Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2009-09-17-Speech-4-225"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20090917.16.4-225"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Κύριε Πρόεδρε, κυρία Επίτροπε, αγαπητοί συνάδελφοι θα ήθελα και εγώ να εκφράσω τη βαθιά μου λύπη για την ανθρωπιστική καταστροφή στην Ταϊβάν, και πραγματικά πιστεύω ότι θα πρέπει να βοηθήσουμε ως Ευρωπαϊκή Ένωση με κάθε δυνατό τρόπο.
Γνωρίζουμε, πλέον, ότι είναι 640 οι νεκροί από τον τυφώνα Μαρακότ και πάνω από 192 οι αγνοούμενοι. Μια κατολίσθηση, μάλιστα, έσβησε ένα ολόκληρο χωριό από το χάρτη και οδήγησε σε εκατοντάδες νεκρούς. Όλα αυτά όμως δεν είναι τυχαία. Είχε προηγηθεί μία εκτενής λειψυδρία, που μείωσε την ικανότητα της γης να απορροφήσει τη βροχή.
Αγαπητοί συνάδελφοι, ξηρασία, πλημμύρες και ραγδαία αύξηση των καιρικών φαινομένων είναι φαινόμενα που σταδιακά θα εντείνονται λόγω της κλιματικής αλλαγής. Ένας τυφώνας δημιουργείται σε θαλάσσιες περιοχές με επιφανειακή θερμοκρασία 27
C. Η άνοδος της θερμοκρασίας θα αυξήσει σημαντικά τόσο τους τυφώνες όσο και την έντασή τους. Έως σήμερα, 120 εκατομμύρια άνθρωποι ζουν σε περιοχές που πλήττονται από τυφώνες. Μεταξύ του 1980 και του 2000 είχαμε 250.000 θύματα από τυφώνες.
Για όλους αυτούς τους λόγους, οι καρδιές όλων μας πρέπει να είναι στην Κοπεγχάγη, όπου το Δεκέμβριο θα αποφασίσουμε, αν η κάθε χώρα μας ξεχωριστά θα υπερασπισθεί τα δικά της προσωρινά, βραχυπρόθεσμα συμφέροντα, ή αν όλοι θα δώσουμε τη μάχη για τον πλανήτη -το σπίτι μας- τη μάχη για να αναστρέψουμε την κλιματική αλλαγή.
Θα σταματήσει λοιπόν ο ανεπτυγμένος και αναπτυσσόμενος κόσμος να συμβάλει σε καταστροφές, όπως αυτή της Ταϊβάν; Αυτό όμως απαιτεί πράξεις. Απαιτεί να δεσμευτούμε ότι θα λάβουμε τις αναγκαίες δεσμεύσεις για την απαραίτητη μείωση, προκειμένου να μην αυξηθεί η θερμοκρασία πάνω από 2
C , απαιτεί επίσης να βάλουμε και το χέρι στην τσέπη για να βοηθήσουμε οικονομικά τον αναπτυσσόμενο κόσμο ώστε να γίνει μέρος της λύσης και να συμβάλει στην αντιμετώπιση της κλιματικής αλλαγής.
Αγαπητοί συνάδελφοι, εμείς είμαστε, ο αναπτυσσόμενος κόσμος, που δημιουργήσαμε την κλιματική αλλαγή. Εμείς είμαστε ο «ρυπαίνων» και σύμφωνα με την αρχή που εμείς οι ίδιοι άλλωστε θεσπίσαμε - "ο ρυπαίνων πληρώνει" - πρέπει να πληρώσουμε. Πρέπει να πληρώσουμε ενισχύοντας οικονομικά τις αναπτυσσόμενες χώρες."@el10
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Pane předsedající, paní komisařko, dámy a pánové, chci vyjádřit své nejhlubší politování nad humanitární tragédií, která se odehrává na Tchaj-wanu a říci, že jako Evropská unie musíme pomoci všemi možnými způsoby.
Už víme, že tajfun Morakot zahubil 640 lidí a více než 192 osob se pohřešuje. Jediný sesuv bahna vymazal z mapy celou vesnici a zabil stovky lidí. Nic z toho se však nestalo náhodou. Předcházelo tomu dlouhotrvající sucho, které snížilo schopnost půdy vstřebávat déšť.
Sucha, záplavy a rychle přibývající extrémní formy počasí jsou z důvodu změny klimatu čím dál častější. Tajfun vzniká v oblasti moří s teplotou povrchu 27
C. Vzestup teploty značně zvýší výskyt tajfunů i jejich intenzitu. Doposud žije v oblastech postihovaných tajfuny 120 milionů lidí. V letech 1980 až 2000 si tajfuny vyžádaly 250 000 obětí.
Ze všech těchto důvodů musíme být srdcem v Kodani, kde máme v prosinci rozhodnout, zda naše země budou samostatně hájit své vlastní přechodné krátkodobé zájmy, nebo zda všichni společně povedeme boj za planetu, náš domov, abychom změnu klimatu zvrátili.
Přestanou tedy rozvinuté a rozvíjející se země světa přispívat ke katastrofám, k jaké došlo například na Tchaj-wanu? Pokud tomu tak má být, je nutno něco dělat. Musíme se zaručit, že přijmeme potřebné závazky k nezbytnému snížení množství emisí s cílem zabránit nárůstu teploty o více než 2
C. Musíme rovněž sáhnout do peněženek a poskytnout rozvíjejícím se zemím finanční pomoc, tak aby se staly součástí řešení a pomáhaly v boji proti změně klimatu.
My jsme ten rozvíjející se svět, který způsobil změnu klimatu. My jsme ti znečišťovatelé a podle zásady „znečišťovatel platí“, kterou jsme sami přijali, musíme platit. Musíme platit formou finanční podpory poskytovanou rozvíjejícím se zemím."@cs1
"Hr. formand, hr. kommissær, mine damer og herrer! Jeg vil gerne udtrykke min dybe sorg over den humanitære tragedie i Taiwan og sige, at vi fra EU's side skal hjælpe på alle de måder, vi kan.
Vi ved nu, at 640 mennesker blev dræbt af tyfonen Morakot, mens over 192 savnes. Et mudderskred udraderede en hel landsby fra jordens overflade og dræbte flere hundreder. Men intet af dette skete tilfældigt. Forud gik en længere tørkeperiode, der reducerede jordbundens kapacitet til at optage regnvandet.
Tørke, oversvømmelser og stadig flere ekstreme vejrfænomener bliver mere og mere almindelige på grund af klimaændringerne. En tyfon opstår over havområder, når overfladetemperaturen ligger på 27
C. Temperaturstigningen vil medføre en betydelig stigning i antallet af tyfoner og deres styrke. I dag bor 120 mio. mennesker i områder, der rammes af tyfoner. Mellem 1980 og 2000 blev 250 000 ofre for tyfoner.
Derfor skal vores hjerte være i København, hvor vi til december skal beslutte, om de enkelte lande hver især skal forsvare deres egne midlertidige og kortsigtede interesser, eller om vi alle skal kæmpe for planeten, vores hjem, i kampen for at vende klimaændringerne.
Så vil de udviklede lande og udviklingslandene holde op med at bidrage til katastrofer som den i Taiwan? Hvis ja, er der behov for en aktiv indsats. Vi skal love at påtage os de nødvendige forpligtelser for at opnå den nødvendige reduktion med henblik på at forebygge en temperaturstigning på mere end 2
C. Vi må også til lommerne for at yde finansiel bistand til udviklingslandene, så vi bliver en del af løsningen og bidrager til at bekæmpe klimaændringerne.
Det er os i den udviklede verden, der forårsagede klimaændringerne. Vi er forurenerne, og i henhold til princippet "forureneren betaler", som vi selv har vedtaget, skal vi betale. Vi skal betale i form af økonomisk støtte til udviklingslandene."@da2
"Herr Präsident, Frau Kommissarin, sehr verehrte Damen und Herren, ich möchte meiner tiefen Trauer über die menschliche Tragödie in Taiwan Ausdruck geben und sagen, dass wir, die Europäische Union, auf jede uns mögliche Weise helfen müssen.
Wir wissen jetzt, dass 640 Menschen durch den Taifun Morakot getötet wurden und mehr als 192 Menschen vermisst werden. Ein Erdrutsch löschte ein gesamtes Dorf aus und tötete hunderte von Menschen. Nichts davon ist jedoch zufällig passiert. Dem Ereignis war eine langanhaltende Dürre vorausgegangen, welche die Aufnahmefähigkeit des Bodens für den Regen verringert hatte.
Dürren, Überschwemmungen und eine starke Zunahme an extremen Wetterbedingungen nehmen aufgrund des Klimawechsels schrittweise zu. Ein Taifun wird durch Meeresbereiche mit einer Oberflächentemperatur von 27
C verursacht. Der Anstieg der Temperatur wird zu einem deutlichen Anstieg der Anzahl von Taifunen und der Intensität dieser Stürme führen. Gegenwärtig leben 120 Millionen Menschen in Gebieten, die von Taifunen heimgesucht werden. Zwischen 1980 und 2000 gab es 250 000 Taifunopfer.
Aus all diesen Gründen müssen wir uns in Kopenhagen engagieren, wo wir im Dezember entscheiden werden, ob jedes unserer Länder einzeln seine eigenen, vorübergehenden, kurzfristigen Interessen verfolgen wird, oder ob wir alle für den Planeten, der unsere Heimat ist, kämpfen werden, um den Klimawandel abzuwenden.
Werden die entwickelten und die Entwicklungsländer damit aufhören, zu solchen Katastrophen wie der Katastrophe in Taiwan beizutragen? In diesem Fall muss gehandelt werden. Wir müssen versprechen, die notwendigen Verpflichtungen für die notwendige Reduzierung einzugehen, um einen Temperaturanstieg von mehr als 2
C zu verhindern. Wir müssen auch in die Tasche greifen, um den Entwicklungsländern finanzielle Unterstützung zu gewähren, damit sie Teil der Lösung werden und bei der Bekämpfung des Klimawandels helfen können.
Wir sind die Verursacher des Klimawandels. Wir sind die Verschmutzer und gemäß dem "der Verschmutzer bezahlt"-Prinzip, das wir selbst eingeführt haben, müssen wir zahlen. Wir müssen bezahlen, indem wir den Entwicklungsländern finanzielle Unterstützung gewähren."@de9
"Mr President, Commissioner, ladies and gentlemen, I should like to express my deep sorrow about the humanitarian tragedy in Taiwan and to say that, as the European Union, we must help in any way we can.
We now know that 640 people were killed by Typhoon Morakot and over 192 people are missing. One mudslide wiped an entire village off the map and killed hundreds. However, none of this happened by accident. It was preceded by a prolonged drought, which reduced the capacity of the soil to absorb the rain.
Droughts, floods and a rapid increase in extreme weather are gradually increasing due to climate change. A typhoon is caused in sea areas with a surface temperature of 27
C. The increase in temperature will considerably increase both the number of typhoons and their intensity. To date, 120 million people are living in areas affected by typhoons. Between 1980 and 2000, there were 250 000 typhoon victims.
For all these reasons, our heart must be in Copenhagen, where we shall decide in December if each of our countries will separately defend its own temporary, short-term interests or if we shall all fight for the planet, our home, in a fight to reverse climate change.
So will the developed and developing world stop contributing to disasters such as the disaster in Taiwan? If so, action is needed. We need to pledge to making the necessary commitments for the necessary reduction, in order to prevent the temperature rising above 2
C. We also need to put our hand in our pocket to provide financial assistance to the developing world, so that it becomes part of the solution and helps to combat climate change.
We are the developing world that caused climate change. We are the polluters and, according to the ‘polluter pays’ principle which we ourselves adopted, we must pay. We must pay by giving financial support to developing countries."@en4
"Señor Presidente, señora Comisaria, Señorías, quisiera manifestar mi profundo pesar por la tragedia humanitaria que ha golpeado Taiwán y decir que la Unión Europea debe brindar toda la ayuda posible.
Sabemos ahora que el tifón
mató a 640 personas y que hay más de 192 desaparecidos. Un desprendimiento borró del mapa una aldea entera y causó la muerte a cientos de personas. Sin embargo, nada de esto ocurrió por accidente. Todo vino precedido de una prolongada sequía, que redujo la capacidad del suelo para absorber la lluvia.
Sequías, inundaciones y un rápido aumento de los fenómenos meteorológicos extremos se están extendiendo gradualmente debido al cambio climático. Un tifón es un fenómeno que se origina en zonas del mar en las que la temperatura alcanza los 27º C. El aumento de la temperatura producirá un incremento considerable tanto del número de tifones como de su intensidad. Hasta la fecha, 120 millones de personas viven en áreas afectadas por tifones; entre 1980 y 2000, estos fenómenos produjeron 250 000 víctimas.
Por todas estas razones nuestro corazón debe estar en Copenhague, donde en diciembre decidiremos si cada uno de nuestros países defenderá por separado sus intereses temporales a corto plazo o si, por el contrario, lucharemos juntos por el planeta, nuestro hogar, en un esfuerzo por revertir el cambio climático.
Por tanto, ¿dejarán de contribuir el mundo desarrollado y el mundo en desarrollo a la proliferación de desastres como el que ha asolado Taiwán? Si queremos que así sea, es preciso actuar. Debemos comprometernos con la reducción necesaria que impida que la temperatura aumente más de 2º C. También hemos de rascarnos los bolsillos y brindar ayuda financiera al mundo en desarrollo, de forma que también éste se convierta en parte de la solución y contribuya a combatir el cambio climático.
Somos el mundo en desarrollo que ha causado el cambio climático. Somos los contaminantes y, de acuerdo con el principio de que «quien contamina paga», que nosotros mismos adoptamos, debemos pagar. Debemos pagar suministrando ayuda financiera a los países en desarrollo."@es21
"Austatud juhataja, volinik, head kolleegid! Väljendan sügavat kaastunnet Taiwani humanitaartragöödia suhtes ja leian, et Euroopa Liiduna peame pakkuma igakülgset abi.
Teame, et taifuun Morakot surmas 640 inimest ja üle 192 inimese on endiselt kadunud. Üks mudavool pühkis kaardilt terve küla ja tappis sadu inimesi. Samas ei juhtunud mitte miski kogemata. Sellele eelnes pikk põud, mis vähendas pinnase suutlikkust vihma imada.
Põuad, üleujutused ja äärmuslike ilmastikutingimuste sagenemine toimub järk-järgult ja selle põhjuseks on kliimamuutused. Taifuun tekib merepiirkondades, kus pinnatemperatuur on 27
C. Temperatuuri tõus kasvatab märkimisväärselt nii nende arvu kui ka intensiivsust. Praeguse seisuga elab taifuunide mõjualadel 120 miljonit inimest. Aastatel 1980 kuni 2000 langes taifuunide ohvriks 250 000 inimest.
Nendel põhjustel peavad meie südamed olema Kopenhaagenis, kus me detsembris otsustame, kas iga meie riik kaitseb eraldiseisvalt oma ajutisi, lühiajalisi huve või võitleme kõik kliimamuutuse ümberpööramise võitluses, planeedi, meie kodu, eest.
Kas arenenud riigid ja arenguriigid peatavad oma kaasaaitamise katastroofide tekkele, millest üks toimus Taiwnais? Kui jah, siis on vaja tegutseda. Peame andma tõotuse, et võtame endale kohustuse teha vajalikud kärped, et takistada temperatuuri tõusmast rohkem kui 2 C. Peame pistma käe oma rahakotti, et pakkuda majandusabi arenevale maailmale, millest saaks osa lahendusest ja mis aitaks võidelda kliimamuutusega.
Meie oleme see arenev maailm, kes kliimamuutuse põhjustas. Meie oleme saastajad ja saastaja-maksab-põhimõtte kohaselt, mille me ise vastu võtsime, peame me maksma. Peame maksma selliselt, et anname arenevatele riikidele majandusabi."@et5
"Arvoisa puhemies, arvoisa komission jäsen, hyvät kollegat, esitän syvät surunvalitteluni Taiwanin humanitaarisesta tragediasta ja totean, että Euroopan unionin on autettava kaikin mahdollisin tavoin.
Tiedämme nyt, että 640 ihmistä kuoli Morakot-taifuunissa ja yli 192 ihmistä on kateissa. Yksi mutavyöry pyyhkäisi kartalta kokonaisen kylän ja tappoi satoja. Mitään edellä mainituista ei kuitenkaan tapahtunut sattumalta. Tätä edelsi pitkä kuivuus, joka heikensi maaperän kykyä imeä sadetta.
Kuivuudet, tulvat ja säähän liittyvät ääri-ilmiöt lisääntyvät asteittain ilmastonmuutoksen vuoksi. Taifuuneja syntyy merialueilla, joilla pinnan lämpötila on 27 astetta. Lämpötilan noususta seuraa niin taifuunien määrällinen kuin niiden tehon merkittävä lisääntyminen. Tällä hetkellä taifuuneille alttiilla alueilla asuu 120 miljoonaa ihmistä. Vuosien 1980 ja 2000 välillä taifuunit vaativat 250 000 uhria.
Tämän vuoksi meidän on koko sydämestämme osallistuttava Kööpenhaminan konferenssiin, jossa joulukuussa päätetään, päättävätkö yksittäiset valtiot erikseen omien väliaikaisten lyhyen tähtäimen etujensa suojaamisesta vai taistelemmeko yhdessä planeettamme, kotimme puolesta ilmastonmuutoksen pysäyttämiseksi.
Aikovatko teollisuusmaat ja kehittyvät valtiot lakata ottamasta osaa Taiwanin katastrofin kaltaisiin tapahtumiin? Jos näin on, tarvitaan toimia. Meidän on vedottava tarvittavien sitoumusten tekemiseksi päästöjen vähentämiseksi, jotta estetään lämpötilan yli kahden asteen nousu. Meidän on myös avattava kukkaron nyörit tarjotaksemme rahoitusapua kehittyville valtioille, jotta niistä tulee osa ratkaisua, jolla torjutaan ilmastonmuutosta.
Me olemme niitä kehitysmaita, jotka aiheuttivat ilmastonmuutoksen. Me olemme saastuttajia, ja saastuttaja maksaa -periaatteen mukaan, jonka olemme itse luoneet, meidän on maksettava. Meidän on maksettava antamalla rahoitusapua kehitysmaille."@fi7
"Monsieur le Président, Madame la Commissaire, Mesdames et Messieurs, je souhaiterais adresser mes sincères condoléances au peuple taïwanais pour la tragédie humaine qui s’est déroulée à Taïwan et souligner que l’Union européenne doit faire tout ce qu’elle peut pour l’aider.
Nous savons à présent que le typhon Morakot a causé la mort de 640 personnes et la disparition d’au moins 192 autres. Une coulée de boue a rayé de la carte tout un village, engloutissant des centaines de personnes sur son passage. Cependant, rien de ceci ne s’est produit par hasard. Cette catastrophe a été précédée par une sécheresse prolongée, qui a réduit la capacité d’absorption du sol.
Les sécheresses, les inondations et une augmentation rapide des phénomènes climatiques extrêmes gagnent progressivement en intensité en raison du changement climatique. Un typhon apparaît dans une zone maritime dont la surface atteint la température de 27 °C. Les hausses de température entraîneront une montée en flèche du nombre de typhons et une nette augmentation de leur intensité. Á ce jour, 120 millions de personnes vivent dans des régions à risque. Entre 1980 et 2000, les typhons ont fait 250 000 victimes.
Pour toutes ces raisons, notre cœur doit pencher du côté de Copenhague, où nous déciderons en décembre prochain si chacun de nos pays défendra séparément ses propres intérêts à court terme ou si nous lutterons tous pour la planète, notre maison, en tentant d’inverser la machine du changement climatique.
Les pays développés et les pays en développement cesseront-ils donc de contribuer à l’apparition de catastrophes telles que celle subie par Taïwan? Pour ce faire, il faut agir. Nous devons promettre de prendre les engagements qui s’imposent pour opérer la réduction nécessaire, afin d’empêcher une hausse des températures de plus de 2 °C. Nous devons également mettre la main au portefeuille pour aider financièrement le monde en développement afin qu’il participe à la recherche d’une solution et contribue à la lutte contre le changement climatique.
Nous sommes le monde développé qui a causé le changement climatique. Nous sommes les pollueurs et, selon le principe du «pollueur payeur» que nous avons-nous-mêmes adopté, nous devons payer. Nous devons payer en apportant un soutien financier aux pays en développement."@fr8
"Elnök úr, biztos asszony, hölgyeim és uraim! Szeretném kifejezni a Tajvanon történt humanitárius tragédia miatt érzett mély fájdalmamat, és szeretném elmondani, hogy Európai Unióként minden lehetséges módon segítenünk kell.
Tudjuk, hogy a Morakot tájfun 640 embert ölt meg és több mint 192 ember tűnt el. Egyetlen iszapcsuszamlás egy egész falut söpört le a térképről és több száz embert ölt meg. Mindez azonban, nem véletlenszerűen történt. Ezt egy elhúzódó aszály előzte meg, amely csökkentette a talaj esőfelszívó képességét.
Az éghajlatváltozás következtében egyre gyakoribbá válnak az aszályok, az áradások és a gyorsan kialakuló szélsőséges időjárási körülmények. A tájfun olyan tengeri területeken következik be, ahol 27
C a felszíni hőmérséklet. A hőmérséklet emelkedése jelentősen növelni fogja mind a tájfunok számát, mind pedig az intenzitásukat. Jelenleg 120 millió ember él tájfun által érintett területeken. 1980 és 2000 között 250 000 ember esett a tájfun áldozatául.
Mindezen okok miatt a szívünknek Koppenhágában kell lennie, ahol decemberben el fogjuk dönteni, hogy minden egyes országunk külön-külön maga védi-e meg saját ideiglenes, rövid távú érdekeit, vagy pedig közösen harcolunk-e a bolygónkért, az otthonunkért, az éghajlatváltozás visszafordításáért folytatott küzdelemben.
Vajon a fejlett és a fejlődő világ leáll-e a Tajvanon bekövetkezett katasztrófához hasonló katasztrófákhoz való hozzájárulással? Amennyiben leáll, akkor intézkedésekre van szükség. Vállalnunk kell, hogy a szükséges csökkentéshez megtegyük a szükséges kötelezettségvállalásokat annak megakadályozása érdekében, hogy a hőmérséklet 2
C fölé emelkedjen. A zsebünkbe is be kell nyúlnunk, hogy pénzügyi támogatást nyújtsunk a fejlődő világnak azért, hogy kivegye a részét a megoldásból és segítsen az éghajlatváltozás elleni küzdelemben.
Mi vagyunk az a fejlődő világ, amely az éghajlatváltozást okozta. Mi vagyunk a szennyezők, és a „szennyező fizet” elv értelmében, amelyet mi magunk fogadtunk el, nekünk kell fizetnünk. Oly módon kell fizetnünk, hogy pénzügyi támogatást adunk a fejlődő országoknak."@hu11
"Signor Presidente, signora Commissario, onorevoli colleghi, vorrei esprimere il mio più profondo rammarico per la tragedia umanitaria che ha colpito Taiwan e confermare che, come Unione europea, dobbiamo prestare il nostro aiuto in tutti i modi possibili.
Ora sappiamo che il tifone Morakot ha mietuto 640 vittime. Più di 192 sono i dispersi. Una frana ha cancellato dalla carta un intero villaggio e ucciso centinaia di persone. Niente di tutto ciò, però, è stato fortuito. Il disastro è stato preceduto da una siccità prolungata che ha ridotto la capacità del suolo di assorbire la pioggia.
Situazioni di siccità, inondazioni ed estrema variabilità delle condizioni meteorologiche si stanno progressivamente moltiplicando a causa del cambiamento climatico. I tifoni si scatenano nelle zone di mare con temperatura superficiale di 27
C. L’innalzamento della temperatura aumenta notevolmente sia il numero di tifoni sia la loro intensità. A oggi 120 milioni di persone vivono in aree colpite da tifoni. Tra il 1980 e il 2000 le vittime dei tifoni sono state 250 000.
Per tutti questi motivi, il nostro cuore deve andare a Copenaghen, dove in dicembre decideremo se i nostri paesi difenderanno isolatamente i propri interessi temporanei a breve termine o combatteranno insieme per il pianeta, uniti in una lotta per invertire la tendenza del cambiamento climatico.
Il mondo sviluppato e in via di sviluppo intende smettere di contribuire a disastri come la catastrofe che ha colpito Taiwan? Se la risposta è affermativa, occorre agire. Dobbiamo assumerci gli impegni indispensabili per operare la necessaria riduzione in maniera da evitare che la temperatura aumenti di oltre 2
C, così come dobbiamo mettere mano al portafoglio per prestare assistenza finanziaria al mondo in via di sviluppo affinché diventi parte della soluzione e concorra alla lotta al cambiamento climatico.
Siamo noi il mondo in via di sviluppo che ha causato il cambiamento climatico. Siamo noi gli inquinatori e, secondo il principio del “chi inquina paga” che abbiamo noi stessi sancito, dobbiamo pagare fornendo sostegno finanziario ai paesi in via di sviluppo."@it12
"Pone pirmininke, ponia Komisijos nare, ponios ir ponai, noriu išreikšti savo didžiulį sielvartą dėl žmogiškosios tragedijos Taivane ir pasakyti, kad mes, kaip Europos Sąjunga, turime padėti visais įmanomais būdais.
Šiuo metu žinome, kad dėl taifūno „Morakot“ žuvo 640 žmonių ir dingo daugiau nei 192 žmonės. Viena purvo nuošliauža nušlavė nuo žemės paviršiaus visą kaimą, dėl jos žuvo šimtai žmonių. Tačiau niekas neįvyko atsitiktinai. Prieš tai buvo ilgai trukusi sausra, kuri sumažino dirvos pajėgumą sugerti lietaus vandenį.
Dėl klimato kaitos laipsniškai daugėja sausrų, potvynių ir ekstremalių oro sąlygų. Taifūnas kilo jūros srityse, kuriose vandens paviršiaus temperatūra siekė 27
C. Kylant temperatūrai labai padaugės taifūnų ir padidės jų stiprumas. Iki šiol 120 mln. žmonių gyvena srityse, kurioms daro poveikį taifūnai. 1980–2000 m. ten bus 250 000 taifūnų aukų.
Dėl visų šių priežasčių mūsų širdys turi būti Kopenhagoje, kurioje gruodžio mėn. turime nuspręsti, ar kiekviena iš mūsų šalių atskirai gins savo laikinus ir trumpalaikius interesus, ar visi kovosime už planetą, savo namus, siekdami pakeisti klimato kaitos kryptį.
Taigi ar išsivysčiusios ir besivystančios pasaulio šalys nebeprisidės prie tokių nelaimių kaip įvykusi Taivane? Jeigu taip, reikia imtis veiksmų. Mums reikia prisiimti reikalingus įsipareigojimus dėl būtino taršos mažinimo, kad neleistume temperatūrai pakilti daugiau nei 2
C. Mums taip pat reikia atverti pinigines, kad galėtume suteikti finansinę pagalbą besivystančioms pasaulio šalims tam, kad jos dalyvautų priimant sprendimus ir padėtų kovoti su klimato kaita.
Mes priklausome besivystančiam pasauliui, dėl kurio kilo klimato kaita. Mes esame teršėjai, todėl pagal principą „teršėjas moka“, kurį patys priėmėme, privalome mokėti. Privalome mokėti teikdami finansinę paramą besivystančioms šalims."@lt14
"(
) Priekšsēdētāja kungs, komisāre, dāmas un kungi! Es vēlos paust savas dziļās skumjas par humāno traģēdiju Taivānā un sacīt, ka mums kā Eiropas Savienībai ir jāpalīdz, kā vien mēs varam.
Mēs tagad zinām, ka 640 cilvēkus viesuļvētra
nogalināja un vairāk nekā 192 cilvēki ir pazuduši. Kāds zemes nogruvums noslaucīja visu ciemu no zemes virsas un nogalināja simtus. Tomēr nekas nenotika nejauši. To ievadīja ilgstošs sausums, kas samazināja augsnes spēju uzsūkt lietus ūdeni.
Sausumi, plūdi un strauja ārkārtēju laika apstākļu palielināšanās pakāpeniski pieaug klimata pārmaiņu dēļ. Viesuļvētra rodas jūras teritorijās, kurās ūdens virsmas temperatūra ir +27
C. Temperatūras paaugstināšanās būtiski palielinās gan viesuļvētru skaitu, gan to intensitāti. Šodien 120 miljoni cilvēku dzīvo apgabalos, kurus ietekmē viesuļvētras. Laikposmā no 1980. līdz 2000. gadam bija 250 000 viesuļvētru upuru.
Visu šo iemeslu dēļ mūsu sirdīm ir jābūt Kopenhāgenā, kur mēs decembrī lemsim, vai katra no mūsu valstīm atsevišķi aizstāvēs savas pagaidu, īstermiņa intereses vai arī mēs visi cīnīsimies par planētu, mūsu mājām cīņā par klimata pārmaiņu novēršanu.
Vai attīstītā un attīstības pasaule pārstās dot ieguldījumu tādās katastrofās, kāda bija katastrofa Taivānā? Ja tā, tad ir nepieciešama rīcība. Mums ir jādod solījums pildīt visas nepieciešamās saistības nepieciešamajam samazinājumam, lai nepieļautu temperatūras paaugstināšanos pāri par 2
C. Mums ir jādod arī no savas kabatas, lai nodrošinātu finansiālu palīdzību attīstības pasaulei, lai tā kļūtu daļa no risinājuma un palīdzētu apkarot klimata pārmaiņas.
Mēs esam attīstības pasaule, kas rada klimata pārmaiņas. Mēs esam piesārņotāji un saskaņā ar principu „piesārņotājs maksā”, kuru mēs paši pieņēmām, mums ir jāmaksā. Mums ir jāmaksā, dodot finansiālu atbalstu attīstības valstīm."@lv13
"Κύριε Πρόεδρε, κυρία Επίτροπε, αγαπητοί συνάδελφοι θα ήθελα και εγώ να εκφράσω τη βαθιά μου λύπη για την ανθρωπιστική καταστροφή στην Ταϊβάν, και πραγματικά πιστεύω ότι θα πρέπει να βοηθήσουμε ως Ευρωπαϊκή Ένωση με κάθε δυνατό τρόπο.
Γνωρίζουμε, πλέον, ότι είναι 640 οι νεκροί από τον τυφώνα Μαρακότ και πάνω από 192 οι αγνοούμενοι. Μια κατολίσθηση, μάλιστα, έσβησε ένα ολόκληρο χωριό
από το χάρτη και οδήγησε σε εκατοντάδες νεκρούς. Όλα αυτά όμως δεν είναι τυχαία. Είχε προηγηθεί μία εκτενής λειψυδρία, που μείωσε την ικανότητα της γης να απορροφήσει τη βροχή.
Αγαπητοί συνάδελφοι, ξηρασία, πλημμύρες και ραγδαία αύξηση των καιρικών φαινομένων είναι φαινόμενα που σταδιακά θα εντείνονται λόγω της κλιματικής αλλαγής. Ένας τυφώνας δημιουργείται σε θαλάσσιες περιοχές με επιφανειακή θερμοκρασία 27
C. Η άνοδος της θερμοκρασίας θα αυξήσει σημαντικά τόσο τους τυφώνες όσο και την έντασή τους. Έως σήμερα, 120 εκατομμύρια άνθρωποι ζουν σε περιοχές που πλήττονται από τυφώνες. Μεταξύ του 1980 και του 2000 είχαμε 250.000 θύματα από τυφώνες.
Για όλους αυτούς τους λόγους, οι καρδιές όλων μας πρέπει να είναι στην Κοπεγχάγη, όπου το Δεκέμβριο θα αποφασίσουμε, αν η κάθε χώρα μας ξεχωριστά θα υπερασπισθεί τα δικά της προσωρινά, βραχυπρόθεσμα συμφέροντα, ή αν όλοι θα δώσουμε τη μάχη για τον πλανήτη -το σπίτι μας- τη μάχη για να αναστρέψουμε την κλιματική αλλαγή.
Θα σταματήσει λοιπόν ο ανεπτυγμένος και αναπτυσσόμενος κόσμος να συμβάλει σε καταστροφές, όπως αυτή της Ταϊβάν; Αυτό όμως απαιτεί πράξεις. Απαιτεί να δεσμευτούμε ότι θα λάβουμε τις αναγκαίες δεσμεύσεις για την απαραίτητη μείωση, προκειμένου να μην αυξηθεί η θερμοκρασία πάνω από 2
C , απαιτεί επίσης να βάλουμε και το χέρι στην τσέπη για να βοηθήσουμε οικονομικά τον αναπτυσσόμενο κόσμο ώστε να γίνει μέρος της λύσης και να συμβάλει στην αντιμετώπιση της κλιματικής αλλαγής.
Αγαπητοί συνάδελφοι, εμείς είμαστε, ο αναπτυσσόμενος κόσμος, που δημιουργήσαμε την κλιματική αλλαγή. Εμείς είμαστε ο "ρυπαίνων" και σύμφωνα με την αρχή που εμείς οι ίδιοι άλλωστε θεσπίσαμε - "ο ρυπαίνων πληρώνει" - πρέπει να πληρώσουμε. Πρέπει να πληρώσουμε ενισχύοντας οικονομικά τις αναπτυσσόμενες χώρες."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, commissaris, dames en heren, ik zou mijn diepe zorg willen uitspreken over de humanitaire ramp in Taiwan. Ik vind ook dat wij als Europese Unie zoveel mogelijk moeten helpen.
We weten dat er 640 doden zijn gevallen door de tyfoon Morakot en dat meer dan 192 mensen worden vermist. Een aardverschuiving heeft zelfs een heel dorp van de kaart geveegd en geleid tot honderden doden. Dit alles was echter geen toeval. Deze gebeurtenissen zijn voorafgegaan door langdurige droogte waardoor het vermogen van de bodem om regenwater te absorberen was verminderd.
Door de klimaatverandering komen droogten, overstromingen en extreme weersomstandigheden steeds vaker voor. Een orkaan ontstaat op zee bij een oppervlaktetemperatuur van 27
C. De stijging van de temperatuur zal zowel het aantal orkanen als hun hevigheid doen toenemen. Vandaag de dag wonen er 120 miljoen mensen in de gebieden die door orkanen worden geteisterd. Tussen 1980 en 2000 hebben orkanen 250 000 slachtoffers gemaakt.
Om al deze redenen moet ieders hart in Kopenhagen zijn, waar we in december het besluit gaan nemen of ieder land afzonderlijk zijn eigen tijdelijke kortetermijnbelangen zal nastreven of dat we allemaal samen de strijd aangaan voor onze planeet – onze thuishaven – om de klimaatverandering terug te draaien.
Gaan de ontwikkelde landen en de ontwikkelingslanden dan stoppen om bij te dragen aan rampen zoals die in Taiwan? Dit vereist wel maatregelen. Het vereist dat we onszelf verplichten om toezeggingen te doen over de noodzakelijke verlaging, opdat de temperatuur niet meer dan 2
C stijgt; het vereist tevens dat we naar onze portemonnee grijpen en de ontwikkelingslanden financieel ondersteunen zodat ze onderdeel worden van de oplossing en bij kunnen dragen aan de aanpak van de klimaatverandering.
Wij, de ontwikkelde landen, hebben de klimaatverandering veroorzaakt. Wij zijn de “vervuilers”, en volgens het beginsel dat we zelf hebben ingevoerd – “de vervuiler betaalt” – moeten wij betalen. We moeten betalen door de ontwikkelingslanden financieel te steunen."@nl3
"Panie przewodniczący, pani komisarz, panie i panowie! Pragnę wyrazić głęboki smutek z powodu tragedii ludzkiej na Tajwanie oraz powiedzieć, że jako Unia Europejska, musimy pomóc temu państwu na wszelkie możliwe sposoby.
Wiemy już, że tajfun Morakot zabił 640 osoby, a ponad 192 osoby uznano za zaginione. Jedno z błotnych osuwisk zmiotło z powierzchni ziemi całą wioskę i zabiło setki osób. Aczkolwiek to wszystko nie stało się przypadkiem. Nadejście tajfunu poprzedziła długotrwała susza, która zmniejszyła możliwości absorpcyjne gleby.
Ze względu na zmiany klimatu zjawiska, takie jak susze, powodzie i gwałtowne ekstremalne zmiany pogodowe stopniowo stają się coraz częstsze. Tajfun powstaje nad obszarami morskimi o temperaturze na powierzchni 27°C. Wzrost temperatury wpłynie znacząco na zwiększenie liczby tajfunów i na ich intensywność. Obecnie obszary zagrożone tajfunami są zamieszkałe przez 120 milionów ludzi. W latach 1980-2002 ofiarami tajfunów padło 250 tysięcy osób.
Z tych powodów musimy dobrze przygotować się do Kopenhagi, gdzie w grudniu zadecydujemy, czy każdy kraj ma indywidualnie bronić swoich tymczasowych, krótkookresowych interesów, czy tez może powinniśmy wspólnie walczyć na rzecz naszej planety, naszego domu, by odwrócić zmiany klimatyczne.
Zatem, czy kraje rozwinięte i rozwijające się przestaną przyczyniać się do występowania kataklizmów takich jak te na Tajwanie? Jeśli tak, potrzebne będzie działanie. Musimy zagwarantować przyjęcie na siebie niezbędnych zobowiązań w zakresie koniecznej redukcji emisji, by zapobiec wzrostowi temperatury o więcej niż 2°C. Musimy również sięgnąć do naszych budżetów, by zapewnić krajom rozwijającym się pomoc finansową, co pozwoli im stać się częścią rozwiązania i pomagać w walce ze zmianami klimatu.
To my jesteśmy niegdyś rozwijającym się światem, który zapoczątkował zmiany klimatyczne. To my emitujemy zanieczyszczenia i zgodnie z przyjętą przez nas zasadą „zanieczyszczający płaci” musimy zapłacić. Musimy zapłacić poprzez udzielenie wsparcia finansowego krajom rozwijającym się."@pl16
"Senhor Presidente, Senhora Comissária, Senhoras e Senhores Deputados, também eu gostaria de manifestar o meu profundo pesar pela tragédia humanitária que atingiu Taiwan e dizer que, enquanto União Europeia, temos de ajudar esse país de todas as maneiras possíveis.
Sabemos já que o tufão Morakot matou 640 pessoas e que há mais de 192 desaparecidos. Um deslizamento de lama varreu do mapa uma aldeia inteira e deixou centenas de mortos. No entanto, nada disto aconteceu por um acaso. Foi precedido por um período de seca prolongado, que reduziu a capacidade do solo para absorver a água da chuva.
Secas, inundações e um rápido aumento das condições meteorológicas extremas são fenómenos que têm vindo a intensificar-se gradualmente devido às alterações climáticas. Um tufão forma-se em zonas marítimas a uma temperatura de 27
C à superfície. A subida da temperatura irá fazer aumentar consideravelmente não só o número de tufões mas também a sua intensidade. Presentemente, há 120 milhões de pessoas a viver em áreas afectadas por tufões. Entre 1980 e 2000, os tufões causaram 250 000 vítimas.
Por todos estes motivos, os nossos corações devem estar em Copenhaga, onde em Dezembro iremos decidir se cada um dos nossos países irá defender separadamente os seus próprios interesses temporários e de curto prazo ou se iremos todos lutar pelo planeta, o nosso lar, numa luta para reverter as alterações climáticas.
Então será que o mundo desenvolvido e em desenvolvimento irá deixar de contribuir para catástrofes como esta que se abateu sobre Taiwan? Se a resposta é afirmativa, então é preciso agir. Temos de nos comprometer a assumir os compromissos necessários no sentido de assegurar a indispensável para impedir que a temperatura aumente mais de 2ºC. Temos também de pôr a mão nos bolsos para prestarmos assistência financeira ao mundo em desenvolvimento, para que se torne parte da solução e contribua para o combate às alterações climáticas.
Fomos nós, o mundo em desenvolvimento, que provocámos as alterações climáticas. Somos nós os poluidores e, de acordo com o princípio do "poluidor-pagador" que nós próprios adoptámos, temos de pagar. Temos de pagar dando apoio financeiro aos países em desenvolvimento."@pt17
"Dle președinte, dnă comisar, doamnelor și domnilor, aș dori să îmi exprim profunda durere cu privire la tragedia umanitară din Taiwan și să spun că noi, cei din Uniunea Europeană, trebuie să ne oferim ajutorul sub orice formă.
Știm acum că 640 de persoane au fost ucise de taifunul Morakot și peste 192 de persoane sunt date dispărute. O alunecare de teren a șters de pe fața pământului un sat întreg și a ucis sute de persoane. Cu toate acestea, niciunul din aceste lucruri nu s-a produs din întâmplare. Totul a fost precedat de o secetă prelungită, care a redus capacitatea solului de a absorbi ploaia.
Seceta, inundațiile și o creștere rapidă a fenomenelor meteorologice extreme sunt din ce în ce mai frecvente, din cauza schimbărilor climatice. Taifunurile sunt generate în zonele de mare, unde suprafața apei are temperatura de 27
C. Creșterea temperaturii va spori considerabil atât numărul taifunurilor, cât și intensitatea acestora. Până în prezent, 120 de milioane de persoane locuiesc în zone afectate de taifunuri. Între 1980 și 2000, taifunurile au făcut 250 000 de victime.
Pentru toate aceste motive, inima noastră trebuie să fie în Copenhaga, unde vom decide în luna decembrie dacă fiecare din statele noastre își va apăra pe cont propriu interesele temporare, pe termen scurt, sau dacă vom lupta împreună pentru planetă, pentru casa noastră, într-o încercare de a stopa schimbările climatice.
Oare lumea dezvoltată și cea în curs de dezvoltare vor înceta să mai contribuie la producerea de dezastre precum cel din Taiwan? Dacă da, este nevoie de luarea de măsuri. Trebuie să ne angajăm și să ne asumăm responsabilitățile necesare pentru reducerile care se impun, astfel încât temperatura să nu crească cu peste 2
C. De asemenea, trebuie să oferim asistență financiară statelor în curs de dezvoltare, astfel încât acestea să devină parte a soluției și să contribuie la contracararea schimbărilor climatice.
Noi suntem statele în curs de dezvoltare care au cauzat schimbările climatice. Noi suntem poluatorii și, în conformitate cu principiul „poluatorul plătește”, pe care noi înșine l-am adoptat, trebuie să plătim. Trebuie să plătim, acordând sprijin financiar țărilor în curs de dezvoltare."@ro18
"Vážený pán predsedajúci, pani komisárka, dámy a páni, rád by som vyjadril hlbokú ľútosť nad humanitárnou tragédiou na Taiwane a povedal, že ako Európska únia musíme pomôcť akýmkoľvek spôsobom.
Vieme, že tajfún Morakot zabil 640 ľudí a viac ako 192 ľudí je nezvestných. Jeden zosuv bahna vymazal z mapy celú dedinu a zabil stovky ľudí. Nič z toho sa však nestalo náhodou. Predchádzalo tomu dlhotrvajúce sucho, ktoré spôsobilo zníženú schopnosť pôdy nasať dažďovú vodu.
Suchá, záplavy a prudký nárast prejavov extrémneho počasia neustále pribúdajú v dôsledku zmeny klímy. Tajfún vzniká v morských oblastiach s povrchovou teplotou vody vyššou ako 27 °C. Zvýšenie teploty významne prispeje k nárastu výskytu tajfúnov aj k zvýšeniu ich intenzity. V súčasnosti žije v oblastiach, ktoré zasahujú tajfúny, 120 miliónov ľudí. Od roku 1980 do roku 2000 si tajfúny vyžiadali 250 000 obetí.
Preto musíme v decembri v Kodani načúvať svojim srdciam, keď budeme rozhodovať, či bude každý členský štát obhajovať svoje dočasné, krátkodobé záujmy, alebo budeme spoločne bojovať za planétu, za náš domov a za zvrátenie zmeny klímy.
Prestanú rozvinutý a rozvojový svet prispievať ku katastrofám, aká sa stala na Taiwane? Ak áno, musíme začať konať. Musíme na seba vziať nutné záväzky potrebného zníženia teploty, aby sme zabránili jej nárastu o viac ako 2 °C. Taktiež si musíme načrieť do vrecka a poskytnúť finančnú pomoc rozvojovému svetu, aby sa mohol stať súčasťou riešenia a pomáhať v boji proti zmene klímy.
My sme rozvojový svet, ktorý zapríčinil zmenu klímy. My sme znečisťovatelia a podľa zásady „znečisťovateľ platí“, ktorú sme sami prijali, musíme platiť. Musíme platiť tým, že poskytneme finančnú pomoc rozvojovým krajinám."@sk19
"Gospod predsednik, komisarka, gospe in gospodje, rad bi izrazil globoko žalost spričo humanitarne tragedije v Tajvanu in povedal, da moramo kot Evropska unija pomagati po svojih najboljših močeh.
Zdaj vemo, da je zaradi tajfuna Morakot umrlo 640 ljudi in da je več kot 192 ljudi pogrešanih. Zemeljski plaz je z zemljevida zbrisal celo vas in pobil več sto ljudi. Vendar se nič od tega ni zgodilo po naključju. Dolgotrajna suša pred tem je zmanjšala sposobnost prsti, da vsrka dež.
Suše, poplave in hitro povečevanje števila izrednih vremenskih razmer so zaradi podnebnih sprememb postopoma vse pogostejši. Tajfun nastane nad morskimi območji s površinsko temperaturo 27 °C. Povišanje temperature bo znatno povečalo tako število tajfunov kot njihovo moč. Danes na območjih, ki jih prizadenejo tajfuni, živi 120 milijonov ljudi. Med letoma 1980 in 2000 je bilo 250 000 žrtev tajfunov.
Zaradi vseh teh razlogov moramo biti s srcem v Köbenhavnu, kjer bomo decembra odločali, ali bo vsaka od naših držav ločeno zagovarjala svoje začasne, kratkoročne interese ali pa se bomo vsi borili za planet, naš dom, v boju za obrnitev trenda podnebnih sprememb.
Ali bosta torej razviti svet in svet v razvoju prenehala prispevati k nesrečam, kot je bila nesreča na Tajvanu? Če bosta, je treba ukrepati. Zavezati se moramo potrebnim odločitvam za potrebno zmanjšanje, da se prepreči, da bi se temperatura povišala za več kot 2 °C. Prav tako moramo seči v žep, da zagotovimo finančno pomoč svetu v razvoju, tako da bo postal del rešitve in pomagal v boju proti podnebnim spremembam.
Mi smo svet v razvoju, ki je povzročil podnebne spremembe. Mi smo onesnaževalci in v skladu z načelom „onesnaževalec plača“, ki smo ga sprejeli sami, moramo plačati. Plačati moramo s finančno podporo državam v razvoju."@sl20
"Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Först vill jag uttrycka min djupa sorg för den humanitära tragedin i Taiwan och säga att vi i EU måste hjälpa till på alla sätt vi kan.
Vi vet nu att 640 personer dödades av tyfonen Morakot, och att över 192 personer saknas. Ett enda skred utplånade en hel by och dödade hundratals människor. Men inget av detta hände av en slump. Händelsen föregicks av en ihållande torka som minskat jordens kapacitet att ta upp regnet.
Förekomsten av torka, översvämningar och extrema väderförhållanden ökar gradvis till följd av klimatförändringarna. En tyfon uppstår i havsområden med en yttemperatur på över 27 ºC. Temperaturhöjningen kommer att leda till en betydande ökning av både antalet tyfoner och deras intensitet. I dagsläget bor 120 miljoner personer i tyfondrabbade områden. Mellan 1980 och 2000 drabbades 250 000 personer av tyfoner.
Därför måste våra hjärtan vara med i Köpenhamn, där vi i december ska besluta om huruvida varje enskilt land separat ska försvara sina egna tillfälliga och kortsiktiga intressen, eller om vi tillsammans ska kämpa för planeten, vårt hem, och för att motverka klimatförändringarna.
Kommer då industriländerna och utvecklingsländerna att sluta bidra till katastrofer som den som just skedde i Taiwan? I så fall behövs insatser. Vi måste förbinda oss att göra vad som krävs för att uppnå de minskningar som är nödvändiga för att förhindra att temperaturen ökar med mer än 2 ºC. Dessutom måste vi öppna plånboken och ge ekonomisk hjälp till världens utvecklingsländer så att de blir en del av lösningen och bidrar till att bekämpa klimatförändringarna.
Vi är den utvecklade värld som orsakat klimatförändringarna. Vi är förorenarna och vi måste betala enligt den princip som vi själva fastställt, nämligen att förorenaren ska betala. Vi måste betala genom att ge ekonomiskt stöd till utvecklingsländerna."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"EL"13
"Morakot"13,21
"ο"18,5,15,1,14,11,2,3,10,13,9,17,4,12
"ο "10
|
lpv:videoURI |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples