Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2010-07-08-Speech-4-293"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20100708.17.4-293"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Podczas poprzedniej prezydencji Belgii, dziewięć lat temu w Laeken rozpoczynały się prace nad traktatem konstytucyjnym, który miał wzmocnić politykę zagraniczną Unii Europejskiej, czyniąc ją spójną i widoczną na arenie międzynarodowej. Mimo wielu komplikacji związanych z reformą traktatową UE, dziś Belgowie stoją przed szansą sfinalizowania swoich wysiłków i uruchomienia Europejskiej Służby Działań Zewnętrznych – w rocznicę wejścia w życie traktatu lizbońskiego (1 grudnia 2009 r.). My, jako posłowie do Parlamentu Europejskiego wzmocnionego tym samym traktatem, możemy w tym pomóc. Po wielomiesięcznych negocjacjach delegacji PE z Catherine Ashton, wysoką przedstawiciel UE do spraw zagranicznych i polityki bezpieczeństwa, ESDZ nabiera bowiem kształtu postulowanego przez PE, a sprawozdanie Elmara Broka i Guya Verhofstadta stanowi ważny, podsumowujący prace dokument, który warto poprzeć. Co udało się PE wywalczyć w negocjacjach z wysoką przedstawiciel? Po pierwsze, wspólnotowy – a nie międzyrządowy – charakter służby, czyli zapewnienie 60 % stanowisk dla funkcjonariuszy UE. Po drugie, polityczną i budżetową kontrolę służby przez PE, tj. możliwość przesłuchiwania kandydatów na szefów delegacji oraz kontrolę finansów instytucji – analogicznie do kontroli KE i RUE. Po trzecie, równomierny rozdział stanowisk z uwzględnieniem narodowości oraz płci, a także rewizję składu służby w 2013 roku w celu skorygowania ewentualnej nierównowagi."@pl16
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"V Laekenu před devíti lety byla během předchozího belgického předsednictví zahájena práce na ústavní smlouvě, jejímž cílem bylo posílit zahraniční politiku Evropské unie tak, aby byla soudržná a viditelná na mezinárodní scéně. Navzdory mnoha komplikacím souvisejících s reformou smluv EU mají dnes Belgičané možnost završit své úsilí a zahájit činnost Evropské služby pro vnější činnost – při příležitosti prvního výročí vstupu Lisabonské smlouvy v platnost dne 1. prosince 2009. My, jakožto poslanci Evropského parlamentu posíleného Smlouvou, v tom můžeme být nápomocni. Po mnoha měsících jednání delegace Evropského parlamentu s paní Ashtonovou, vysokou představitelkou Unie pro zahraniční a bezpečnostní politiku, se EEAS vyvíjí takovým způsobem, jaký zastává Parlament. Zpráva pana Broka a pan Verhofstadta je důležitým dokumentem, který veškerou tuto práci shrnuje a zaslouží si podporu. Čeho se Parlamentu podařilo v jednání s vysokou představitelkou dosáhnout? Zaprvé diplomatické služby Evropské unie, nikoli mezivládní služby, což dává jistotu, že 60 % pracovníků bude jmenováno Evropskou unií. Zadruhé politického a rozpočtového dohledu ze strany Parlamentu nad EEAS, což znamená možnost provádět přijímací pohovory s kandidáty na místa vedoucích delegace a kontrolovat finance tohoto orgánu, jak to děláme i v případě Komise a Rady. Zatřetí rovné rozdělení pracovních míst z hlediska státní příslušnosti a pohlaví a také přezkum personálního složení služby v roce 2013 s cílem napravit jakoukoli nerovnováhu."@cs1
"For ni år siden i Laeken blev arbejdet med forfatningstraktaten, som skulle styrke EU's udenrigspolitik, så den blev sammenhængende og synlig på den internationale arena, indledt under det forrige belgiske formandskab. Trods mange komplikationer i forbindelse med reformen af EU-traktaterne har belgierne i dag mulighed for at fuldende deres arbejde og lancere Tjenesten for EU's Optræden Udadtil – på den første årsdag for Lissabontraktatens ikrafttræden den 1. december 2009. Vi kan som medlemmer af Parlamentet, der er blevet styrket ved traktaten, hjælpe med dette. Efter mange måneders forhandlinger mellem Parlamentets delegation og fru Ashton, den højtstående repræsentant for udenrigsanliggender og sikkerhedspolitik, udvikler EU-Udenrigstjenesten sig nu i den retning, Parlamentet har ønsket. Hr. Broks og hr. Verhofstadts betænkning er et vigtigt dokument, der opsummerer hele dette arbejde, og som bør støttes. Hvad har Parlamentet opnået i forhandlingerne med den højtstående repræsentant? For det første en diplomatisk tjeneste under EU, ikke en mellemstatslig tjeneste, og det betyder forsikring for, at 60 % af stillingerne vil blive besat af EU. For det andet politisk og budgetmæssigt tilsyn med EU-Udenrigstjenesten fra Parlamentet, hvilket giver Parlamentet mulighed for at interviewe kandidater til stillingerne som delegationschefer og kontrollere institutionens budget på samme måde som Kommissionens og Rådets budgetter. For det tredje en ligelig fordeling af stillingerne med hensyn til nationalitet og køn samt en gennemgang af tjenestens sammensætning i 2013 med henblik på at udbedre evt. skævheder."@da2
"Vor neun Jahren hat während des vorigen belgischen Ratsvorsitzes in Laken die Arbeit an dem Verfassungsvertrag begonnen, der die Außenpolitik der Europäischen Union stärken sollte, sie auf internationaler Ebene zusammenhängend und sichtbar machen sollte. Trotz vieler Komplikationen, die mit der Reform der EU-Verträge zusammenhängen, haben die Belgier heute die Gelegenheit, ihre Bemühungen zu Ende zu bringen und den Europäischen Auswärtigen Dienst – zum ersten Jahrestag des Inkrafttretens des Vertrags von Lissabon am 1. Dezember 2009 – zu gründen. Wir als Abgeordnete des Europäischen Parlaments können, gestärkt durch den Vertrag, dabei helfen. Nach monatelangen Verhandlungen der Delegation des Europäischen Parlaments mit Frau Ashton, der Hohen Vertreterin der Union für Auswärtige Angelegenheiten und Sicherheitspolitik, entwickelt sich der EAD in der vom Parlament befürworteten Art und Weise. Der Bericht von Herrn Brok und Herrn Verhofstadt ist ein wichtiges Dokument, das all diese Arbeit zusammenfasst und Unterstützung verdient. Was hat das Parlament in den Verhandlungen mit der Hohen Vertreterin gewonnen? Erstens einen diplomatischen Dienst der Europäischen Union und keinen zwischenstaatlichen Dienst; das stellt eine Zusicherung dar, dass 60 % der Stellen von der Europäischen Union vergeben werden. Zweitens politische und haushaltspolitische Überwachung des EAD durch das Parlament, womit die Möglichkeit gemeint ist, Bewerber für die Stellen der Delegationsführer zu befragen und die Finanzen der Institution zu überprüfen, wie wir es bei der Kommission und dem Rat machen. Drittens eine gleichmäßige Verteilung von Posten hinsichtlich Nationalität und Geschlecht und auch eine Überprüfung der Zusammensetzung des Dienstes im Jahr 2013, um Unausgewogenheiten auszugleichen."@de9
"Πριν από εννέα χρόνια, κατά τη διάρκεια της προηγούμενης βελγικής Προεδρίας, ξεκίνησαν στο Laeken εργασίες σχετικά με τη Συνταγματική Συνθήκη, που είχαν ως στόχο την ενίσχυση της εξωτερικής πολιτικής της Ευρωπαϊκής Ένωσης, καθιστώντας τη συνεκτική και αυξάνοντας την παρουσία της στη διεθνή αρένα. Παρά τις πολλές επιπλοκές που συνδέονται με τη μεταρρύθμιση των συνθηκών της ΕΕ, σήμερα οι Βέλγοι έχουν τη δυνατότητα να οριστικοποιήσουν τις προσπάθειές τους και να ξεκινήσουν τη λειτουργία της Ευρωπαϊκής Υπηρεσίας Εξωτερικής Δράσης – κατά την πρώτη επέτειο της θέσης σε ισχύ της Συνθήκης της Λισαβόνας την 1η Δεκεμβρίου 2009. Εμείς, ως μέλη ενός Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου που ενισχύθηκε μέσω της Συνθήκης, μπορούμε να βοηθήσουμε σε αυτό. Μετά από πολλούς μήνες διαπραγματεύσεων της αντιπροσωπείας του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου με την κ. Ashton, την Ύπατη Εκπρόσωπο της Ένωσης για θέματα εξωτερικής πολιτικής και πολιτικής ασφαλείας, η ΕΥΕΔ εξελίσσεται κατά τον τρόπο που υποστηρίχθηκε από το Κοινοβούλιο. Η έκθεση του κ. Brok και του κ. Verhofstadt αποτελεί σημαντικό έγγραφο που συνοψίζει όλο αυτό το έργο και αξίζει να έχει υποστήριξη. Τι κατόρθωσε να κερδίσει το Κοινοβούλιο κατά τις διαπραγματεύσεις με την Ύπατη Εκπρόσωπο; Καταρχάς, μία διπλωματική υπηρεσία της Ευρωπαϊκής Ένωσης, και όχι μία διακυβερνητική υπηρεσία· και τούτο συνεπάγεται τη διασφάλιση ότι ποσοστό 60% των θέσεων θα διορίζονται από την Ευρωπαϊκή Ένωση. Κατά δεύτερον, πολιτική και δημοσιονομική εποπτεία της ΕΥΕΔ από το Κοινοβούλιο, που σημαίνει δυνατότητα διεξαγωγής συνέντευξης των υποψηφίων για τις θέσεις των επικεφαλής των αντιπροσωπειών και ελέγχου των οικονομικών του θεσμικού οργάνου, όπως ισχύει και για την Επιτροπή και το Συμβούλιο. Κατά τρίτον, ισόρροπη κατανομή των θέσεων ως προς την εθνικότητα και το φύλο, καθώς και επανεξέταση της σύνθεσης της υπηρεσίας το 2013 προκειμένου να διορθωθούν τυχόν ανισορροπίες."@el10
"In Laeken nine years ago, during the previous Belgian Presidency, work began on the Constitutional Treaty, which was intended to strengthen European Union foreign policy, making it cohesive and visible in the international arena. In spite of many complications related to reform of the EU treaties, today the Belgians have the opportunity of finalising their efforts and launching the European External Action Service – on the first anniversary of the entry into force of the Treaty of Lisbon on 1 December 2009. We, as Members of a European Parliament strengthened by the Treaty, can help with this. After many months of negotiations of the European Parliament delegation with Mrs Ashton, the High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy, the EEAS is developing in the way advocated by Parliament. The report by Mr Brok and Mr Verhofstadt is an important document which summarises all this work and is worthy of support. What has Parliament managed to win in the negotiations with the High Representative? Firstly, a European Union diplomatic service, not an inter-governmental service, and this means an assurance that 60% of posts will be appointed by the European Union. Secondly, political and budgetary supervision of the EEAS by Parliament, which means the ability to interview candidates for the posts of heads of delegation and to inspect the finances of the institution, as we do for the Commission and the Council. Thirdly, an equal distribution of posts in terms of nationality and gender, and also a review of the composition of the service in 2013 in order to correct any imbalances."@en4
"En Laeken, hace nueve años, durante la anterior Presidencia belga, se comenzó a trabajar sobre el Tratado Constitucional, que tenía por objeto reforzar la política exterior de la Unión Europea, convirtiéndola en un instrumento coherente y visible en el ámbito internacional. A pesar de las muchas complicaciones relacionadas con la reforma de los Tratados de la UE, en la actualidad los belgas tienen la oportunidad de finalizar sus esfuerzos y poner en marcha el Servicio Europeo de Acción Exterior, en el I aniversario de la entrada en vigor del Tratado de Lisboa el 1 de diciembre de 2009. Nosotros, como miembros de un Parlamento Europeo reforzado por el Tratado, podemos ayudar con esto. Después de muchos meses de negociaciones de la delegación del Parlamento Europeo con la señora Ashton, la Alta Representante de la Unión para Asuntos Exteriores y Política de Seguridad, el SEAE se está desarrollando en el camino preconizado por el Parlamento. El informe del señor Brok y el señor Verhofstadt es un importante documento que resume todo este trabajo y es digno de apoyo. ¿Qué ha logrado ganar el Parlamento en sus negociaciones con la Alta Representante? En primer lugar, un servicio diplomático de la Unión Europea, no un servicio intergubernamental, y esto significa una garantía de que el 60 % de los puestos serán designados por la Unión Europea. En segundo lugar, el control político y presupuestario del SEAE por parte del Parlamento, lo que significa la posibilidad de entrevistar a los candidatos para los cargos de jefes de delegación y de inspeccionar las finanzas de la institución, tal como hacemos para la Comisión y el Consejo. En tercer lugar, una distribución equitativa de los puestos en términos de nacionalidad y sexo, y también una revisión de la composición del servicio en 2013 con el fin de corregir los desequilibrios."@es21
"Üheksa aastat tagasi, Belgia eelmise eesistumise ajal, alustati Laekenis tööd põhiseaduse lepinguga, mille eesmärk oli tugevdada Euroopa Liidu välispoliitikat, muuta see ühtseks ja rahvusvahelisel areenil nähtavaks. Vaatamata paljudele Euroopa Liidu aluslepingute reformimisega seotud raskustele on belglastel nüüd võimalik oma pingutused lõpule viia ja panna tööle Euroopa välisteenistus – Lissaboni lepingu jõustumise (1. detsember 2009) esimesel aastapäeval. Meil, Euroopa Parlamendi liikmetel, kellele see leping andis suuremad volitused, on võimalik sellele kaasa aidata. Pärast mitu kuud kestnud läbirääkimisi Euroopa Parlamendi delegatsiooni ning liidu välisasjade ja julgeolekupoliitika kõrge esindaja Ashtoni vahel areneb välisteenistus nüüd Euroopa Parlamendi soovitatud moel. Elmar Broki ja Guy Verhofstadti raport on oluline dokument, milles kogu see töö on kokkuvõtlikult esitatud, ja see väärib toetust. Mida õnnestus Euroopa Parlamendil kõrge esindajaga peetud läbirääkimistel saavutada? Esiteks valitsustevahelise teenistuse asemel Euroopa Liidu diplomaatilise teenistuse, mis tähendab kindlustunnet, et 60% töötajatest nimetab ametisse Euroopa Liit. Teiseks Euroopa Parlamendi poliitilise ja eelarvelise kontrolli Euroopa välisteenistuse üle, mis tähendab õigust vestelda delegatsioonijuhtide ametikohtadele kandideerivate inimestega ja kontrollida välisteenistuse rahaasju, nagu me teeme komisjoni ja nõukogu puhul. Kolmandaks ametikohtade võrdse rahvuselise ja soolise jaotuse ning teenistuse koosseisu ülevaatamise 2013. aastal, et kõrvaldada võimalik tasakaalustamatus."@et5
"Yhdeksän vuotta sitten Belgian edellisellä puheenjohtajakaudella Laekenissa alettiin työstää perustuslakisopimusta, jonka avulla oli tarkoitus vahvistaa Euroopan unionin ulkopolitiikkaa ja tehdä siitä yhtenäistä ja näkyvää kansainvälisellä areenalla. Monista EU:n perussopimusten uudistamiseen liittyvistä vaikeuksista huolimatta belgialaisilla on nyt tilaisuus saattaa pyrkimyksensä päätökseen ja käynnistää Euroopan ulkosuhdehallinto – 1. joulukuuta 2009 voimaan tulleen Lissabonin sopimuksen ensimmäisenä vuosipäivänä. Sopimuksen vahvistettua Euroopan parlamentin asemaa me parlamentin jäsenet voimme auttaa tässä. Euroopan parlamentin valtuuskunnan neuvoteltua kuukausien ajan unionin ulkoasioiden ja turvallisuuspolitiikan korkean edustajan Catherine Ashtonin kanssa Euroopan ulkosuhdehallinto on kehittymässä parlamentin vaatimaan suutaan. Brokin ja Verhofstadtin mietintö on tärkeä asiakirja, johon kaikki tämä työ tiivistyy ja jota kannattaa tukea. Mitä parlamentti on onnistunut saavuttamaan neuvotteluissa korkean edustajan kanssa? Ensinnäkin Euroopan unionin ulkosuhdehallinnon, ei hallitustenvälistä yksikköä, ja tämä tarkoittaa vakuuksia siitä, että Euroopan unioni hoitaa nimitykset yli 60 prosenttiin viroista. Toiseksi sen, että parlamentti valvoo Euroopan ulkosuhdehallintoa poliittisesti ja talousarvion osalta, mikä tarkoittaa mahdollisuutta haastatella ehdokkaita edustustojen päälliköiden virkoihin ja tarkastaa instituution talous, kuten teemme komission ja neuvoston osalta. Kolmanneksi on varmistettu virkojen tasapuolinen jakautuminen kansallisuuden ja sukupuolen osalta ja lisäksi vuonna 2013 toteutettava ulkosuhdehallinnon kokoonpanon tarkistus mahdollisen epätasapainon korjaamiseksi."@fi7
"À Laeken, il y a neuf ans, au cours de la précédente Présidence belge, le travail débuta sur le traité constitutionnel, qui visait à renforcer la politique étrangère de l’Union européenne, la rendant cohérente et visible dans l’arène internationale. En dépit de nombreuses complications liées à la réforme des traités de l’UE, les Belges ont aujourd’hui l’occasion de finaliser leurs efforts et de lancer le service européen pour l’action extérieure – à l’occasion du premier anniversaire de l’entrée en vigueur du traité de Lisbonne le 1er décembre 2009. En qualité de députés d’un Parlement européen renforcé par le traité, nous pouvons y contribuer. À l’issue de nombreux mois de négociations conduites par la délégation du Parlement européen avec Mme Ashton, la haute représentante de l’Union pour les affaires étrangères et la politique de sécurité, le SEAE est en train de se développer de la façon préconisée par le Parlement. Le rapport de MM. Brok et Verhofstadt est un document important qui résume l’ensemble du travail et mérite d’être soutenu. Qu’est-ce que le Parlement est parvenu à gagner dans les négociations avec la haute représentante? Tout d’abord, un service diplomatique de l’Union européenne, pas un service intergouvernemental, et cela signifie l’assurance que 60 % des postes seront désignés par l’Union européenne. Deuxièmement, la supervision politique et budgétaire du SEAE par le Parlement, ce qui signifie l’aptitude à faire passer un entretien aux candidats aux postes de chefs de délégation et à inspecter les finances de l’institution, comme nous le faisons pour la Commission et le Conseil. Troisièmement, une répartition égale des postes en termes de nationalité et de sexe, et également un examen de la composition du service en 2013 afin de corriger tous déséquilibres."@fr8
".
Kilenc évvel ezelőtt Laekenben a korábbi belga elnökség alatt kezdődött meg az alkotmányszerződés kidolgozása, amelynek célja az Európai Unió külpolitikájának megerősítése volt, hogy az egységessé és láthatóvá váljon a nemzetközi porondon. Az Európai Unió szerződéseinek reformjával kapcsolatos számos komplikáció ellenére ma a belgáknak lehetőségük nyílt arra, hogy befejezzék a munkát, és útjára bocsássák az Európai Külügyi Szolgálatot – a 2009. december 1-jén életbe lépett Lisszaboni Szerződés első évfordulóján. Mi, az Európai Parlament tagjai, akik maguk mögött tudhatjuk a Szerződés rendelkezéseit, segíthetünk ebben. Az Európai Parlament delegációja és Ashton képviselőasszony, kül- és biztonságpolitikai főképviselő között hónapokig folyó tárgyalások eredményeképpen az EKSZ a Parlament által meghatározott úton fejlődik. Brok és Verhofstadt képviselők jelentése fontos, támogatásra érdemes dokumentum, amely összefoglalja ezt a munkát. Mit sikerült elérnie a Parlamentnek a főképviselővel folytatott tárgyalásokon? Először is azt, hogy immár az Európai Unió diplomáciai szolgálatáról beszélhetünk, nem pedig egy kormányközi szolgálatról, ami azt jelenti, hogy 60%-ban az Európai Unió fogja kinevezni a tisztségviselőket. Másodszor az EKSZ Parlament általi politikai és költségvetési ellenőrzését, ami azt jelenti, hogy lehetőség lesz a delegációk vezetői véleményének kikérésére, és az intézmény költségvetésének vizsgálatára, akárcsak a Bizottság és a Tanács esetében. Harmadikként a tisztségviselők nemzetiség és nem szerinti egyenlő megoszlását kell megemlítenünk, valamint a szolgálat összetételének felülvizsgálatát 2013-ban, amely utóbbi az egyenlőtlenségek korrigálását szolgálja."@hu11
"Nove anni fa a Laeken, durante la precedente Presidenza belga, iniziò il lavoro intorno al trattato costituzionale, mirante a rafforzare la politica estera dell’Unione europea rendendola compatta, coerente e visibile sulla scena internazionale. Nonostante numerose complicazioni connesse alla riforma dei trattati dell’Unione europea, oggi il Belgio ha la possibilità di coronare i suoi sforzi varando il servizio europeo per l’azione esterna, proprio nel primo anniversario dell’entrata in vigore del trattato di Lisbona il 1° dicembre 2009. In quanto deputati di un Parlamento europeo reso più forte dal trattato, noi possiamo contribuire a quest’opera. Dopo parecchi mesi di negoziati fra la delegazione del Parlamento europeo e la baronessa Ashton, Alto rappresentante dell’Unione per gli affari esteri e la politica di sicurezza, il SEAE si sta sviluppando nel senso auspicato dal Parlamento. La relazione degli onorevoli Brok e Verhofstadt è un documento importante, che sintetizza tutta la mole del lavoro svolto e merita sostegno. Che cosa esattamente è riuscito a ottenere il Parlamento nelle trattative con l’Alto rappresentante? In primo luogo, un servizio diplomatico dell’Unione europea, non un servizio intergovernativo: ciò significa che il 60 per cento dei posti verrà assegnato dall’Unione stessa. In secondo luogo, la supervisione politica e di bilancio del SEAE da parte del Parlamento: ciò significa la possibilità di sottoporre ad audizione i candidati all’incarico di capodelegazione e di controllare le finanze dell’istituzione, come già facciamo per la Commissione e il Consiglio. In terzo luogo, una distribuzione equilibrata dei posti dal punto di vista della nazionalità e del genere, oltre a una revisione della composizione del servizio nel 2013, per correggere gli eventuali squilibri."@it12
"Kai anksčiau Tarybai pirmininkavo Belgija, prieš devynerius metus Laekene prasidėjo darbas dėl Sutarties dėl Konstitucijos Europai, kurios tikslas buvo stiprinti Europos Sąjungos užsienio politiką, kad ji būtų vieninga ir matoma tarptautinėje arenoje. Nepaisant daugelio problemų, susijusių su ES sutarčių reforma, šiandien Belgija turi galimybę apibendrinti savo pastangas ir įkurti Europos išorės veiksmų tarnybą per pirmąsias Lisabonos sutarties įsigaliojimo metines 2009 m. gruodžio 1 d. Mes, būdami šios Sutarties sustiprinto Europos Parlamento nariai, galime padėti tą padaryti. Po daugelio mėnesių Europos Parlamento delegacijos derybų su Europos Sąjungos vyriausiąja įgaliotine užsienio reikalams ir saugumo politikai C. Ashton EIVT kuriama taip, kaip rekomenduoja Parlamentas. E. Broko ir G. Verhofstadto pranešimas yra svarbus dokumentas, apibendrinantis visą šį darbą, ir yra vertas palaikyti. Ką Parlamentui pavyko laimėti derybose su vyriausiąja įgaliotine? Pirma, Europos Sąjungos diplomatinę tarnybą – ne tarpvyriausybinę tarnybą, ir tai reiškia užtikrinimą, kad 60 % postų skirtų Europos Sąjunga. Antra, Parlamento politinę ir biudžetinę EIVT priežiūrą, ir tai reiškia galimybę apklausti kandidatus į delegacijų vadovų postus ir tikrinti šios įstaigos finansus, kaip darome Komisijos ir Tarybos atveju. Trečia, tolygų postų paskirstymą, kalbant apie tautybę ir lytį, taip pat tarnybos sudėties peržiūrą 2013 m., pataisant visus netolygumus."@lt14
"Pirms deviņiem gadiem Lākenē iepriekšējās Beļģijas prezidentūras laikā sākās darbs saistībā ar Konstitucionālo līgumu, lai stiprinātu Eiropas Savienības ārpolitiku, nodrošinot tās saskaņotību un pamanāmību starptautiskā līmenī. Lai gan bija daudz sarežģījumu saistībā ar Eiropas Savienības līgumu reformu, šodien, atzīmējot pirmo gadadienu Lisabonas līgumam, kurš stājās spēkā 2009. gada 1. decembrī, beļģi var pabeigt iesākto un sākt Eiropas Ārējās darbības dienesta darbību. Mēs, ar Līgumu nostiprinātā Eiropas Parlamenta deputāti, varam palīdzēt veikt šo uzdevumu. Pēc daudzus mēnešus ilgušām sarunām starp Eiropas Parlamenta delegāciju un
kundzi — Savienības Augsto pārstāvi ārlietās un drošības politikas jautājumos — EĀDD attīstās Eiropas Parlamenta ieteiktajā virzienā.
kunga un
kunga ziņojums ir svarīgs dokuments, kurā apkopota informācija par šo darbu, un to ir vērts atbalstīt. Kādus panākumus sarunās ar Augsto pārstāvi guva Parlaments? Pirmkārt, tiek veidots Eiropas Savienības diplomātiskais dienests, nevis starpvaldību dienests, un tas nozīmē, ka 60 % no amatu kandidātiem izvirzīs Eiropas Savienība. Otrkārt, Parlaments varēs īstenot EĀDD politisko un budžeta uzraudzību, kas nozīmē tiesības intervēt delegāciju vadītāju amatu kandidātus un kontrolēt iestādes finanses, kā mēs to darām attiecībā uz Komisiju un Padomi. Treškārt, tiks nodrošināta vienlīdzīga amatu sadale, ievērojot tautību un dzimumu pārstāvības principu, kā arī 2013. gadā ir paredzēta dienesta sastāva pārskatīšana, lai novērstu iespējamās nepilnības."@lv13
"Podczas poprzedniej prezydencji Belgii, dziewięć lat temu w Laeken rozpoczynały się prace nad Traktatem Konstytucyjnym, który miał wzmocnić politykę zagraniczną Unii Europejskiej, czyniąc ją spójną i widoczną na arenie międzynarodowej. Mimo wielu komplikacji związanych z reformą traktatową UE, dziś Belgowie stoją przed szansą sfinalizowania swoich wysiłków i uruchomienia Europejskiej Służby Działań Zewnętrznych – w rocznicę wejścia w życie Traktatu Lizbońskiego (1 grudnia 2009 r.). My, jako posłowie do Parlamentu Europejskiego wzmocnionego tym samym traktatem, możemy w tym pomóc. Po wielomiesięcznych negocjacjach delegacji PE z Catherine Ashton, wysoką przedstawicielką UE do spraw zagranicznych i polityki bezpieczeństwa, ESDZ nabiera bowiem kształtu postulowanego przez PE, a sprawozdanie Elmara Broka i Guya Verhofstadta stanowi ważny, podsumowujący prace dokument, który warto poprzeć. Co udało się PE wywalczyć w negocjacjach z wysoką przedstawicielką? Po pierwsze, wspólnotowy – a nie międzyrządowy – charakter Służby, czyli zapewnienie 60% stanowisk dla funkcjonariuszy UE. Po drugie, polityczną i budżetową kontrolę Służby przez PE, tj. możliwość przesłuchiwania kandydatów na szefów delegacji oraz kontrolę finansów instytucji – analogicznie do kontroli KE i RUE. Po trzecie, równomierny rozdział stanowisk z uwzględnieniem narodowości oraz płci, a także rewizję składu Służby w 2013 r. w celu skorygowania ewentualnej nierównowagi."@mt15
".
Negen jaar geleden is in Laken, tijdens het vorige voorzitterschap van België, begonnen met het werk aan het Grondwettelijk Verdrag dat het buitenlands beleid van de Europese Unie moest versterken door meer samenhang en betere zichtbaarheid in de internationale arena. Vele complicaties hebben de hervorming van de EU-Verdragen bemoeilijkt, maar nu hebben de Belgen de kans om hun inspanningen te bekronen met de lancering van de Europese dienst voor extern optreden op de eerste verjaardag van de inwerkingtreding van het Verdrag van Lissabon (1 december 2009). Als leden van het Europees Parlement, dat door datzelfde Verdrag is versterkt, kunnen wij daarbij helpen. Na maandenlange onderhandelingen van een delegatie van het Europees Parlement met Catherine Ashton, de hoge vertegenwoordiger van de Unie voor buitenlandse zaken en veiligheidsbeleid, ontwikkelt de EDEO zich namelijk in de door het Europees parlement gewenste richting. Het verslag van de heren Brok en Verhofstadt is een belangrijk document dat deze werkzaamheden samenvat en het verdient onze steun. Wat heeft het Europees Parlement weten te bereiken in de onderhandelingen met de hoge vertegenwoordiger? Ten eerste is het een gemeenschappelijke en geen intergouvernementele dienst geworden. Hierdoor is gewaarborgd dat 60 procent van de functionarissen wordt benoemd door de Europese Unie. Ten tweede zal het Europees Parlement politieke en budgettaire controle kunnen uitoefenen op de dienst. Dit betekent dat wij de mogelijkheid hebben om kandidaten voor de post van delegatiehoofd te horen en de financiën van de dienst te controleren, zoals wij dat ook bij de Commissie en de Raad doen. Ten derde komt er een evenwichtige verdeling van de posten, rekening houdend met nationaliteit en gender, waarbij in 2013 een evaluatie van de samenstelling van de dienst zal plaatsvinden om eventuele onevenwichtigheden te corrigeren."@nl3
"Em Laeken, há nove anos, durante a anterior Presidência belga, começou a ser elaborado o Tratado Constitucional, que se destinava a fortalecer a política externa da União Europeia, tornando-a coerente e visível na cena internacional. Apesar das múltiplas complicações no domínio das reformas dos tratados da UE, os belgas têm hoje a oportunidade de finalizar os seus esforços e de lançar o Serviço Europeu para a Acção Externa – no primeiro aniversário da entrada em vigor do Tratado de Lisboa, em 1 de Dezembro de 2009. Nós, enquanto deputados ao Parlamento Europeu, agora com poderes reforçados pelo Tratado, podemos participar nessa tarefa. Depois de muitos meses de negociações da delegação do Parlamento Europeu com a senhora Baronesa Ashton, Alta Representante da União para os Negócios Estrangeiros e a Política de Segurança, o SEAE está a desenvolver-se da forma defendida pelo Parlamento. O relatório dos senhores deputados Brok e Verhofstadt é um documento importante que resume todo este trabalho e é digno de apoio. Que ganhou o Parlamento nas negociações com a Alta Representante? Em primeiro lugar, um serviço diplomático da União Europeia, não um serviço intergovernamental, o que significa a garantia de que 60% dos cargos serão preenchidos mediante nomeação pela União Europeia. Em segundo lugar, a supervisão política e orçamental do SEAE pelo Parlamento, o que significa a competência para entrevistar candidatos para os cargos de chefe de delegação e para inspeccionar as finanças da instituição, como sucede no caso da Comissão e do Conselho. Em terceiro lugar, uma distribuição equitativa de cargos no que respeita a nacionalidade e a género, assim como uma reavaliação da composição do Serviço em 2013 para corrigir quaisquer desequilíbrios."@pt17
"La Laeken, acum nouă ani, în timpul Preşedinţiei belgiene, s-a început lucrul la Tratatul Constituţional, care avea ca scop consolidarea politicii externe a Uniunii Europene, făcând-o mai coezivă şi mai vizibilă pe scena internaţională. În ciuda mulţimii de complicaţii legate de reforma tratatelor UE, astăzi belgienii au ocazia de a-şi finaliza eforturile şi de a lansa Serviciul european pentru acţiune externă – cu ocazia primei aniversări a intrării în vigoare a Tratatului de la Lisabona, pe 1 decembrie 2009. Noi, în calitate de deputaţi ai unui Parlament European consolidat de Tratat, putem ajuta în această privinţă. După multe luni de negocieri ale delegaţiei Parlamentului European cu dna Ashton, Înaltul Reprezentant al Uniunii pentru afaceri externe şi politica de securitate, SEAE se dezvoltă în modul susţinut de către Parlament. Raportul dlui Brok şi dlui Verhofstadt reprezintă un document important, care rezumă toate aceste eforturi şi merită sprijinit. Ce a reuşit să câştige Parlamentul în negocierile cu Înaltul Reprezentant? În primul rând, un serviciu diplomatic al Uniunii Europene, nu un serviciu interguvernamental, iar acest lucru înseamnă o garanţie că 60 % din posturi vor fi ocupate de persoane desemnate de Uniunea Europeană. În al doilea rând, supravegherea politică şi bugetară a SEAE de către Parlament, ceea ce înseamnă posibilitatea de a intervieva candidaţi pentru posturile de şefi de delegaţie şi de a inspecta finanţele instituţiei, aşa cum facem în cazul Comisiei şi Consiliului. În al treilea rând, o distribuire egală a posturilor în ceea ce priveşte naţionalitatea şi genul şi o revizuire a alcătuirii serviciului în 2013, pentru a se corecta orice dezechilibre."@ro18
"Pred deviatimi rokmi, v čase predošlého belgického predsedníctva, v meste Laeken začala práca na ústavnej zmluve, ktorej zámerom bolo posilniť zahraničnú politiku Európskej únie a zabezpečiť, aby bola na zahraničnej scéne súdržná a viditeľná. Napriek mnohým komplikáciám v súvislosti s reformou zmlúv EÚ majú dnes Belgičania príležitosť dokončiť svoje úsilie a spustiť Európsku službu pre vonkajšiu činnosť, a to v prvé výročie nadobudnutia platnosti Lisabonskej zmluvy 1. decembra 2009. My ako poslanci Európskeho parlamentu posilneného touto Zmluvou v tom môžeme pomôcť. Po mnohých mesiacoch rokovaní delegácie Európskeho parlamentu s pani Ashtonovou, vysokou predstaviteľkou Únie pre zahraničné veci a bezpečnostnú politiku, sa ESVČ vyvíja spôsobom, ktorý Parlament presadzoval. Správa pána Broka a pána Verhofstadta je dôležitým dokumentom, ktorý je zhrnutím celej tejto práce a stojí za to podporiť ho. Čo sa Parlamentu podarilo presadiť v rokovaniach s vysokou predstaviteľkou? Po prvé, diplomatickú službu Európskej únie, nie medzivládnu službu, čo znamená záruku, že 60 % pozícií bude vymenovaných Európskou úniou. Po druhé, politický a rozpočtový dohľad Parlamentu nad ESVČ, čo znamená možnosť viesť rozhovory s uchádzačmi o pozície vedúcich delegácií a preskúmať financie inštitúcie, ako to robíme aj v prípade Komisie a Rady. Po tretie, rovnomerné rozdelenie pozícií z pohľadu národnosti a pohlavia, ako aj kontrolu zloženia služby v roku 2013 v záujme nápravy prípadnej nerovnováhy."@sk19
".
V Laeknu je pred devetimi leti med prejšnjim belgijskim predsedstvom začelo potekati delo v zvezi z Ustavno pogodbo, ki je bilo namenjeno okrepitvi zunanje politike Evropske unije, zaradi česar je postala povezana in vidna na mednarodnem prizorišču. Kljub mnogim zapletom, povezanim z reformo pogodb EU, imajo Belgijci danes možnost zaključiti svoja prizadevanja in v tek spraviti Evropsko službo za zunanje delovanje – na prvo obletnico začetka veljavnosti Lizbonske pogodbe 1. decembra 2009. Kot poslanci Evropskega parlamenta, ki smo s pogodbo dobili večjo moč, lahko pri tem pomagamo. Po več mesecih pogajanj delegacije Evropskega parlamenta z gospo Ashton, visoko predstavnico Unije za zunanje zadeve in varnostno politiko, se ESZD razvija na način, ki ga zagovarja Parlament. Poročilo gospoda Broka in gospoda Verhofstadta je pomemben dokument, v katerem je vse to delo povzeto, in ga velja podpreti. Kaj je Parlamentu uspelo pridobiti v pogajanjih z visoko predstavnico? Najprej, diplomatsko službo Evropske unije, ne medvladno službo, in to pomeni zagotovilo, da bo 60 % delovnih mest dodelila Evropska unija. Drugič, političen in proračunski nadzor službe ESZD s strani Parlamenta, ki pomeni zmožnost, da se s kandidati opravi razgovor za delovna mesta vodij delegacije in pregleda finance institucije, kakor to počnemo mi za Komisijo in Svet. Tretjič, enaka razdelitev delovnih mest v smislu nacionalnosti in spola in tudi revizija sestave službe leta 2013, da se popravijo morebitna neravnovesja."@sl20
"För nio år sedan under det föregående belgiska ordförandeskapet inleddes arbetet med det konstitutionella fördraget i Laeken. Avsikten var att förstärka EU:s utrikespolitik genom att göra den samstämmig och synlig på den internationella arenan. Trots många problem i samband med reformen av EU-fördragen har belgarna i dag möjlighet att slutföra sina insatser och att lansera den europeiska avdelningen för yttre åtgärder – på den första årsdagen av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009. Vi, i egenskap av ledamöter i ett parlament som har förstärkts genom fördraget, kan hjälpa till med detta. Efter många månaders förhandlingar mellan parlamentets delegation och Catherine Ashton, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, utvecklas EEAS på det sätt som parlamentet förespråkar. Elmar Broks och Guy Verhofstadts betänkande är ett viktigt dokument som sammanfattar allt detta arbete och som förtjänar stöd. Vad har parlamentet lyckats få igenom i förhandlingarna med den höga representanten? För det första, en EU-diplomattjänst, inte en mellanstatlig tjänst, vilket innebär att 60 procent av platserna kommer att fördelas av EU. För det andra, politisk och budgetmässig kontroll av EEAS från parlamentet, vilket innebär möjlighet att intervjua kandidater till platserna som delegationschefer och att kontrollera institutionens finanser, precis som vi gör för kommissionen och rådet. För det tredje, en jämn fördelning av platser i förhållande till nationalitet och kön samt en översyn av avdelningens sammansättning år 2013 för att korrigera eventuella obalanser."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples