Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2009-03-09-Speech-1-209"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20090309.23.1-209"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"In a highly globalised world, farmers face increasing pressure. In order to be competitive, they can either cut costs or specialise in production of niche high-quality products. Thus, food-quality schemes do not only provide consumers authentic products but can also support rural development. To give farmers an alternative for rural development, we need to simplify the marketing standards and strengthen the incentives for small-scale producers to participate. But simplifying standards does not mean less quality or authenticity. EU standards for placing food on the market are already among the toughest in the world. To preserve confidence in quality schemes, it is necessary to implement them with reinforced controls and traceability systems. Furthermore, in the case of ‘protected geographical indications’ or ‘protected designation of origin’, it would be desirable to label the main ingredient(s) with the place of origin if not from that particular area. Consumers identify in these products specific qualities resulting from a certain origin or farming method. There are, however, cases when the ingredient indicated on the label is not exactly the same as the one really used in the food, for example ‘Parma ham’ not really coming from Parma."@en4
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Ve vysoce globalizovaném světě jsou zemědělci vystaveni stále většímu tlaku. Pokud chtějí být konkurenceschopní, musí buď omezit náklady nebo se specializovat na výrobu vysoce kvalitních výrobků vyplňujících mezeru na trhu. Systémy kvality potravin tak kromě toho, že zajišťují spotřebitelům výrobky s potvrzenou jakostí, mohou rovněž podpořit rozvoj venkova. Máme-li poskytnout zemědělcům alternativu pro rozvoj venkova, musíme zjednodušit obchodní normy a posílit pobídky k účasti malých výrobců. Zjednodušení norem však neznamená nižší kvalitu či horší jakost. Normy EU pro uvedení potravin na trh již teď patří k nejpřísnějším na světě. V zájmu zachování důvěry v systémy jakosti je nezbytné doplnit je posílenými kontrolami a systémy vysledovatelnosti. Navíc by v případě chráněných zeměpisných označení a chráněných označení původu bylo vhodné označit hlavní přísadu/přísady místem původu, pokud nepochází z této konkrétní oblasti. Spotřebitelé v těchto výrobcích nalézají zvláštní kvalitu, která vyplývá z jistého místa původu či ze způsobu zemědělské výroby. Existují však případy, kdy přísada označená na štítku není zcela totožná s tou, která je v potravině ve skutečnosti použita, například parmská šunka nepochází skutečně z Parmy."@cs1
"I en højst globaliseret verden udsættes landbrugerne for et stigende pres. For at være konkurrencedygtige kan de enten skære i omkostningerne eller specialisere sig i fremstillingen af nicheprodukter af høj kvalitet. Ordningerne for fødevarekvalitet forsyner ikke blot forbrugerne med autentiske produkter, men kan også støtte udviklingen i landdistrikterne. For at give landbrugerne et alternativ til udviklingen i landdistrikterne bør vi forenkle handelsnormerne og øge små producenters incitamenter til at deltage. En forenkling af normerne er dog ikke ensbetydende med dårligere kvalitet eller mindre autenticitet. EU's standarder for markedsføringen af produkter er allerede blandt de strengeste i verden. For at bevare tilliden til kvalitetsordningerne er det nødvendigt at gennemføre dem med skærpede kontrol- og sporbarhedssystemer. Endvidere vil det i tilfældet med "beskyttede geografiske betegnelser" eller "beskyttede oprindelsesbetegnelser" være ønskeligt at angive de vigtigste ingrediensers oprindelsessted, hvis ikke de kommer fra det pågældende område. Forbrugerne identificerer disse produkter med specifikke egenskaber som følge af en bestemt oprindelse eller produktionsmetode. Der er dog tilfælde, hvor den angivne ingrediens på produktet ikke er præcist den samme som den, der reelt er anvendt i fødevaren, f.eks. "Parmaskinke", der i virkeligheden ikke kommer fra Parma."@da2
"In einer stark globalisierten Welt sind Landwirte einem immer stärkeren Druck ausgesetzt. Zur Wahrung ihrer Wettbewerbsfähigkeit können sie entweder ihre Kosten senken oder sich auf die Erzeugung qualitativ hochwertiger Nischenprodukte spezialisieren. Somit bieten Lebensmittelqualitätsregelungen den Verbrauchern nicht nur Informationen über und die Gewähr für die Authentizität der Erzeugnisse, sondern unterstützen auch die ländliche Entwicklung. Um Landwirten eine Alternative zur ländlichen Entwicklung geben zu können, müssen die Vermarktungsnormen vereinfacht und die Anreize zur Mitwirkung kleinerer landwirtschaftlicher Betriebe verstärkt werden. Die Vereinfachung der Normen ist jedoch nicht gleichbedeutend mit Qualitäts- oder Authentizitätseinbußen. Die EU-Normen für die Vermarktung von Lebensmitteln zählen bereits zu den strengsten Auflagen weltweit. Um das Vertrauen in Qualitätsregelungen zu wahren, muss ihre Umsetzung unbedingt mit verstärkten Kontrollen und Systemen der Herkunftssicherung einhergehen. Darüber hinaus wäre es bei „geschützten geografischen Angaben“ oder „geschützter Ursprungsbezeichnung“ wünschenswert, wenn der bzw. die wichtigste(n) Inhaltsstoffe(e) mit Herkunftsort auf dem Etikett angegeben wäre(n), wenn diese(r) nicht aus dieser speziellen Region stammt bzw. stammen. Verbraucher assoziieren mit diesen Produkten auch Qualitätsmerkmale einer bestimmten Ursprungsregion oder Herstellungsmethode. Es gibt jedoch auch Fälle, in denen der auf dem Etikett angegebene Inhaltsstoff nicht genau mit dem im Lebensmittel tatsächlich verwendeten Inhaltsstoff übereinstimmt, wie beispielsweise „Parmaschinken“, der in Wahrheit gar nicht aus Parma stammt."@de9
"Σε ένα κόσμο που χαρακτηρίζεται από υψηλό βαθμό παγκοσμιοποίησης, οι αγρότες αντιμετωπίζουν ολοένα και μεγαλύτερες πιέσεις. Προκειμένου να είναι ανταγωνιστικοί, πρέπει είτε να περικόψουν το κόστος είτε να εξειδικευτούν στην παραγωγή ορισμένων προϊόντων υψηλής ποιότητας. Έτσι, τα προγράμματα για την ποιότητα των τροφίμων δεν παρέχουν μόνο στους καταναλωτές αυθεντικά προϊόντα αλλά μπορούν επίσης να στηρίξουν την αγροτική ανάπτυξη. Για να δώσουμε στους αγρότες μια εναλλακτική λύση για την αγροτική ανάπτυξη, πρέπει να απλοποιήσουμε τα πρότυπα διάθεσης των προϊόντων στην αγορά και να ενισχύσουμε τα κίνητρα για τη συμμετοχή των παραγωγών μικρής κλίμακας. Ωστόσο, η απλοποίηση των προτύπων δεν σημαίνει λιγότερη ποιότητα ή αυθεντικότητα. Τα πρότυπα της ΕΕ για τη διάθεση των τροφίμων στην αγορά είναι ήδη από τα αυστηρότερα στον κόσμο. Για να διατηρήσουμε την εμπιστοσύνη στα προγράμματα ποιότητας, είναι απαραίτητο να τα εφαρμόσουμε με ενισχυμένους ελέγχους και συστήματα εντοπισμού της προέλευσης. Επιπλέον, στην περίπτωση των «προστατευόμενων γεωγραφικών ενδείξεων» ή της «προστατευόμενης ονομασίας προέλευσης», θα ήταν καλό να επισημαίνεται ο τόπος προέλευσης του κύριου συστατικού (συστατικών) σε περίπτωση που δεν προέρχεται από τη συγκεκριμένη περιοχή. Οι καταναλωτές αναγνωρίζουν σε αυτά τα προϊόντα συγκεκριμένα χαρακτηριστικά που προκύπτουν από μια ορισμένη προέλευση ή μέθοδο καλλιέργειας. Υπάρχουν, ωστόσο, περιπτώσεις όπου το συστατικό που αναφέρεται στην ετικέτα δεν είναι ακριβώς το ίδιο με αυτό που χρησιμοποιείται στο συγκεκριμένο προϊόν, π.χ. «χοιρομέρι Πάρμας» που δεν προέρχεται στην πραγματικότητα από την Πάρμα."@el10
"En un mundo muy globalizado, los campesinos se enfrentan a una presión cada vez mayor. Para ser competitivos, pueden o abaratar costes o especializarse en la producción de productos de alta calidad para un segmento del mercado. De este modo, los planes de calidad alimentaria no sólo proporcionan a los consumidores productos auténticos sino que pueden también apoyar el desarrollo rural. Para dar a los agricultores una alternativa al desarrollo rural, necesitamos simplificar los criterios de marketing y reforzar los incentivos para que participen los productores a pequeña escala. Pero simplificar los criterios no quiere decir que haya menos calidad o autenticidad. Los criterios de la UE para introducir alimentos en el mercado se hallan entre los más estrictos del mundo. Para preservar la confianza en los planes de calidad, es necesario implementarlos con controles reforzados y sistemas de trazabilidad. Además, en el caso de «indicaciones geográficas protegidas» o «denominación de origen protegida», sería deseable etiquetar el principal o principales ingredientes con el lugar de origen o bien con esa zona concreta. Los consumidores identifican en estos productos cualidades específicas de cierto origen o método de crianza. Existen, sin embargo, casos en los que el ingrediente indicado en la etiqueta no es exactamente el mismo que el utilizado realmente en el alimento, por ejemplo, el «jamón de Parma» no procede realmente de Parma."@es21
"Üleilmastunud maailmas avaldatakse põllumajandustootjatele üha enam survet. Konkurentsis püsimiseks peavad nad kas kulusid kärpima või spetsialiseeruma kvaliteetsete toodete tootmisele. Seega ei ole toidukvaliteedikavad mitte ainult selleks, et tagada tarbijatele autentsed tooted, vaid ka selleks, et toetada maaelu arengut. Et pakkuda põllumajandustootjatele maaelu arengu alternatiivi, peame lihtsustama turustusnorme ja tugevdama väiketootjate osalemise stiimuleid. Ent normide lihtsustamine ei tähenda halvemat kvaliteeti või vähemat autentsust. ELis on toidu turuletoomise normid niigi maailma karmimate seas. Kvaliteedisüsteemidesse usu säilitamiseks on vaja rakendada neid koos tugevdatud kontrolli ja jälgimissüsteemidega. Lisaks oleks „kaitstud geograafiliste tähiste” või „kaitstud päritolunimetuste” puhul soovitatav märkida tootele peamiste komponentide päritolu, kui need ei ole pärit konkreetsest piirkonnast. Need tooted tagaksid tarbijatele kindla kvaliteedi, mis tuleneb teatud päritolust või tootmismeetodist. Ent on juhtumeid, kus etiketile kantud koostisaine ei ole täpselt sama, mida tegelikult kasutati, näiteks ei pärine Parma sink Parmast."@et5
"Tässä hyvin globaalistuneessa maailmassa maanviljelijöihin kohdistuu yhä suurempia paineita. Säilyttääkseen kilpailukykynsä he voivat joko leikata kustannuksia tai erikoistua kysyttyjen korkealaatuisten tuotteiden tuottamiseen. Näin ollen elintarvikkeiden laatujärjestelmät eivät ainoastaan tarjoa kuluttajille aitoja tuotteita vaan ne voivat myös tukea maaseudun kehittämistä. Antaaksemme maanviljelijöille maaseudun kehittämiseen liittyvän vaihtoehdon, meidän on yksinkertaistettava kaupan pitämistä koskevia standardeja ja vahvistettava pienviljelijöiden osallistumista lisääviä kannustimia. Standardien yksinkertaistaminen ei kuitenkaan tarkoita laadun tai aitouden heikentämistä. Elintarvikkeiden markkinoille saattamista koskevat EU:n standardit ovat jo nyt tiukimpia maailmassa. Jotta luottamus laatujärjestelmiin säilyy, niiden toteuttamisessa on käytettävä tehokkaampia valvonta- ja jäljitettävyysjärjestelmiä. Lisäksi "suojattujen maantieteellisten merkintöjen" tai "suojattujen alkuperänimitysten" tapauksessa olisi suotavaa merkitä tärkeimpien ainesten alkuperä, elleivät ne ole peräisin kyseiseltä alueelta. Kuluttajat tunnistavat näissä tuotteissa erityisiä ominaisuuksia, jotka johtuvat tietystä alkuperästä tai viljelymenetelmästä. Joissakin tapauksissa merkinnässä ilmoitettu aines ei kuitenkaan ole aivan sama, jota elintarvikkeessa on oikeasti käytetty. Esimerkiksi "Parman kinkku" ei oikeasti ole peräisin Parmasta."@fi7
"Dans un monde où règne la mondialisation, les agriculteurs sont soumis à une pression croissante. Pour être compétitifs, ils peuvent réduire leurs coûts ou se spécialiser dans la production de produits de niche de première qualité. Par conséquent, les régimes en faveur de la qualité alimentaire fournissent non seulement aux consommateurs des produits authentiques, mais peuvent également favoriser le développement rural. Pour offrir aux agriculteurs une alternative au développement rural, nous devons simplifier les normes de marketing et renforcer les mesures incitatives en vue d’une participation des petits producteurs. Pour autant, la simplification des normes ne doit pas porter préjudice à la qualité ou à l’authenticité. Les normes européennes en matière de commercialisation des aliments font déjà partie des plus strictes au monde. Dans le souci de préserver la confiance dans les systèmes de qualité, il importe de les mettre en œuvre avec des contrôles renforcés et des systèmes de traçabilité. En outre, dans le cas des «indications géographiques protégées» ou des «appellations d’origine protégées», il serait souhaitable d’indiquer sur l’étiquette le ou les principaux ingrédients et leur lieu d’origine, s’il ne s’agit pas de la région concernée. Les consommateurs identifient dans ces produits des qualités spécifiques résultant d’une certaine origine ou méthode d’exploitation agricole. C’est par exemple le cas lorsque l’ingrédient indiqué sur l’étiquette n’est pas exactement le même que celui réellement utilisé dans l’aliment en question, comme un «jambon de Parme» qui ne viendrait pas réellement de Parme."@fr8
"Ebben a nagymértékben globalizált világban a mezőgazdasági termelőkre egyre nagyobb nyomás nehezedik. Ahhoz, hogy versenyképesek legyenek, vagy a költségeket kell lefaragniuk, vagy magas színvonalú réspiaci termékekre kell szakosodniuk. Így az élelmiszerminőségi rendszerek nemcsak a fogyasztóknak biztosítanak megbízható termékeket, de egyúttal a vidékfejlesztést is támogatni tudják. Ahhoz, hogy a mezőgazdasági termelőknek alternatívát adhassunk a vidékfejlesztésben, egyszerűsítenünk kell a forgalmazási előírásokat és meg kell erősítenünk a kistermelők részvételét fokozó ösztönzőket. Az előírások egyszerűsítése azonban nem jelent alacsonyabb minőséget vagy megbízhatóságot. Az élelmiszerek forgalomba hozatalára vonatkozó uniós előírások már most is a legszigorúbbak közé tartoznak a világon. A minőségi rendszerek iránti bizalom megőrzése érdekében ezeket fokozottabb ellenőrzések és nyomon követési rendszerek alkalmazása mellett kell bevezetni. Emellett az „oltalom alatt álló földrajzi jelzések” vagy „oltalom alatt álló eredetmegjelölések” esetében szükséges lenne a címkén feltüntetni a fő összetevő(ke)t a származási hellyel együtt, amennyiben a termék nem ugyanarról a helyről származik. A fogyasztók ezeket a termékeket speciális, egy bizonyos származásból vagy gazdálkodási módból eredő minőségjegyekkel azonosítják. Vannak azonban olyan esetek, amikor a címkén feltüntetett összetevő nem pontosan ugyanaz, mint amit valójában az élelmiszerben használnak, példa erre a nem Pármából származó „pármai sonka”."@hu11
"In un mondo altamente globalizzato, gli agricoltori subiscono pressioni sempre crescenti. Per essere competitivi, possono tagliare i costi oppure specializzarsi in produzioni di nicchia di prodotti di alta qualità. I programmi di qualità alimentare non solo garantiscono ai consumatori prodotti genuini, ma sostengono anche lo sviluppo rurale. Per offrire agli agricoltori un’alternativa per lo sviluppo agricolo, occorre semplificare le norme commerciali e accrescere gli incentivi ai produttori su piccola scala affinché possano accedervi, ma la semplificazione degli standard non deve corrispondere a una minor qualità o minor genuinità. Gli standard europei di commercializzazione dei prodotti alimentari sul mercato sono già fra i più rigorosi del mondo. Per preservare la fiducia nei programmi di qualità, occorre però attuarli attraverso controlli rafforzati e sistemi di tracciabilità. Inoltre, nel caso delle “indicazioni geografiche protette” o dell’“indicazione d’origine protetta”, sarebbe auspicabile indicare nelle etichette anche gli ingredienti principali, precisandone il luogo d’origine se diverso da quella specifica regione. I consumatori individuano in tali prodotti qualità specifiche strettamente legate a una certa origine o metodo colturale. Vi sono comunque casi in cui l’ingrediente indicato in etichetta non è esattamente lo stesso di quello impiegato nel prodotto stesso, ad esempio il “prosciutto di Parma” che in realtà non proviene da Parma."@it12
"Šiame labai globalizuotame pasaulyje ūkininkai patiria vis didesnį spaudimą. Norėdami išlikti konkurencingi, jie gali arba mažinti išlaidas, arba specializuotis gamindami aukštos kokybės produktus. Todėl dėl maisto kokybės ne tik vartotojai gauna autentiškus produktus, bet taip pat remiama kaimo plėtrą. Norėdami suteikti ūkininkams alternatyvą kaimo plėtroje, turime supaprastinti rinkodaros standartus ir sustiprinti iniciatyvas dėl nedidelių gamintojų dalyvavimo. Tačiau paprastesni standartai nereiškia mažesnės kokybės ar autentiškumo. ES standartai pateikiamiems produktams į rinką šiuo metu jau yra vieni iš griežčiausių pasaulyje. Norėdami išsaugoti pasitikėjimą kokybės schemomis, turime įgyvendinti jas taikydami sustiprintas kontrolės sistemas. Be to, „saugomų geografinių nuorodų“ arba „saugumų kilmės vietos nuorodos“ atveju pageidautina, kad pagrindinės sudedamosios dalys būtų žymimos nurodant kilmės vietą, jei jos nėra kilusios iš tos vietovės. Vartotojai šiuos produktus tapatina su konkrečiomis savybėmis, kurios yra susijusios su kilmės vietove arba ūkininkavimo būdu. Tačiau yra atvejų, kai sudėtinė dalis nurodyta ant etiketės nėra ta pati, kuri iš tikrųjų naudojama produkte, kaip pvz., „Parmos kumpis“ iš tikrųjų nėra iš Parmos."@lt14
".
Šajā tik ārkārtīgi globalizētajā pasaulē lauksaimnieki saskaras ar pieaugošām grūtībām. Lai saglabātu konkurētspēju, viņi var vai nu samazināt izdevumus, vai arī pievērsties labu, augstvērtīgu produktu ražošanai. Tādējādi pārtikas kvalitātes sistēmas ne vien nodrošina patērētājus ar autentiskiem produktiem, bet tās var arī atbalstīt lauku attīstību. Lai lauksaimniekiem radītu alternatīvas iespējas lauku attīstības jomā, mums jāvienkāršo tirdzniecības standarti un vairāk jāstimulē nelielie ražotāji, lai rosinātu viņus iesaistīties šajā procesā. Taču standartu vienkāršošana nenozīmē kvalitātes vai autentiskuma prasību samazināšanu. ES standarti produktu laišanai tirgū jau ir vieni no stingrākajiem pasaulē. Lai saglabātu uzticību kvalitātes shēmām, tās jāievieš ar pastiprinātas kontroles un izsekojamības sistēmu palīdzību. Turklāt attiecībā uz „aizsargātu ģeogrāfiskās izcelsmes norādi” vai „aizsargātu cilmes vietas nosaukumu”, ja galvenajai sastāvdaļai vai galvenajām sastāvdaļām ir cita izcelsmes vieta, tad marķējumā būtu vēlams norādīt šo izcelsmes vietu. Patērētāji atpazīst šī produkta īpašās kvalitātes, ņemot vērā attiecīgo reģionu vai lauksaimniecības metodes. Tomēr ir gadījumi, kad marķējumā norādītās sastāvdaļas nav tieši tās, kas patiesībā izmantotas produkta pagatavošanā, piemēram, Parmas šķiņķis patiesībā nav šķiņķis no Parmas."@lv13
"In a highly globalised world, farmers face increasing pressure. In order to be competitive, they can either cut costs or specialise in production of niche high-quality products. Thus, food-quality schemes do not only provide consumers authentic products but can also support rural development. To give farmers an alternative for rural development, we need to simplify the marketing standards and strengthen the incentives for small-scale producers to participate. But simplifying standards does not mean less quality or authenticity. EU standards for placing food on the market are already among the toughest in the world. To preserve confidence in quality schemes, it is necessary to implement them with reinforced controls and traceability systems. Furthermore, in the case of ‘protected geographical indications’ or ‘protected designation of origin’, it would be desirable to label the main ingredient(s) with the place of origin if not from that particular area. Consumers identify in these products specific qualities resulting from a certain origin or farming method. There are, however, cases when the ingredient indicated on the label is not exactly the same as the one really used in the food, for example ‘Parma ham’ not really coming from Parma."@mt15
"In een sterk gemondialiseerde wereld komen boeren steeds meer onder druk te staan. Om concurrerend te kunnen zijn kunnen ze de kosten terugdringen of zich toeleggen op de productie van gespecialiseerde kwaliteitsproducten. Regelingen op het gebied van de voedselkwaliteit bieden consumenten dus niet alleen authentieke producten maar kunnen ook de plattelandsontwikkeling steunen. Om boeren een alternatief voor plattelandsontwikkeling te kunnen bieden moeten we de marktnormen vereenvoudigen en kleinschalige producenten meer stimuleren om deel te nemen. Maar vereenvoudiging van de normen betekent niet minder kwaliteit of authenticiteit. De EU-normen voor het in de handel brengen van voedingsmiddelen behoren al tot de strengste ter wereld. Om het vertrouwen in kwaliteitsregelingen te behouden moeten deze worden uitgevoerd met behulp van versterkte controles en traceerbaarheidssystemen. Verder zou het wenselijk zijn dat op het etiket de oorsprong van de hoofdingrediënten wordt vermeld indien deze niet uit een gebied met een beschermde geografische aanduiding of een beschermde oorsprongsbenaming komen. Consumenten kunnen bij deze producten bepaalde kwaliteiten onderscheiden op basis van een bepaalde oorsprong of landbouwmethode. Er zijn echter gevallen waarin het op het etiket vermelde ingrediënt niet helemaal gelijk is aan het echt in het voedingsmiddel gebruikte ingrediënt, bijvoorbeeld parmaham die niet echt uit Parma komt."@nl3
"W wielce zglobalizowanym świecie rolnicy stoją w obliczu rosnącej presji. Aby być konkurencyjnymi, mogą oni albo obcinać koszty, albo specjalizować się w wytwarzaniu wysokiej jakości produktów niszowych. Dlatego też systemy jakości żywności nie tylko zapewniają autentyczne produkty konsumentom, lecz także wsparcie rozwoju obszarów wiejskich. Aby zaoferować rolnikom alternatywną drogę rozwoju obszarów wiejskich, musimy uprościć normy wprowadzania produktów do obrotu i wzmocnić zachęty dla drobnych producentów do uczestniczenia w rynku. Ale uproszczenie standardów nie oznacza gorszej jakości, ani mniejszej autentyczności. Normy UE dotyczące wprowadzania żywności do obrotu są jednymi z najsurowszych na świecie. Aby chronić zaufanie do systemów jakości, trzeba je wdrażać przy wzmocnionej kontroli i przy wzmocnionych systemach identyfikacji pochodzenia. Ponadto w przypadku „chronionych oznaczeń geograficznych” lub „chronionych oznaczeń pochodzenia” pożądane byłoby oznaczanie miejsca pochodzenia składników, o ile nie pochodzą z tego samego miejsca co produkt. Konsumenci upatrują w tego rodzaju produktach specjalnych cech związanych z określonym pochodzeniem lub metodą produkcji rolnej. Są jednak przypadki, gdy składniki wskazane na etykiecie nie są dokładnie takie same jak składniki zastosowane w produkcie, czego przykładem może być „szynka parmeńska”, która w rzeczywistości nie pochodzi z Parmy."@pl16
"Num mundo altamente globalizado, os agricultores vêem-se cada vez mais pressionados. Para serem competitivos, podem reduzir os custos ou especializar-se na produção de produtos de alta qualidade para um nicho de mercado. Assim, esquemas de qualidade dos alimentos não só proporcionam aos consumidores produtos autênticos como ainda podem apoiar o desenvolvimento rural. Para oferecer aos agricultores uma alternativa para o desenvolvimento rural, precisamos de simplificar as normas de comercialização e reforçar os incentivos à participação dos produtores em pequena escala. Porém, a simplificação das normas não significa diminuição da qualidade ou da autenticidade. As normas da UE para a comercialização de produtos alimentares já são das mais exigentes do mundo. Para preservar a confiança em esquemas de qualidade, é necessário implementá-los com controlos reforçados e sistemas de rastreabilidade. Além disso, no caso das "indicações geográficas protegidas" ou da "denominação de origem protegida", seria desejável rotular o(s) principal(is) ingredientes com o lugar de origem ou mesmo dessa área específica. Os consumidores identificam nesses produtos específicos qualidades resultantes de uma certa origem ou método de cultivo. Há, no entanto, casos em que o ingrediente indicado no rótulo não é exactamente o mesmo que o que é efectivamente utilizado no produto alimentar, como acontece, por exemplo, com o "presunto de Parma" que na realidade não provém de Parma."@pt17
"Într-o lume extrem de globalizată, fermierii se confruntă cu o presiune sporită. Pentru a fi competitivi, pot fie să reducă din costuri, fie să se specializeze în produse de nişă, de înaltă calitate. Astfel, programele privind calitatea alimentelor nu doar le oferă consumatorilor produse autentice, ci pot şi să sprijine dezvoltarea rurală. Pentru a le da fermierilor o alternativă la dezvoltarea rurală, trebuie să simplificăm standardele de comercializare şi să consolidăm stimulentele pentru implicarea micilor producători. Dar simplificarea standardelor nu înseamnă mai puţină calitate sau autenticitate. Standardele UE pentru comercializarea produselor alimentare sunt deja printre cele mai riguroase din lume. Pentru a păstra încrederea în standardele de calitate, este necesară punerea lor în aplicare prin intermediul unor controale intensificate şi al unor sisteme de trasabilitate. Mai mult, în cazul „indicaţiilor geografice protejate” sau al „denumirii de origine protejate”, ar fi de dorit să se eticheteze principalele ingrediente cu locul de origine dacă nu provin din acea zonă. Consumatorii identifică în aceste produse calităţi specifice rezultate dintr-o anume origine sau metodă de producţie. Există, cu toate acestea, cazuri în care ingredientul indicat pe etichetă nu coincide exact cu cel folosit în produsul alimentar respectiv; de exemplu, „şuncă de Parma” nu vine de fapt din Parma."@ro18
"V mimoriadne globalizovanom svete čelia poľnohospodári čoraz väčšiemu tlaku. Aby si zaistili konkurencieschopnosť, môžu buď znížiť náklady alebo sa špecializovať na výrobu vysoko kvalitných špecializovaných produktov. Preto systémy kvality potravinárskych výrobkov nielen poskytujú spotrebiteľom autentické výrobky, ale tiež podporujú rozvoj vidieka. Aby sme dali poľnohospodárom alternatívu rozvoja vidieka, musíme zjednodušiť obchodné normy a silnejšie stimulovať drobných výrobcov, aby sa do tohto procesu zapojili. Zjednodušenie noriem však neznamená menej kvality alebo autenticity. Normy EÚ pre umiestnenie potravinárskych výrobkov na trh už teraz patria medzi najprísnejšie na svete. Aby sa zachovala dôvera v systémy kvality, je potrebné implementovať ich so zosilnenou kontrolou a systémami sledovania pôvodu. Okrem toho v prípade „chránených zemepisných označení“ alebo „chránených označení pôvodu“ by bolo vhodné označiť hlavnú zložku (hlavné zložky) aj s miestom pôvodu, ak nepochádza (nepochádzajú) z danej oblasti. Spotrebitelia identifikujú v týchto výrobkoch špecifické vlastnosti vyplývajúce z určitého pôvodu alebo metódy pestovania. Existujú však prípady, keď sa na etikete neuvádza presne tá istá zložka, ktorá je použitá v potravinárskom výrobku, napríklad „parmská šunka“, ktorá v skutočnosti nepochádza z Parmy."@sk19
"V tem izredno globaliziranem svetu se kmetje soočajo z vse večjim pritiskom. Da bi bili konkurenčni, lahko zmanjšajo stroške ali se specializirajo za proizvodnjo visokokakovostnih proizvodov. Tako sheme kakovosti živil ne zagotavljajo le pristnih proizvodov za potrošnike, ampak lahko podpirajo tudi razvoj podeželja. Da bi kmetom omogočili dodatne možnosti za razvoj podeželja, moramo poenostaviti tržne standarde in okrepiti spodbude, da bodo lahko sodelovali proizvajalci manjšega obsega. A poenostavitev standardov ne pomeni manj kakovosti ali pristnosti. Standardi EU za dajanje živil na trg so že sedaj med najstrožjimi na svetu. Za ohranjanje zaupanja v sheme kakovosti jih je nujno izvajati z okrepljenimi kontrolami in sistemi sledljivosti. Nadalje v primeru „zaščitene geografske označbe“ ali „zaščitene označbe porekla“ bi bilo zaželeno označiti glavno(e) sestavino(e) s krajem porekla, če ni (niso) iz tistega posameznega območja. Potrošniki v teh proizvodih najdejo posebne kakovosti, ki nastanejo iz določenega porekla ali načina kmetovanja. Vendar pa obstajajo primeri, da sestavina, navedena na označbi, ni ravno enaka sestavini, uporabljeni v živilu, na primer „šunka parma“ ne izvira v resnici iz Parme."@sl20
"I en starkt globaliserad värld pressas jordbrukarna alltmer. För att vara konkurrenskraftiga kan de antingen minska kostnaderna eller specialisera sig på produktion av nischprodukter av hög kvalitet. På så sätt ger program för bra livsmedelskvalitet inte bara konsumenterna autentiska produkter utan de kan också stödja landsbygdsutvecklingen. För att ge jordbrukarna ett alternativ till landsbygdsutvecklingen behöver vi förenkla marknadsföringsnormerna och stärka incitamenten för småskaliga producenters deltagande. Men att förenkla normerna betyder inte mindre kvalitet eller äkthet. EU:s normer för att föra ut livsmedel på marknaden tillhör redan de hårdaste i världen. För att bevara förtroendet för kvalitetsprogrammen är det nödvändigt att genomföra dem med ökad kontroll och bättre system för spårning. När det gäller ”skyddade geografiska beteckningar” eller ”skyddade ursprungsbeteckningar” skulle det vara önskvärt att märka de huvudsakliga ingredienserna med ursprungsplatsen om de inte kommer från just detta område. Konsumenterna kopplar vissa kvaliteter till dessa produkter, som härrör från ett visst ursprung eller en viss jordbruksmetod. Det finns emellertid fall där den ingrediens som angetts på märkningen inte är exakt samma som den som verkligen används i livsmedlet, till exempel ”parmaskinka” som inte kommer från Parma."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Magor Imre Csibi (ALDE ),"18,5,20,15,1,19,14,16,11,10,13,4,21,9,12
"in writing."15,4
"raštu."14
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples