Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2008-09-03-Speech-3-371"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20080903.26.3-371"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Mr President, I really do not know where to start, as everyone has been so kind. I thank everyone for their contributions to the debate, welcoming every single contribution.
I would like to tackle some of the issues that were raised, in the couple of minutes I have been afforded. It is not often I get up to speak, so you will have to allow me some self-indulgence.
Mr Markov talked about ‘one size fits all’. It is made quite clear in this report that, at the same time as we should not be imposing liberalisation on other countries, we should also not be imposing protectionism on other countries, or state monopolies. That is the point I have tried to make, so it is far from ‘one size fits all’. We recognise that there is a diversity of solutions for different countries, but let us allow them the option of liberalisation. Many people in poorer countries have said to me they are sick and tired of not having a choice, of having to go to a state monopoly that performs badly or to a private monopoly that they all know has links to the ruling elite. What they really want is access, in the first place, or a choice through which they actually have some sort of access.
Regarding a pause in financial services liberalisation, there is a difference between the financial crisis, seen globally, and bad lending and bad debts. Poor African entrepreneurs have said to me they want access to capital markets in order to borrow money to buy a tractor so that they can plough the fields and create more wealth locally, so let us give them that ability and access to capital.
Finally, I was condemned by my colleague, Glyn Ford, which I actually take as a compliment. I am very happy to hear that this is ‘the most liberal report’ and hope that will be on my tombstone one day – though not immediately. I want to point out that there is a difference between a social conscience and a socialist conscience. A social conscience means looking at what actually works and how we can really help the poor, rather than clinging to an outdated socialist ideology which, as Mr Zaleski said, lost its legitimacy after being imposed on Central and Eastern Europe for so many years."@en4
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Vážený pane předsedající, opravdu nevím, kde začít, když byli všichni tak laskaví. Děkuji všem za účast v této diskusi, vítám každý jednotlivý příspěvek.
Rád bych se za těch pár minut, které jsem dostal k dispozici, věnoval některým otázkám, které byly nastoleny. Nevystupuji v rozpravě příliš často, tak mi budete muset odpustit trochu nevázanosti.
Pan Markov hovořil o jediném, univerzálním řešení. V této zprávě se celkem jasně uvádí, že stejně jako bychom neměli jiným zemím vnucovat liberalizaci, neměli bychom jiným zemím vnucovat ani protekcionismus nebo státní monopoly. Toto je myšlenka, kterou jsem se pokoušel vyjádřit, takže je to opravdu daleko od jediného univerzálního řešení. Uznáváme, že pro různé země existují různá řešení, ale poskytněme jim možnost volby liberalizace. Mnoho lidí v chudších zemích mi říkalo, že jsou znechuceni a unaveni nemožností volby, tím, že musí jít ke státnímu monopolnímu provozovateli, který poskytuje špatné služby, nebo k soukromému monopolnímu provozovateli, o kterém všichni vědí, že je propojený s vládnoucí elitou. To, co skutečně chtějí, je především přístup, nebo možnost volby, prostřednictvím které opravdu mají určitý druh přístupu.
Co se týče přestávky v liberalizaci finančních služeb, je rozdíl mezi finanční krizí z globálního pohledu a špatnými půjčkami a špatnými dluhy. Chudí afričtí podnikatelé mi říkali, že chtějí přístup na kapitálové trhy, aby si mohli půjčit peníze na koupi traktoru, aby mohli zorat pole a vytvořit ve své oblasti víc bohatství, tak jim dejme tuto možnost a přístup ke kapitálu.
Na závěr, můj kolega, Glyn Ford, mě odsoudil a já to ve skutečnosti beru jako kompliment. Jsem velmi šťasten, když slyším, že toto je ta „nejliberálnější zpráva“ a doufám, že to jednoho dne bude na mém náhrobním kameni, i když ne okamžitě. Chci zdůraznit, že je rozdíl mezi sociálním cítěním a socialistickým cítěním. Sociální cítění znamená sledovat, co skutečně funguje a jak můžeme reálně pomoci chudým místo lpění na zastaralé socialistické ideologii, která, jak řekl pan Zaleski, ztratila svou legitimitu po tom, co byla mnoho let vnucovaná střední a východní Evropě."@cs1
"Hr. formand! Jeg ved ikke, hvor jeg skal begynde, da alle har været så venlige. Jeg takker alle for deres bidrag til forhandlingen, og jeg hilser hvert eneste bidrag velkommen.
Jeg vil gerne bruge mine få minutters taletid til at kommentere nogle af de spørgsmål, der er blevet rejst. Det er ikke ofte, at jeg tager ordet, så De må tillade mig nogen selvoverbærenhed.
Hr. Markov talte om en standardmodel. Det gøres helt tydeligt i denne betænkning, at vi hverken skal prakke liberalisering, protektionisme eller statsmonopoler på andre lande. Det er den holdning, jeg har forsøgt at tage, så der er langtfra tale om en standardmodel. Vi erkender, at der er en mangfoldighed af løsninger for forskellige lande, men lad os give dem muligheden for en liberalisering. Mange mennesker i fattige lande har fortalt mig, at de er godt og grundigt trætte af ikke at have noget valg og være nødt til at gå til enten et statsmonopol, der præsterer dårligt, eller til et privat monopol, som alle ved har forbindelser til den herskende elite. Hvad de virkelig ønsker er i første omgang adgang eller et valg, hvorigennem de faktisk har en form for adgang.
Med hensyn til en pause i liberaliseringen af de finansielle tjenesteydelser er der forskel på finanskrisen globalt set og så dårlig kreditformidling og dårlige lån. Fattige afrikanske iværksættere har fortalt mig, at de ønsker adgang til kapitalmarkederne for at låne penge til at købe en traktor, så de kan pløje markerne og skabe mere lokal velstand, så lad os give dem denne mulighed og adgang til kapital.
Endelig blev jeg fordømt af min kollega hr. Glyn Ford, hvilket jeg faktisk tager som et kompliment. Jeg er meget glad for at høre, at dette er "den mest liberale betænkning", og jeg håber, at det en dag kommer til at stå på min gravsten - men forhåbentlig ikke lige med det samme. Jeg vil gerne pointere, at der er forskel på social samvittighed og socialistisk samvittighed. Social samvittighed betyder, at man ser, hvad der fungerer, og hvordan vi virkelig kan hjælpe de fattige i stedet for at klynge os til en forældet socialistisk ideologi, der - som hr. Zaleski sagde - mistede sin legitimitet efter at være pålagt Central- og Østeuropa i så mange år."@da2
"Herr Präsident! Ich weiß nicht recht, wo ich anfangen soll, alle waren so freundlich. Ich danke allen für ihre Beiträge und begrüße jeden einzelnen.
In den wenigen Minuten, die mir gegeben wurden, möchte ich zu einigen der hier aufgeworfenen Fragen sprechen. Ich rede hier nicht oft, also gestatten Sie, dass ich ein wenig ausschweife.
Herr Markov sprach von einem „pauschalen Konzept“. Im Bericht heißt es klar, dass wir anderen Ländern keine Liberalisierung diktieren, ihnen aber auch nicht Protektionismus oder staatliche Monopole aufzwingen dürfen. Das wollte ich deutlich machen, weshalb keine Rede von „pauschal“ sein kann. Wir erkennen an, dass es vielfältige Lösungen für unterschiedliche Länder gibt, aber lassen wir ihnen doch die Möglichkeit zu liberalisieren. Von vielen Menschen in ärmeren Ländern höre ich, sie seien es überdrüssig, keine Auswahl zu haben, sich auf staatliche Monopole verlassen zu müssen, die schlecht funktionieren, oder auf private Monopole, von denen jeder weiß, wie sie mit der herrschenden Elite verquickt sind. Was diese Menschen wirklich wollen, ist in erster Linie Zugang oder Wahlmöglichkeiten, die ihnen tatsächlich gewissen Zugang gewähren.
Was eine Pause bei der Liberalisierung von Finanzdienstleistungen angeht, so gibt es einen Unterschied zwischen der Finanzkrise, global gesehen, und einer unseriösen Darlehenspolitik und uneinbringlichen Forderungen. Arme afrikanische Unternehmer sagten mir, sie wollen Zugang zu Kapitalmärkten, damit sie Kredit für einen Traktor aufnehmen, ihre Felder pflügen und mehr Wohlstand im Land schaffen können. Verschaffen wir ihnen doch diese Fähigkeit und den Zugang zu Kapital.
Und abschließend: Von meinem Kollegen Glyn Ford wurde ich getadelt, was ich als Kompliment betrachte. Ich freue mich sehr, dass dies der „liberalste Bericht“ ist, und hoffentlich steht das irgendwann mal auf meinem Grabstein – allerdings noch nicht so bald. Ich möchte betonen, dass es einen Unterschied zwischen sozialem Bewusstsein und sozialistischem Bewusstsein gibt. Ein soziales Bewusstsein heißt, sich anzuschauen, was wirklich funktioniert und wie wir den Armen tatsächlich helfen können, statt an einer überholten sozialistischen Ideologie festzuhalten, die, wie Herr Zaleski sagte, ihre Legitimität verloren hat, nachdem sie Mittel- und Osteuropa so viele Jahre aufgebürdet war."@de9
"Κύριε Πρόεδρε, ειλικρινά δεν γνωρίζω από πού να αρχίσω, αφού όλοι υπήρξαν τόσο ευγενικοί. Τους ευχαριστώ όλους για τη συνεισφορά τους στη συζήτηση και χαιρετίζω κάθε μία εισήγηση.
Θα ήθελα στα λίγα λεπτά που έχω στη διάθεσή μου να αναφερθώ σε ορισμένα από τα θέματα τα οποία τέθηκαν. Δεν ζητώ συχνά τον λόγο, γι’ αυτό θα μου επιτρέψετε μια κάποια κατάχρηση του χρόνου.
Ο κ. Markov έκανε λόγο για «μία λύση για όλους». Καθίσταται σαφές στην έκθεση αυτή ότι την ίδια στιγμή κατά την οποία δεν πρέπει να επιβάλουμε την ελευθέρωση σε άλλες χώρες, δεν θα πρέπει να επιβάλουμε ούτε προστατευτικές πρακτικές σε άλλες χώρες ή κρατικά μονοπώλια. Αυτό είναι το θέμα που ήθελα να αναδείξω, άρα πόρρω απέχει από τη λογική του «μία λύση για όλους». Αναγνωρίζουμε ότι υπάρχουν πολλές λύσεις για τις διάφορες χώρες, αλλά ας τους παραχωρήσουμε την επιλογή της ελευθέρωσης. Πολλοί άνθρωποι στις φτωχότερες χώρες μου είπαν ότι έχουν απηυδήσει γιατί δεν έχουν επιλογή, ότι πρέπει να καταφεύγουν σε κρατικά μονοπώλια με κακές επιδόσεις ή σε ιδιωτικά μονοπώλια τα οποία, όπως όλοι γνωρίζουν, έχουν διασυνδέσεις με την κρατούσα ελίτ. Αυτό που θέλουν πραγματικά είναι η πρόσβαση, καταρχήν, ή μια επιλογή μέσω της οποίας θα έχουν ουσιαστικά κάποιο είδος πρόσβασης.
Όσον αφορά τη διακοπή στην ελευθέρωση των χρηματοπιστωτικών υπηρεσιών, υπάρχει διαφορά ανάμεσα στη χρηματοπιστωτική κρίση σε παγκόσμιο επίπεδο και τις κακές συνθήκες δανεισμού και χρεών. Οι φτωχοί αφρικανοί επιχειρηματίες μου είπαν ότι θέλουν πρόσβαση στις κεφαλαιαγορές, προκειμένου να δανείζονται χρήματα για να αγοράσουν ένα τρακτέρ για να καλλιεργήσουν τα χωράφια τους και να δημιουργήσουν περισσότερο πλούτο σε τοπικό επίπεδο, γι’ αυτό ας τους παραχωρήσουμε αυτή τη δυνατότητα και την πρόσβαση σε κεφάλαιο.
Τέλος, με κατηγόρησε ο συνάδελφός μου, Glyn Ford, γεγονός το οποίο εκλαμβάνω στην ουσία ως φιλοφρόνηση. Με ιδιαίτερη χαρά ακούω ότι πρόκειται για την «πλέον φιλελεύθερη έκθεση» και ελπίζω ότι θα με θυμούνται μετά θάνατον γι’ αυτή κάποτε – ελπίζω βεβαίως να αργήσει αυτή η μέρα. Θέλω να επισημάνω ότι υπάρχει διαφορά ανάμεσα στην κοινωνική συνείδηση και τη σοσιαλιστική συνείδηση. Κοινωνική συνείδηση σημαίνει ότι εξετάζουμε αυτό που λειτουργεί αποτελεσματικά στην πραγματικότητα και πώς μπορούμε να βοηθήσουμε τους φτωχούς και όχι ότι παραμένουμε προσκολλημένοι σε μια παρωχημένη σοσιαλιστική ιδεολογία η οποία, όπως ανέφερε ο κ. Zaleski, απώλεσε τη νομιμότητά της όταν επιβλήθηκε στην Κεντρική και Ανατολική Ευρώπη επί τόσα χρόνια."@el10
"Señor Presidente, no sé por dónde empezar, ya que todos han sido tan amables. Doy las gracias a todos los diputados por sus contribuciones al debate y acojo con satisfacción cada una de las intervenciones.
Me gustaría abordar algunas de las cuestiones que se han planteado en el tiempo que se me concede. No intervengo a menudo, por lo que les pido que perdonen una cierta falta de moderación por mi parte.
El señor Markov habló de una «solución de talla única». Queda lo suficientemente claro en este informe que, al mismo tiempo que no deberíamos imponer la liberalización a otros países, tampoco deberíamos imponerles el proteccionismo ni los monopolios estatales. Eso es lo que he intentado explicar, así que es muy diferente de la «solución de talla única». Somos conscientes de que existen muchas soluciones para los diferentes países, pero permitámosles la alternativa de la liberalización. Muchos ciudadanos de los países más pobres me han dicho que están cansados de no tener oportunidades, de tener que recurrir a un monopolio estatal cuyo funcionamiento es pobre o a un monopolio privado que, como todos saben, está ligado a la clase dirigente. Lo que quieren, en primer lugar, es poder acceder a los servicios, o al menos disponer de alguna alternativa que les permita acceder a ellos de alguna manera.
En lo que respecta a la pausa en la liberalización de los servicios financieros, hay una diferencia entre la crisis financiera, vista desde la perspectiva mundial, y los préstamos y las deudas de mala calidad. Los empresarios pobres de África me han dicho que quieren acceder a los mercados de capitales para poder solicitar el préstamo del dinero necesario para adquirir un tractor y poder así arar los campos y crear más riqueza en su entorno local. Démosles la capacidad y el acceso al capital.
Por último, mi colega Glyn Ford me ha condenado, pero voy a tomármelo como un halago. Me complace oír que éste es «el informe más liberal» y espero que figure en mi lápida algún día, aunque no en el futuro inmediato. Quiero destacar que existe una diferencia entre la conciencia social y la conciencia socialista. La conciencia social implica examinar lo que funciona realmente y cómo se puede ayudar realmente a las personas pobres, no aferrarse a una ideología socialista anticuada que, como ha dicho el señor Zaleski, perdió su legitimidad después de haber sido impuesta en Europa central y oriental durante tantos años."@es21
"Härra juhataja, ma ei tea tõesti, kust alustada, kuna kõik on olnud nii lahked. Tänan kõiki arutellu panustamise eest ning tervitan eraldi iga panust.
Soovin mulle antud mõne minuti jooksul keskenduda mõnele esilekerkinud probleemile. Ma ei saa just tihti kõneleda, nii et lubage mulle pisut eneseupitust.
Härra Markov rääkis sellest, kuidas „üks suurus sobib kõigile”. Raportis on päris selgeks tehtud, et samal ajal kui me ei tohiks teistele riikidele liberaliseerimist peale suruda, ei tohiks me peale suruda ka protektsionismi või riigimonopole. See on mõte, mida olen tahtnud selgeks teha, nii et see on kaugel põhimõttest „üks suurus sobib kõigile”. Me mõistame, et eri riikide jaoks on erinevad lahendused, kuid lubagem neile ka liberaliseerimise võimalust. Paljud vaesematest riikidest pärit inimesed on mulle öelnud, et nad on valikuvabaduse puudumisest väsinud ja tüdinenud, pidades minema riigimonopoli juurde, mis tegutseb kehvasti või eramonopoli juurde, mis on nende andmetel seotud valitseva eliidiga. Nad soovivad tegelikult kõigepealt juurdepääsu või valikuvõimalust, mille abil nad võivad mingisuguse juurdepääsu saada.
Seoses pausiga finantsteenuste liberaliseerimises tuleb öelda, et on vahe ülemaailmse finantskriisi ning halbade laenude ja võlgade vahel. Vaesed Aafrika ettevõtjad on mulle öelnud, et nad soovivad juurdepääsu kapitaliturgudele, selleks et laenata raha, et osta traktor, et künda põlde ja luua rohkem kohalikku jõukust, niisiis andkem neile võimalus ja juurdepääs kapitalile.
Lõpetuseks, minu kolleeg Glyn Ford mõistis mind hukka, mida ma pean tegelikult komplimendiks. Ma olen väga õnnelik kuuldes, et see on „kõige liberaalsem raport” ning loodan, et see on kunagi kirjutatud minu hauakivile – kuigi mitte otsekohe. Tahan tähelepanu juhtida asjaolule, et sotsiaalsel südametunnistusel ja sotsialistlikul südametunnistusel on vahe. Sotsiaalne südametunnistus tähendab, et vaadatakse, mis tegelikult töötab ja kuidas saaks vaeseid aidata, selle asemel, et klammerduda vananenud sotsialistliku ideoloogia külge, mis nagu härra Zaleski ütles, olles Kesk- ja Ida-Euroopas nii pikki aastaid valdav, kaotas oma legitiimsuse."@et5
"Arvoisa puhemies, en tiedä mistä aloittaa, koska kaikki ovat olleet niin ystävällisiä. Kiitän kaikkia heidän osallistumisestaan tähän keskusteluun ja olen kiitollinen kaikista puheenvuoroista.
Haluaisin käsitellä joitakin esiin otettuja kysymyksiä niiden muutaman minuutin aikana, jotka minulle on annettu. En käytä puheenvuoroja usein, joten sallinette minulle tämän mukavuuden.
Helmuth Markov puhui ”yhden koon” -mallista. Tässä mietinnössä tehdään melko selväksi, että me emme saisi pakottaa tiettyjä valtioita vapauttamaan markkinoita, mutta emme myöskään saisi pakottaa toisia valtioita protektionismiin, tai valtion monopoleihin. Tämä on asia, jota olen yrittänyt korostaa, joten kyseessä ei todellakaan ole ”yhden koon” -malli. Me tunnustamme, että ratkaisut ovat erilaisia eri valtioiden osalta, mutta meidän on annettava niille mahdollisuus vapauttamiseen. Useat ihmiset köyhissä valtioissa ovat kertoneet minulle olevansa täysin kyllästyneitä siihen, että heillä ei ole valinnanvaraa, että heidän täytyy turvautua tehtävistään heikosti suoriutuvaan valtion monopoliin tai yksityiseen monopoliin, jonka he kaikki tietävät liittyvän tiiviisti valtaa pitävään eliittiin. Itse asiassa he haluavat ensisijaisesti parantaa saatavuutta, tai lisätä valinnanvapautta, mikä puolestaan parantaisi saatavuutta.
Rahoituspalvelujen vapauttamisen keskeyttämisen osalta on todettava, että on selvä ero maailmanlaajuisesti havaittavan rahoituskriisin ja huonon luotonannon ja huonon velkaantumisen välillä. Köyhät afrikkalaiset yrittäjät ovat kertoneet minulle, että he haluaisivat päästä pääomamarkkinoille lainatakseen rahaa, jotta he voisivat ostaa traktorin ja kyntää pellot ja luoda lisää varallisuutta paikallisesti, joten meidän on annettava heille se mahdollisuus ja mahdollisuus saada pääomaa.
Lopuksi totean, että Glyn Ford moitti minua, mitä itse asiassa pidän kohteliaisuutena. Olen erittäin iloinen kuullessani, että tämä on ”liberaalein mietintö”, ja toivon, että se aikanaan – ei kuitenkaan välittömästi – kirjoitetaan hautakiveeni. Haluan huomauttaa, että sosiaalinen omatunto ja sosialistinen omatunto ovat kaksi eri asiaa. Sosiaalinen omatunto tarkoittaa sen tarkastelemista, mikä itse asiassa toimii ja miten me itse asiassa voimme auttaa köyhiä, eikä vain takertumista vanhentuneeseen sosialistiseen ideologiaan, joka Zbigniew Zaleskin sanoin on menettänyt oikeutuksena, koska Keski- ja Itä-Eurooppa on pakotettu noudattamaan sitä jo monen vuoden ajan."@fi7
".
Monsieur le Président, je ne sais réellement pas par où commencer, après la sympathie exprimée par tous. Je remercie tous mes collègues pour leurs contributions à ce débat, et je salue chacune de ces contributions.
J'aimerais profiter des quelques minutes qui m'ont été accordées pour aborder certains des problèmes soulevés lors de ce débat. Je ne parle pas souvent, vous me permettrez donc de prendre certaines libertés.
M. Markov a parlé de mesures à «taille unique». Ce rapport exprime clairement que, de même que nous ne devrions pas imposer la libéralisation à d'autres pays, nous ne devrions pas imposer de protectionnisme ni de monopoles d'État à ces autres pays. C'est là ce que je souhaitais exprimer, et nous sommes bien loin d'une «taille unique». Nous reconnaissons le fait qu'il existe une diversité de solutions pour différents pays, mais laissons-leur la possibilité de la libéralisation. De nombreux habitants des pays pauvres m'ont dit à quel point ils en avaient assez de ne pas avoir de choix, de devoir se tourner vers un monopole d'État qui fonctionne mal ou vers un monopole privé dont chacun sait qu'il est associé aux élites dirigeantes. Ce qu'ils veulent avant tout est un accès, ou un choix qui leur donne réellement un certain accès.
En ce qui concerne une pause éventuelle dans la libéralisation des services financiers, il faut faire une différence entre la crise financière perçue globalement et les mauvaises pratiques de prêt et d'emprunt. Des entrepreneurs africains pauvres m'ont dit qu'ils souhaitaient accéder aux marchés des capitaux pour emprunter l'argent dont ils ont besoin pour acheter un tracteur, pour pouvoir labourer leurs champs et créer davantage de richesses au niveau local, et je pense que nous devons leur donner cette capacité et leur permettre d'accéder au capital.
Enfin, j'ai subi la condamnation de ma collègue Glyn Ford, ce que je prends comme un compliment. Je suis ravi d'apprendre qu'il s'agit du «rapport le plus libéral», et j'espère que cela sera gravé un jour sur ma pierre tombale – mais pas immédiatement. J'aimerais souligner le fait qu'il existe une différence entre une conscience sociale et une conscience socialiste. Une conscience sociale implique de se demander ce qui fonctionne réellement et comment on peut aider les pauvres, plutôt que de s'accrocher à une idéologie socialiste dépassée qui, comme l'a dit M. Zaleski, a perdu toute légitimité après avoir été imposée aux pays d'Europe centrale et d'Europe de l'Est pendant tant d'années."@fr8
"Elnök úr, igazán nem tudom, hogy hol kezdjem, mindenki olyan kedves volt. Én mindenkinek köszönöm a vitához való hozzászólásukat, és minden egyes hozzászólást üdvözlök.
Szeretnék válaszolni néhány felvetett kérdésre a számomra biztosított néhány percben. Nem gyakran fordul elő, hogy felszólalok, így engedjenek meg nekem egy kis élvezkedést.
Markov úr beszélt az „egy méret mindenkinek” kérdéséről. Ez a jelentés egyértelművé teszi, hogy amikor azt mondjuk nem szabad más országokra ráerőszakolni a liberalizálást, ugyanakkor nem szabad más országokra a protekcionizmust vagy az állami monopóliumokat sem ráerőszakolni. Én végig ezt próbáltam megértetni, így igen messze állok az „egy méret mindenkinek” gondolatától. Elismerjük, hogy a különféle országokban a megoldások sokfélesége létezhet, de tegyük lehetővé számukra a liberalizálás választását is. A szegényebb országokban sokan elmondták, hogy elegük van abból, hogy nincs választásuk, hogy rosszul működő állami monopóliumhoz kell fordulniuk, vagy egy olyan magánmonopóliumhoz, amelyről tudják, hogy az uralkodó elithez kapcsolódik. Amit igazán akarnak az a hozzáférés első helyen, vagy a választás lehetősége, amelyen keresztül ténylegesen rendelkezhetnek valamiféle hozzáféréssel.
Ami a pénzügyi szolgáltatások liberalizálásának szüneteltetését illeti, különbség van a globálisan megjelenő pénzügyi válság és a rossz hitelezés és a rossz adósságok között. Szegény afrikai vállalkozók mondták nekem, hogy hozzá akarnak férni a tőkepiacokhoz, hogy pénzt vehessenek kölcsön traktor vásárlására, hogy felszánthassák földjeiket és ez által helyben nagyobb prosperitást teremthessenek, így tegyük ezt lehetővé, a tőkéhez való hozzáférést tegyük lehetővé számukra.
Végül, kollégám Glyn Ford elítélt, amit igazából én bóknak veszek. Nagy örömmel hallom, hogy ez a „legliberálisabb jelentés” és remélem, hogy egyszer majd ez áll a sírkövemen – de ne most rögtön. Szeretnék rámutatni, hogy különbség van a társadalmi lelkiismeret és a szocialista lelkiismeret között. A társadalmi lelkiismeret azt jelenti, hogy megnézzük mi az, ami valójában működik, és hogy hogyan tudnánk valóban segíteni a szegényeken a helyett, hogy ragaszkodnánk az elavult szocialista ideológiához, ami – amint Zaleski úr mondta – elvesztette legitimitását az után, hogy oly sok évre ráerőszakolták Közép- és Kelet-Európára."@hu11
".
Signor Presidente, non so davvero da dove iniziare, dato che tutti sono stati così cordiali. Ringrazio tutti per i contributi apportati al dibattito, accogliendo con favore ognuno di essi.
Desidero affrontare alcune delle questioni che sono state sollevate, nel paio di minuti che mi è stato offerto. Non accade spesso che mi alzo per intervenire, mi avete pertanto concesso un po’ di autoindulgenza.
L’onorevole Markov ha parlato di un approccio generale. Nella presente relazione è stato reso molto chiaro che non dobbiamo imporre agli paesi una liberalizzazione, al contempo non dobbiamo imporre ad altri paesi un protezionismo, o monopoli di Stato. Questo è il punto che ho cercato di fare, pertanto così lontano da un approccio generale. Riconosciamo che esiste una diversità di soluzioni per paesi diversi, ma lasciamo loro l’opzione di una liberalizzazione. Molte persone nei paesi più poveri mi hanno detto che ne hanno fin sopra i capelli di non avere scelta, di doversi rivolgere a un monopolio di Stato dalle pessime prestazioni o a un monopolio privato che tutti loro sanno avere legami con l’
al potere. Ciò che davvero desiderano è innanzitutto avere accesso o una scelta attraverso la quale abbiano effettivamente una qualche sorta di accesso.
In merito a una pausa nella liberalizzazione dei servizi finanziari, vi è una differenza tra la crisi finanziaria, vista a livello globale, e una pessima attività creditizia e pessimi debiti. I poveri imprenditori africani mi hanno detto che desiderano avere accesso ai mercati di capitale al fine di chiedere in prestito il denaro necessario ad acquistare un trattore, così che possano arare i campi e creare maggior benessere a livello locale, concediamo pertanto loro tale capacità e l’accesso al capitale.
Infine, sono stato biasimato dal mio collega, Glyn Ford, ma lo prendo in effetti come un complimento. Sono molto lieto di sentire questa è “la relazione più liberale” e mi auguro che un giorno sia il mio epitaffio – sebbene non subito. Desidero sottolineare che vi è una differenza tra una coscienza sociale e una coscienza socialista. Un coscienza sociale significa esaminare ciò che effettivamente funzione e in che modo possiamo aiutare davvero i poveri, piuttosto che aggrapparci a un’ideologia socialista superata che, come ha affermato l’onorevole Zaleski, ha perso la sua legittimità dopo essere stata imposta all’Europa centrale e orientale per così tanti anni."@it12
"Gerb. pirmininke, iš tiesų nežinau nuo ko pradėti, nes visi buvo tokie malonūs. Dėkoju visiems už pasisakymus ir džiaugiuosi kiekvienu iš jų.
Per porą man suteiktų minučių norėčiau pakalbėti apie kai kurias iškeltas problemas. Nedažnai tenka kalbėti, todėl leiskite truputį pasimėgauti.
H. Markov kalbėjo apie „vieną visiems tinkantį dydį“. Šiame pranešime aiškiai parašyta, kad neversdami kitų valstybių vykdyti liberalizavimo mes taip pat neturėtume kitoms valstybėms ar valstybiniams monopoliams taikyti protekcionizmo. Būtent tai ir stengiausi pabrėžti, taigi, tai toli gražu nėra „vienas visiems tinkantis dydis“. Pripažįstame, kad skirtingoms valstybėms reikia taikyti skirtingus sprendimus, tačiau leiskime joms pasirinkti liberalizavimą. Daug žmonių mažiau turtingose valstybėse man sake, kad jiems jau bloga ir jie pavargę nuo to, kad negali pasirinkti, kad turi eiti į valstybės monopolį, kuris veikia blogai, arba privatų monopolį, kuris, kaip visi žino, yra susijęs su valdančiųjų elitu. Jie iš tikrųjų nori pirmiausia turėti galimybę naudotis arba pasirinkimą, kuris irgi leistu naudotis.
Kalbant apie finansinių paslaugų liberalizavimo pauzę, reikia pasakyti, kad tarp pasaulyje pastebimos finansų krizės ir blogo skolinimo ir blogų paskolų yra skirtumas. Neturtingi Afrikos verslininkai man sakė, kad jie nori patekti į kapitalo rinkas, kad galėtų pasiskolinti pinigų ir nusipirkti traktorių laukams arti, taip sukurdami daugiau turto, taigi suteikime jiems galimybę pasiekti kapitalą.
Galiausiai, mano kolega Glyn Ford mane pasmerkė, tačiau iš tiesų tai vertinu kaip komplimentą. Labai džiaugiuosi girdėdamas, kad tai yra „pats liberaliausias pranešimas“, ir tikiuosi, kad kada nors – dar ne dabar – tai bus užrašyta ant mano antkapio. Noriu pabrėžti, kad tarp socialinės sąžinės ir socialistinės sąžinės yra skirtumas. Socialinė sąžinė reiškia žiūrėjimą į tai, kas iš tiesų veikia ir kaip mes galime padėti neturtingiesiems, o ne tvirtas laikymasis pasenusios socialistinės ideologijos, kuri, kaip sakė Z. Zaleski, prarado teisėtumą po to, kai tiek metų buvo įgyvendinama Vidurio ir Rytų Europoje."@lt14
"Priekšsēdētāja kungs! Es patiešām nezinu, ar ko sākt, jo visi ir bijuši tik laipni. Es pateicos visiem par ieguldījumu šajā debatēs, un esmu pateicīgs par ikkatru devumu.
Šajās pāris minūtēs, kas man atvēlētas, es vēlētos pieskarties dažiem no pārrunātajiem jautājumiem. Man nenākas bieži runāt citu priekšā, tāpēc jums man būs jāļauj nedaudz saņemties.
runāja par to, ka „viens izmērs der visiem”. Šajā ziņojumā ir diezgan skaidri pateikts, ka tajā pašā laikā, tā kā mēs nedrīkstam uzspiest liberalizāciju citām valstīm, mēs arī nedrīkstam uzspiest protekcionismu citām valstīm vai valsts monopolus. Tieši to es centos pateikt, tāpēc tas nav ne tuvu domai „viens izmērs der visam”. Mēs atzīstam, ka dažādām valstīm pastāv dažādi risinājumi, taču dosim tām iespēju veikt liberalizāciju. Daudzi cilvēki nabadzīgākās valstīs ir man teikuši, ka viņi ir slimi un noguruši tāpēc, ka viņiem nav izvēles, tāpēc, ka viņiem ir jādodas pie valsts monopola, kas darbojas slikti, vai pie privāta monopola, kam, kā visi zina, ir saikne ar valdošo eliti. Patiesībā viņi vispirms vēlas piekļuvi vai izvēli, kas viņiem īstenībā dos sava veida piekļuvi.
Attiecībā uz pārtraukumu finanšu pakalpojumu liberalizācijā ir atšķirība starp finanšu krīzi, globāli raugoties, un sliktiem aizdevumiem un sliktiem parādiem. Nabadzīgi Āfrikas uzņēmēji man ir teikuši, ka viņi vēlas piekļuvi kapitāla tirgiem, lai varētu aizņemties naudu un iegādāties traktoru, lai tad viņi varētu art laukus un radīt vietējā līmenī lielāku labklājību, tad dosim viņiem šo iespēju un piekļuvi kapitālam.
Visbeidzot mani nosodīja mans kolēģis
ko es patiesībā uztveru kā komplimentu. Esmu ļoti priecīgs dzirdēt, ka šis ir „visliberālākais ziņojums” un ceru, ka tas tiks iegravēts manā kapa plāksnē kādu dienu, bet ne tagad uzreiz. Es vēlos norādīt, ka ir atšķirība starp sociālo sirdsapziņu un sociālistisku sirdsapziņu. Sociāla sirdsapziņa nozīmē paraudzīties uz to, kas īstenībā patiesībā darbojas labi, un to, kā mēs patiešām varam palīdzēt nabadzīgajiem, nevis turēties pie novecojušas sociālistiskas ideoloģijas, kas, kā
teica, kļuva nesaprātīga pēc tam, kad tika uzspiesta centrālajai un austrumu Eiropai tik daudzu gadu garumā."@lv13
"Mr President, I really do not know where to start, as everyone has been so kind. I thank everyone for their contributions to the debate, welcoming every single contribution.
I would like to tackle some of the issues that were raised, in the couple of minutes I have been afforded. It is not often I get up to speak, so you will have to allow me some self-indulgence.
Mr Markov talked about ‘one size fits all’. It is made quite clear in this report that, at the same time as we should not be imposing liberalisation on other countries, we should also not be imposing protectionism on other countries, or state monopolies. That is the point I have tried to make, so it is far from ‘one size fits all’. We recognise that there is a diversity of solutions for different countries, but let us allow them the option of liberalisation. Many people in poorer countries have said to me they are sick and tired of not having a choice, of having to go to a state monopoly that performs badly or to a private monopoly that they all know has links to the ruling elite. What they really want is access, in the first place, or a choice through which they actually have some sort of access.
Regarding a pause in financial services liberalisation, there is a difference between the financial crisis, seen globally, and bad lending and bad debts. Poor African entrepreneurs have said to me they want access to capital markets in order to borrow money to buy a tractor so that they can plough the fields and create more wealth locally, so let us give them that ability and access to capital.
Finally, I was condemned by my colleague, Glyn Ford, which I actually take as a compliment. I am very happy to hear that this is ‘the most liberal report’ and hope that will be on my tombstone one day – though not immediately. I want to point out that there is a difference between a social conscience and a socialist conscience. A social conscience means looking at what actually works and how we can really help the poor, rather than clinging to an outdated socialist ideology which, as Mr Zaleski said, lost its legitimacy after being imposed on Central and Eastern Europe for so many years."@mt15
"Voorzitter, ik weet gewoon niet waar ik moet beginnen, want iedereen was even attent. Ik bedank alle mensen voor hun bijdrage aan het debat en ik ben blij met elke bijdrage.
In de paar minuten die mij zijn toegewezen, wil ik ingaan op enkele kwesties die aan de orde zijn gesteld. Ik laat niet vaak van me horen, dus u moet me enige zelfgenoegzaamheid toestaan.
De heer Markov had het over “een algemeen concept”. In dit verslag staat heel helder dat we andere landen geen liberalisering maar ook geen protectionisme of staatsmonopolies moeten opdringen. Dat is wat ik duidelijk heb willen maken, dus het is verre van “een algemeen concept”. We erkennen dat er voor de verschillende landen uiteenlopende oplossingen bestaan, maar we moeten hen wel de optie van liberalisering laten. Veel mensen in de armere landen hebben tegen mij gezegd dat ze het spuugzat zijn om geen keus te hebben, om naar een staatsmonopolie te moeten stappen die slecht presteert of naar een private monopolie waarvan algemeen bekend is dat die banden heeft met de heersende elite. Zij willen in de eerste plaats toegang hebben, of een keus waardoor ze echt enige toegang verkrijgen.
Wat betreft het tijdelijk tegenhouden van de liberalisering van de financiële diensten, is er verschil tussen de wereldwijde financiële crisis en slechte leningen en slechte schulden. Arme Afrikaanse ondernemers hebben me verteld dat ze toegang willen hebben tot de kapitaalmarkten, zodat ze geld kunnen lenen om een tractor te kopen waarmee ze de velden kunnen omploegen en de lokale welvaart kunnen vergroten. Laten we hen die mogelijkheid en toegang tot kapitaal bieden.
Tot slot werd ik door mijn collega Glyn Ford veroordeeld, wat ik eigenlijk een compliment vind. Ik ben heel blij te horen dat dit “het meest liberale verslag” is en ik hoop dat dat ooit op mijn grafsteen te lezen staat – maar niet meteen. Ik wil wijzen op het verschil tussen een sociaal en een socialistisch geweten. Een sociaal geweten betekent kijken naar wat er feitelijk werkt en hoe we de armen daadwerkelijk kunnen helpen, in plaats van je vastklampen aan een verouderde socialistische ideologie die, zoals de heer Zaleski al zei, haar legitimiteit verloren heeft na jarenlang aan Centraal- en Oost-Europa te zijn opgedrongen."@nl3
"Panie przewodniczący! Naprawdę nie wiem, od czego zacząć, ponieważ wszyscy byli bardzo mili. Dziękuję wszystkim za ich wkład w debatę, z zadowoleniem przyjmując każdą wypowiedź.
Przez kilka minut, które mi przyznano, chciałbym zająć się niektórymi kwestiami, które podniesiono. Nieczęsto zabieram głos, więc będą musieli państwo pozwolić mi trochę sobie pofolgować.
Pan poseł Markov mówił o uniformizacji. W sprawozdaniu mówi się całkiem jasno o tym, że tak samo jak nie powinniśmy narzucać liberalizacji innym krajom, nie powinniśmy również narzucać innym krajom protekcjonizmu ani monopoli państwowych. To właśnie miałem na myśli i nie ma to nic wspólnego z uniformizacją. Zdajemy sobie sprawę z różnorodności rozwiązań dla różnych krajów, ale dajmy im opcję liberalizacji. Wiele osób w uboższych krajach powiedziało mi, że są zmęczone tym, że nie mają wyboru, że są skazane na państwowy monopol, który funkcjonuje źle, lub na prywatny monopol, o którym wszyscy wiedzą, że ma związki z rządzącą elitą. Tak naprawdę chcą przede wszystkim dostępu lub możliwości wyboru, dzięki któremu będą mieć jakąś formę dostępu.
Jeśli chodzi o przerwę w liberalizacji usług finansowych, istnieje różnica między kryzysem finansowym widzianym globalnie, złym udzielaniem kredytów i złymi długami. Ubodzy afrykańscy przedsiębiorcy powiedzieli mi, że chcą dostępu do rynków kapitałowych, aby móc pożyczyć pieniądze, kupić traktor i zaorać pole, aby wytworzyć lokalnie więcej dobrobytu; dajmy im więc tę możliwość i dostęp do kapitału.
Zostałem potępiony przez posła Glyna Forda, co zresztą uważam za komplement. Bardzo się cieszę, gdy słyszę, że jest to „najbardziej liberalne sprawozdanie” i mam nadzieję, że będzie to kiedyś napisane na moim grobie – chociaż nie natychmiast. Chciałbym zauważyć, że istnieje różnica między wrażliwością społeczną, a wrażliwością socjalistyczną. Wrażliwość społeczna oznacza szukanie tego, co rzeczywiście funkcjonuje i sposobów, w jakie możemy pomóc ubogim, a nie trzymanie się przestarzałej ideologii socjalistycznej, która, jak powiedział pan poseł Zaleski, straciła swoją zasadność po tym, jak została narzucona na tak długo Europie Środkowej i Wschodniej."@pl16
"Senhor Presidente, não sei por onde começar, visto todos terem sido tão amáveis. Agradeço a todos quantos intervieram e saúdo tudo o que foi dito.
Gostaria de reagir a algumas das observações nos poucos minutos que me foram concedidos. Nem sempre me levanto e peço a palavra, pelo que solicito, hoje, a vossa compreensão.
O senhor deputado Markov falou em “tamanho único”. Neste relatório está claramente escrito que, se não devemos, por um lado, impor a liberalização a certos países, não devemos tampouco impor o proteccionismo ou monopólios do estado a outros. Era isto que eu estava a tentar dizer, e é muito diferente de “tamanho único”. Reconhecemos a existência de uma diversidade de soluções para uma diversidade de países, mas temos de lhes permitir que optem pela liberalização. Muitas pessoas nos países mais pobres me disseram que estão fartas de não poder escolher, de ter de recorrer a um monopólio estatal que funciona mal ou a um monopólio privado que todos sabem que está ligado à elite no governo. O que na realidade querem é, primeiro, acesso ou uma escolha que lhes permita algum tipo de acesso.
Quanto à pausa na liberalização dos serviços financeiros, há que estabelecer uma diferença entre a crise financeira vista de um ponto de vista global e maus compromissos e crédito malparado. Empresários africanos pobres disseram-me que querem ter acesso aos mercados de capitais para poderem contrair empréstimos a fim de comprar um tractor que lhes permitirá arar a terra e criar mais riqueza a nível local, pelo que há que lhes proporcionar essa capacidade e esse acesso ao capital.
Para terminar, fui censurado pelo meu colega Glyn Ford, mas tomo a sua censura por elogio. É com grande prazer que ouço que estamos perante o “relatório mais liberal” e espero que essa frase conste do meu epitáfio – mas, de preferência, daqui a muitos anos. Queria dizer que há uma diferença entre consciência social e consciência socialista. Consciência social significa ver o que funciona e como podemos realmente ajudar os pobres, em lugar de nos agarrarmos a uma ideologia socialista absolutamente ultrapassada que, como explicou o deputado Zaleski, perdeu a legitimidade depois de ter sido imposta durante tanto tempo à Europa Central e de Leste."@pt17
"Mr President, I really do not know where to start, as everyone has been so kind. I thank everyone for their contributions to the debate, welcoming every single contribution.
I would like to tackle some of the issues that were raised, in the couple of minutes I have been afforded. It is not often I get up to speak, so you will have to allow me some self-indulgence.
Mr Markov talked about ‘one size fits all’. It is made quite clear in this report that, at the same time as we should not be imposing liberalisation on other countries, we should also not be imposing protectionism on other countries, or state monopolies. That is the point I have tried to make, so it is far from ‘one size fits all’. We recognise that there is a diversity of solutions for different countries, but let us allow them the option of liberalisation. Many people in poorer countries have said to me they are sick and tired of not having a choice, of having to go to a state monopoly that performs badly or to a private monopoly that they all know has links to the ruling elite. What they really want is access, in the first place, or a choice through which they actually have some sort of access.
Regarding a pause in financial services liberalisation, there is a difference between the financial crisis, seen globally, and bad lending and bad debts. Poor African entrepreneurs have said to me they want access to capital markets in order to borrow money to buy a tractor so that they can plough the fields and create more wealth locally, so let us give them that ability and access to capital.
Finally, I was condemned by my colleague, Glyn Ford, which I actually take as a compliment. I am very happy to hear that this is ‘the most liberal report’ and hope that will be on my tombstone one day – though not immediately. I want to point out that there is a difference between a social conscience and a socialist conscience. A social conscience means looking at what actually works and how we can really help the poor, rather than clinging to an outdated socialist ideology which, as Mr Zaleski said, lost its legitimacy after being imposed on Central and Eastern Europe for so many years."@ro18
"Vážený pán predsedajúci, naozaj neviem, kde začať, keďže všetci boli takí láskaví. Ďakujem všetkým za účasť v tejto diskusii, vítam každý jednotlivý príspevok.
Rád by som sa počas tých pár minút, ktoré som dostal k dispozícii, venoval niekoľkým otázkam, ktoré boli nastolené. Nevystupujem v rozprave príliš často, tak mi budete musieť odpustiť trochu neviazanosti.
Pán Markov hovoril o jedinom, univerzálnom riešení. V tejto správe sa celkom jasne uvádza, že rovnako ako by sme nemali iným krajinám vnucovať liberalizáciu, nemali by sme iným krajinám vnucovať ani protekcionizmus alebo štátne monopoly. Toto je myšlienka, ktoré som sa pokúšal vyjadriť, takže je to naozaj ďaleko od jediného univerzálneho riešenia. Uznávame, že pre rozličné krajiny existujú rozmanité riešenia, ale poskytnime im aj možnosť voľby liberalizácie. Mnoho ľudí v chudobnejších krajinách mi hovorilo, že sú znechutení a unavení z nemožnosti voľby, z toho, že musia ísť k štátnemu monopolnému prevádzkovateľovi, ktorý poskytuje zlé služby, alebo k súkromnému monopolnému prevádzkovateľovi, o ktorom všetci vedia, že je prepojený s vládnucou elitou. To, čo skutočne chcú, je v prvom rade prístup, alebo možnosť voľby, prostredníctvom ktorej naozaj majú určitý druh prístupu.
Čo sa týka prestávky v liberalizácii finančných služieb, je rozdiel medzi finančnou krízou z globálneho pohľadu a zlými pôžičkami a zlými dlhmi. Chudobní africkí podnikatelia mi povedali, že chcú prístup na kapitálové trhy, aby si mohli požičať peniaze na kúpu traktora, aby mohli poorať polia a vytvoriť vo svojej oblasti viac bohatstva, tak im dajme tú možnosť a prístup ku kapitálu.
Na záver, môj kolega, Glyn Ford, ma odsúdil a ja to v skutočnosti beriem ako kompliment. Som veľmi šťastný, keď počúvam, že toto je tá „najliberálnejšia správa“ a dúfam, že to jedného dňa bude na mojom náhrobnom kameni, aj keď nie okamžite. Chcem zdôrazniť, že je rozdiel medzi sociálnym cítením a socialistickým cítením. Sociálne cítenie znamená sledovať, čo skutočne funguje a ako môžeme reálne pomôcť chudobným namiesto lipnutia na zastaranej socialistickej ideológii, ktorá, ako povedal pán Zaleski, stratila svoju legitimitu po tom, čo bola mnoho rokov vnucovaná strednej a východnej Európe."@sk19
"Gospod predsednik, resnično ne vem, kje naj začnem, saj so bili vsi tako prijazni. Vsem se zahvaljujem za njihove prispevke k razpravi, pri čemer pozdravljam prav vsak prispevek.
Rad bi obravnaval nekaj vprašanj, ki so se pojavila, v nekaj minutah, ki so mi na voljo. Redko spregovorim, zato mi dovolite, da v tem uživam.
Gospod Markov je govoril, da „ena velikost ustreza vsem“. V tem poročilu je precej jasno, da ne bi smeli liberalizacije vsiljevati drugim državam, pri čemer prav tako ne bi smeli drugim državam ali državnim monopolom vsiljevati protekcionizma. Sporočiti sem hotel to, kar nikakor ni blizu izrazu „ena velikost ustreza vsem“. Priznavamo, da v različnih državah obstajajo različne rešitve, a omogočimo jim možnost liberalizacije. Veliko ljudi iz revnejših držav mi je reklo, da imajo dovolj tega, da nimajo izbire, da se morajo obrniti na državne monopole, ki slabo delujejo, ali na zasebne monopole, za katere vsi vedo, da so povezani z vladajočo elito. Resnično si želijo predvsem dostopa ali izbire, prek katere imajo dejansko neke vrste dostop.
Glede premora v liberalizaciji finančnih storitev obstaja razlika med finančno krizo, ki se kaže globalno, ter slabimi posojili in slabimi dolgovi. Revni afriški podjetniki so mi povedali, da hočejo dostop do kapitalskih trgov, da bi si lahko izposodili denar za nakup traktorja, s katerim bi lahko orali polja in lokalno ustvarili več premoženja, zato jim dajmo to zmožnost ter dostop do kapitala.
Nazadnje, obsodil me je kolega Glyn Ford, kar dejansko jemljem kot pohvalo. Z veseljem sem slišal, da je to „najliberalnejše poročilo“, pri čemer upam, da bo to nekoč zapisano na mojem nagrobniku, čeprav še ne takoj. Izpostaviti želim, da obstaja razlika med socialno zavestjo in socialistično zavestjo. Socialna zavest pomeni, da se osredotočimo na to, kar dejansko deluje in kako lahko resnično pomagamo revnim, ter se ne oklepamo zastarele socialistične ideologije, ki je, kot je dejal gospod Zaleski, izgubila svojo legitimnost, ker so jo toliko let vsiljevali Srednji in Vzhodni Evropi."@sl20
"Herr talman! Jag vet faktiskt inte var jag ska börja, eftersom alla har varit så vänliga. Jag tackar alla för deras bidrag till debatten och välkomnar varje bidrag.
Under de få minuter som jag har tilldelats vill jag nämna några av de frågor som har tagits upp. Det är inte ofta jag reser mig för att tala, så jag ber er att ha lite överseende med mig.
Helmuth Markov har talat om ”en storlek som passar alla”. Det har klargjorts i detta betänkande att vi, samtidigt som vi inte bör tvinga andra länder att avreglera, inte heller bör påtvinga andra länder protektionism eller statliga monopol. Det är den åsikt jag har försökt framföra och därför är det långt ifrån en ”storlek som passar alla”. Vi erkänner att det finns många lösningar för olika länder, men vi måste låta dem välja om de vill liberalisera. Många människor i fattiga länder har sagt till mig att de är dödströtta på att inte få välja, att vara tvungna att gå till ett statligt monopol som levererar dåliga tjänster eller till ett privat monopol som de alla vet har anknytning till den styrande eliten. Vad de verkligen vill ha är först och främst tillgång till tjänster eller ett val genom vilket de kan få någon slags tillgång.
När det gäller en paus i avregleringen av de finansiella tjänsterna är det skillnad mellan finanskrisen ur global synvinkel och dåliga lån och dåliga skulder. Fattiga afrikanska företagare har sagt till mig att de vill ha tillgång till kapitalmarknaderna för att låna pengar till inköp av en traktor så att de kan ploga sina åkrar och skapa mer välstånd lokalt. Låt oss därför ge dem denna möjlighet och tillgång till kapital.
Slutligen kritiserades jag skarpt av min kollega Glyn Ford, vilket jag faktiskt uppfattar som en komplimang. Jag är mycket glad att höra att detta är ”det mest liberala betänkandet” och jag hoppas att det en dag kommer att stå på min gravsten – men inte omedelbart. Jag vill påpeka att det är skillnad mellan ett socialt samvete och ett socialistiskt samvete. Ett socialt samvete innebär att man ser på det som verkligen fungerar och hur vi ska kunna hjälpa de fattiga, snarare än att klamra sig fast vid en föråldrad socialistisk ideologi vilken, som Zbigniew Zaleski sa, har förlorat sin legitimitet sedan den i så många år har påtvingats Central- och Östeuropa."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Syed Kamall,"18,5,20,15,1,19,14,16,11,13,4,21,8
"előadó"11
"rapporteur"18,15,4,8
"élite"12
|
lpv:videoURI |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples