázať na konkrétnych prípadoch v návrhoch, ktoré budeme predkladať."@sk19
"Opažam, da so na to vprašanje občutljivi davkoplačevalci, potrošniki, nevladne organizacije in ravno ti veliko zahtevajo od kmetov.
Prav tako pa menim, da moramo kmetom zagotoviti načine, s katerimi lahko obveščajo o svojih prizadevanjih, tudi takrat, ko prodajajo svoje izdelke. V sistemu kakovosti, ki ga uporabljamo za kmetijsko-živilski sektor, ki ga prenavljamo, bomo kmetom prav tako zagotovili možnost, da svoje pridelke bolje uporabijo za obveščanje o svojem delu in vseh elementih, ki jih je treba upoštevati, vključno z vprašanji v zvezi z biotsko raznovrstnostjo. To predvsem velja pri obravnavanju različnih kmetijskih proizvodnih sistemov, saj ta raznolikost v kmetijskih proizvodnih sistemih pomeni, da lahko začnemo razmišljati tudi o vprašanjih, povezanih z okoljem in biotsko raznovrstnostjo. V primeru skupne kmetijske politike, je podpora pestrosti proizvodnih sistemov in neposreden stik med kmeti, pridelovalci in potrošniki še drug način, s katerim lahko kmetje s pomočjo izdelkov, ki jih prodajajo, bolje obveščajo o vseh pogojih, ki jih morajo izpolnjevati.
Uporabljajo se tudi druge metode. Povezave med kmetijsko pridelavo in kmečkim turizmom so še en način, s katerim lahko kmetje obveščajo o vsem, kar počnejo za ohranjanje zemlje in krajine s pomočjo svojega produktivnega dela. Menim, da bi kmetje lahko vsa ta orodja, ki so zdaj vključena v okvir skupne kmetijske politike in ki bi lahko v prihodnje bila okrepljena, bolje uporabili za obveščanje o svojih prizadevanjih.
Zdaj se bom dotaknil drugega vprašanja. Menim, da pravila in predpisi v zvezi z okoljem ali dejavnostmi, ki jih opravljajo kmetje, da bi upoštevali dobro gospodarjenje z naravnimi viri, niso ločeni od gospodarskih in socialnih vprašanj.
V predlogih, ki jih bomo pripravili in o katerih bomo govorili po 17. novembru, ne nameravamo preusmerili pozornosti z gospodarskih in socialnih vprašanj le na okoljska vprašanja, ampak še dodatno vključiti okoljsko vprašanje v način razmišljanja kmetov, da bomo tako lahko v prihodnje resnično govorili o konkurenčnem kmetijstvu. Kmetje morajo biti konkurenčni z gospodarskega in okoljskega vidika, povedano drugače, na način, kako gospodarijo s svojimi naravnimi viri, zemljo in vodo, ki jo uporabljajo ter hkrati upoštevajo socialne vidike, povezane z ustvarjanjem in ohranjanjem zaposlovanja na podeželju.
Zagotovim vam lahko, da s tem, ko se bomo osredotočili na okoljski vidik oziroma na dobro gospodarjenje z naravnimi viri v okviru skupne kmetijske politike, ne bomo ogrozili sposobnosti kmetov, da bi bili ekonomsko konkurenčni ob upoštevanju socialnih vidikov.
Ko bomo imeli dokumente pred sabo, vam bom lahko to dokazal na konkretnih primerih v predlogih, ki jih bomo pripravili."@sl20
"Jag noterar att det för närvarande är skattebetalarna, konsumenterna och de icke-statliga organisationerna som anser att denna fråga är känslig och som begär mycket av jordbrukarna.
Jag anser emellertid även att vi måste ge jordbrukarna möjlighet att informera om de ansträngningar de gör, bl.a. i samband med att de säljer sina produkter. I det kvalitetssystem som används för livsmedel från jordbruket, som vi noggrant undersöker, kommer vi att göra det möjligt för jordbrukarna att använda sina produkter på ett bättre sätt för att visa hur mycket arbete de lägger ned och att det är många aspekter som de måste ta hänsyn till, däribland frågor som rör biologisk mångfald. Detta gäller framför allt beaktandet av de olika systemen för jordbruksproduktion, eftersom mångfalden i fråga om system innebär att vi även kan börja ta hänsyn till frågor som rör miljön och den biologiska mångfalden. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken innebär stödet till de många olika produktionssystemen och direktkontakten mellan jordbrukare, producenter och konsumenter ett annat och bättre sätt för jordbrukarna att genom de produkter de säljer visa vilka villkor de måste uppfylla.
Andra metoder används redan. Kopplingen mellan jordbruksproduktion och landsbygdsturism är ett annat sätt för jordbrukarna att informera om allt de gör för att bevara marken och landskapet genom sitt produktiva arbete. Jag anser att alla dessa verktyg, som finns inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som kan stärkas i framtiden, kan användas på ett bättre sätt av jordbrukarna för att visa vilka ansträngningar de gör.
Nu kommer jag att gå vidare till nästa fråga. Enligt min mening skiljer sig inte bestämmelserna för miljön och jordbrukarnas åtgärder för en god förvaltning av naturresurserna från de ekonomiska och sociala frågorna.
I de förslag som vi ska utforma, och som vi kommer att tala om efter den 17 november, är avsikten inte att fokus ska förflyttas från den ekonomiska och sociala aspekten till miljöaspekten, utan att miljöaspekten ska integreras ytterligare i jordbrukarnas sätt att tänka, så att vi i framtiden förhoppningsvis verkligen kan tala om ett konkurrenskraftigt jordbruk. Jordbrukarna måste vara konkurrenskraftiga ur ekonomisk synpunkt och miljösynpunkt, med andra ord i sitt sätt att förvalta naturresurserna, marken och vattnet de arbetar med, samtidigt som de även beaktar de sociala aspekterna av att skapa eller bibehålla sysselsättning i en landsbygdsmiljö.
Jag kan försäkra er om att vår fokusering på miljöaspekten, eller snarare en god förvaltning av naturresurserna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, inte innebär att jordbrukarnas möjligheter att bli ekonomiskt konkurrenskraftiga äventyras.
När vi har dokumenten på bordet kommer jag att kunna bevisa detta för er genom konkreta exempel i förslag som vi kommer att utarbeta."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Dacian Cioloş,"15,8
|
lpv:videoURI |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples