Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2010-07-08-Speech-4-355"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20100708.17.4-355"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
".
A profunda modificação que urge fazer da Política Agrícola Comum deverá, entre outros aspectos, instaurar o princípio do direito à alimentação e à soberania alimentar, conferir prioridade à auto-suficiência alimentar e à capacidade dos países e regiões de desenvolverem a sua produção para satisfazer as necessidades alimentares nacionais ou regionais; apoiar actividades que promovem a produção local e respeitam o ambiente local, que protegem os solos e a água, aumentam a produção de alimentos sem OGM e promovem a biodiversidade de sementes para os agricultores e a diversidade de espécies de gado doméstico. Foi este o teor de uma das várias alterações que apresentámos ao relatório em discussão.
A rejeição desta alteração e dos princípios nela contidos pelos principais grupos políticos deste parlamento é elucidativa do caminho que pretendem seguir. Caminho que o relatório aponta igualmente. Não obstante defender aspectos importantes – como sejam a rejeição da renacionalização da PAC, a rejeição da diminuição do seu orçamento global e a defesa de uma mais justa redistribuição das ajudas, entre países e produtores –, o relatório mantém a visão que presidiu a anteriores reformas da PAC: a da liberalização total dos mercados agrícolas e sujeição da PAC aos interesses que a UE negoceia no âmbito da OMC. Visão, para nós, inaceitável."@pt17
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"(
Kromě jiných aspektů by hluboké změny, kterými musí projít společná zemědělská politika, měly zahrnovat přijetí zásady práva na potraviny a potravinovou svrchovanost; upřednostnění potravinové soběstačnosti a schopnosti zemí a regionů rozvíjet produkci, která by odpovídala jejich vnitrostátním nebo regionálním potřebám; a podporu činností, které prosazují místní produkci a respektují místní životní prostředí, chrání vodu a půdu, zvyšují produkci potravin, které neobsahují geneticky modifikované organismy, a podporují biologickou rozmanitost osiva pro zemědělce a rozmanitost druhů domácího zvířectva. To byl hlavní účel jednoho z mnoha pozměňovacích návrhů, které jsme předložili k projednávané zprávě.
To, že hlavní politické skupiny v Parlamentu zamítly tento pozměňovací návrh a zásady, které obsahuje, jen zdůrazňuje, jakou cestou se chtějí vydat. Zmiňuje se o ní i tato zpráva. Obhajuje sice některé důležité aspekty, jako jsou odmítnutí opětovné nacionalizace společné zemědělské politiky, odmítnutí snížení celkového rozpočtu a obhajoba spravedlivějšího přerozdělování podpory mezi země a producenty, ale zachovává stanovisko, které převládalo v dřívějších reformách společné zemědělské politiky – jde o úplnou liberalizaci zemědělských trhů a podřízení společné zemědělské politiky zájmům vyjednávání EU ve Světové obchodní organizaci. Takové stanovisko považujeme za nepřijatelné."@cs1
"Blandt andre aspekter skal de grundlæggende ændringer, der skal gennemføres i forbindelse med den fælles landbrugspolitik, omfatte fastlæggelse af princippet om retten til fødevarer og fødevaresuverænitet; prioritering af fødevareselvforsyning samt landes og regioners evne til at udvikle produktion, der kan opfylde deres nationale eller regionale fødevarebehov; og støtte til aktiviteter, der fremmer lokal produktion og respekten for det lokale miljø, beskytter vand og jord, øger produktionen af gmo-frie fødevarer og fremmer biodiversiteten af såsæd for landbrugere og artsdiversiteten for tamkvæg. Dette var essensen af et af de forskellige ændringsforslag, som vi har stillet i forbindelse med den betænkning, der forhandles.
Afvisningen af dette ændringsforslag og principperne i det fra de største politiske grupper i Parlamentet fremhæver blot den vej, de agter at følge. Denne vej fremhæves også i betænkningen. Selv om betænkningen fremhæver visse vigtige aspekter, f.eks. afvisningen af renationaliseringen af den fælles landbrugspolitik og en reduktion i det samlede budget, og går ind for en mere retfærdig fordeling af støtten mellem lande og producenter, fastholder den det synspunkt, der var fremherskende i tidligere reformer af den fælles landbrugspolitik – den totale liberalisering af landbrugsmarkederne og sammenkoblingen mellem den fælles landbrugspolitik og EU's forhandlinger i WTO. Et sådant synspunkt er efter vores mening uacceptabelt."@da2
"(
) Neben anderen Aspekten sollten die tief greifenden Änderungen, die an der gemeinsamen Agrarpolitik (GAP) vorgenommen werden müssen, das Prinzip des Rechts auf Nahrungsmittel und der Nahrungsmittelautonomie beinhalten; der Selbstversorgung im Nahrungsmittelbereich und der Fähigkeit der Länder und Regionen zur Entwicklung der Produktion zur Deckung ihres nationalen und regionalen Nahrungsmittelbedarfs muss Vorrang gegeben werden; außerdem die Unterstützung von Maßnahmen, die eine lokale Produktion fördern und die lokale Umwelt respektieren, Wasser und Boden schützen, die Produktion von gentechnikfreien Nahrungsmitteln steigern und die Biodiversität von Saatgut für Landwirte sowie die Artenvielfalt von Hausrindern fördern. Dies war die Stoßrichtung eines der verschiedenen Änderungsanträge, die wir zu dem zur Diskussion stehenden Bericht vorgelegt haben.
Die Ablehnung dieses Änderungsantrags und der darin enthaltenen Grundsätze durch die großen politischen Fraktionen im Parlament zeigt lediglich auf, welchen Weg sie beabsichtigen einzuschlagen. Dieser Weg wird auch im Bericht festgehalten. Obwohl er einige wichtige Aspekte wie die Ablehnung der Renationalisierung der GAP und die Ablehnung einer Reduzierung des Gesamthaushaltsplans befürwortet und sich für eine gerechtere Neuverteilung der Beihilfen unter Ländern und Erzeugern einsetzt, behält der Bericht die Sichtweise bei, die bei früheren Reformen der GAP vorherrschte – die totale Liberalisierung der Agrarmärkte und die Unterordnung der GAP unter die Interessen der EU-Verhandlungen mit der WHO. Wir betrachten eine solche Sichtweise als inakzeptabel."@de9
"(
) Μεταξύ άλλων απόψεων, οι βαθιές αλλαγές που χρειάζεται να γίνουν στην κοινή γεωργική πολιτική (ΚΓΠ) πρέπει να περιλαμβάνουν τη θέσπιση της αρχής του δικαιώματος στην τροφή και της επισιτιστικής κυριαρχίας· να δίνουν προτεραιότητα στην επισιτιστική αυτάρκεια και την ικανότητα χωρών και περιφερειών να αναπτύξουν παραγωγή προκειμένου να ικανοποιήσουν τις εθνικές ή περιφερειακές ανάγκες τους σε τρόφιμα· και την υποστήριξη δραστηριοτήτων που προωθούν την τοπική παραγωγή και σέβονται το τοπικό περιβάλλον, προστατεύουν το νερό και το έδαφος, αυξάνουν την παραγωγή τροφίμων χωρίς ΓΤΟ και προωθούν τη βιοποικιλότητα των σπόρων για τους αγρότες και την ποικιλομορφία των ειδών όσον αφορά τα οικόσιτα ζώα. Αυτή ήταν η ώθηση που έδινε μία από τις πολλές τροπολογίες που υποβάλαμε στην υπό συζήτηση έκθεση.
Η απόρριψη της εν λόγω τροπολογίας και των αρχών που περιλαμβάνει από τις βασικές πολιτικές ομάδες του Κοινοβουλίου επισημαίνει απλώς την πορεία που σκοπεύουν να ακολουθήσουν. Η πορεία αυτή διαπιστώνεται και στην έκθεση. Παρά την υποστήριξη ορισμένων σημαντικών απόψεων, όπως η απόρριψη της επανεθνικοποίησης της ΚΓΠ, η απόρριψη της μείωσης του συνολικού προϋπολογισμού και η υποστήριξη της δικαιότερης αναδιανομής των ενισχύσεων μεταξύ χωρών και παραγωγών, η έκθεση υποστηρίζει την άποψη που κυριαρχούσε στις παλαιότερες μεταρρυθμίσεις της ΚΓΠ – την πλήρη ελευθέρωση των γεωργικών αγορών και την υπαγωγή της ΚΓΠ στα συμφέροντα των διαπραγματεύσεων της ΕΕ στο πλαίσιο του ΠΟΕ. Θεωρούμε μια τέτοια άποψη απαράδεκτη."@el10
"(
) Among other aspects, the profound changes which need to be made to the common agricultural policy (CAP) should include establishing the principle of the right to food and food sovereignty; prioritising food self-sufficiency and the ability of countries and regions to develop production to meet their national or regional food needs; and supporting activities which promote local production and respect the local environment, protect water and soil, increase the production of GMO-free food and promote the biodiversity of seeds for farmers and the diversity of species for domestic cattle. This was the thrust of one of the various amendments that we have tabled to the report under discussion.
The rejection of this amendment and the principles that it contains by the main political groups in Parliament merely highlights the route that they intend to follow. This route is also noted in the report. Despite advocating some important aspects, such as the rejection of renationalisation of the CAP, the rejection of a reduction in the overall budget and arguing for fairer redistribution of aid between countries and producers, the report maintains the view that was predominant in earlier reforms of the CAP – the total liberalisation of agricultural markets and the subjection of the CAP to the interests of EU negotiations in the WTO. We consider such a view unacceptable."@en4
"(
) Entre otros aspectos, los grandes cambios que es necesario hacer en la política agrícola común (PAC) deben incluir el establecimiento del principio del derecho a los alimentos y a la soberanía alimentaria; dar prioridad a la autosuficiencia de los alimentos y la capacidad de los países y las regiones de desarrollar la producción para cubrir sus necesidades alimenticias tanto a escala nacional como regional; y respaldar actividades que tengan por objeto promover la producción local y el respeto del medio ambiente local, proteger el agua y el suelo, aumentar la producción de alimentos que no hayan sido modificados genéticamente y promover la biodiversidad de las semillas para los agricultores y la diversidad de las especies para la ganadería doméstica. Esta era la idea central de una de las distintas enmiendas que hemos presentado al informe objeto de debate.
El rechazo de esta enmienda y los principios que contiene por los principales grupos políticos en el Parlamento simplemente señala el camino que tienen intención de seguir. Esta ruta también se observa en el informe. A pesar de defender algunos aspectos importantes, tales como el rechazo de la renacionalización de la PAC, el rechazo de una reducción en el presupuesto general y el argumento a favor de la redistribución más justa de la ayuda entre los países y los productores, el informe sostiene la opinión que predominaba en las reformas anteriores de la PAC —la liberalización total de los mercados agrícolas y la sujeción de la PAC a los intereses de las negociaciones de la UE en la OMC—. Nosotros consideramos que ese punto de vista es inaceptable."@es21
"Muude põhjalike muudatuste seas, mis ühises põllumajanduspoliitikas (ÜPP) tuleb teha, tuleks kehtestada põhimõte, mis puudutab õigust toidule ja sõltumatusele toiduga varustamisel; seada prioriteediks suutlikkus end ise toiduga varustada ning riikide ja piirkondade võime arendada tootmist, et rahuldada oma riiklikud või piirkondlikud toiduvajadused; ning toetada meetmeid, millega edendatakse kohalikku tootmist ja hoitakse kohalikku keskkonda, kaitstakse vett ja pinnast, suurendatakse GMO-vaba toidu tootmist, soodustatakse põllumajandustootjateni jõudvate seemnete bioloogilist mitmekesisust ja koduveiste liikide mitmekesisust. Selline põhisisu oli mitmesugustel muudatusettepanekutel, mille me käsitletava raporti kohta esitasime.
Selle muudatusettepaneku ja selles sisaldunud põhimõtete tagasilükkamine Euroopa Parlamendi suuremate fraktsioonide poolt vaid rõhutab, millist kurssi nad kavatsevad järgida. Sellele viidatakse ka raportis. Vaatamata sellele, et raportis toetatakse mõningaid olulisi asjaolusid, näiteks ÜPP taasriigistamise ja üldeelarve vähendamise välistamist, ning soovitatakse toetusi riikide ja tootjate vahel õiglasemalt jaotada, on seal säilinud ÜPP varasemates reformides valitsenud seisukoht – põllumajandusturgude täielik liberaliseerimine ja ÜPP allutamine Euroopa Liidu huvidele WTOga peetavatel läbirääkimistel. Meie peame sellist seisukohta vastuvõetamatuks."@et5
"(
) Yhteisen maatalouspolitiikan (YMP) välttämättömiin perusteellisiin muutoksiin olisi kuuluttava muun muassa seuraavat asiat: otetaan käyttöön periaatteellinen oikeus ruokaan ja omavaraisuuteen ruoan suhteen; asetetaan etusijalle tämä omavaraisuus sekä eri maiden ja alueiden valmiudet kehittää tuotantoaan vastaamaan kotimaan tai alueiden ruokatarpeita; tuetaan toimia, joilla edistetään paikallista tuotantoa ja otetaan huomioon paikallinen ympäristö; suojellaan vesi- ja maavaroja; nostetaan geenimuuntelusta vapaiden elintarvikkeiden osuutta sekä edistetään viljelijöiden käyttämien siementen biologista monimuotoisuutta sekä kotimaisen karjan lajien monipuolisuutta. Tämä oli niiden useiden eri tarkistusten ydin, joita jätimme keskustelun kohteenamme olevaan mietintöön.
Se, että parlamentin suurimmat puolueryhmät hylkäsivät tämän tarkistuksen ja sen sisältämät periaatteet, vain paljastaa tien, jota ne aikovat kulkea. Tämä tie pannaan merkille myös mietinnössä. Vaikka kannatan joitakin tärkeitä näkökohtia, kuten YMP:n uudelleen kansallistamisen vastustamista, kokonaismäärärahojen vähentämisen vastustamista sekä vaatimusta jakaa entistä oikeudenmukaisemmin tuet maiden ja tuottajien kesken, mietinnössä pidetään kiinni YMP:n aiemmissa uudistuksissa vallinneista näkemyksistä, kuten maatalousmarkkinoiden täydellisestä vapauttamisesta ja YMP:n alistamisesta EU:n WTO:ssa käymien neuvottelujen intresseihin. Emme voi hyväksyä tällaista näkemystä."@fi7
"−
Au nombre des transformations profondes qui doivent être apportées à la politique agricole commune (PAC) devraient figurer, entre autres aspects, l’établissement du principe du droit à la nourriture et à la souveraineté alimentaire, l’attribution de la priorité à l’autosuffisance alimentaire et à la capacité des pays et des régions à adapter la production pour satisfaire à leurs besoins alimentaires nationaux ou régionaux, et le soutien aux activités qui favorisent la production locale et respectent l’environnement local, qui protègent les eaux et les sols, qui augmentent la production d’aliments sans OGM et qui encouragent la biodiversité des semences pour les agriculteurs et la diversité des espèces pour le bétail domestique. Telle était le sens de l’un des multiples amendements que nous avons déposés au rapport soumis au débat.
Le refus de cet amendement et des principes qu’il exprimait par les principaux groupes politiques du Parlement met purement et simplement en exergue le chemin qu’ils se préparent à emprunter. Ce chemin est également tracé dans le rapport. Bien qu’il défende certains aspects importants, comme le refus de la renationalisation de la PAC et le refus d’une baisse du budget global, et qu’il plaide pour une répartition plus juste des aides entre les pays et les producteurs, le rapport conserve la philosophie qui a présidé aux réformes précédentes de la PAC, c’est-à-dire la libéralisation totale des marchés agricoles et la subordination de la PAC aux intérêts des négociations de l’Union européenne au sein de l’OMC. Cette philosophie est à nos yeux inacceptable."@fr8
". – (PT) A közös agrárpolitikán (KAP) végrehajtandó mélyreható változtatásoknak egyebek között magukban kell foglalniuk az élelemhez és az élelmiszer-szuverenitáshoz való jog bevezetését; az élelmiszer-önellátásnak és annak a képességnek a prioritássá emelését, hogy az országok és a régiók oly módon tudják fejleszteni a termelésüket, hogy azzal fedezzék a nemzeti vagy regionális szükségleteiket; és az olyan tevékenységek támogatását, amelyek elősegítik a helyi termelést és tiszteletben tartják a környezetet, védik a vizet és a talajt, fokozzák a GMO-mentes élelmiszerek előállítását és támogatják a vetőmagok sokféleségét, valamint a fajták sokféleséget a házi szarvasmarháknál. Ez volt a lényege a tárgyalt jelentéshez beterjesztett számos módosítás egyikének.
Az, hogy a Parlament fő képviselőcsoportjai elutasították ezt a módosítást és a benne megfogalmazott elveket, csupán világossá teszi azt, hogy milyen irányt is kívánnak követni. Ez az irány a jelentésben is kijelölésre került. Annak ellenére, hogy a jelentés több olyan fontos szempontot is támogat, mint a KAP újbóli nemzeti hatáskörbe vonásának az elutasítása, az átfogó költségvetés csökkentésének az elutasítása és a támogatások országok és termelők közötti igazságosabb elosztásának a pártolása, továbbra is fenntartja azt a KAP korábbi reformjai során is uralkodó nézetet, hogy a mezőgazdasági piacok teljes körű liberalizációjára van szükség, és hogy a KAP-ot alá kell vetni a WTO keretei között folytatott uniós tárgyalások érdekeinek. Ez a nézet számunkra elfogadhatatlan."@hu11
"(
) Fra i numerosi aspetti da considerare, i profondi cambiamenti da apportare alla politica agricola comune (PAC) dovrebbero includere: la definizione del principio di diritto al cibo e di sovranità alimentare; l’attribuzione dello status di priorità all’autosufficienza alimentare e alla possibilità per i singoli paesi e le singole regioni di avviare una produzione in grado di soddisfare il fabbisogno alimentare a livello sia regionale sia nazionale; il sostegno ad attività che promuovano la produzione locale, che rispettino l’ambiente locale, le risorse idriche e il suolo, che aumentino la produzione di generi alimentari senza tracce di OGM, che promuovano la biodiversità delle sementi per gli agricoltori e la diversità delle specie di bestiame domestico. Questo è il succo di uno dei numerosi emendamenti che abbiamo presentato alla relazione oggetto della discussione odierna.
Il rifiuto dell’emendamento in oggetto e dei principi in esso contenuti da parte dei principali gruppi politici al Parlamento europeo mette in luce la direzione che intendono seguire, già evidenziata nella relazione stessa. Sebbene, da un lato, la relazione sostenga alcuni principi fondamentali – come ad esempio il rifiuto di rinazionalizzare la PAC o di ridurre l'ammontare complessivo del bilancio e la decisione di ridistribuire equamente gli aiuti fra paesi e produttori – dall’altro, conserva il punto di vista predominante nelle precedenti riforme della PAC, ovvero la liberalizzazione totale dei mercati agricoli e la subordinazione della PAC agli interessi dei negoziati dell’Unione europea in seno all’OMC. Questa visione è, a nostro avviso, inaccettabile."@it12
"(
) Keičiant bendrą žemės ūkio politiką (BŽŪP) turėtų būti įtvirtintas teisės į maistą ir į nepriklausomą apsirūpinimą maistu principas; suteiktas prioritetas gebėjimui apsirūpinti maistu ir gamybos, atitinkančios konkrečių šalių ir regionų maisto poreikius, plėtojimui; skiriama parama veiklai, skatinančiai vietos gamybą ir saugančiai vietos aplinką, vandenį bei dirvą; didinama GMO neturinčių produktų gamyba ir skatinama ūkininkams skirtų sėklų biologinė įvairovė bei naminių gyvulių rūšių įvairovė. Tokia buvo vieno iš daugelio mūsų pateiktų svarstyti pranešimų pakeitimų esmė.
Pagrindinės Parlamento frakcijos atmetė šį pakeitimą ir jos principus. Tai tiktai parodo, kuriuo keliu jos ketina eiti. Šis kelias minėtas ir pranešime. Nors pranešime pasisakoma už kai kuriuos svarbius aspektus, pvz., prieš BŽŪP renacionalizavimą, prieš bendro biudžeto sumažinimą ir už sąžiningesnį paramos paskirstymą tarp šalių ir gamintojų, jame laikomasi to paties požiūrio, kaip per ankstesnes BŽŪP reformas – visiško žemės ūkio rinkų liberalizavimo ir BŽŪP priklausomybės nuo ES interesų PPO derybose. Manome, kad toks požiūris nepriimtinas."@lt14
"(
) Cita starpā lielajās pārmaiņās attiecībā uz kopējo lauksaimniecības politiku (KLP) būtu jāietver principa par tiesību uz pārtiku un pārtikas apgādes suverenitāti ieviešana, prioritātes piešķiršana pārtikas pašpietiekamībai un valstu un reģionu spējai attīstīt ražošanu, lai apmierinātu valsts vai reģiona vajadzības pārtikas jomā, un tādu pasākumu atbalstīšana, kas veicina vietējo ražošanu, nekaitē videi, aizsargā ūdeni un augsni, tādas pārtikas ražošanas palielināšana, kas nesatur ģenētiski modificētus organismus (ĢMO) un bioloģiski daudzveidīga sēklas materiāla un dažādu mājlopu sugu pieejamības veicināšana lauksaimniekiem. Šādā nolūkā tika sagatavots viens no vairākiem mūsu iesniegtajiem grozījumiem attiecībā uz apspriežamo ziņojumu.
Tas, ka galvenās Parlamenta politiskās grupas ir noraidījušas minēto grozījumu un tajā ietvertos principus, uzskatāmi parāda, kādā virzienā tās nolēmušas doties. Šis virziens ir pieminēts arī ziņojumā. Lai gan ziņojumā atbalstīti daži nopietni aspekti, piemēram, KLP atkārtotas nacionalizācijas noraidīšana, kopējā budžeta samazinājuma noraidīšana un taisnīgāka atbalsta pārdale starp valstīm un ražotājiem, tajā aizstāvēts viedoklis, kas dominēja iepriekšējo KLP reformu laikā — pilnīga lauksaimniecības tirgus liberalizācija un KLP atkarība no ES interesēm PTO sarunās. Mūsuprāt, šāds uzskats nav pieņemams."@lv13
".
A profunda modificação que urge fazer da Política Agrícola Comum deverá, entre outros aspectos, instaurar o princípio do direito à alimentação e à soberania alimentar, conferir prioridade à auto-suficiência alimentar e à capacidade dos países e regiões de desenvolverem a sua produção para satisfazer as necessidades alimentares nacionais ou regionais; apoiar actividades que promovem a produção local e respeitam o ambiente local, que protegem os solos e a água, aumentam a produção de alimentos sem OGM e promovem a biodiversidade de sementes para os agricultores e a diversidade de espécies de gado doméstico. Foi este o teor de uma das várias alterações que apresentámos ao relatório em discussão.
A rejeição desta alteração e dos princípios nela contidos pelos principais grupos políticos deste parlamento é elucidativa do caminho que pretendem seguir. Caminho que o relatório aponta igualmente. Não obstante defender aspectos importantes – como sejam a rejeição da renacionalização da PAC, a rejeição da diminuição do seu orçamento global e a defesa de uma mais justa redistribuição das ajudas, entre países e produtores –, o relatório mantém a visão que presidiu a anteriores reformas da PAC: a da liberalização total dos mercados agrícolas e sujeição da PAC aos interesses que a UE negoceia no âmbito da OMC. Visão, para nós, inaceitável."@mt15
"Het gemeenschappelijk landbouwbeleid moet drastisch hervormd worden. Belangrijk is vooral dat we het recht op voedsel en voedselsoevereiniteit vastleggen en prioriteit verlenen aan voedselautarkie. De landen en regio’s moeten in staat zijn om de productie zodanig te ontwikkelen dat ze in de nationale en regionale behoeften kunnen voorzien. We moeten activiteiten die de lokale productie bevorderen, het lokale milieu respecteren en het water en de bodem beschermen steunen. Het is zaak dat we de productie van GGO-vrij voedsel verhogen en de diversiteit van de door landbouwers gebruikte zaden en veetypen bevorderen. Dat was wat we met één van onze amendementen op dit verslag beoogden te bereiken.
Dat de belangrijkste fracties van dit Parlement dit amendement en de daarin verwerkte beginselen hebben verworpen, illustreert alleen maar welke benadering zij wensen te volgen. Dat is ook de benadering die in dit verslag wordt gevolgd. Op een aantal belangrijke punten, zoals de verwerping van renationalisering van het GLB, de afwijzing van een algemene verlaging van de begroting en een pleidooi voor een eerlijker verdeling van de steun over landen en landbouwers, kunnen we dit verslag volgen. Het blijft echter vasthouden aan het onderliggende idee van voorgaande hervormingen van het GLB, ofwel de volledige liberalisering van de landbouwmarkten en het ondergeschikt maken van het GLB aan de belangen die de EU-onderhandelingen in de WTO oriënteren. Wij vinden een dergelijke benadering onaanvaardbaar."@nl3
". – (
) Głębokie zmiany, które należy wprowadzić do wspólnej polityki rolnej (WPR), winny obejmować ustanowienie prawa do żywności i suwerenności żywnościowej; priorytetowe traktowanie samowystarczalności żywnościowej i zdolności krajów i regionów do rozwijania produkcji w celu spełnienia ich krajowych lub regionalnych potrzeb żywnościowych; a także wspieranie działań propagujących produkcję lokalną i poszanowanie środowiska naturalnego, ochronę wód i gleb, zwiększenie produkcji żywności wolnej od GMO i promowanie różnorodności biologicznej nasion i różnorodności gatunków bydła domowego. Taki był sens jednej z wielu poprawek, które złożyliśmy do omawianego tu sprawozdania.
Odrzucenie tej poprawki i zawartych w niej zasad przez główne grupy polityczne Parlamentu wskazuje na kierunek, jaki chcą one obrać. Kierunek ten został również wytyczony w sprawozdaniu. Mimo że w sprawozdaniu poparto kilka istotnych postulatów, takich jak odrzucenie renacjonalizacji WPR, odrzucenie zmniejszenia budżetu ogólnego i poparcie sprawiedliwej redystrybucji pomocy między krajami i producentami, poparto w nim również pogląd, który dominował we wcześniejszych reformach WPR, czyli całkowitą liberalizację rynków rolnych oraz podporządkowanie WPR interesom UE w negocjacjach w ramach WTO. Uważamy, że pogląd ten jest nie do przyjęcia."@pl16
"(
) Printre alte aspecte, modificările profunde care ar trebui aduse politicii agricole comune (PAC) ar trebui să includă introducerea principiului dreptului la hrană şi al suveranităţii alimentare; prioritizarea autosuficienţei alimentare şi capacitatea ţărilor şi regiunilor de a dezvolta o producţie care să acopere necesarul lor naţional sau regional de alimente şi sprijinirea activităţilor care promovează producţia locală şi respectarea mediului local, care protejează apa şi solul, sporesc producţia de alimente fără OMG-uri şi promovează biodiversitatea seminţelor pentru agricultori şi diversitatea speciilor de animale domestice. Aceasta este esenţa unuia dintre diferitele amendamente pe care le-am depus la raportul în discuţie.
Respingerea acestui amendament şi a principiilor conţinute de acesta de către principalele grupuri politice din Parlament subliniază calea pe care acestea intenţionează să o urmeze. Această cale este observată şi ea în raport. În ciuda sprijinului pentru unele aspecte importante, cum ar fi respingerea renaţionalizării PAC, respingerea reducerii bugetului global şi susţinerea unei redistribuiri mai echitabile a ajutorului între ţări şi producători, raportul menţine viziunea care a predominat în primele reforme ale PAC: liberalizarea totală a pieţelor agricole şi subordonarea PAC faţă de interesele negocierilor comunitare în cadrul OMC. Considerăm că această viziune este inacceptabilă."@ro18
"Medzi zásadné zmeny, ktoré treba uskutočniť v rámci spoločnej poľnohospodárskej politiky (SPP), by mali okrem iného patriť vytvorenie zásady práva na potraviny a potravinovú nezávislosť, uprednostňovanie potravinovej sebestačnosti a schopnosti krajín a regiónov rozvíjať produkciu, ktorá napĺňa ich národné a regionálne potreby potravín, a podpora činností, ktoré podnecujú miestnu produkciu a rešpekt k miestnemu životnému prostrediu, ochranu vody a zeme, zvýšenie produkcie potravín, ktoré nie sú geneticky modifikované, a podporu biodiverzity osiva pre poľnohospodárov a rozmanitosti druhov pre domáci dobytok. To bolo kľúčovým bodom jedného z rôznych pozmeňujúcich a doplňujúcich návrhov, ktoré boli predložené k prediskutovávanej správe.
Zamietnutie tohto pozmeňujúceho a doplňujúceho návrhu a zásad, ktoré obsahuje, zo strany politických skupín v Parlamente len zdôrazňuje cestu, po ktorej plánujú kráčať. Táto cesta sa uvádza aj v správe. Napriek tomu, že správa obsahuje niekoľko dôležitých aspektov, ako napríklad odmietnutie opätovného zoštátňovania SPP, odmietnutie obmedzenia celkového rozpočtu a obhajobu spravodlivejšieho prerozdeľovania pomoci medzi krajinami a producentmi, udržiava stanovisko, ktoré prevládalo už v skorších reformách SPP, a to úplnú liberalizáciu poľnohospodárskych trhov a podriadenie SPP záujmom rokovaní EÚ vo WTO. Takéto stanovisko považujeme za neprípustné."@sk19
". – (
) Med drugimi vidiki bodo morale temeljite spremembe, ki jih je treba izvesti glede skupne kmetijske politike (SKP), vključevati ustanovitev načela pravice do hrane in prehranske neodvisnosti; pri tem mora imeti prednost prehranska samopreskrba in sposobnost držav in regij, da razvijajo proizvodnjo, ki bo izpolnjevala njihove nacionalne in regionalne prehranske potrebe; in podpiranje aktivnosti, ki spodbujajo lokalno proizvodnjo in spoštujejo lokalno okolje, varujejo vodo in tla, povečujejo proizvodnjo hrane, ki ne vsebuje GSO, in spodbujajo biotsko raznovrstnost semen za kmete in raznovrstnost domačega goveda. To je bil pritisk enega od raznih predlogov sprememb, ki so bili predloženi za poročilo, o katerem razpravljamo.
Zavrnitev te spremembe in načel, ki jih vsebuje, s strani glavnih političnih skupin v Parlamentu le izpostavlja pot, po kateri nameravajo iti. Ta pot je navedena tudi v poročilu. Kljub zagovarjanju nekaterih pomembnih vidikov, kot je zavrnitev ponovne nacionalizacije SKP, zavrnitev zmanjšanja celotnega proračuna in zagovarjanje bolj poštenega razdeljevanja pomoči med države in proizvajalce, pa poročilo ohranja stališče, ki je prevladovalo v zgodnjih reformah SKP – popolna liberalizacija kmetijskih trgov in izpostavljanje SKP interesom pogajanj EU v STO. Menimo, da je takšen vidik nesprejemljiv."@sl20
"(
) Till de radikala förändringar som behöver göras av den gemensamma jordbrukspolitiken hör följande: Att principen om rätten till mat och till livsmedelssuveränitet fastställs; att förmågan att vara självförsörjande på livsmedel prioriteras, liksom länders och regioners förmåga att utveckla sin produktion så att den tillgodoser nationella eller regionala behov; samt att verka för åtgärder som främjar lokal produktion. Denna ska respektera den lokala miljön, slå vakt om vattendrag och mark, öka produktionen av livsmedel utan genmodifierade organismer, samt främja biologisk mångfald i lantbrukarnas utsäde och artrikedom i boskapsuppfödningen. Detta är huvuddragen i ett av de många ändringsförslag som vi lade fram, till det betänkande som debatten avser.
Att ändringsförslaget och dess underliggande principer avvisats av de största politiska grupperna i parlamentet är bara symtomatiskt för den kurs de har valt, och som även framgår av betänkandet. I och för sig tar det ställning i flera viktiga avseenden – bland annat avvisas en åternationalisering av den gemensamma jordbrukspolitiken och en minskning av de totala budgetanslagen, samtidigt som man argumenterar för att stödet ska fördelas rättvisare mellan länder och producenter. Men betänkandet bibehåller det synsätt som dominerat i tidigare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken: Att jordbruksmarknaderna ska avregleras helt och hållet, och att EU:s WTO-förhandlingar ska styra den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett sådant synsätt kan vi inte godta."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"João Ferreira (GUE/NGL ),"18,20,15,1,14,16,22,7,10,13,9,21,17,4,12
"PT"18,20,14,16,22,7,10,13,9,21,4,12
"por escrito"15,17
"raštu."14
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples