Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2010-05-20-Speech-4-067"

PredicateValue (sorted: default)
rdf:type
dcterms:Date
dcterms:Is Part Of
dcterms:Language
lpv:document identification number
"en.20100520.4.4-067"6
lpv:hasSubsequent
lpv:speaker
lpv:spoken text
"Herr Präsident! Wir haben am 9. Mai hier in Straßburg mit Präsident Buzek und mit 20 000 Menschen den 60. Jahrestag der Erklärung von Robert Schuman begangen. Vor diesem Hintergrund weise ich darauf hin, dass der Südkaukasus vor der Alternative steht, entweder so etwas wie der Balkan vor dem Ersten Weltkrieg im globalen Maßstab zu werden oder so etwas wie die Montanunion nach dem Zweiten Weltkrieg. Und wir setzen uns mit dem Bericht Kirilov für Zweiteres ein. Ich gebe dem Kollegen Swoboda recht, dass, wenn die drei Staaten im Südkaukasus enger zusammenarbeiten würden, auch die Einflussnahme von außen, auch die russische Einflussnahme geringer werden könnte. Deshalb liegt es im Interesse aller drei Länder zueinanderzufinden. Ich unterstütze Armenien in seinem Streben nach Anerkennung des Genozids durch die Osmanen. Aber Armenien wäre viel glaubwürdiger, wenn es seine Truppen endlich aus Aserbaidschan zurückziehen würde. Und wir brauchen dringend eine Friedenslösung für Berg-Karabach und für die besetzten aserbaidschanischen Gebiete. Wir brauchen genauso eine klare Stabilisierung Georgiens. Denn wenn Georgien zerlegt wird, wie das manche in Moskau wollen, destabilisiert das die ganze Region. Deshalb sind die wichtigsten Punkte: Friedensverhandlungen, Lösung der Nationalitätenkonflikte und vor allem auch Vertriebenenrückkehr. Es darf nicht sein, dass im 21. Jahrhundert Vertreibung weiterhin zu einem Mittel der Politik gemacht wird und dass man versucht, Vertreibung zu konservieren! Hier müssen wir viel mehr Sensibilität und viel mehr Aktivitäten entwickeln."@de9
lpv:spokenAs
lpv:translated text
"Pane předsedající, dne 9. května zde ve Štrasburku předseda Buzek a dalších 20 000 lidí oslavili 60. výročí prohlášení Roberta Schumana. V této souvislosti bych rád řekl, že jižní Kavkaz stojí před dvěma možnostmi: první je stát se něčím, jako byly balkánské země před první světovou válkou, ale v celosvětovém měřítku, a druhá je stát se něčím, jako bylo Evropské společenství uhlí a oceli po druhé světové válce. Ve zprávě poslance Kirilova se vyslovujeme pro druhou z těchto dvou možností. Souhlasím s panem Swobodou, že pokud by tyto tři státy jižního Kavkazu spolupracovaly úžeji, dopad vnějších vlivů, jako je ruský vliv, by se zmenšil. Je proto v zájmu všech těchto tří zemí, aby se spojily. Podporuji Arménii v úsilí o to, aby byla uznána existence genocidy páchané Osmanskou říší, Arménie by však byla mnohem důvěryhodnější, kdyby konečně stáhla své jednotky z Ázerbájdžánu. Naléhavě potřebujeme mírové řešení pro situaci v Náhorním Karabachu a na okupovaných ázerbájdžánských územích. A co je stejně důležité, potřebujeme, aby byla stabilnější Gruzie, protože dojde-li k jejímu rozpadu, jak si přeje mnoho lidí v Moskvě, pak bude destabilizována celá oblast. Z tohoto důvodu patří mezi nejdůležitější otázky mírová jednání, řešení národnostních konfliktů a především návrat vysídlených lidí do jejich domovů. Ve 21. století již nesmí být vysídlení používáno jako politický nástroj a lidé by se neměli pokoušet o zachovávání tohoto postupu. V této oblasti musíme projevit mnohem více citlivosti a aktivity."@cs1
"Hr. formand! Den 9. maj fejrede præsident Buzek og 20 000 mennesker 60-års-dagen for Robert Schumans erklæring her i Strasbourg. På den baggrund vil jeg gerne sige, at Sydkaukasus har to alternativer. Det ene er at blive noget, der ligner Balkan før første verdenskrig, men i globalt omfang, og det andet er at blive noget, der ligner Det Europæiske Kul- og Stålfællesskab efter anden verdenskrig. I Kirilov-betænkningen vælger vi den anden af disse to muligheder. Jeg er enig med hr. Swoboda i, at hvis de tre stater i Sydkaukasus ville arbejde tættere sammen, kunne indvirkningen af ekstern indflydelse som f.eks. den russiske mindskes. Derfor er det i alle tre landes interesse at finde sammen. Jeg støtter Armenien i dets bestræbelser på at få anerkendt det folkedrab, det osmanniske rige udførte. Armenien ville imidlertid være meget mere troværdigt, hvis landet endelig trak sine tropper tilbage fra Aserbajdsjan. Vi har et presserende behov for en fredelig løsning i Nagorno-Karabakh og i de besatte områder i Aserbajdsjan. Lige så vigtigt er det, at der bliver mere stabilitet i Georgien, for hvis Georgien splittes, sådan som mange mennesker i Moskva ønsker, vil hele regionen blive destabiliseret. Af den grund er hovedspørgsmålene fredsforhandlinger, en løsning på nationalitetskonflikterne og frem for alt fordrevne menneskers hjemvenden til deres hjem. I det 21. århundrede skal fordrivelse ikke fortsat bruges som et politisk redskab. Folk bør ikke forsøge at fastholde en fordrivelsesproces. Vi har brug for langt større følsomhed og meget mere handling på dette område."@da2
"Κύριε Πρόεδρε, στις 9 Μαΐου, ο Πρόεδρος Buzek και 20.000 άνθρωποι γιόρτασαν την 60ή επέτειο της δήλωσης του Robert Schuman εδώ στο Στρασβούργο. Στο πλαίσιο αυτό, θα ήθελα να πω ότι ο Νότιος Καύκασος είναι αντιμέτωπος με δύο εναλλακτικές. Η μία είναι να γίνει κάτι σαν τα Βαλκάνια πριν από τον Α´ Παγκόσμιο Πόλεμο, αλλά σε παγκόσμια κλίμακα, και η άλλη είναι να γίνει κάτι σαν την Ευρωπαϊκή Κοινότητα Άνθρακα και Χάλυβα μετά τον Β´ Παγκόσμιο Πόλεμο. Στην έκθεση Kirilov, επιλέγουμε τη δεύτερη από τις δύο αυτές επιλογές. Συμφωνώ με τον κ. Swoboda ότι, εάν τα τρία κράτη στον Νότιο Καύκασο συνεργάζονταν πιο στενά, ο αντίκτυπος των εξωτερικών επιρροών, όπως της Ρωσίας, θα μπορούσε να μειωθεί. Συνεπώς, είναι προς το συμφέρον και των τριών χωρών να συνασπιστούν. Στηρίζω την Αρμενία στις προσπάθειές της να επιτύχει την αναγνώριση της γενοκτονίας που διέπραξε η Οθωμανική Αυτοκρατορία. Ωστόσο, η Αρμενία θα ήταν πολύ πιο αξιόπιστη εάν εντέλει απομάκρυνε τα στρατεύματά της από το Αζερμπαϊτζάν. Χρειαζόμαστε επειγόντως μια ειρηνική λύση στο Ναγκόρνο Καραμπάχ και τις κατεχόμενες περιοχές του Αζερμπαϊτζάν. Εξίσου σημαντική είναι η ανάγκη για περισσότερη σταθερότητα στη Γεωργία, γιατί εάν η Γεωργία διασπαστεί, όπως επιθυμούν πολλοί στη Μόσχα, τότε ολόκληρη η περιοχή θα αποσταθεροποιηθεί. Για τον λόγο αυτόν, τα βασικά ζητήματα είναι οι ειρηνευτικές διαπραγματεύσεις, μια λύση για τις εθνοτικές συγκρούσεις και, πάνω απ’ όλα, η επιστροφή των εκτοπισθέντων στα σπίτια τους. Τον 21ο αιώνα, ο εκτοπισμός δεν πρέπει να συνεχίζει να χρησιμοποιείται ως πολιτικό μέσο. Οι άνθρωποι δεν πρέπει να προσπαθούν να διατηρούν τη διαδικασία του εκτοπισμού. Χρειαζόμαστε πολύ περισσότερη ευαισθησία και πολύ περισσότερη δράση στον τομέα αυτόν."@el10
"Mr President, on 9 May, President Buzek and 20 000 people celebrated the 60th anniversary of the Robert Schuman declaration here in Strasbourg. Against this background, I would like to say that the South Caucasus is faced with two alternatives. One is to become something like the Balkans before the First World War, but on a global scale, and the other is to become something like the European Coal and Steel Community after the Second World War. In the Kirilov report, we are choosing the second of these two options. I agree with Mr Swoboda that if the three states in the South Caucasus were to work more closely together, the impact of external influences, such as the Russian influence, could be reduced. Therefore, it is in the interests of all three countries to come together. I support Armenia in its efforts to gain recognition of the genocide carried out by the Ottoman Empire. However, Armenia would be much more credible if it finally withdrew its troops from Azerbaijan. We urgently need a peaceful solution in Nagorno-Karabakh and in the occupied Azerbaijani areas. Just as importantly, we need more stability in Georgia, because if Georgia is broken up, as many people in Moscow want, then the whole region will be destabilised. For this reason, the main issues are peace negotiations, a solution for the nationality conflicts and, above all, the return of displaced people to their homes. In the 21st century, displacement must not continue to be used as a political tool. People should not be attempting to maintain the process of displacement. We need a great deal more sensitivity and much more action in this area."@en4
"Señor Presidente, el 9 de mayo, el Presidente Buzek y 20 000 personas celebraron en Estrasburgo el 60º aniversario de la Declaración de Robert Schuman. En vista de ello, me gustaría decir que el Cáucaso Meridional se enfrenta a dos alternativas. Una de ellas consiste en convertirse en algo parecido a los Balcanes antes de la Primera Guerra Mundial, pero a escala mundial, y la otras es convertirse en algo parecido a la Comunidad Europea del Carbón y del Acero después de la Segunda Guerra Mundial. En el informe Kirilov optamos por la segunda de estas opciones. Estoy de acuerdo con el señor Swoboda en que si los tres países del Cáucaso Meridional colaboraran más estrechamente entre sí, podrían reducirse las repercusiones de las influencias externas, como la rusa. Por ello los tres países tienen interés en un acercamiento. Apoyo los esfuerzos de Armenia para que se reconozca el genocidio cometido por el Imperio Otomano. Sin embargo, Armenia tendría mucha más credibilidad si retirara por fin sus tropas de Azerbaiyán. Necesitamos urgentemente una solución pacífica en Nagorno-Karabaj y en las zonas ocupadas de Azerbaiyán. La misma importancia reviste una mayor estabilidad en Georgia, porque si este país se rompe, como desean muchas personas en Moscú, toda la región se desestabilizará. Por este motivo, las cuestiones principales son las negociaciones de paz, una solución para los conflictos entre nacionalidades y, ante todo, el retorno de las personas desplazadas a sus hogares. El desalojo no puede seguir siendo utilizado como instrumento político en el siglo XXI. No debe intentarse mantener el proceso de desalojo. Necesitamos mucha más sensibilidad y mucha más acción en este ámbito."@es21
"Austatud juhataja! President Buzek ja 20 000 inimest pühitsesid 9. mail siin, Strasbourgis Robert Schumanni deklaratsiooni 60. aastapäeva. Seda arvestades tahaksin öelda, et Lõuna-Kaukaasia ees on kaks alternatiivi: esimene on muutuda enne Esimese maailmasõja eelse Balkani sarnaseks, kuid üleilmsel skaalal, ja teine on muutuda Teise maailmasõja järgse Euroopa Söe- ja Teraseühenduse sarnaseks. Kirilovi raportis valime nendest kahest valikuvõimalusest teise. Nõustun Hannes Swobodaga, et kui kolm Lõuna-Kaukaasia riiki tihedamat koostööd teeksid, oleks võimalik vähendada välismõjusid, nagu Venemaa mõju. Seetõttu on ühe mütsi alla koondumine kõigi kolme riigi huvides. Toetan Armeenia püüdlusi Ottomani impeeriumi ajal toimunud genotsiidi tunnustamises. Armeenia oleks siiski palju usaldusväärsem, kui ta oma väed lõpuks Aserbaidžaanist välja viiks. Mägi-Karabahhis ja Aserbaidžaani okupeeritud piirkondades on kiiresti vaja rahumeelset lahendust. Sama oluline on suurema stabiilsuse saavutamine Gruusias, sest kui Gruusia laguneb, nagu paljud inimesed Moskvas seda soovivad, toimub kogu piirkonna destabiliseerumine. Seetõttu on põhiprobleemid rahuläbirääkimised, rahvuskonfliktidele lahenduse leidmine ja eelkõige ümberasustatud inimeste tagasipöördumine oma kodudesse. Ümberasustamist ei tohiks 21. sajandil enam poliitilise vahendina kasutada. Inimesi ei tohiks umber asustada. Selles valdkonnas on vaja palju rohkem tundlikkust ja tegutsemist."@et5
"Arvoisa puhemies, puhemies Buzek ja 20 000 henkeä juhlistivat 9. toukokuuta Robert Schumanin julistuksen 60. vuosipäivää täällä Strasbourgissa. Tätä taustaa vasten haluan todeta, että Etelä-Kaukasia kohtaa nyt kaksi vaihtoehtoa. Toinen on tulla tavallaan Balkanin valtioiden kaltaisiksi sellaisina kuin ne olivat ennen ensimmäistä maailmansotaa, mutta globaalilla tasolla, ja toinen on tulla Euroopan hiili- ja teräsyhteisön kaltaiseksi sellaisena kuin se oli toisen maailmansodan jälkeen. Kirilovin mietinnössä me valitsemme näistä vaihtoehdoista jälkimmäisen. Olen samaa mieltä jäsen Swobodan kanssa siitä, että jos Etelä-Kaukasian kolmen valtion on tehtävä entistä tiiviimpää yhteistyötä, ulkoisten vaikutteiden vaikutusta, esimerkiksi Venäjän vaikutusta, voitaisiin vähentää. On siis kaikkien kolmen valtion edun mukaista yhdistää voimansa. Tuen Armeniaa sen pyrkimyksissä saada tunnustetuksi ottomaanien imperiumin toteuttama kansamurha. Armenian uskottavuutta kuitenkin lisäisi suuresti, jos se lopultakin vetäisi joukkonsa Azerbaidžanista. Tarvitaan pikaisesti rauhanomainen ratkaisu Vuoristo-Karabahin ja miehitetyn Azerbaidžanin alueilla. Aivan yhtä tärkeää on vakaus Georgiassa, sillä jos Georgia hajoaa, kuten monet Moskovassa haluavat, kokoa alueelle leviää epävakaus. Tämän vuoksi tärkeimmät asiat ovat rauhanneuvottelut, kansallisten konfliktien ratkaisu ja ennen kaikkea siirtymään joutuneiden ihmisten kotiinpaluu. Ihmisten siirtäminen ei 2000-luvulla enää saa olla poliittinen väline. Ei pidä pyrkiä säilyttämään siirtämisprosessia. Tällä alalla tarvitaan paljon enemmän hienotunteisuutta ja toimintaa."@fi7
"Monsieur le Président, le 9 mai dernier, le Président Buzek et 20 000 personnes ont commémoré le 60 anniversaire de la déclaration de Robert Schuman ici à Strasbourg. Dans ce contexte, je souhaiterais dire que le Caucase du Sud est confronté à deux possibilités. L’une est de devenir quelque chose de semblable aux Balkans avant la Première Guerre mondiale, mais à une échelle mondiale, et l’autre est de devenir quelque chose qui s’apparente à la Communauté européenne du charbon et de l’acier après la Deuxième Guerre mondiale. Dans le rapport Kirilov, nous choisissons la deuxième de ces deux options. Je suis d’accord avec M. Swoboda pour dire que si les trois États du Caucase du Sud devaient travailler en collaboration plus étroite, l’impact d’influences externes, telle que l’influence russe, pourrait être réduit. Par conséquent, il est dans l’intérêt des trois pays de s’entendre. Je soutiens l’Arménie dans ses efforts d’obtention de la reconnaissance du génocide commis par l’Empire Ottoman. Toutefois, l’Arménie serait bien plus crédible si elle retirait enfin ses troupes d’Azerbaïdjan. Nous avons un besoin urgent d’une solution de paix pour le Haut-Karabakh et les zones occupées d’Azerbaïdjan. De façon non moins importante, nous requérons plus de stabilité en Géorgie, car si la Géorgie est morcelée, comme de nombreuses personnes le souhaitent à Moscou, alors c’est l’ensemble de la région qui sera déstabilisé. C’est pour cette raison que les principales questions portent sur les négociations de paix, une solution aux conflits de nationalité et surtout, le retour chez elles des personnes déplacées. Au XXI siècle, le déplacement ne doit pas continuer à être utilisé comme un outil politique. On ne devrait pas tenter de garder le processus de déplacement. Nous avons besoin de beaucoup plus de sensibilité et d’action dans ce domaine."@fr8
". Elnök úr! Május 9-én Buzek elnök 20 000 emberrel együtt itt, Strasbourgban, megünnepelte a Robert Schuman-nyilatkozat 60. évfordulóját. Ezzel összefüggésben szeretném elmondani, hogy a Dél-Kaukázus előtt két alternatíva áll. Az egyik, hogy vagy valami olyasmivé válik, mint amilyen a Balkán volt az első világháború előtt, de globális szinten, vagy pedig valami olyasmivé, mint amilyen az Európai Szén- és Acélközösség volt a második világháború után. A Kirilov jelentésben a második lehetőséget választjuk. Egyetértek abban Swoboda úrra, hogy amennyiben a három dél-kaukázusi ország szorosabban együttműködik, akkor a külső befolyások, például az orosz befolyás hatását csökkenteni lehetne. Éppen ezért mindhárom ország érdeke, hogy összetartson. Támogatom Örményország arra irányuló erőfeszítéseit, hogy sikerüljön elismertetnie az Oszmán Birodalom által végrehajtott népirtást. Ugyanakkor Örményország sokkal hitelesebb lenne, ha végre visszavonná csapatait Azerbajdzsánból. Mielőbbi békés megoldásra van szükségünk a Hegyi-Karabahban és a megszállt azerbajdzsáni területeken. Ugyanilyen fontos, hogy nagyobb stabilitás legyen Grúziában, hiszen ha Grúzia darabokra szakad, mint ahogy azt Moszkvában sokan szeretnék, akkor azzal az egész térség destabilizálódik. Ebből kifolyólag a fő kérdések közé a béketárgyalások folyamata, a nemzeti konfliktusok megoldása tartozik és mindenekelőtt az, hogy a lakóhelyüket elhagyni kényszerült emberek visszatérhessenek otthonukba, Nem fordulhat elő, hogy a 21. században a lakhelyelhagyásra kényszerítést politikai eszközként használják fel, és egyesek megpróbálják fenntartani ezt a folyamatot. Lényegesen nagyobb érzékenységre van szükség, és sokkal többet kell tennünk ezen a területen."@hu11
"Signor Presidente, il 9 maggio, il Presidente Buzek ha celebrato qui a Strasburgo il 60° anniversario della dichiarazione di Robert Schuman insieme a 20 000 persone. Detto questo, vorrei precisare che il Caucaso meridionale si trova ad affrontare due alternative: trovarsi in una situazione simile a quella nei Balcani nel periodo precedente alla Prima guerra mondiale, ma su scala globale; oppure trovarsi in una situazione simile a quelle nella Comunità europea del carbone e dell’acciaio dopo la Seconda guerra mondiale. La relazione Kirilov sceglie la seconda alternativa. Concordo con l’onorevole Swoboda nel dire che, se i tre Stati del Caucaso meridionale instaurassero una collaborazione più stretta, le influenze esterne, ad esempio dalla Russia, potrebbero ridursi notevolmente. E’, pertanto, nell’interesse di tutti e tre i paesi unirsi. Sostengo l’Armenia nell’impegno profuso per ottenere il riconoscimento del genocidio perpetrato dall’Impero ottomano; il paese tuttavia sarebbe molto più credibile se decidesse di ritirare le proprie truppe dall’Azerbaigian. C’è l’impellente necessità di una soluzione pacifica nel Nagorno-Karabakh e nelle zone occupate dell’Azerbaigian, così come è fondamentale ottenere maggiore stabilità. Se la Georgia fosse divisa, infatti, come molti a Mosca desiderano, allora l’intera regione ne risulterebbe destabilizzata. Per questo, i principali temi da affrontare riguardano i negoziati di pace, una soluzione per i conflitti di nazionalità e, soprattutto, il ritorno degli sfollati alle proprie case. E’ inaccettabile che nel XXI secolo gli sfollati continuino a essere impiegati come strumento politico, così come è inaccettabile il tentativo di far proseguire il processo di migrazione interno. Occorre mostrare molta più sensibilità e avviare molte più iniziative in questo ambito."@it12
"Pone pirmininke, čia, Strasbūre, gegužės 9-ąją pirmininkas J. Buzek su 20 000 žmonių šventė Roberto Schumano deklaracijos paskelbimo 60 m. sukaktį. Į tai atsižvelgdamas, norėčiau pasakyti, kad Pietų Kaukazas turi dvi galimybes. Pirmoji – tapti regionu, panašiu į Balkanus prieš Pirmąjį pasaulinį karą (bet pasauliniu lygmeniu), antroji – bandyti sukurti kai ką panašaus į Europos anglių ir plieno bendriją, kuri įkurta po Antrojo pasaulinio karo. E. Kirilovo pranešimu renkamės antrąją galimybę. Sutinku su H. Swoboda, kad minėtoms trims Pietų Kaukazo valstybėms glaudžiau bendradarbiaujant, išorės įtakos, kaip antai Rusijos įtaka, poveikis galėtų būti mažesnis. Todėl visos trys šalys turėtų siekti suartėti. Remiu Armėnijos pastangas siekti, kad būtų pripažintas Osmanų imperijos vykdytas genocidas. Tačiau Armėnija atrodytų gerokai patikimesnė, jeigu ji pagaliau išvestų savo ginkluotąsias pajėgas iš Azerbaidžano. Mums reikia skubiai rasti taikų sprendimą, kaip išspręsti Kalnų Karabacho padėties ir okupuotų Azerbaidžano vietovių klausimus. Taip pat svarbu stabilizuoti padėtį Gruzijoje, nes ją suskaldžius (o to nori daugelis Maskvoje esančiųjų), bus destabilizuotas visas Pietų Kaukazo regionas. Taigi pagrindiniai klausimai yra taikos derybos ir nacionalinių konfliktų sprendimų paieškos, o svarbiausias klausimas – perkeltųjų asmenų grąžinimas į namus. XXI a. asmenų perkėlimo nebegalima naudoti kaip politinės priemonės. Žmonės neturėtų toliau bandyti vykdyti perkėlimo. Mums reikia daugiau jautrumo ir daugiau veiksmų šioje srityje."@lt14
"Priekšsēdētāja kungs! 9. maijā priekšsēdētājs un 20 000 citu cilvēku šeit Strasbūrā atzīmēja deklarācijas pieņemšanas 60. gadadienu. Šajā saistībā es vēlos teikt, ka attiecībā uz Dienvidkaukāzu ir iespējami divi scenāriji. Viens no šiem scenārijiem paredz to veidot līdzīgu Balkānu reģionam, kāds tas bija pirms Pirmā Pasaules kara, tikai globālā mērogā; un otrs scenārijs paredz to veidot līdzīgu Eiropas Ogļu un tērauda kopienai, kas tika izveidota pēc Otrā Pasaules kara. Saskaņā ar ziņojumu ir izvēlēts otrais no šiem diviem scenārijiem. Es piekrītu kungam, ka, lai mazinātu citu valstu, piemēram, Krievijas ietekmi, visām trim Dienvidkaukāza valstīm ir vēl ciešāk jāsadarbojas. Tāpēc visām šīm trim valstīm jābūt ieinteresētām sadarboties. Es atbalstu Armēnijas centienus panākt to, ka tiek atzīts Osmaņu impērijas veiktais genocīds. Taču Armēnijas viedokli vairāk ņemtu vērā, ja tā beidzot izvestu savu karaspēku no Azerbaidžānas. Mums steidzami ir jārod miermīlīgs risinājums konfliktiem Kalnu Karabahā un okupētajās Azerbaidžānas teritorijās. Tikpat svarīgi ir arī nodrošināt labāku stabilitāti Gruzijā, jo, sašķeļot Gruziju, kā to vēlas Krievija, būtu apdraudēts viss šis reģions. Tādēļ galvenais ir sākt miera sarunas, lai atrisinātu tautu konfliktus, un ļaut pārvietotajām personām atgriezties mājās. 21. gadsimtā cilvēkus nedrīkst piespiest mainīt dzīvesvietu, izmantojot to kā politisku instrumentu. Cilvēki turpmāk nedrīkst mēģināt izmantot šo metodi. Šajā jomā ir nepieciešami daudz piesardzīgāki un nopietnāki pasākumi."@lv13
"Herr Präsident! Wir haben am 9. Mai hier in Straßburg mit Präsident Buzek und mit 20 000 Menschen den 60. Jahrestag der Erklärung von Robert Schuman begangen. Vor diesem Hintergrund weise ich darauf hin, dass der Südkaukasus vor der Alternative steht, entweder so etwas wie der Balkan vor dem Ersten Weltkrieg im globalen Maßstab zu werden oder so etwas wie die Montanunion nach dem Zweiten Weltkrieg. Und wir setzen uns mit dem Bericht Kirilov für Zweiteres ein. Ich gebe dem Kollegen Swoboda recht, dass, wenn die drei Staaten im Südkaukasus enger zusammenarbeiten würden, auch die Einflussnahme von außen, auch die russische Einflussnahme geringer werden könnte. Deshalb liegt es im Interesse aller drei Länder zueinanderzufinden. Ich unterstütze Armenien in seinem Streben nach Anerkennung des Genozids durch die Osmanen. Aber Armenien wäre viel glaubwürdiger, wenn es seine Truppen endlich aus Aserbaidschan zurückziehen würde. Und wir brauchen dringend eine Friedenslösung für Berg-Karabach und für die besetzten aserbaidschanischen Gebiete. Wir brauchen genauso eine klare Stabilisierung Georgiens. Denn wenn Georgien zerlegt wird, wie das manche in Moskau wollen, destabilisiert das die ganze Region. Deshalb sind die wichtigsten Punkte: Friedensverhandlungen, Lösung der Nationalitätenkonflikte und vor allem auch Vertriebenenrückkehr. Es darf nicht sein, dass im 21. Jahrhundert Vertreibung weiterhin zu einem Mittel der Politik gemacht wird und dass man versucht, Vertreibung zu konservieren! Hier müssen wir viel mehr Sensibilität und viel mehr Aktivitäten entwickeln."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, op 9 mei hebben Voorzitter Buzek en 20 000 andere mensen hier in Straatsburg de zestigste verjaardag gevierd van de verklaring van Robert Schuman. Tegen die achtergrond heeft de zuidelijke Kaukasus nu twee mogelijkheden. Het gebied ontwikkelt zich op mondiaal niveau min of meer zoals de Balkan voor de Eerste Wereldoorlog, of het wordt zoiets als de Europese Gemeenschap voor Kolen en Staal na de Tweede Wereldoorlog. In het verslag-Kirilov gaan we uit van het tweede scenario. Ik ben het met de heer Swoboda eens dat als de drie landen in de zuidelijke Kaukasus nauwer zouden samenwerken, de invloed van buitenaf zou kunnen afnemen, ook die van Rusland. Daarom is het in het belang van alle drie landen dat zij toenadering zoeken tot elkaar. Ik steun het streven van Armenië naar erkenning van de volkerenmoord door het Ottomaanse Rijk. Armenië zou echter veel geloofwaardiger overkomen als het eindelijk zijn troepen zou terugtrekken uit Azerbeidzjan. Er moet hoognodig een vreedzame oplossing komen voor Nagorno-Karabach en de bezette Azerbeidzjaanse gebieden. We hebben evenzeer behoefte aan meer stabiliteit in Georgië, want opsplitsing van dit land, zoals velen in Moskou willen, leidt tot destabilisering van de hele regio. Daarom zijn de belangrijkste punten vredesonderhandelingen, het vinden van een oplossing voor de burgeroorlogen en met name de terugkeer van ontheemden. In de 21e eeuw mag het niet zo zijn dat ontheemding nog steeds wordt ingezet als politiek instrument en dat men tracht het proces van ontheemding in stand te houden. We moeten op dit gebied veel meer gevoeligheid aan de dag leggen en veel meer actie ondernemen."@nl3
"Panie przewodniczący! W dniu 9 maja pan przewodniczący Buzek i 20 000 osób obchodzili tu w Strasburgu 60. rocznicę deklaracji Roberta Schumana. Na tym tle chciałbym powiedzieć, że istnieją dwie możliwości dla Kaukazu Południowego. Zgodnie z pierwszą Kaukaz Południowy ma stać się regionem na wzór Bałkanów przed I wojną światową, tyle że na skalę globalną; zgodnie z drugą ma on stać się organizacją na wzór Europejskiej Wspólnoty Węgla i Stali po II wojnie światowej. W sprawozdaniu pana posła Kirilova wybieramy drugą z tych możliwości. Zgadzam się z panem posłem Swobodą, że wpływy zewnętrzne, takie jak wywiera Rosja, mogłyby zostać ograniczone, gdyby trzy państwa Kaukazu Południowego bliżej ze sobą współpracowały. Porozumienie leży zatem w interesie wszystkich tych trzech państw. Popieram Armenię w jej wysiłkach mających na celu doprowadzenie do uznania ludobójstwa dokonanego przez Imperium Osmańskie. Jednakże Armenia byłaby znacznie bardziej wiarygodna, gdyby ostatecznie wycofała swoje wojska z Azerbejdżanu. Pilnie potrzebujemy pokojowego rozwiązania w Górskim Karabachu i na okupowanych obszarach azerbejdżańskich. Równie potrzebna jest nam większa stabilizacja w Gruzji, ponieważ jeśli Gruzja się rozpadnie – czego życzyłoby sobie wiele osób w Moskwie – cały region ulegnie destabilizacji. Z tego powodu główne kwestie to: pokojowe negocjacje, rozwiązanie dla narodowych konfliktów i przede wszystkim powrót wysiedleńców do swoich domów. W XXI wieku wysiedlanie nie może wciąż stanowić narzędzia politycznego. Nie należy podtrzymywać procesu wysiedlania. Potrzebujemy znacznie więcej wrażliwości i znacznie więcej działań w tym obszarze."@pl16
"Senhor Presidente, no dia 9 de Maio, o Senhor Presidente Buzek e 20 000 pessoas celebraram o 60.º aniversário da declaração apresentada por Robert Schuman aqui em Estrasburgo. Neste contexto, gostaria de dizer que o Sul do Cáucaso tem perante si duas alternativas. Uma é tornar-se algo de semelhante àquilo que eram os Balcãs antes da Primeira Guerra Mundial, mas a uma escala mundial, e a outra é tornar-se algo como a Comunidade Europeia do Carvão e do Aço depois da Segunda Guerra Mundial. No relatório Kirilov, estamos a escolher a segunda destas duas alternativas. Concordo com a afirmação do senhor deputado Swoboda de que seria possível reduzir o impacto de influências externas como a da Rússia se os três Estados do Sul do Cáucaso mantivessem entre si uma cooperação mais estreita. Por conseguinte, é do interesse dos três países juntarem-se. Apoio a Arménia nos seus esforços para conseguir o reconhecimento do genocídio levado a cabo pelo Império Otomano. No entanto, a Arménia seria muito mais credível se retirasse definitivamente as suas tropas do Azerbaijão. Necessitamos urgentemente de uma solução pacífica para o Nagorno-Carabaque e para as zonas ocupadas do Azerbaijão. É igualmente importante conseguir-se uma maior estabilidade na Geórgia, porque se a Geórgia for desmembrada, tal como desejam muitas pessoas em Moscovo, isso irá desestabilizar toda a região. Por esta razão, as principais questões são as negociações de paz, uma solução para os conflitos de nacionalidade e, acima de tudo, o regresso das pessoas deslocadas às suas casas. No século XXI, não pode continuar a usar-se a deslocação de populações como um instrumento político. As pessoas não deviam estar a tentar manter o processo de deslocação. Necessitamos de muito mais sensibilidade e muito mais acção nesta área. <"@pt17
"Dle preşedinte, la 9 mai, dl Preşedinte Buzek şi 20 000 de oameni au celebrat cea de-a şaizecea aniversare a declaraţiei lui Robert Schuman aici, la Strasbourg. În acest context, aş dori să spun că regiunea Caucazul de Sud are două alternative. Una este de a deveni ceva de genul Balcanilor înainte de primul Război Mondial, dar la scară globală, iar cealaltă de a deveni ceva de genul Comunităţii Europene a Cărbunelui şi a Oţelului de după cel de-al doilea Război Mondial. În raportul Kirilov, o alegem pe cea de-a doua dintre aceste opţiuni. Sunt de acord cu dl Swoboda că, dacă cele trei state din Caucazul de Sud ar conlucra mai strâns, impactul influenţei externe, precum influenţa Rusiei, ar putea fi redus. Prin urmare, este în interesul tuturor celor trei ţări să se apropie. Sprijin Armenia în eforturile sale de a câştiga recunoaşterea genocidului comis de Imperiul Otoman. Cu toate acestea, Armenia ar fi mult mai credibilă dacă şi-ar retrage trupele din Azerbaidjan. Avem nevoie urgent de o soluţie paşnică în regiunea Nagorno-Karabah şi în zonele ocupate din Azerbaidjan. La fel de important, avem nevoie de mai multă stabilitate în Georgia, deoarece, dacă Georgia va fi divizată, aşa cum doresc mulţi la Moscova, atunci întreaga regiune va fi destabilizată. Din acest motiv, principalele aspecte sunt negocierile pentru pace, o soluţie pentru conflictele pe tema naţionalităţii şi, mai presus de toate, reîntoarcerea populaţiilor strămutate la casele lor. În secolul al XXI-lea, strămutarea nu trebuie să mai fie folosită ca instrument politic. Oamenii nu ar trebui să încerce să menţină acest proces de strămutare. Avem nevoie de mult mai multă sensibilitate şi de mult mai multă acţiune în această zonă."@ro18
"Vážený pán predsedajúci, 9. mája oslávili pán predseda Buzek a 20 000 ľudí tu v Štrasburgu 60. výročie deklarácie Roberta Schumana. V tejto súvislosti by som chcel povedať, že Zakaukazsko má dve možnosti. Jedna možnosť je stať sa niečím, ako bol Balkán pred prvou svetovou vojnou, a druhá je stať sa niečím, ako bolo Európske spoločenstvo uhlia a ocele po druhej svetovej vojne. V správe pána Kirilova sme si vybrali druhú z týchto možností. Súhlasím s pánom Swobodom, že ak by tieto tri štáty v Zakaukazsku spolupracovali užšie, dosah vonkajších vplyvov, ako napríklad ruského vplyvu, by sa mohol znížiť. Je preto v záujme všetkých troch krajín, aby spolupracovali. Podporujem snahu Arménska získať uznanie genocídy, ktorú uskutočnila Osmanská ríša. Arménsko by však bolo oveľa dôveryhodnejšie, keby konečne stiahlo svoje vojská z Azerbajdžanu. Naliehavo potrebujeme mierové riešenie v Náhornom Karabachu a v okupovaných azerbajdžanských oblastiach. Čo je rovnako dôležité, potrebujeme viac stability v Gruzínsku, pretože ak sa Gruzínsko rozdelí, čo si želá veľa ľudí v Moskve, potom bude destabilizovaný celý región. Z tohto dôvodu sú hlavnými cieľmi mierové rokovania, riešenie národnostných konfliktov a predovšetkým návrat vysídlených ľudí do ich domovov. V 21. storočí nesmie byť vysídľovanie využívané ako politický nástroj. Ľudia by sa nemali snažiť zachovávať proces vysídľovania. Potrebujeme oveľa viac citlivosti a oveľa viac činnosti v tejto oblasti."@sk19
"─ Gospod predsednik, 9. maja je 20 000 ljudi, vključno s predsednikom Buzekom, tu v Strasbourgu proslavili 60-letnico deklaracije Roberta Schumana. Ob misli na to bi rad povedal, da ima južni Kavkaz na izbiro dve možnosti. Ena je postati podoben Balkanu pred prvo svetovno vojno, vendar v svetovnem merilu, druga pa postati podoben Evropski skupnosti za premog in jeklo po drugi svetovni vojni. V poročilu gospoda Kirilova je izbrana druga možnost. Soglašam z gospodom Swobodo, da bi bili ob tesnem sodelovanju med tremi državami tega območja tudi tuji vplivi, na primer ruski vplivi, manj občutni. Zato je zbližanje v prid vsem trem državam. Podpiram Armenijo pri njenih zahtevah po priznanju genocida, ki ga je zagrešilo otomansko cesarstvo. Armenija pa bi bila mnogo bolj verodostojna, če bi končno le umaknila svoje enote iz Azerbajdžana. Nujno je potrebna miroljubna rešitev vprašanja Gorskega Karabaha in zasedenih območij Azerbajdžana. Prav tako nujna je utrditev stabilnosti Gruzije, saj bi razpad Gruzije, ki ga želi veliko ljudi v Moskvi, ogrozil stabilnost celotnega območja. Zato so najpomembnejša mirovna pogajanja, rešitve za spore med narodi, še zlasti pa vrnitev razseljenih ljudi na svoje domove. V 21. stoletju razseljevanja ne bi smeli več uporabljati kot politično orožje. Ljudje ne bi smeli spodbujati razseljevanja. To območje od nas terja mnogo več rahločutnosti in ukrepanja."@sl20
"Herr talman! Den 9 maj firade talman Jerzy Buzek och 20 000 personer Robert Schuman-deklarationens 60-årsdag här i Strasbourg. Mot denna bakgrund skulle jag vilja säga att Sydkaukasien står inför två alternativ. Ett är att bli något som liknar Balkan före första världskriget, men i global skala, och det andra är att bli något i stil med Europeiska kol- och stålgemenskapen efter andra världskriget. I Evgeni Kirilovs betänkande väljer vi det andra av dessa båda alternativ. Jag håller med Hannes Swoboda om att i en situation där de tre staterna i Sydkaukasien har ett närmare samarbete skulle effekten av yttre influenser, såsom påverkan från Ryssland, kunna minskas. Därför ligger det i alla tre ländernas intresse att närma sig varandra. Jag stöder Armenien i landets strävan att få ett erkännande av det folkmord som begicks av det ottomanska riket. Men Armenien skulle vara mycket mer trovärdigt om landet slutligen drog tillbaka sina styrkor från Azerbajdzjan. Vi behöver brådskande en fredlig lösning i Nagorno-Karabach och i de ockuperade områdena i Azerbajdzjan. Lika viktigt är att vi behöver mer stabilitet i Georgien. Om Georgien splittras, såsom många i Moskva vill, kommer hela regionen att destabiliseras. Av detta skäl är de viktigaste frågorna fredsförhandlingarna, en lösning på de nationella konflikterna och framför allt återställandet av fördrivna människor till deras hem. Fördrivning får inte fortsätta att användas som ett politiskt verktyg under 2000-talet. Människor bör inte försöka upprätthålla fördrivningsprocessen. Vi behöver mycket mer känslighet och mycket mer åtgärder på detta område."@sv22
lpv:unclassifiedMetadata
lpv:videoURI

Named graphs describing this resource:

1http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Czech.ttl.gz
2http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Danish.ttl.gz
3http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Dutch.ttl.gz
4http://purl.org/linkedpolitics/rdf/English.ttl.gz
5http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Estonian.ttl.gz
6http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Events_and_structure.ttl.gz
7http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Finnish.ttl.gz
8http://purl.org/linkedpolitics/rdf/French.ttl.gz
9http://purl.org/linkedpolitics/rdf/German.ttl.gz
10http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Greek.ttl.gz
11http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Hungarian.ttl.gz
12http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Italian.ttl.gz
13http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Latvian.ttl.gz
14http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Lithuanian.ttl.gz
15http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Maltese.ttl.gz
16http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Polish.ttl.gz
17http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Portuguese.ttl.gz
18http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Romanian.ttl.gz
19http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Slovak.ttl.gz
20http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Slovenian.ttl.gz
21http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Spanish.ttl.gz
22http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Swedish.ttl.gz
23http://purl.org/linkedpolitics/rdf/spokenAs.ttl.gz

The resource appears as object in 2 triples

Context graph