Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2010-07-08-Speech-4-056"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20100708.3.4-056"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Signor Presidente, onorevoli colleghi, la PAC è una delle più importanti politiche dell'Unione europea, basti pensare che le spese agricole rappresentano circa il 43% del bilancio comunitario. In virtù dell'articolo 33 del trattato che istituisce la Comunità, essa si prefigge di assicurare prezzi ragionevoli ai consumatori europei e una remunerazione equa agli agricoltori.
La recente crisi economico-finanziaria ha determinato una riduzione del reddito degli agricoltori pari al 12,2% in media tra il 2008 e il 2009, il restringimento delle condizioni dell'accesso al credito e l'aumento del tasso di disoccupazione nelle zone rurali. La volatilità dei prezzi dei prodotti sui mercati agricoli è notevolmente aumentata e dovrebbe continuare a crescere. Ritengo quindi che, nella futura PAC, debba essere prevista una rete di sicurezza minima per gestire l'incertezza dei prezzi di mercato e per fornire risposte rapide ed efficaci alle crisi economiche del settore.
Secondo le stime della FAO, entro il 2050 la popolazione mondiale dovrebbe aumentare dagli attuali 6 a 9 miliardi e che, raddoppiando la domanda di prodotti alimentari, dovrà crescere di conseguenza anche la produzione alimentare globale. La sicurezza alimentare sarà, quindi, la sfida centrale dell'agricoltura del futuro e l'Unione avrà l'onere di continuare a garantirla ai cittadini europei."@it12
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Společná zemědělská politika (SZP) je jednou z nejdůležitějších politik Evropské unie pokud uvážíme, že zemědělské výdaje činí přibližně 43 % rozpočtu EU. Cílem SZP je podle článku 33 Smlouvy o založení Evropského společenství zajistit přiměřené ceny evropským spotřebitelům a důstojnou životní úroveň zemědělcům.
Následkem současné hospodářské a finanční krize je snížení příjmů zemědělců v letech 2008 a 2009 průměrně o 12,2 %, stanovení přísnějších podmínek pro přístup k úvěrovému financování a zvýšení míry nezaměstnanosti ve venkovských oblastech. Míra volatility cen výrobků na zemědělských trzích se prudce zvýšila a očekává se, že nadále poroste. Proto se domnívám, že v rámci budoucí SZP by mělo být přijato opatření pro nastavení minimální úrovně záchranné sítě, aby mohla být zvládnuta nejistota spojená s kolísáním tržních cen a poskytnuta rychlá a účinná řešení hospodářské krize v odvětví.
Podle odhadů Organizace OSN pro výživu a zemědělství se do roku 2050 světová populace zvýší ze současných 6 miliard na 9 miliard a tuto zdvojnásobenou poptávku po potravinách bude provázet požadavek na zvýšení světové produkce potravin. Proto bude zajišťování dodávek potravin pro budoucí zemědělství hlavním úkolem a bude povinností Unie, aby je v zájmu evropských občanů i nadále zabezpečovala."@cs1
"Den fælles landbrugspolitik er en af de vigtigste politikker i EU, når vi tager i betragtning, at landbrugsudgifterne udgør ca. 43 % af EU-budgettet. I henhold til artikel 33 i traktaten om oprettelse af Det Europæiske Fællesskab er målene for den fælles landbrugspolitik at garantere de europæiske forbrugere fornuftige priser, samtidig med at landbrugerne sikres en rimelig levestandard.
Den nylige økonomiske og finansielle krise førte til en gennemsnitlig reduktion på 12,2 % i landbrugernes indkomster fra 2008 til 2009, strammere betingelser for bevilling af kredit og stigende arbejdsløshed i landdistrikterne. Svingningerne i priserne på markederne for landbrugsprodukter er tiltaget markant, og denne udvikling forventes at fortsætte. Derfor mener jeg, at der i den fremtidige fælles landbrugspolitik skal sikres et minimumssikkerhedsnet, således at usikkerheden omkring markedsprisen kan håndteres, og der kan skabes hurtigtvirkende, effektive løsninger på økonomiske kriser i landbrugssektoren.
De Forenede Nationers Levnedsmiddel- og Landbrugsorganisation (FAO) anslår, at verdens befolkning i 2050 vil være øget fra de nuværende 6 mia. til 9 mia., og at en fordobling af efterspørgslen efter fødevarer vil kræve en tilsvarende forøgelse af den globale fødevareproduktion. Fødevaresikkerhed vil derfor være den primære udfordring for fremtidens landbrug, og det vil påhvile EU fortsat at garantere denne for de europæiske borgeres skyld."@da2
"Die Gemeinsame Agrarpolitik (GAP) ist eine der wichtigsten Politiken der Europäischen Union, wenn wir bedenken, dass die Agrarausgaben rund 43 % des EU-Haushalts ausmachen. Unter Artikel 33 des Vertrags zur Gründung der Europäischen Gemeinschaft sollen die Zielsetzungen der GAP vernünftige Preise für die europäischen Verbraucher und einen gerechten Lebensstandard für die Landwirte garantieren.
Die jüngste Wirtschafts- und Finanzkrise führte zu einem Rückgang der Einkommen der Landwirte zwischen 2008 und 2009 um durchschnittlich 12,2 %, zu strengeren Bedingungen beim Zugang zu Krediten und einem Anstieg der Arbeitslosenquote im ländlichen Raum. Die Volatilität der Produktpreise auf den Agrarmärkten hat scharf zugenommen, und dieser Anstieg wird aller Voraussicht nach anhalten. Ich glaube daher, dass in der zukünftigen GAP Vorkehrungen für ein Mindestsicherheitsnetz getroffen werden sollten, so dass die Unsicherheit der Marktpreise gehandhabt werden kann und rasche, effiziente Lösungen für Wirtschaftskrisen in diesem Sektor zur Verfügung stehen.
Die Ernährungs- und Landwirtschaftsorganisation (FAO) schätzt, dass die Weltbevölkerung bis zum Jahr 2050 von den jetzigen 6 Milliarden auf 9 Milliarden ansteigen wird und die Verdopplung des Bedarfs an Nahrungsmitteln eine gleichzeitige Steigerung der weltweiten Nahrungsmittelproduktion erfordert. Daher wird die Ernährungssicherheit die größte Herausforderung für die zukünftige Landwirtschaft darstellen, und die Union wird die Verpflichtung haben, diese weiterhin zum Wohle der europäischen Bürgerinnen und Bürger sicherzustellen."@de9
"Η κοινή γεωργική πολιτική (ΚΓΠ) αποτελεί μία από τις σημαντικότερες πολιτικές της Ευρωπαϊκής Ένωσης, λαμβανομένου υπόψη ότι οι δαπάνες για τη γεωργία αντιστοιχούν περίπου στο 43% του προϋπολογισμού της ΕΕ. Σύμφωνα με το άρθρο 33 της Συνθήκης περί ιδρύσεως της Ευρωπαϊκής Κοινότητας, οι στόχοι της ΚΓΠ είναι η διασφάλιση λογικών τιμών για τους ευρωπαίους καταναλωτές και η εξασφάλιση δίκαιου βιοτικού επιπέδου για τους γεωργούς.
Η πρόσφατη οικονομική και χρηματοπιστωτική κρίση οδήγησε σε κατά μέσο όρο 12,2% μείωση του εισοδήματος των αγροτών μεταξύ 2008 και 2009, σε αυστηρότερες προϋποθέσεις πρόσβασης σε δάνεια και σε αύξηση των ποσοστών ανεργίας στις αγροτικές περιοχές. Η αστάθεια των τιμών των προϊόντων στις γεωργικές αγορές αυξήθηκε απότομα, και αυτή η αύξηση αναμένεται να συνεχιστεί. Συνεπώς, πιστεύω ότι θα πρέπει να ληφθεί πρόνοια στη μελλοντική ΚΓΠ για ένα ελάχιστο δίχτυ ασφαλείας, ούτως ώστε να είναι δυνατή η διαχείριση της αβεβαιότητας των τιμών στην αγορά και η παροχή άμεσων και αποτελεσματικών λύσεων σε περίπτωση οικονομικών κρίσεων στον τομέα.
Ο Οργανισμός Επισιτισμού και Γεωργίας των Ηνωμένων Εθνών εκτιμά ότι, έως το 2050, ο παγκόσμιος πληθυσμός θα αυξηθεί από τον υφιστάμενο αριθμό των 6 δισεκατομμυρίων ανθρώπων σε 9 δισεκατομμύρια, και ότι ο διπλασιασμός της ζήτησης τροφίμων θα απαιτήσει ανάλογη αύξηση της παγκόσμιας παραγωγής τροφίμων. Ως εκ τούτου, η επισιτιστική ασφάλεια θα αποτελέσει την κύρια πρόκληση για τη μελλοντική γεωργία, και καθήκον της Ένωσης θα είναι να συνεχίσει να την εξασφαλίζει προς χάριν των ευρωπαίων πολιτών."@el10
"The common agricultural policy (CAP) is one of the European Union’s most important policies, when we consider that agricultural expenditure accounts for around 43% of the EU budget. Under Article 33 of the Treaty establishing the European Community, the objectives of the CAP are to guarantee reasonable prices for European consumers and a fair standard of living for farmers.
The recent economic and financial crisis resulted in an average 12.2% reduction in farmers’ incomes between 2008 and 2009, stricter conditions on accessing credit and an increase in the unemployment rate in rural areas. The volatility of the prices of products on the agricultural markets has sharply increased and this increase is expected to continue. I therefore believe that provision should be made in the future CAP for a minimum safety net so that market price uncertainty can be managed and rapid, effective solutions provided for economic crises in the sector.
The Food and Agriculture Organisation estimates that, by 2050, the world population will increase from the current 6 billion to 9 billion, and that doubling the demand for food will require an associated increase in global food production. Therefore, food security will be the main challenge for future agriculture, and the onus will be on the Union to continue to guarantee it for the sake of European citizens."@en4
"La política agrícola común (PAC) es una de las políticas más importantes de la Unión Europea, si tenemos en cuenta que las cuentas de los gastos agrícolas ascienden aproximadamente al 43 % del presupuesto de la UE. En virtud del artículo 33 del Tratado constitutivo de la Comunidad Europea, los objetivos de la PAC consisten en garantizar unos precios razonables para los consumidores europeos y un nivel de vida equitativo para los agricultores.
La reciente crisis económica y financiera ha dado lugar a una reducción media del 12,2 % en los ingresos de los agricultores entre 2008 y 2009, a condiciones más estrictas en el acceso al crédito y a un aumento en la tasa de desempleo en las zonas rurales. La volatilidad de los precios de los productos en los mercados agrícolas ha aumentado considerablemente y se prevé que siga aumentando. Por eso creo que es conveniente prever en el futuro de la PAC una red de seguridad mínima para que la incertidumbre del precio de mercado pueda controlarse y para que se ofrezcan soluciones rápidas y eficaces para las crisis económicas del sector.
La Organización para la Agricultura y la Alimentación prevé que, en 2050, la población mundial aumentará de los 6 mil millones actuales a 9 mil millones, y que la duplicación de la demanda de alimentos requerirá un aumento asociado en la producción mundial de alimentos. Por lo tanto, la seguridad alimentaria será el principal desafío para la agricultura del futuro y la Unión tendrá la responsabilidad de seguir garantizándola por el bien de los ciudadanos europeos."@es21
"Ühine põllumajanduspoliitika on üks Euroopa Liidu olulisemaid poliitikavaldkondi, kui võtta arvesse, et kulutused põllumajandusele moodustavad umbes 43% ELi eelarvest. Euroopa Ühenduse asutamislepingu artikli 33 alusel peavad ÜPP eesmärgid tagama Euroopa tarbijatele mõistlikud hinnad ja põllumajandustootjatele õiglase elatustaseme.
Hiljutise majandus- ja finantskriisi tagajärjel vähenesid põllumajandustootjate sissetulekud 2008.–2009. aastal keskmiselt 12,2%, laenu saamiseks kehtestati karmimad tingimused ja maapiirkondades suurenes töötuse määr. Toodete hindade kõikumine põllumajandusturgudel on märgatavalt suurenenud ja on oodata selle jätkuvat suurenemist. Seetõttu leian, et tulevases ühises põllumajanduspoliitikas tuleks sätestada vähim vajalik turvavõrk, mis aitaks toime tulla turuhindade ebakindlusega, ning näha selle sektori majanduskriiside jaoks ette kiired ja tõhusad lahendused.
Toidu- ja Põllumajandusorganisatsiooni hinnangul suureneb maailma rahvastik 2050. aastaks praeguselt kuuelt miljardilt üheksa miljardini ja toiduainete nõudluse kahekordistumine nõuab vastavat kasvu üleilmses toiduainetootmises. Seepärast on toiduga kindlustatus tulevikus põllumajanduse põhiülesanne ja liidu kohus on hoolitseda Euroopa kodanike huvides selle eest ka edaspidi."@et5
"Yhteinen maatalouspolitiikka (YMP) on yksi Euroopan unionin tärkeimmistä politiikoista, kun otetaan huomioon, että maatalousmenot ovat noin 43 prosenttia EU:n talousarviosta. Euroopan yhteisön perustamissopimuksen 33 artiklan mukaan YMP:n tavoitteena on taata kohtuulliset kuluttajahinnat EU:ssa ja kohtuullinen elintaso maanviljelijöille.
Äskettäinen talous- ja rahoituskriisi johti maanviljelijöiden tulojen vähenemiseen keskimäärin 12,2 prosentilla vuosina 2008–2009, luotonsaantia koskevien ehtojen kiristymiseen ja maaseudun työttömyysasteen nousuun. Tuotteiden hintojen epävakaus maatalousmarkkinoilla on lisääntynyt jyrkästi, ja epävakauden lisääntymisen odotetaan jatkuvan. Siksi katson, että tulevassa YMP:ssä pitäisi tehdä varaus vähimmäistason turvaverkolle, jotta markkinahintojen epävarmuutta voitaisiin hallita ja jotta alan talouskriisejä varten kehitettäisiin nopeita ja tehokkaita ratkaisuja.
YK:n elintarvike- ja maatalousjärjestö arvioi, että vuoteen 2050 mennessä maailman väestö lisääntyy nykyisestä kuudesta miljardista yhdeksään miljardiin. Lisäksi elintarvikkeiden tarpeen kaksinkertaistuminen edellyttää maailman elintarviketuotannon lisääntymistä vastaavasti. Siksi elintarviketurvallisuus on tulevaisuuden maatalouden tärkein haaste. Kansalaistensa tähden Euroopan unionin velvollisuutena onkin taata se myös jatkossa."@fi7
"La politique agricole commune (PAC) est l’une des politiques les plus importantes de l’Union européenne, quand nous considérons que les dépenses agricoles représentent quelque 43 % du budget de l’UE. Conformément à l’article 33 du traité sur le fonctionnement de l’Union européenne, les objectifs de la PAC sont de garantir des prix raisonnables pour les consommateurs européens et un niveau de vie équitable pour les agriculteurs.
La récente crise économique et financière a entraîné une réduction moyenne de 12,2 % des revenus des agriculteurs entre 2008 et 2009, des conditions plus strictes en matière d’accès au crédit et une hausse du taux de chômage dans les zones rurales. La volatilité des prix des produits sur les marchés agricoles s’est nettement accrue et cette hausse devrait se poursuivre. C’est pourquoi je pense que la future PAC devrait prévoir un filet de sécurité minimum de sorte que l’incertitude des prix du marché peut être gérée et que des solutions rapides et efficaces peuvent être apportées aux crises économiques dans le secteur.
L’Organisation pour l’alimentation et l’agriculture estime que, d’ici à 2050, la population mondiale passera de 6 milliards actuellement à 9 milliards de personnes, et que la demande alimentaire doublera, ce qui exigera une augmentation en conséquence de la production alimentaire mondiale. La sécurité alimentaire sera de ce fait le principal défi pour l’agriculture du futur, et il incombera à l’Union de continuer à la garantir pour le bien des citoyens européens."@fr8
".
A közös agrárpolitika (KAP) az Európai Unió egyik legfontosabb politikája, hiszen a mezőgazdasági kiadások az EU költségvetésének körülbelül 43%-át teszik ki. Az Európai Közösséget létrehozó szerződés 33. cikke szerint a KAP célja az, hogy az európai fogyasztók tisztességes áron juthassanak az élelmiszerekhez, és a gazdák tisztességes életszínvonalon élhessenek.
A közelmúlt gazdasági és pénzügyi válsága miatt a gazdák jövedelme 2008-ban és 2009-ben átlagosan 12,2%-kal csökkent, szigorúbbak lettek a hitelfelvétel feltételei, és a vidéki régiókban nőtt a munkanélküliség. A mezőgazdasági termékek piaci árának ingadozása felerősödött, és ez a heves áringadozás várhatóan a jövőben is fennmarad. Ezért úgy gondolom, hogy a jövőbeni KAP-nak tartalmaznia kell egyfajta minimális védőhálót a piaci árak bizonytalanságának, valamint és a szektor gazdasági válságainak gyors és hatásos kezelése érdekében.
Az Élelmezési és Mezőgazdasági Szervezet becslése szerint 2050-re a világ lakossága a mostani 6 milliárdról 9 milliárdra nő majd, és az élelmiszerigény megduplázódása miatt hasonló növekedésre lesz szükség az élelmiszertermelésben. Ezért az élelmezésbiztonság lesz a jövőben a fő mezőgazdasági kihívás, és az Unió feladata lesz ennek biztosítása az összes európai polgár számára."@hu11
"Bendra žemės ūkio politika (BŽŪP) yra viena svarbiausių Europos Sąjungos politikos sričių, turint omenyje tai, kad išlaidos žemės ūkiui sudaro maždaug 43 proc. ES biudžeto. Europos bendrijos steigimo sutarties 33 straipsnyje nustatyti BŽŪP tikslai, t. y. užtikrinti pagrįstas kainas Europos vartotojams ir deramą gyvenimo lygį ūkininkams.
Dėl pastarosios ekonomikos ir finansų krizės ūkininkų pajamos 2008–2009 m. vidutiniškai sumažėjo 12,2 proc., sugriežtėjo kreditų gavimo sąlygos ir kaimo vietovėse padaugėjo bedarbių. Produktų kainų svyravimai žemės ūkio rinkose gerokai padidėjo ir tikėtina, kad jie toliau didės. Todėl manau, jog ateities BŽŪP turėtų būti nustatytas minimalus saugumo tinklas, kad būtų galima reguliuoti nepagrįstas rinkos kainas ir ekonomikos krizės sektoriuje atveju taikyti greitas ir veiksmingas priemones.
Maisto ir žemės ūkio organizacijos apskaičiavimais, iki 2050 m. dabartinis pasaulio gyventojų skaičius padidės nuo 6 mlrd. iki 9 mlrd., o dėl dukart didesnės maisto paklausos atitinkamai turės padidėti pasaulinė maisto produktų gamyba. Todėl aprūpinimas maistu bus pagrindinis ateities žemės ūkio uždavinys ir Europos Sąjunga, siekdama Europos piliečių gerovės, toliau bus įpareigota jį užtikrinti."@lt14
"Kopējā lauksaimniecības politika (KLP) ir viena no svarīgākajām Eiropas Savienības politikas jomām, ņemot vērā, ka izdevumi lauksaimniecības jomā veido ap 43 % no ES budžeta. Saskaņā ar Eiropas Kopienas dibināšanas līguma 33. pantu KLP mērķi ir nodrošināt Eiropas patērētājiem pieņemamas cenas un atbilstošu dzīves līmeni lauksaimniekiem.
Nesenās ekonomikas un finanšu krīzes rezultātā laikā no 2008. gada līdz 2009. gadam lauksaimnieku ienākumi samazinājās vidēji par 12,2 %, nosacījumi kredīta saņemšanai kļuva stingrāki un palielinājās bezdarba rādītājs lauku apvidos. Produktu cenu nestabilitāte lauksaimniecības tirgū ir krasi palielinājusies un paredzams, ka šis nestabilitātes pieaugums turpināsies. Tāpēc es uzskatu, ka nākotnes KLP ir jānosaka prasība nodrošināt minimālu drošības sistēmu, lai būtu iespējams kontrolēt tirgus cenu mainīgumu un nozares ietvaros nodrošināt ātrus un efektīvus risinājumus ekonomikas krīžu gadījumā.
Pārtikas un lauksaimniecības organizācija prognozē, ka līdz 2050. gadam pasaules iedzīvotāju skaits pieaugs no 6 miljardiem cilvēku, kāds tas ir šobrīd, līdz 9 miljardiem iedzīvotāju, un pārtikas pieprasījuma dubultošanās nozīmēs attiecīgu vajadzību palielināt pārtikas ražošanu pasaulē. Tādēļ nodrošinātība ar pārtiku būs galvenā nākotnes lauksaimniecības problēma, un Eiropas Savienība būs atbildīga par tās turpmāku garantēšanu Eiropas iedzīvotāju interesēs."@lv13
"Signor Presidente, onorevoli colleghi, la PAC è una delle più importanti politiche dell'Unione europea, basti pensare che le spese agricole rappresentano circa il 43% del bilancio comunitario. In virtù dell'articolo 33 del trattato che istituisce la Comunità, essa si prefigge di assicurare prezzi ragionevoli ai consumatori europei e una remunerazione equa agli agricoltori.
La recente crisi economico-finanziaria ha determinato una riduzione del reddito degli agricoltori pari al 12,2% in media tra il 2008 e il 2009, il restringimento delle condizioni dell'accesso al credito e l'aumento del tasso di disoccupazione nelle zone rurali. La volatilità dei prezzi dei prodotti sui mercati agricoli è notevolmente aumentata e dovrebbe continuare a crescere. Ritengo quindi che, nella futura PAC, debba essere prevista una rete di sicurezza minima per gestire l'incertezza dei prezzi di mercato e per fornire risposte rapide ed efficaci alle crisi economiche del settore.
Secondo le stime della FAO, entro il 2050 la popolazione mondiale dovrebbe aumentare dagli attuali 6 a 9 miliardi e che, raddoppiando la domanda di prodotti alimentari, dovrà crescere di conseguenza anche la produzione alimentare globale. La sicurezza alimentare sarà, quindi, la sfida centrale dell'agricoltura del futuro e l'Unione avrà l'onere di continuare a garantirla ai cittadini europei."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, waarde collega’s, het GLB is een van de belangrijkste beleidsvormen van de Europese Unie. Kijk alleen maar eens naar de landbouwuitgaven: die bedragen ongeveer 43 procent van de communautaire begroting. Overeenkomstig artikel 33 van het Verdrag tot oprichting van de Europese Gemeenschap heeft het landbouwbeleid ten doel redelijke prijzen aan de Europese verbruikers en een redelijk inkomen aan de landbouwers te verzekeren.
Als gevolg van de recente financieel-economische crisis is tussen 2008 en 2009 het inkomen van de boeren met gemiddeld 12,2 procent gedaald, zijn de voorwaarden voor het aangaan van leningen aangescherpt en is de werkloosheid in de plattelandsgebieden gestegen. De prijsvolatiliteit van de producten op de landbouwmarkten is fors toegenomen en zal naar verwachting alleen nog maar verder stijgen. Naar mijn mening zou daarom in het toekomstig GLB een vangnet moeten worden gecreëerd om de onzekerheid van de marktprijzen op te vangen en snelle en doeltreffende antwoorden op de economische crises in deze sector te geven.
Volgens ramingen van de FAO zal de wereldbevolking in 2050 gestegen zijn van de huidige 6 naar 9 miljard mensen. De vraag naar voedsel zal verdubbelen en dus zal ook de productie van voedsel wereldwijd moeten groeien. Voedselzekerheid zal de allergrootste uitdaging voor de toekomstige landbouw zijn en de Unie moet ervoor zorgen dat de Europese burgers op voedselzekerheid kunnen blijven rekenen."@nl3
"Wspólna polityka rolna (WPR) to jedna z najważniejszych polityk Unii Europejskiej, jeżeli weźmiemy pod uwagę, że wydatki na cele rolnicze stanowią około 43 % budżetu UE. Na podstawie art. 33 Traktatu ustanawiającego Wspólnotę Europejską, WPR ma na celu zagwarantowanie europejskim konsumentom rozsądnych cen, a rolnikom – godziwego poziomu życia.
Obecny kryzys gospodarczo-finansowy przyniósł w latach 2008-2009 spadek dochodów rolników średnio o 12,2%, bardziej rygorystyczne warunki dostępu do kredytów oraz wzrost bezrobocia na obszarach wiejskich. Niestabilność cen produktów na rynkach rolnych gwałtownie wzrosła i przewiduje się kontynuację tego wzrostu. Dlatego uważam, że w przyszłej WPR powinien znaleźć się zapis o sieci bezpieczeństwa minimalnego tak aby niepewność co do cen rynkowych można było opanować, jak też o szybkich efektywnych rozwiązaniach przewidzianych na wypadek wystąpienia kryzysów gospodarczych w tym sektorze.
Organizacja ds. Wyżywienia i Rolnictwa szacuje, że do 2050 roku ludność świata zwiększy się z obecnych 6 miliardów do 9 miliardów i że dwukrotne zwiększenie zapotrzebowania na żywność wymagać będzie odpowiedniego wzrostu światowej produkcji rolnej. Dlatego bezpieczeństwo żywnościowe będzie głównym wyzwaniem dla rolnictwa w przyszłości, a ciężar odpowiedzialności będzie spoczywał na Unii, która nadal będzie musiała to bezpieczeństwo gwarantować dla dobra obywateli europejskich."@pl16
"A política agrícola comum (PAC) é uma das políticas mais importantes da União Europeia, se considerarmos que a despesa agrícola representa cerca de 43% do orçamento comunitário. Nos termos do artigo 33.º do Tratado que institui a Comunidade Europeia, os objectivos da PAC são assegurar preços razoáveis nos fornecimentos aos consumidores europeus e um nível de vida equitativo à população agrícola.
A recente crise económica e financeira esteve na origem de uma redução de, em média, 12,2% nos rendimentos dos agricultores entre 2008 e 2009, do estabelecimento de condições mais rigorosas em matéria de acesso ao crédito e de um aumento da taxa de desemprego nas zonas rurais. A volatilidade dos preços dos produtos nos mercados agrícolas aumentou significativamente e deve continuar a aumentar. Considero, portanto, que na futura PAC deve estar prevista uma rede de segurança mínima para gerir a incerteza dos preços de mercado e para fornecer soluções rápidas e eficazes às crises económicas no sector.
Segundo as estimativas da Organização das Nações Unidas para a Alimentação e a Agricultura, até 2050, a população mundial aumentará dos actuais 6 mil milhões para 9 mil milhões e a duplicação da procura de géneros alimentícios irá exigir um aumento correspondente na produção mundial de alimentos. Portanto, a segurança alimentar constituirá o principal desafio para a agricultura do futuro e a União terá o ónus de continuar a garanti-la para bem dos cidadãos europeus."@pt17
"Politica agricolă comună (PAC) este una dintre cele mai importante politici ale Uniunii Europene, dacă luăm în considerare faptul că cheltuielile din agricultură reprezintă aproximativ 43 % din bugetul UE. În temeiul articolului 33 din Tratatul de instituire a Comunităţii Europene, obiectivele PAC sunt menite să garanteze preţuri rezonabile pentru consumatorii europeni şi un standard de viaţă echitabil pentru fermieri.
Recenta criză economică şi financiară s-a tradus într-o reducere medie de 12,2 % a veniturilor fermierilor între 2008 şi 2009, condiţii mai stricte de accesare a creditelor şi într-o creştere a ratei şomajului în zonele rurale. Volatilitatea preţurilor la produsele de pe pieţele agricole a crescut dramatic şi se aşteaptă ca această creştere să continue. De aceea cred că trebuie să prevedem în viitoarea PAC o plasă de siguranţă minimă astfel încât incertitudinea nivelului preţurilor de pe piaţă să poată fi gestionată şi să se poată găsi soluţii rapide şi eficiente pentru crizele economice din acest sector.
Organizaţia pentru Alimentaţie şi Agricultură estimează că până în 2050, populaţia lumii va creşte de la 6 miliarde de locuitori, cât este în prezent, la 9 miliarde, şi că dublarea cererii de alimente va necesita o creştere corespunzătoare în producţia globală de alimente. În consecinţă, siguranţa alimentară va constitui principala provocare a agriculturii viitorului, iar răspunderea de a continua să o garanteze pentru binele cetăţenilor europeni, va aparţine Uniunii."@ro18
"Spoločná poľnohospodárska politika (SPP) je jednou z najdôležitejších politík Európskej únie, keď vezmeme do úvahy, že výdavky na poľnohospodárstvo predstavujú približne 43 % rozpočtu EÚ. Podľa článku 33 Zmluvy o založení Európskeho spoločenstva je cieľom SPP zabezpečiť primerané ceny pre európskych spotrebiteľov a primeranú životnú úroveň pre poľnohospodárov.
V dôsledku nedávnej hospodárskej a finančnej krízy sa v rokoch 2008 a 2009 znížili príjmy poľnohospodárov v priemere o 12,2 %, boli zavedené prísnejšie podmienky pre dostupnosť úverov a vo vidieckych oblastiach stúpla miera nezamestnanosti. Volatilita cien výrobkov na poľnohospodárskych trhoch sa prudko zvýšila a očakáva sa, že bude naďalej rásť. Z tohto dôvodu sa domnievam, že v rámci budúcej SPP by sa mali zaviesť ustanovenia týkajúce sa minimálnej ochrannej siete, aby bolo možné odstrániť neistotu trhových cien a priniesť rýchle a účinné riešenia pre hospodárske krízy v tomto odvetví.
Organizácia pre výživu a poľnohospodárstvo odhaduje, že do roku 2050 vzrastie počet obyvateľov vo svete zo súčasných 6 miliárd na 9 miliárd a že zdvojnásobenie dopytu po potravinách si bude vyžadovať príslušný nárast celosvetovej výroby potravín. Potravinová bezpečnosť bude preto hlavným problémom budúceho poľnohospodárstva a úlohou Únie bude ďalej ju zabezpečiť v prospech európskych občanov."@sk19
".
Skupna kmetijska politika (SKP) je ena najpomembnejših politik Evropska unije, ko upoštevamo, da znaša potrošnja za kmetijstvo približno 43 % proračuna EU. V okviru člena 33 Pogodbe o ustanovitvi Evropske skupnosti so cilji SKP zagotavljanje zmernih cen za evropske potrošnike in pravičnega življenjskega standarda za kmete.
Posledice nedavne gospodarske in finančne krize so povprečno 12,2-odstotno zmanjšanje dohodkov kmetov med leti 2008 in 2009, strožji pogoji za dostopanje do kreditov in povečanje stopnje brezposelnosti na podeželskih območjih. Spremenljivost cen proizvodov na kmetijskih trgih se je močno povečala in pričakujemo, da se bo to povečevanje še nadaljevalo. Zato menim, da bi bilo treba v prihodnji SKP ustvariti določbo za najmanjšo varnostno mrežo, da bo mogoče negotovost cen na trgu upravljati in da bodo zagotovljene hitre in učinkovite rešitve za gospodarsko krizo v tem sektorju.
Organizacija za prehrano in kmetijstvo ocenjuje, da se bo do leta 2050 svetovno prebivalstvo povečalo s sedanjih 6 milijard na 9 milijard in da bo za podvojitev povpraševanja po hrani potrebno ustrezno povečanje svetovne proizvodnje hrane. Zato bo zanesljiva preskrba s hrano glavni izziv za prihodnje kmetijstvo in tako bo Unija odgovorna, da se jo še naprej zagotavlja zaradi Evropskih državljanov."@sl20
"Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är ett av EU:s viktigaste politikområden, med tanke på att jordbruksutgifterna utgör cirka 43 procent av EU:s budget. Enligt artikel 33 i EG-fördraget är målen för den gemensamma jordbrukspolitiken att garantera rimliga priser för de europeiska konsumenterna och en skälig levnadsstandard för jordbrukarna.
Den senaste tidens ekonomiska och finansiella kris resulterade i en genomsnittlig minskning på 12,2 procent av jordbrukarnas inkomster mellan 2008 och 2009, strängare villkor för tillgång till krediter och en ökning av arbetslösheten på landsbygden. Prisvolatiliteten på jordbruksmarknaderna har ökat kraftigt, och denna ökning förväntas fortsätta. Jag anser därför att man inom ramen för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken bör införa ett skyddsnät så att osäkerheten i marknadspriserna kan hanteras och snabba, effektiva lösningar på ekonomiska kriser inom sektorn kan skapas.
Livsmedels- och jordbruksorganisationerna uppskattar att världens befolkning år 2050 kommer att ha ökat från nuvarande 6 miljarder till 9 miljarder, och att en fördubbling av efterfrågan på livsmedel kommer att kräva en motsvarande ökning av den globala livsmedelsproduktionen. Därför kommer en tryggad livsmedelsförsörjning att utgöra den viktigaste utmaningen för framtidens jordbruk, och det kommer att vara unionens ansvar att fortsätta att garantera livsmedelstryggheten för EU-medborgarnas skull."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"per iscritto."15,12
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples