Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2010-07-08-Speech-4-120"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20100708.5.4-120"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Monsieur le Président, Madame la Commissaire, Monsieur le Commissaire, je crois qu’il faut noter la convergence de la commission de la pêche et de la commission du commerce international de ce Parlement sur le constat et sur les propositions présentées dans ce cadre.
Cela a été dit: la pêche est un secteur extrêmement important pour l’aménagement du territoire, pour l’emploi, pour l’identité culturelle en Europe. C’est aussi un secteur qui, aujourd’hui, a un impact extrêmement fort sur les ressources halieutiques, et une très grande majorité des stocks sont aujourd’hui considérablement surexploités. Et l’on voudrait trop souvent nous faire croire que, finalement, l’objectif d’une politique commune des pêches européenne consisterait à adapter le secteur de la pêche à une globalisation des échanges de produits de la pêche dont on voit aujourd’hui les impacts extrêmement durs, que ce soit en matière sociale, en matière économique et, évidemment, en matière environnementale.
Nous défendons donc activement une intégration beaucoup plus forte de critères sociaux et environnementaux dans les accords commerciaux quand il s’agit des produits de la pêche. Nous soutenons l’idée de retirer les produits de la pêche de l’AMNA, parce qu’un poisson n’est pas une chaussette ou une machine à laver, c’est un enjeu absolument essentiel en matière de sécurité alimentaire, en matière de biodiversité. Mais il faut être clair. À partir du moment où nous portons ceci dans la négociation internationale, il faut que notre politique européenne soit exemplaire, qu’on aille vers plus de pêcheurs, mieux rémunérés et qui ne surexploitent pas les stocks, dans nos eaux territoriales comme dans les eaux territoriales où nous achetons des droits de pêche."@fr8
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"−
Pane předsedající, komisaři, myslím, že musíme vzít na vědomí konvergenci výborů tohoto Parlamentu pro rybolov a pro mezinárodní obchod v této věci a v návrzích předložených v souvislosti s ní.
Jak již bylo řečeno, rybolov je velmi důležitým odvětvím pro územní plánování, zaměstnanost a kulturní identitu v Evropě. Je to také odvětví, které má značně silný dopad na rybolovné zdroje, přičemž v současné době je naprostá většina populace ryb vystavena nadměrnému rybolovu. Lidé si příliš často myslí, že konečným cílem evropské společné rybářské politiky je přizpůsobit odvětví rybolovu globalizovanému obchodu s produkty z ryb, jejichž extrémně krutých důsledků, ať sociálních, hospodářských nebo ekologických, jsme dnes svědky.
Z tohoto důvodu aktivně prosazujeme daleko silnější začlenění sociálních a ekologických kritérií do obchodních dohod o produktech rybolovu. Podporujeme myšlenku vyjmutí těchto produktů z pravidel pro přístup na trh s nezemědělskými produkty (NAMA), protože ryby nejsou ponožky nebo pračky, a jsou naprosto klíčové pro potravinou bezpečnost a biologickou rozmanitost. Aby však bylo jasno. Jelikož přinášíme tuto myšlenku na mezinárodní jednání, naše evropská politika musí jít příkladem a musíme směřovat k tomu, abychom měli lépe placené rybáře, kteří nedrancují populace ryb, ať už v našich teritoriálních vodách nebo tam, kde si koupíme práva na rybolov."@cs1
"Hr. formand, kommissærer! Jeg mener, vi bør bemærke konvergensen mellem Parlamentets Fiskeriudvalg og dets Udvalg om International Handel i dette anliggende og i de forslag, der er fremlagt i forbindelse hermed.
Det er blevet sagt, at fiskeriet er en yderst vigtig sektor for den fysiske planlægning, beskæftigelsen og den kulturelle identitet i Europa. Det er også en sektor, som har en yderst kraftig indvirkning på fiskeressourcerne, og et stort flertal af bestandene er i dag i betydelig grad overfiskede. Det sker for tit, at folk gerne vil have os til at tro, at det endelige mål for en fælles fiskeripolitik i Europa er at tilpasse fiskerisektoren til den globaliserede handel med fiskerivarer, hvis yderst barske virkninger vi kan se i dag både socialt, økonomisk og naturligvis miljømæssigt set.
Vi går derfor aktivt ind for en meget stærkere indarbejdning af sociale og miljømæssige kriterier i handelsaftaler om fiskerivarer. Vi støtter idéen om at fjerne fiskerivarer fra reglerne om markedsadgang for ikkelandbrugsvarer (NAMA-reglerne), idet en fisk ikke er en strømpe eller en vaskemaskine, den er absolut afgørende for fødevaresikkerheden og biodiversiteten. Vi skal imidlertid være "rene". Eftersom vi bringer dette ind i internationale forhandlinger, skal vores EU-politik være eksemplarisk, og vi skal bevæge os i retning af at få flere fiskere, der får bedre priser, og som ikke overfisker fiskebestandene, hverken i vores territorialfarvande eller i farvande, hvor vi køber fiskerettigheder."@da2
"−
Herr Präsident, Frau Kommissarin, Herr Kommissar, ich denke, wir müssen die Übereinstimmung des Fischereiausschusses und des Ausschusses für internationalen Handel dieses Parlaments in dieser Angelegenheit und der in Verbindung damit eingebrachten Vorschläge beachten.
Es wurde gesagt, das Fischerei ein extrem wichtiger Sektor für Raumplanung, Beschäftigung und kulturelle Identität in Europa ist. Es ist auch ein Sektor, der eine extrem starke Auswirkung auf Fischereiressourcen hat, und heute ist eine große Mehrheit der Bestände deutlich überfischt. Allzu oft möchten Menschen uns glauben machen, dass das ultimative Ziel einer europäischen gemeinsamen Fischereipolitik darin besteht, den Fischereisektor an einen globalisierten Handel von Fischereiprodukten anzupassen; die extrem schweren Auswirkungen, ob sozialer, wirtschaftlicher oder natürlich ökologischer Natur, können wir heute sehen.
Wir verteidigen daher aktiv eine deutlich stärkere Integration sozialer und ökologischer Kriterien in Handelsabkommen zu Fischereiprodukten. Wir unterstützen die Idee, Fischereiprodukte von den Vorschriften über den Marktzugang für nichtlandwirtschaftliche Erzeugnisse (NAMA) auszunehmen, da ein Fisch keine Socke oder Waschmaschine ist, er ist unabdingbar für Ernährungssicherheit und Artenvielfalt. Wir müssen jedoch deutlich sein. Da wir dies in internationale Verhandlungen einbringen, muss unsere europäische Politik vorbildlich sein und wir müssen uns dahin bewegen, dass wir mehr und besser bezahlte Fischer haben, die Fischbestände nicht überfischen, weder in unseren territorialen Gewässern noch in solchen, in denen wir Fangrechte kaufen."@de9
"−
Κύριε Πρόεδρε, κυρία και κύριε Επίτροπε, φορνώ ότι πρέπει να επισημανθεί η σύγκλιση της Επιτροπής Αλιείας και της Επιτροπής Διεθνούς Εμπορίου του Κοινοβουλίου στο παρόν θέμα, καθώς και στις συναφείς προτάσεις που παρουσιάστηκαν.
Αναφέρθηκε ότι η αλιεία αποτελεί εξαιρετικά σημαντικό τομέα για τον χωροταξικό σχεδιασμό, την απασχόληση και την πολιτιστική ταυτότητα στην Ευρώπη. Αποτελεί επίσης τομέα με ισχυρότατο αντίκτυπο στους αλιευτικούς πόρους, και, επί του παρόντος, διαπιστώνεται αισθητή υπεραλίευση της ευρείας πλειονότητας των αποθεμάτων. Κληθήκαμε πολύ συχνά να πιστέψουμε ότι ο απώτερος σκοπός της ευρωπαϊκής κοινής αλιευτικής πολιτικής είναι η προσαρμογή του τομέα της αλιείας στις παγκοσμιοποιημένες εμπορικές συναλλαγές αλιευτικών προϊόντων, οι δριμύτατες επιπτώσεις των οποίων είναι πλέον ορατές, είτε σε κοινωνικό και οικονομικό επίπεδο είτε, ασφαλώς, σε περιβαλλοντικό επίπεδο.
Κατά συνέπεια, τασσόμαστε σθεναρά υπέρ της ενσωμάτωσης περισσότερων κοινωνικών και περιβαλλοντικών κριτηρίων στις εμπορικές συμφωνίες που αφορούν τα αλιευτικά προϊόντα. Υποστηρίζουμε την ιδέα της απόσυρσης των προϊόντων αλιείας από τους κανόνες της πρόσβασης στις μη γεωργικές αγορές (NAMA), διότι ένα ψάρι δεν είναι κάλτσα ή πλυντήριο ρούχων· είναι ζωτικής σημασίας για την ασφάλεια των τροφίμων και τη βιοποικιλότητα. Ωστόσο, πρέπει να είμαστε σαφείς. Εφόσον θέτουμε το εν λόγω ζήτημα σε διεθνείς διαπραγματεύσεις, η ευρωπαϊκή μας πολιτική πρέπει να είναι υποδειγματική και πρέπει να θέσουμε ως στόχο την αύξηση του αριθμού και των αμοιβών των αλιέων, οι οποίοι δεν θα προβαίνουν σε υπεραλίευση των ιχθυαποθεμάτων, είτε στα δικά μας χωρικά ύδατα είτε σε εκείνα όπου αγοράζουμε αλιευτικά δικαιώματα."@el10
"−
Mr President, Commissioners, I think we must note the convergence of this Parliament’s Committee on Fisheries and its Committee on International Trade on this matter and on the proposals presented in connection with it.
It has been said that fishing is an extremely important sector for spatial planning, employment and cultural identity in Europe. It is also a sector which has an extremely strong impact on fisheries resources, and today a great majority of stocks are considerably overfished. Too often people would have us believe that the ultimate objective of a European common fisheries policy is to adapt the fisheries sector to globalised trade in fishery products, the extremely harsh effects of which we can see today, whether it be socially, economically or, of course, environmentally.
We therefore actively defend much stronger integration of social and environmental criteria into trade agreements regarding fishery products. We support the idea of withdrawing fishery products from non-agricultural market access (NAMA) rules, because a fish is not a sock or a washing machine, it is absolutely crucial to food security and biodiversity. However, we must be clear. Since we are bringing this into international negotiations, our European policy must be exemplary and we must move in the direction of having more and better paid fishermen who do not overexploit fish stocks, either in our territorial waters or in those in which we buy fishing rights."@en4
"−
Señor Presidente, señores Comisarios, creo que debemos tomar nota de la convergencia de esta Comisión de Pesca del Parlamento y su Comisión de Comercio Internacional sobre esta cuestión y sobre las propuestas presentadas al respecto.
Se ha dicho que la pesca es un sector muy importante para la ordenación del territorio, el empleo y la identidad cultural de Europa. También es un sector que tiene un impacto muy fuerte sobre los recursos pesqueros, y hoy en día la gran mayoría de las poblaciones están sobreexplotadas considerablemente en términos pesqueros. Con demasiada frecuencia, la gente nos quiere hacer creer que el objetivo último de una política europea común de pesca es adaptar el sector de la pesca al comercio globalizado en productos de la pesca, cuyas repercusiones de suma dureza podemos observar hoy en día, ya sea a nivel social, económico o, cómo no, medioambiental.
Por lo tanto, defendemos activamente la integración mucho más fuerte de los criterios sociales y ambientales en los acuerdos comerciales sobre productos pesqueros. Apoyamos la idea de retirar las normas de los productos pesqueros de acceso a los mercados no agrícolas (AMNA), porque un pez no es un calcetín ni una lavadora, es absolutamente crucial para la seguridad alimentaria y la biodiversidad. Sin embargo, debemos ser claros. Habida cuenta de que estamos introduciendo esto en las negociaciones internacionales, nuestra política europea debe ser ejemplar y debemos movernos en la dirección de contar con más pescadores que reciban mejores retribuciones y que no sobreexploten las poblaciones de peces, ni en nuestras aguas territoriales ni en aquellas en las que compramos derechos de pesca."@es21
"−
Lugupeetud juhataja, austatud volinikud! Minu arvates peame tähele panema Euroopa Parlamendi kalanduskomisjoni ja rahvusvahelise kaubanduse komisjoni vastastikust lähenemist selles küsimuses ja sellega seoses esitatud ettepanekutes.
On räägitud sellest, et kalandus on Euroopa ruumilise planeerimise, tööhõive ja kultuurilise identiteedi jaoks ülimalt tähtis sektor. Samuti on see sektor, millel on väga tugev mõju kalavarudele, kusjuures praegu toimub enamiku varude puhul märkimisväärne ülepüük. Liigagi sageli tahaksid inimesed panna meid uskuma, et Euroopa ühise kalanduspoliitika peamine eesmärk on kohandada kalandussektor üleilmse kalandustoodete kaubandusega, mille ülimalt karmi mõju me näeme praegu nii sotsiaalses, majanduslikus kui ka muidugi keskkonna mõttes.
Seega kaitseme aktiivselt sotsiaalsete ja keskkonnakriteeriumide palju tugevamat lõimimist kalandustooteid puudutavatesse kaubanduslepingutesse. Me toetame ideed, et kalandustooted tuleks eemaldada mittepõllumajandustoodete turulepääsu reguleerivate eeskirjade kohaldamisalast, sest kala ei ole sokk või pesumasin, vaid sellel on ülim tähtsus toiduga kindlustatuse ja bioloogilise mitmekesisuse seisukohalt. Kuid meie tegevus peab olema selge. Kuna me toome selle sisse rahvusvahelistesse läbirääkimistesse, peab Euroopa poliitika olema eeskujulik ja me peame liikuma selle poole, et meil oleks rohkem ja paremini tasustatud kalureid, kes ei kurnaks kalavarusid ära ei meie territoriaalvetes ega seal, kus me ostame kalastusõigusi."@et5
". −
Arvoisa puhemies, arvoisat komission jäsenet, mielestäni meidän on pantava merkille Euroopan parlamentin kalatalousvaliokunnan ja kansainvälisen kaupan valiokunnan lähentyminen tämän asian samoin kuin tässä yhteydessä esitettyjen ehdotusten osalta.
On todettu, että kalastus on Euroopassa äärimmäisen tärkeä toimiala aluesuunnittelun, työllisyyden ja kulttuuri-identiteetin kannalta. Se on myös ala, jolla on erityisen voimakas vaikutus vesiluonnonvaroihin, ja nykyisin valtaosa kalakannoista on merkittävästi liikakalastettuja. Liian usein ihmiset haluavat vakuuttaa, että EU:n yhteisen kalastuspolitiikan perimmäisenä tavoitteena on mukauttaa kalatalousala kalastustuotteiden maailmankauppaan, jonka äärimmäisen rajut sosiaaliset ja taloudelliset vaikutukset sekä tietenkin ympäristövaikutukset ovat nykyään nähtävissä.
Siksi ajamme aktiivisesti sosiaalisten ja ympäristöä koskevien kriteerien paljon laajempaa sisällyttämistä kalastustuotteita koskeviin kauppasopimuksiin. Kannatamme ajatusta kalastustuotteiden poistamisesta muiden kuin maataloustuotteiden markkinoille pääsyä (Non-Agricultural Market Access, NAMA) koskevista säännöistä, sillä kala ei ole tuote samassa merkityksessä kuin sukka tai pesukone, vaan aivan olennainen osa elintarviketurvaa ja biologista monimuotoisuutta. Meidän on kuitenkin tehtävä kantamme selväksi. Koska aiomme käsitellä tätä asiaa kansainvälisissä neuvotteluissa, EU:n politiikan on oltava mallikelpoista, ja meidän on asetettava tavoitteeksi paremmin ansaitsevien kalastajien määrän lisääminen, etteivät he liikakalastaisi kalakantoja EU:n aluevesillä tai niillä vesillä, josta se ostaa kalastusoikeuksia."@fi7
".
Elnök úr, biztos asszony és biztos úr, úgy vélem, hogy meg kel jegyeznünk, hogy a Parlament Halászati Bizottsága és Nemzetközi Kereskedelmi Bizottsága azonos álláspontot képvisel ez ügyben és az üggyel kapcsolatban benyújtott javaslatok tekintetében.
Elhangzott, hogy a halászat kifejezetten fontos ágazat Európában a területrendezés, a foglalkoztatás és a kulturális identitás szempontjából. Szintén ez az az ágazat, amely nagyon erős hatással van a halászati erőforrásokra, és ma a halállományok nagy többségét lényegesen túlhalásszák. Az emberek gyakorta azt szeretnék elhitetni velünk, hogy az európai közös halászati politika végső célkitűzése a halászati ágazatnak a halászati termékek globalizált kereskedelméhez való alkalmazása, amelynek durva hatásait napjainkban tapasztalhatjuk, akár szociális, akár gazdasági, vagy akár – természetesen – környezetvédelmi szempontból.
Ezért hathatósan kiállunk amellett, hogy a szociális és környezetvédelmi követelmények sokkal fokozottabb mértékben kerüljenek be a halászati termékekre vonatkozó kereskedelmi megállapodásokba. Támogatjuk az elképzelést, hogy a halászati termékek kerüljenek ki a nem mezőgazdasági piaci hozzáférésre (NAMA) vonatkozó szabályok alól, mert a hal nem zokni vagy mosógép, hanem kulcsfontosságú az élelmezésbiztonság és a biodiverzitás szempontjából. Mindazonáltal egyértelműnek kell lennünk. Mivel nemzetközi tárgyalásokon hozakodunk elő ezzel, európai politikánknak példamutatónak kell lennie, és arra kell törekednünk, hogy a halászok legyenek többen, és legyenek jobban megfizetve azok, akik nem halásszák túl a halállományokat, sem a saját felségvizeinken, sem azokon a vizeken, amelyekre halászati jogot vásároltunk."@hu11
"−
Signor Presidente, signori Commissari, mi sembra opportuno notare la convergenza che si è creata tra la commissione per la pesca e la commissione per il commercio internazionale del Parlamento sulla questione in oggetto e sulle proposte presentate in questo ambito.
Come abbiamo detto, la pesca è un settore estremamente importante per l’assetto del territorio, per l’occupazione, per l’identità culturale dell’Europa. Si tratta inoltre di un settore che oggi esercita un forte impatto sulle risorse alieutiche; in effetti oggi gran parte degli stock è soggetta a un eccessivo sfruttamento. E troppo spesso vogliono farci credere che l’obiettivo finale di una politica comune della pesca europea sarebbe quello di adattare il settore della pesca alla globalizzazione del commercio dei prodotti della pesca di cui oggi constatiamo le gravi conseguenze, in campo sociale, economico e ovviamente ambientale.
Negli accordi commerciali sui prodotti della pesca quindi ci leviamo in difesa di un’integrazione ancora più forte dei criteri sociali e ambientali. Sosteniamo l’idea di svincolare i prodotti della pesca dalle norme NAMA, perché un pesce non è un calzino né una lavatrice, ma un elemento cruciale per la sicurezza alimentare e la biodiversità. Dobbiamo essere chiari. Dal momento che abbiamo deciso di sottoporre la questione ai negoziati internazionali, la nostra politica europea dovrà essere esemplare, più orientata ai pescatori, che hanno diritto a migliori retribuzioni ma non possono sfruttare eccessivamente gli stock ittici, né nelle nostre acque territoriali, né nelle acque in cui acquistiamo diritti di pesca."@it12
"−
Pone pirmininke, Komisijos nariai, manau, kad turime atkreipti dėmesį į šio Parlamento Žuvininkystės komiteto ir Tarptautinės prekybos komiteto nuomonių šiuo klausimu ir šiuo klausimu pateiktų pasiūlymų supanašėjimą.
Buvo pasakyta, kad žuvininkystė yra nepaprastai svarbi Europos teritorijų planavimui, užimtumui ir kultūriniam tapatumui. Tai taip pat yra sektorius, kuris turi nepaprastai stiprų poveikį žuvininkystės ištekliams, o didžioji jo išteklių dalis šiandien yra gerokai pereikvota. Labai dažnai žmonės turėtų mumis patikėti, kad galutinis Europos bendros žuvininkystės politikos tikslas yra pritaikyti žuvininkystės sektorių prie globalizuotos prekybos žuvininkystės produktais, kurios itin skaudžias pasekmes šiandien galime pastebėti socialiniu ir ekonominiu arba, žinoma, aplinkosaugos požiūriu.
Todėl aktyviai giname daug didesnę socialinių ir aplinkosaugos kriterijų integraciją į prekybos susitarimus dėl žuvininkystės produktų. Pritariame žuvininkystės produktų išbraukimo iš patekimo į ne žemės ūkio produktų rinką (NAMA) taisyklių idėjai, nes žuvis yra ne kojinė arba skalbyklė, o aprūpinimui maistu užtikrinti ir biologinei įvairovei būtinas dalykas. Tačiau turime būti atviri. Kadangi šį klausimą keliame tarptautinėse derybose, mūsų Europos politika turi būti pavyzdinė ir turime siekti turėti daugiau ir geriau apmokamų žvejų, kurie nepereikvoja žuvų išteklių mūsų teritoriniuose vandenyse arba tuose vandenyse, kuriuose perkame žvejybos teises."@lt14
"−
Priekšsēdētāja kungs, komisāres kundze, komisāra kungs! Manuprāt, mums jāatzīmē EP Zivsaimniecības komitejas un Starptautiskās tirdzniecības komitejas vienošanās par šo jautājumu un šajā saistībā iesniegtajiem priekšlikumiem.
Izskanēja viedoklis, ka zivsaimniecība ir ārkārtīgi svarīga nozare attiecībā uz teritoriālo plānošanu, nodarbinātību un kultūras identitāti Eiropā. Šī nozare arī īpaši spēcīgi ietekmē zivsaimniecības resursus, turklāt patlaban attiecībā uz lielāko daļu krājumu konstatēta ievērojama pārzveja. Pārāk bieži mums liek uzskatīt, ka Eiropas kopējās zivsaimniecības politikas galvenais mērķis ir pielāgot zivsaimniecības nozari globalizētajai zivsaimniecības produktu tirdzniecībai, kuras ļoti smagās sekas mēs varam redzēt patlaban — gan sociālajā un ekonomikas, gan, protams, vides jomā.
Tādēļ mēs aktīvi aizstāvam sociālo un vides kritēriju intensīvāku integrāciju tirdzniecības nolīgumos attiecībā uz zivsaimniecības produktiem. Mēs atbalstām viedokli par to, ka uz zivsaimniecības produktiem nav attiecināmi noteikumi par nelauksaimniecisko produktu tirgus pieejamību, jo zivis nav pielīdzināmas zeķēm vai veļas mazgājamām mašīnām; šim resursam ir vitāli būtiska nozīme attiecībā uz nodrošinātību ar pārtiku un bioloģisko daudzveidību. Tomēr mums jārunā skaidra valoda. Tā kā šo jautājumu mēs risinām starptautiskās sarunās, ES politikai jābūt priekšzīmīgai, un mums jāvirzās uz to, lai arvien vairāk būtu tādu zvejnieku, kuri saņem labāku samaksu un kuru nozveja nav pārmērīga, un tas attiecas gan uz mūsu teritoriālajiem ūdeņiem, gan tiem, kuros mēs iegādājamies zvejas tiesības."@lv13
"Monsieur le Président, Madame la Commissaire, Monsieur le Commissaire, je crois qu'il faut noter la convergence de la commission de la pêche et de la commission du commerce international de ce Parlement sur le constat et sur les propositions présentées dans ce cadre.
Cela a été dit: la pêche est un secteur extrêmement important pour l'aménagement du territoire, pour l'emploi, pour l'identité culturelle en Europe. C'est aussi un secteur qui, aujourd'hui, a un impact extrêmement fort sur les ressources halieutiques, et une très grande majorité des stocks sont aujourd'hui considérablement surexploités. Et l'on voudrait trop souvent nous faire croire que, finalement, l'objectif d'une politique commune des pêches européenne consisterait à adapter le secteur de la pêche à une globalisation des échanges de produits de la pêche dont on voit aujourd'hui les impacts extrêmement durs, que ce soit en matière sociale, en matière économique et, évidemment, en matière environnementale.
Nous défendons donc activement une intégration beaucoup plus forte de critères sociaux et environnementaux dans les accords commerciaux quand il s'agit des produits de la pêche. Nous soutenons l'idée de retirer les produits de la pêche de l'AMNA, parce qu'un poisson n'est pas une chaussette ou une machine à laver, c'est un enjeu absolument essentiel en matière de sécurité alimentaire, en matière de biodiversité. Mais il faut être clair. À partir du moment où nous portons ceci dans la négociation internationale, il faut que notre politique européenne soit exemplaire, qu'on aille vers plus de pêcheurs, mieux rémunérés et qui ne surexploitent pas les stocks, dans nos eaux territoriales comme dans les eaux territoriales où nous achetons des droits de pêche."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, commissarissen, ik geloof dat we nota moeten nemen van het feit dat de standpunten van de Commissie visserij en die van de Commissie internationale handel met betrekking tot dit onderwerp en de ermee samenhangende voorstellen vrij goed met elkaar overeenkomen.
Er is hier gezegd dat de visserij voor de ruimtelijke ordening, de werkgelegenheid en de culturele identiteit van Europa een heel belangrijke sector is. Het is ook een sector die een grote impact heeft op de visbestanden, en het overgrote deel van die bestanden wordt thans in sterke mate overbevist. Men wil ons maar al te vaak doen geloven dat de uiteindelijke doelstelling van het Europees gemeenschappelijk visserijbeleid erin bestaat de visserijsector aan te passen aan de wereldwijde handel in visserijproducten. De gevolgen van die opvatting kunnen we nu waarnemen, in economische en sociale zin maar uiteraard ook in milieuopzicht.
Wij willen er daarom actief aan meewerken dat sociale en milieucriteria een groter gewicht krijgen in handelsovereenkomsten inzake visserijproducten. Wij steunen het idee om visserijproducten niet langer onder de regels voor markttoegang voor niet-landbouwproducten (NAMA) te laten vallen, omdat vissen geen sokken of wasmachines zijn, maar wel absoluut onmisbaar voor de biodiversiteit en onze voedselzekerheid. We moeten echter wel duidelijk zijn. Als we dit punt bij internationale onderhandelingen willen laten meespelen, dan moeten we ons zelf wel voorbeeldig gedragen, en dat betekent dat er meer en beter betaalde vissers moeten komen die de bestanden niet overbevissen, of dat nu in de eigen territoriale wateren gebeurt of in de territoriale wateren waarvoor wij visrechten kopen."@nl3
"−
Panie przewodniczący, pani komisarz, panie komisarzu! Sądzę, że musimy mieć na uwadze zbieżność opinii Komisji Rybołówstwa i Komisji Handlu Międzynarodowego w Parlamencie Europejskim zarówno w tej kwestii, jak i w kwestii przedstawionych propozycji.
Sektor rybołówstwa uznano za niezmiernie istotny z punktu widzenia planowania przestrzennego, zatrudnienia i tożsamości kulturowej w Europie. Sektor ten ma również bardzo silny wpływ na zasoby rybołówstwa, natomiast zdecydowaną większość z nich charakteryzuje obecnie znaczne przełowienie. Zbyt często ludzie utwierdzali nas w przekonaniu, że ostatecznym celem europejskiej wspólnej polityki rybołówstwa jest dostosowanie sektora rybołówstwa do zglobalizowanego handlu produktami rybołówstwa, czego skrajnie niemiłych skutków dzisiaj doświadczamy tak w wymiarze społecznym, gospodarczym, jak i oczywiście środowiskowym.
W związku z tym aktywnie opowiadamy się za większą integracją kryteriów społecznych i środowiskowych w umowach handlowych dotyczących produktów rybołówstwa. Popieramy pomysł, aby produkty rybołówstwa wyłączyć spod zasad dotyczących dostępu do rynku dla towarów nierolnych (NAMA), ponieważ ryba to nie skarpetka ani pralka i ma zdecydowanie zasadnicze znaczenie w kategoriach bezpieczeństwa żywnościowego i bioróżnorodności. Musimy jednak zachować jasność. Zważywszy, że jest to przedmiot naszych negocjacji na szczeblu międzynarodowym, nasza polityka europejska musi być przykładowa oraz musimy dążyć do tego, abyśmy mieli więcej i lepiej opłacanych rybaków, którzy nie dopuszczają się nadmiernej eksploatacji zasobów rybnych ani na naszych wodach terytorialnych, ani na wodach, na których wykupujemy sobie uprawnienia do połowów."@pl16
"−
Senhor Presidente, Senhores Comissários, penso que deve ser realçada a convergência entre a Comissão das Pescas e a Comissão do Comércio Internacional deste Parlamento na presente matéria e no que respeita às propostas apresentadas no mesmo âmbito.
Foi dito que as pescas são um sector de extrema importância para o ordenamento do território, o emprego e a identidade cultural na Europa. É também um sector que tem um impacto extremamente forte nos recursos piscícolas e hoje uma grande maioria das unidades populacionais de peixes encontra-se consideravelmente sobreexplorada. Muitas vezes as pessoas quiseram fazer-nos crer que o objectivo último de uma política comum das pescas europeia seria adaptar o sector das pescas ao comércio globalizado em matéria de produtos das pescas, cujos efeitos extremamente cruéis podemos hoje constatar, seja em termos sociais, económicos ou, evidentemente, ambientais.
Por isso, somos defensores activos de uma integração muito mais profunda de critérios sociais e ambientais nos acordos de comércio relativos aos produtos da pesca. Apoiamos a ideia de retirar os produtos da pesca do âmbito das normas de acesso ao mercado não-agrícola (NAMA), porque um peixe não é uma meia ou uma máquina de lavar, e isso é absolutamente crucial para a segurança alimentar e a biodiversidade. No entanto, temos de ser claros. Ao trazermos esta temática para as negociações internacionais, a nossa política europeia tem de ser exemplar e temos de nos esforçar para que haja mais pescadores e para que sejam melhor pagos, que não explorem as populações de peixes acima dos limites, quer nas nossas águas territoriais quer naquelas onde adquirimos direitos de pesca."@pt17
"−
Dle președinte, stimați comisari, cred că trebuie să observăm convergența dintre Comisia pentru pescuit și Comisia pentru comerţ internaţional din Parlament în această privință și în privinţa propunerilor prezentate legate de aceasta.
S-a spus că pescuitul este un sector extrem de important pentru planificarea spațială, ocuparea forței de muncă și identitatea culturală în Europa. De asemenea, este un sector care are un impact extrem de puternic asupra resurselor de pescuit și astăzi, o mare majoritate de rezerve sunt pescuite în mod excesiv. De prea multe ori, oamenii ne fac să credem că obiectivul final al unei politici europene comune în domeniul pescuitului este de a adapta sectorul pescuitului la comerțul globalizat cu produse de pescuit, ale cărui efecte negative le putem vedea astăzi, la nivel social, economic sau ecologic.
Prin urmare, apărăm în mod activ o integrare mult mai puternică a criteriilor sociale și ecologice în acordurile comerciale privind produsele de pescuit. Susținem ideea retragerii produselor de pescuit de la normele APNA (accesul la pieţele neagricole) deoarece un pește nu este o șosetă sau o mașină de spălat, este absolut crucial pentru securitatea alimentară și biodiversitate. Cu toate acestea, trebuie să fim clari. Întrucât abordăm acest aspect în cadrul negocierilor internaționale, politica noastră europeană trebuie să fie exemplară și trebuie să încercăm să avem pescari mai mulți și mai bine plătiți care nu supraexploatează rezervele de pește, nici în apele noastre teritoriale, nici în cele în care cumpărăm drepturi de pescuit."@ro18
"−
Vážený pán predsedajúci, pani komisárka, pán komisár, myslím si, že musíme vziať na vedomie konvergenciu Výboru pre rybné hospodárstvo a Výboru pre medzinárodný obchod Európskeho parlamentu týkajúcu sa tejto veci, ako aj návrhov, ktoré boli v súvislosti s tým predložené.
Bolo povedané, že rybárstvo je mimoriadne dôležité odvetvie z hľadiska územného plánovania, zamestnanosti a kultúrnej identity v Európe. Toto odvetvie má tiež mimoriadne silný vplyv na zdroje rybného hospodárstva a dnes je väčšina populácie rýb ohrozená nadmerným výlovom. Ľudia by nás chceli príliš často presvedčiť, že hlavným cieľom spoločnej európskej politiky rybného hospodárstva je prispôsobenie odvetvia rybolovu globalizovanému obchodu s produktmi rybolovu, ktorého mimoriadne nepriaznivé účinky, či už sociálne, hospodárske, alebo environmentálne, dnes môžeme vidieť.
Preto sa aktívne zasadzujeme za oveľa výraznejšie začlenenie sociálnych a environmentálnych kritérií do obchodných zmlúv v súvislosti s produktmi rybolovu. Podporujeme myšlienku, aby produkty rybolovu už nepodliehali pravidlám prístupu na trh s nepoľnohospodárskymi výrobkami (NAMA), pretože ryby nie sú ponožky alebo práčky; je to absolútne nevyhnutné pre bezpečnosť potravín a biodiverzitu. Musíme sa však jasne vyjadriť. Keďže túto vec predkladáme na medzinárodných rokovaniach, naša európska politika musí byť príkladná a musíme sa posunúť tak, aby sme mali viac a lepšie platených rybárov, od ktorých populáciám rýb nehrozí nadmerný výlov, či už v našich teritoriálnych vodách, alebo vo vodách, v ktorých si práva na rybolov musíme kupovať."@sk19
"−
Gospod predsednik, komisarja, mislim, da moramo upoštevati zbliževanja parlamentarnega odbora za ribištvo in odbora za mednarodno trgovino glede te zadeve in glede predstavljenih predlogov v zvezi z njo.
Povedano je bilo, da je ribištvo izredno pomemben sektor za prostorsko načrtovanje, zaposlovanje in kulturno identiteto v Evropi. Prav tako je to tudi sektor, ki ima izredno močan vpliv na ribiške vire in danes je velika večina staležev močno prekomerno lovljena. Prepogosto nas ljudje prepričujejo, da je končni cilj skupne evropske ribiške politike prilagoditi sektor ribištva globalizirani trgovini z ribiškimi proizvodi, katerega izredno krutim učinkom smo lahko priča danes, naj bo to v socialnem, gospodarskem ali seveda okoljskem smislu.
Zato aktivno zagovarjamo mnogo strožje povezovanje socialnih in okoljskih meril v trgovinske sporazume glede ribiških proizvodov. Podpiramo zamisel umika ribiških proizvodov iz pravil o dostopu na nekmetijske trge (NAMA), ker ribe niso nogavice ali pralni stroji, povsem odločilne so za varnost hrane in biotsko raznovrstnost. Vendar pa moramo biti jasni. Ker to vključujemo v mednarodna pogajanja, mora biti naša evropska politika vzorna in se moramo gibati v tej smeri, da bomo imeli več in bolje plačanih ribičev, ki ne bodo prekomerno izkoriščali ribjih staležev, niti v naših teritorialnih vodah niti v tistih, kjer kupujemo ribolovne pravice."@sl20
"−
Herr talman, herr och fru kommissionsledamot! Jag tror att vi bör notera samstämmigheten mellan parlamentets fiskeriutskott och utskottet för internationell handel kring den här frågan och de förslag som har lagts fram i anknytning till detta.
Det har sagts att fisket utgör en ytterst viktig sektor för fysisk planering, sysselsättning och kulturell identitet i Europa. Det är också en sektor som har mycket stor inverkan på fiskeriresurserna, och i dag har huvudparten av beståndet i hög grad överfiskats. Alltför ofta vill man få oss att tro att det yttersta målet med den europeiska gemensamma fiskeripolitiken är att anpassa fiskerisektorn till en globaliserad handel med fiskeriprodukter, något som vi i dag kan se de mycket hårda effekterna av, oavsett om dessa är sociala, ekonomiska eller också förstås miljömässiga.
Därför stöder vi aktivt att sociala kriterier och miljökriterier integreras ännu mer i de handelsavtal som rör fiskeriprodukter. Vi stöder idén om att undanta fiskeriprodukter från de industriella reglerna om marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter eftersom en fisk inte är en strumpa eller en tvättmaskin – den är absolut nödvändig för livsmedelssäkerheten och den biologiska mångfalden. Vi måste dock vara tydliga. Tar vi med vår europeiska politik i de internationella förhandlingarna måste denna vara exemplarisk och vi måste ställa in siktet mot att få fler och bättre betalda fiskare som inte överexploaterar fiskbestånden, varken inom vårt territorialvatten eller där vi köper fiskerättigheter."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Yannick Jadot,"15,8
|
lpv:videoURI |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples