Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2008-09-03-Speech-3-017"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20080903.3.3-017"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Madam President, with the REACH Regulation now beginning to take its terrible toll on productive industry, especially on smaller businesses, and the numbers of animal experiments rising sharply, here in the form ofcome some more instructions from the world-government zealots of UNESCO on how to classify, label and package the results of its previous idea.
Being equally thirsty for anti-democratic global domination, the commercial and political elite which constitutes the European Union hastens to implement these instructions, just as they did to implement REACH. They made a barrage of assurances of their good intentions which may for the moment protect or delude their so-called stakeholders, but which will not satisfy the great number of the unemployed which these measures are already beginning to produce.
A crumb of recognition for public opinion falls from the master’s table in the form of Amendments 10, 12, 39 and 42, to place reducing animal experimentation in certain circumstances before adherence to the letter of the legislation. I understand that this is due to pressure from the influential environmental groups upon which the EU depends for so much of its support, and placing the welfare of non-human primates above that of humans, as expressed in Amendment 40, is surely going too far to placate them, but finding anything deserving of a positive vote in the oppressive and obsessive process of EU legislation is a rarity worthy of note.
For the rest, there is no reason why sensible standards of safety should not be adopted voluntarily by democratic nation states with independent judiciaries and free public access to judicial systems. Supranational edicts may appear to be an easy option, but the centralised unaccountable power they contribute, directive by unmandated directive, is not just their sting in the tail but their principal awful effect.
The claim put forward in recital 7 to the effect that this legislation will provide a competitive advantage to industry and, as Amendment 1 adds, in particular to small and medium-sized enterprises, is simply ludicrous. As always, the EU’s big business overlords will benefit from the failure of their smaller competitors. They will become even larger fish in a smaller pond or flee abroad, and far from kowtowing to the EU and its ridiculous restrictions, traders overseas will trade much more profitably with each other than they will with us. The boom is over. The recession has begun and under the burden of EU regulation such as, our economies are sinking like stones.
Each traveller on this gravy train can tell his electorate whatever he likes in their own language without fear that they will overhear what his colleagues in other states are telling their electors. There is no general EU electorate and there cannot be one until perhaps in a century or two everyone speaks one language, and until that time comes EU democracy will be a joke, and a dark and dangerous joke at that. But your privileges are enormous. Why should you care about this or the crazy counterproductive laws you continually rubber stamp? And why should I care, because I am retiring at the end of this month? When I read Amendment 28 it made me realise why I have had enough of all this nonsense. It says: ‘Preparation means a mixture or solution composed of two or more substances. Mixture and preparation are synonyms’. Well, however would we survive without this supernanny state explaining such things to us, and how on earth have I survived to the ripe old age of 68 when I spent my infant years chewing the leaded paint off the wooden frame of my cot? I suppose it gave my antibodies something to do in the days when we actually had antibodies.
Each leaden edict brings the collapse of the EU closer. I rejoice in that, but I deplore the damage which you are inflicting on 27 former democracies, year by disastrous year."@en4
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Vážená paní předsedající, nyní, když si nařízení REACH vybírá svou krutou daň na výrobním průmyslu, především na malých podnicích, a počet testování na zvířatech prudce roste, přicházejí ve formědalší nařízení od fanatiků světových vlád z organizace UNESCO o tom, jak klasifikovat, označovat a balit výsledky jejich předcházejících nápadů.
Vzhledem k hladu komerční a politické elity, která tvoří Evropskou unii, po antidemokratické světové nadvládě tato elita pospíchá vykonat tato nařízení stejně rychle, jako spěchala s vykonáním nařízení REACH. Poskytli nám záplavu záruk o svých dobrých úmyslech, které mohou na chvíli ochránit, případně oklamat, jejich takzvané akcionáře, nedokážou však pomoci velkému počtu nezaměstnaných, kteří tato opatření začínají produkovat.
Pozměňovací návrhy č. 10, 12, 39 a 42, které za určitých okolností dávají přednost omezení pokusů na zvířatech před zachováním litery zákona, představují jen drobeček uznání veřejného mínění padající ze stolu pánů. Chápu, že je to z důvodu tlaku vyvíjeného ze strany vlivných environmentálních skupin, na jejichž podpoře je Evropská unie do velké míry závislá. Upřednostnění blaha posledních primátů před blahem lidí, kterým se zabývá pozměňovací návrh č. 40, s cílem uspokojit požadavky těchto skupin, však nepochybně zachází až příliš daleko. V každém případě je však jakákoli pozitivní iniciativa v despotickém a fanatickém procesu tvorby právních předpisů EU ojedinělostí, která stojí za povšimnutí.
Pokud jde o zbývající část dokumentu, neexistuje žádný důvod, pro který by nemohly být rozumné bezpečnostní normy dobrovolně přijaty demokratickými členskými státy s nezávislým soudnictvím a svobodným veřejným přístupem k soudním systémům. Nadnárodní vyhlášky se mohou jevit jako jednoduchá možnost. Nevypočitatelná centralizovaná moc, ke které přispívají směrnicí po směrnici, bez potřebného mandátu, však není jen pěkným příběhem, který se skončil tragicky, ale i primárním a hrozným následkem těchto vyhlášek.
Tvrzení, které se uvádí v bodu odůvodnění č. 7, že tyto právní předpisy vytvoří konkurenční výhodu pro průmysl a v prvé řadě pro malé a střední podniky, jak se uvádí v pozměňovacím návrhu č. 1, je jednoduše směšné. Jako vždy, i nyní budou mít velcí obchodní magnáti prospěch z neúspěchu svých menších konkurentů. Stane se z nich ještě větší ryba v menším rybníku, případně se přesunou do zahraničí, daleko od poklonkování Evropské unii a jejích absurdních omezení. Obchodníci ze zámořských zemí budou mezi sebou obchodovat s mnohem větším ziskem, než s námi. Rozmach se skončil. Začala recese, a pod zátěží nařízení EU, jakým je například, klesají naše hospodářství ke dnu jako balvany.
Každý, kdo se nachází blízko u koryta, může svým voličům říci jejich vlastním jazykem cokoli, co se mu zlíbí, bez strachu, že uslyší, co říkají jeho kolegové svým voličům v jiných zemích. V Evropské unii neexistuje žádná společná voličská základna, a žádná ani v nejbližším století či dvou stoletích existovat nemůže, dokud všichni v Evropské unii nebudou mluvit jedním jazykem. Jakmile však taková doba nastane, z demokracie v Evropské unii zůstane jen vtip, temný a nebezpečný vtip. Vaše privilegia jsou však obrovská. Proč byste se tedy touto otázkou nebo jinými bláznivými a kontraproduktivními zákony, které neustále schvalujete, měli zaobírat? A proč by na tom mělo záležet mně, vzhledem k tomu, že na konci tohoto měsíce odcházím do důchodu? Když jsem si přečetl pozměňovací návrh č. 28, uvědomil jsem si, proč už mám těchto nesmyslů plné zuby. Uvádí se v něm: „přípravek je směs nebo roztok složený ze dvou nebo vícerých látek; směs a přípravek jsou synonyma.“ Jak bychom jen přežili bez tohoto státu, který nám jako nějaká „super pěstounka“ vysvětluje tyto skutečnosti, a jak jsem se já, proboha, mohl dožít zralého věku 68 let, když jsem své dětské roky strávil žvýkáním olovnaté barvy na dřevěném rámu své dětské postýlky? Zřejmě jsem tím zaměstnal své protilátky, v době, když jsme ještě nějaké protilátky měli.
Každé těžkopádné nařízení posouvá Evropskou unii blíž k jejímu kolapsu. I když mě tato skutečnost těší, je mi velmi líto škod, které rok co rok pácháte na 27 bývalých demokraciích."@cs1
"Fru formand! Nu hvor Reach-forordningens forfærdelige indvirkning på produktionsindustrien, navnlig de mindre virksomheder, begynder at kunne mærkes, og antallet af dyreforsøg stiger kraftigt, kommer der en række yderligere instrukser i form affra fanatikerne i verdensregeringen UNESCO om, hvordan resultaterne af dens tidligere idé skal klassificeres, mærkes og emballeres.
Den erhvervsmæssige og politiske elite, som EU bygger på, og som har et fælles stærkt ønske om antidemokratisk global dominans, skynder sig at efterleve disse instrukser, præcis som de gjorde i forbindelse med gennemførelsen af Reach. De forsikrede igen og igen om deres gode hensigter, der muligvis kan beskytte eller narre deres såkaldte aktører her og nu, men som ikke vil tilfredsstille de mange arbejdsløse, som allerede er begyndt at blive resultatet af disse foranstaltninger.
Magthaverne anerkender den offentlige mening i meget begrænset omfang i ændringsforslag 10, 12, 39 og 42 om prioritering af reduktionen af dyreforsøg under visse omstændigheder frem for overholdelse af lovgivningen til punkt og prikke. Jeg har ladet mig fortælle, at dette skyldes pres fra de indflydelsesrige miljøgrupper, hvis støtte EU er stærkt afhængig af, og det er vel at strække sig for langt for at imødekomme dem at prioritere ikkemenneskelige primaters velfærd højere end menneskers velfærd, hvilket sker i ændringsforslag 40. Det er imidlertid en sjældenhed at finde noget, der fortjener en positiv modtagelse i den undertrykkende og tvangsagtige EU-lovgivningsproces, der er værd at bemærke.
Hvad det øvrige angår, er der ingen grund til, at fornuftige sikkerhedsstandarder ikke kan vedtages på frivillig basis af demokratiske nationalstater med uafhængige domstole og fri offentlig adgang til domstolene. Overstatslige bestemmelser forekommer muligvis at være en nem løsning, men den tildelte centraliserede magt, der ikke drages til ansvar, forskrift på grundlag af forskrift uden mandat, er ikke blot deres svaghed, men den primære forfærdelige konsekvens af sådanne bestemmelser.
Påstanden i betragtning 7 om, at denne lovgivning vil sikre en konkurrencemæssig fordel for industrien, og som tilføjet i ændringsforslag 1, især for små og mellemstore virksomheder, er ganske enkelt latterlig. Som altid vil EU's magtfulde store virksomheder drage fordel af deres mindre konkurrenters undergang. De vil blive endnu større fisk i en mindre dam eller vende sig mod tredjelande, og handelsvirksomheder i tredjelande vil overhovedet ikke underkaste sig EU og EU's latterlige restriktioner, men vil handle med hinanden med langt større fortjeneste end med os. Opsvinget er forbi. Recessionen er indtruffet, og vores økonomier synker som stene som følge af EU-regulering, herunder.
Ethvert parlamentsmedlem, der er med på denne fede fidus, kan fortælle sine vælgere, hvad det passer ham, på deres eget sprog uden at være bange for, at de vil overhøre, hvad hans kolleger i andre stater fortæller sine vælgere. Der er ikke et samlet EU-vælgerkorps, og det vil der ikke være, før alle om måske 100 eller 200 år taler det samme sprog, og indtil da vil EU-demokratiet være en vittighed, og endda en sort og farlig vittighed. Parlamentsmedlemmernes privilegier er imidlertid enorme. Hvorfor skulle De bekymre Dem om dette eller om de vanvittige love, som virker imod hensigten, og som De til stadighed gummistempler? Og hvorfor skulle De tage notits af, at jeg går på pension ved månedens udgang? Da jeg læste ændringsforslag 28, gik det op for mig, hvorfor jeg har fået nok af alt dette idioti. Der står: "Præparat: blandinger eller opløsninger, der er sammensat af to eller flere stoffer. Udtrykkene "blandinger" og "præparater" er ensbetydende. Hvordan i alverden skulle vi overleve uden denne overdrevne barnepigestat, der forklarer os den slags, og hvordan i alverden er det lykkedes mig at nå den modne alder af 68 år, selv om jeg brugte mine barndomsår på at gnave blyholdig maling af trærammen på min tremmeseng? Jeg går ud fra, at det gav mine antistoffer noget at bestille, dengang vi rent faktisk havde antistoffer.
Enhver byrdefuld regulering bringer EU tættere på et sammenbrud. Det glæder mig, men jeg fordømmer den skade, som De påfører 27 tidligere demokratier for hvert katastrofale år, der går."@da2
"Frau Präsidentin! Da die REACH-Verordnung nun ihren schrecklichen Tribut von der produktiven Industrie, besonders von kleineren Unternehmen, zu fordern beginnt und die Zahl der Tierversuche drastisch steigt, kommen hier mit dem Berichtnoch ein paar Anweisungen von den Weltregierungsfanatikern der UNESCO, um kundzutun, wie sich die Ergebnisse ihrer vorigen Idee einstufen, kennzeichnen und verpacken ließen.In gleicher Weise nach antidemokratischer Weltbeherrschung dürstend, beeilt sich die wirtschaftliche und politische Elite, aus der die Europäische Union besteht, diese Anweisungen umzusetzen, wie sie es schon bei der Einführung von REACH getan hat. Ihre Flut von Beteuerungen ihrer guten Absichten mag für den Augenblick ihre so genannten Interessenvertreter in Sicherheit wiegen oder täuschen, aber sie wird nicht die große Zahl von Arbeitslosen zufrieden stellen, die diese Maßnahmen im Begriff sind hervorzubringen.Ein Krümel Anerkennung der öffentlichen Meinung fällt vom Tisch des Herrn in Form der Änderungsanträge 10, 12, 39 und 42, um unter bestimmten Umständen die Reduzierung der Tierversuche über die Befolgung des Buchstabens des Gesetzes zu stellen. Sicher ist dies dem Druck der einflussreichen Umweltgruppen geschuldet, denen die EU einen Großteil ihrer Unterstützung verdankt; und das Wohlergehen nichtmenschlicher Primaten über das von Menschen zu stellen, wie in Änderungsantrag 40 geschehen, geht sicher zu weit, um sie zu beschwichtigen, aber im beklemmenden und besessenen Rechtsetzungsprozess der EU etwas zu finden, was ein positives Votum verdient, ist eine Seltenheit, die schon eine Anmerkung wert ist.Im Übrigen gibt es keinen Grund, weshalb sinnvolle Sicherheitsstandards von demokratischen Nationalstaaten mit unabhängiger Judikative und freiem öffentlichem Zugang zum Gerichtswesen nicht freiwillig angenommen werden sollten. Supranationale Vorgaben stellen scheinbar eine einfache Option dar, aber die zentralisierte, niemandem verantwortliche Macht, die sie verleihen, eine mandatslose Richtlinie nach der anderen, ist nicht schlicht ihre Kehrseite, sondern ihre erste schlimme Wirkung.Der in Erwägung 7 vorgebrachte Anspruch, diese Gesetzgebung sorge für einen Wettbewerbsvorteil der Industrie und zwar besonders, wie Änderungsantrag 1 hinzufügt, der kleinen und mittleren Unternehmen, ist einfach lächerlich. Wie immer werden die großen Geschäftemacher der EU vom Scheitern ihrer kleineren Mitbewerber profitieren. Sie werden ein noch größerer Fisch in einem kleineren Teich werden oder ins Ausland flüchten und, weit davon entfernt, der EU und ihren lächerlichen Beschränkungen zu katzbuckeln, werden die Händler in Übersee viel profitabler miteinander Handel treiben als mit uns. Der Boom ist vorbei. Die Rezession hat begonnen und unter der Last von EU-Verordnungen wie der im Berichtvorgeschlagenen sinken unsere Volkswirtschaften wie Steine auf den Grund.Jeder, der da absahnen will, kann seiner Wählerschaft alles Mögliche in ihrer jeweiligen Sprache erzählen, ohne befürchten zu müssen, dass sie zufällig mithört, was seine Kollegen in anderen Staaten ihren Wählern erzählen. Es gibt keine allgemeine EU-Wählerschaft und es kann keine geben, bis vielleicht in einem oder zwei Jahrhunderten jeder dieselbe Sprache spricht, und bis dahin wird die EU-Demokratie ein Witz sein, und ein schwarzer und gefährlicher Witz noch dazu. Aber Ihre Privilegien sind enorm. Weshalb sollten Sie sich darum kümmern oder um die verrückten kontraproduktiven Gesetze, die Sie ständig bewilligen? Und weshalb sollte ich mich darum kümmern, da ich doch Ende des Monats in Rente gehe? Als ich Änderungsantrag 28 gelesen habe, wurde mir klar, warum ich von all diesem Unsinn genug gehabt habe. Er lautet: „Zubereitung: Gemische oder Lösungen, die aus zwei oder mehreren Stoffen bestehen, wobei die Begriffe Gemisch und Zubereitung synonym verwendet werden.“ Nun, wie würden wir bloß überleben ohne diesen so überaus fürsorglichen Staat, der uns solche Sachen erklärt, und wie, um alles in der Welt, habe ich bis ins reife Alter von 68 Jahren überlebt, da ich doch meine Kinderjahre damit verbracht habe, die Bleifarbe vom Holzrahmen meines Bettes abzukauen? Ich nehme an, sie gab meinen Antikörpern etwas zu tun – damals, als wir tatsächlich noch Antikörper hatten.Mit jedem bleiernen Erlass rückt der Zusammenbruch der EU näher. Ich freue mich darüber, aber ich beklage den Schaden, den Sie 27 ehemaligen Demokratien zufügen, ein katastrophales Jahr nach dem anderen."@de9
"Κυρία Πρόεδρε, με τον κανονισμό REACH να ξεκινά τώρα να προκαλεί τρομακτικές ζημίες στον παραγωγικό κλάδο, ιδίως στις μικρότερες επιχειρήσεις, και τον αριθμό των πειραμάτων που διενεργούνται σε ζώα να αυξάνεται απότομα, με την έκθεσηδίδονται ορισμένες ακόμη οδηγίες από τους ένθερμους υποστηρικτές της παγκόσμιας κυβέρνησης της UNESCO σχετικά με την ταξινόμηση, την επισήμανση και τη συσκευασία των αποτελεσμάτων της προηγούμενής της ιδέας.
Επιδεικνύοντας ισοδύναμη δίψα για αντιδημοκρατική παγκόσμια κυριαρχία, η εμπορική και πολιτική ελίτ, η οποία συνιστά την Ευρωπαϊκή Ένωση, σπεύδει να υλοποιήσει αυτές τις οδηγίες, όπως και όταν υλοποιήθηκε το REACH. Προέβη σε καταιγισμό διαβεβαιώσεων για τις καλές της προθέσεις, οι οποίες μπορεί στιγμιαία να προστατεύουν ή να παραπλανούν τους αποκαλούμενους ενδιαφερόμενους, όμως δεν θα ικανοποιήσουν τον μεγάλο αριθμό ανέργων που έχουν ήδη αρχίσει να παράγουν αυτά τα μέτρα.
Ένα ψίχουλο αναγνώρισης για την κοινή γνώμη πέφτει από το τραπέζι του κυρίου με τις τροπολογίες 10, 12, 39 και 42, για να τεθεί η μείωση των πειραμάτων που διενεργούνται σε ζώα σε συγκεκριμένες συνθήκες πριν ακολουθηθεί κατά γράμμα ο νόμος. Κατανοώ ότι αυτό οφείλεται στην πίεση η οποία ασκείται από ισχυρές περιβαλλοντικές ομάδες από την υποστήριξη των οποίων εξαρτάται τόσο πολύ η ΕΕ, και το να θεωρείται η καλή διαβίωση πρωτευόντων ανθρωποειδών σημαντικότερη από των ανθρώπων, όπως εκφράζεται στην τροπολογία 40, είναι βέβαιο ότι παραείναι υπερβολικό για να τους εξευμενίσει, αξίζει όμως να σημειωθεί πόσο σπάνιο είναι να εντοπιστεί κάτι το οποίο θα μπορούσε ψηφισθεί στο πλαίσιο αυτής της καταπιεστικής και ιδεοληπτικής διαδικασίας που ακολουθεί η κοινοτική νομοθεσία.
Κατά τ’ άλλα, δεν υπάρχει λόγος να μην εγκριθούν προαιρετικά εύλογα πρότυπα ασφάλειας από δημοκρατικά κράτη-έθνη, με ανεξάρτητες δικαστικές αρχές και ελεύθερη πρόσβαση των πολιτών στα δικαστικά συστήματα. Τα υπερεθνικά διατάγματα ίσως φαίνονται να αποτελούν μια εύκολη επιλογή, αλλά η συγκεντρωτική, ασύδοτη εξουσία την οποία αποδίδουν, με τη μία μη εντελλόμενη οδηγία μετά την άλλη, δεν αποτελεί απλώς το κρυφό τους όπλο, αλλά και τη βασική τους φρικτή συνέπεια.
Ο ισχυρισμός ο οποίος προβάλλεται στην αιτιολογική σκέψη 7 ότι η νομοθεσία αυτή θα παράσχει ανταγωνιστικό πλεονέκτημα στη βιομηχανία και, όπως προσθέτει η τροπολογία 1, ειδικότερα σε μικρές και μεσαίες επιχειρήσεις, είναι απλά γελοίος. Όπως πάντοτε, οι άρχοντες των μεγάλων επιχειρήσεων της ΕΕ θα ωφεληθούν από την αποτυχία των μικρότερων ανταγωνιστών τους. Θα γίνουν ακόμη μεγαλύτερα ψάρια μέσα σε μια μικρή δεξαμενή ή θα καταφύγουν στο εξωτερικό, ξεφεύγοντας από τους τεμενάδες που πρέπει να κάνουν στην ΕΕ και από τους γελοίους περιορισμούς της, οι ξένοι έμποροι θα συναλλάσσονται πολύ επικερδέστερα μεταξύ τους από ό,τι με εμάς. Η ραγδαία ανάπτυξη έχει τελειώσει. Έχει ξεκινήσει η ύφεση και κάτω από το βάρος της κοινοτικής ρύθμισης, όπως η έκθεση, οι οικονομίες μας φθάνουν στον πάτο σαν βότσαλα.
Κάθε εμπλεκόμενος σε αυτή την προσοδοφόρα υπόθεση μπορεί να πει στους ψηφοφόρους του ό,τι θέλει στη δική τους γλώσσα, χωρίς να φοβάται μήπως συμπωματικά ακούσουν τι λένε οι συνάδελφοί του στους δικούς τους ψηφοφόρους σε άλλα κράτη μέλη. Δεν υπάρχει γενικό κοινοτικό εκλογικό σώμα και είναι αδύνατον να υπάρξει, παρά μόνον ίσως σε έναν αιώνα ή σε δύο εάν όλοι μιλούν την ίδια γλώσσα, και μέχρι να έλθει η στιγμή που η δημοκρατία της ΕΕ θα είναι ένα αστείο, και μάλιστα ένα σκοτεινό και επικίνδυνο αστείο. Τα προνόμιά σας όμως είναι τεράστια. Γιατί να νοιάζεστε για αυτό ή για τους παράλογους, αντιπαραγωγικούς νόμους που εγκρίνετε συνεχώς; Και γιατί να νοιάζομαι εγώ, που συνταξιοδοτούμαι στο τέλος αυτού του μήνα; Όταν διάβασα την τροπολογία 28 συνειδητοποίησα γιατί με κούρασε όλος αυτός ο παραλογισμός. Αναφέρει ότι: «Παρασκεύασμα νοείται ένα μείγμα ή διάλυμα που αποτελείται από δύο ή περισσότερες ουσίες· οι έννοιες του μείγματος και του παρασκευάσματος είναι συνώνυμες». Πώς, λοιπόν, θα επιβιώναμε χωρίς αυτό το υπερπροστατευτικό κράτος να μας εξηγεί τέτοια πράγματα, και πώς θα έφθανα εγώ στην ώριμη ηλικία των 68 ετών, έχοντας περάσει τη βρεφική μου ηλικία μασώντας τη μολυβδούχο βαφή που ξεκολλούσε από τα ξύλινα κάγκελα του παιδικού μου κρεβατιού; Υποθέτω ότι κράτησε τα αντισώματά μου απασχολημένα τότε που πραγματικά όλοι είχαμε αντισώματα.
Κάθε «μολύβδινο» διάταγμα φέρνει την ΕΕ πιο κοντά στην κατάρρευσή της. Χαίρομαι για αυτό, αλλά αποδοκιμάζω τη ζημία την οποία προκαλείτε σε 27 πρώην δημοκρατίες, το ένα καταστροφικό έτος μετά το άλλο."@el10
"Proua juhataja, nüüd mil REACH-i määrus hakkab tootvalt tööstuselt, eriti väikeettevõtetelt, oma kohutavat hinda nõudma ning loomkatsete arv kasvab järsult, on meil siin resolutsioonikujul veel täiendavaid juhiseid UNESCO maailmavalitsemisest unistajatelt selle kohta, kuidas nende eelmise idee tulemusi klassifitseerida, märgistada ja pakendada.
Euroopa Liidu moodustav äriline ja poliitiline eliit, mis samamoodi januneb ebademokraatliku ülemaailmse ülemvõimu järele, kiirustab nende juhiste rakendamisega täpselt samuti nagu REACH-i rakendamisega. Nad andsid hulgaliselt kinnitusi oma headest kavatsusest, mis võivad hetkeks kaitsta või eksitada nende nõndanimetatud huvirühmasid, aga ei rahulda suurt hulka töötuid, keda need meetmed juba on tekitama hakanud.
Avaliku arvamusega arvestamise leivakoorik langeb isandate laualt muudatusettepanekute 10, 12, 39 ja 42 näol, millega loomkatsete vähendamine seatakse teatud asjaoludel tähtsamaks kui seadusetähest kinnipidamine. Ma saan aru, et see on tingitud mõjukate keskkonnarühmituste survest, kelle toetusest EL suurel määral sõltub, ning primaatide heaolu eelistamine inimeste heaolule, mis väljendub muudatusettepanekus nr 40, läheb nende vaigistamiseks küll juba liiga kaugele, kuid mingisugusegi poolthäält vääriva idee leidmine ELi rõhuvast ja kinnisideede küüsis olevast õigustikust on juba iseenesest märkimisväärne haruldus.
Muus osas pole mingit põhjust, miks demokraatlikud rahvusriigid, kus on sõltumatu kohtuvõim ja inimestel on kohtusüsteemidele vaba ligipääs, ei peaks ise vabatahtlikult vastu võtma mõistlikke ohutusstandardeid. Riigiülesed ediktid võivad näida lihtsa valikuna, kuid iga omavolilise direktiiviga kasvav tsentraliseeritud ja mitte kellegi ees vastutav võim ei ole lihtsalt ebameeldiv kõrvalnähe, vaid nende põhiline kohutav tulemus.
Põhjenduses 7 esitatud väide, et see õigusakt annab tööstusele konkurentsieelisele ning, nagu lisab muudatusettepanek 1, annab eelise eriti väikestele ja keskmistele ettevõtetele, on lihtsalt naeruväärne. Nagu alati, saavad ELi suurettevõtete lääniisandad kasu oma väiksemate konkurentide ebaõnnestumisest. Nad muutuvad veelgi suuremaks kalaks veel väiksemas tiigis või põgenevad välismaale ning ELi ja selle tobedate piirangute ees kummardamise asemel hakkavad teiste riikide kaupmehed märksa suurema kasuga kauplema omavahel ja mitte meiega. Majanduskasv on möödas. Langus on alanud ning selliste ELi regulatsioonide nagu ntall ägades vajuvad meie majandused kivina põhja.
Selle tulutõotava ettevõtmisega kaasaminejad võivad rääkida oma keeles oma valijatele, mida iganes soovivad, kartmata, et nad kuulevad, mida nende kolleegid teistes riikides oma valijatele räägivad. Üldist ELi valijaskonda pole olemas ning ei saagi olla enne kui ehk ühe või kahe sajandi pärast, kui kõik räägivad ühte keelt, ning kuni selle ajani on ELi demokraatia naljanumber ning sealjuures veel sünge ja ohtlik naljanumber. Aga teil on tohutud privileegid. Miks te peaks hoolima sellest või muudest pöörastest ja ebatulemuslikest seadustest, mida te pidevalt kummitempliga kinnitate? Ja miks peaks mina hoolima, sest ma lähen selle kuu lõpul pensionile? Kui me lugesin muudatusettepanekut 28, sain aru, miks mul on sellest jampsist villand. Selles öeldakse: „Valmistis – kahest või enamast ainest koosnev segu või lahus. Segu ja valmistis on sünonüümid.” Kuidas me küll elaksime ilma, et see superlapsehoidjast riik meile selliseid asju selgitaks, ja kuidas on küll minul õnnestunud elada küpse 68 eluaastani, kui ma lapsepõlves närisin oma maamajakese puitkarkassilt pliivärvi. Küllap see andis mu antikehadele tegevust neil päevil, mil meil veel olid antikehad olemas.
Iga tinaraske edikt toob ELi kokkuvarisemise lähemale. See teeb mulle rõõmu, kuid ma mõistan hukka selle kahju, mida te iga katastroofilise aastaga 27le kunagisele demokraatlikule riigile tekitate."@et5
".
Arvoisa puhemies, REACH-asetus aiheuttaa nyt huomattavia vaikeuksia tuotantoteollisuudelle ja erityisesti pienille yrityksille. Eläinkokeiden määrä lisääntyy jyrkästi. Asiakirjassa Unescon maailmanhallituksen kiihkoilijat antavat vielä enemmän ohjeita siitä, miten edellisen ajatuksen tulokset luokitellaan, merkitään ja pakataan.
Euroopan unioni janoaa aivan samalla lailla demokratian vastaista maailmanhallintoa, ja Euroopan unionin muodostama kaupallinen ja poliittinen eliitti rientää panemaan täytäntöön näitä ohjeita aivan kuin ne panivat täytäntöön REACHin. Ne antoivat valtavan määrän vakuutuksia hyvistä aikeistaan, joilla voidaan tällä hetkellä suojella tai pettää niiden niin kutsuttuja sidosryhmiä, mutta joilla ei auteta näiden toimien vuoksi lukuisia työpaikkansa menettäneitä.
Yleinen mielipide otetaan hieman huomioon tarkistuksissa 10, 12, 39 ja 42, joissa eläinkokeiden rajoittaminen nousee etusijalle ennen kuin toimitaan lainsäädännön varsinaisen tarkoituksen mukaisesti. Ymmärrän, että tämä aiheutuu vaikutusvaltaisten ympäristöalan ryhmien painostuksesta. EU on niistä erittäin riippuvainen kannatuksensa vuoksi. Se, että kädellisten eläinten hyvinvointi asetetaan ihmisten hyvinvoinnin edelle, mikä todetaan tarkistuksessa 40, menee liian pitkälle näiden ryhmien lepyttämisessä. Se, että yleensä löydetään mitään, jonka puolesta voidaan äänestää, on huomionarvoisen harvinaista EU:n lainsäädännön epäoikeudenmukaisessa ja pakkomielteisessä prosessissa.
Muilta osin ei ole mitään syytä, miksi demokraattiset kansallisvaltiot − joissa on riippumaton oikeuslaitos ja kansalaisten vapaa pääsy oikeusjärjestelmiin − eivät ottaisi käyttöön järkeviä turvallisuusstandardeja. Ylikansalliset määräykset voivat vaikuttaa helpolta vaihtoehdolta, mutta niillä edistetään keskitettyä valtaa, josta puuttuu vastuuvelvollisuus ja jota ohjataan ilman valtuuksia, ja ne eivät ole siten ainoastaan ikäviä vaan niiden pääasiallinen vaikutus on kerrassaan hirvittävä.
Johdanto-osan 7 kappaleessa esitetty väite, että tällä lainsäädännöllä luodaan kilpailuetua yhteisön toimialoille ja, kuten tarkistuksessa 1 lisätään, erityisesti pienille ja keskisuurille yrityksille, on yksinkertaisesti naurettava. Kuten tavanomaista, EU:n suurten yritysten herrat hyötyvät pienempien kilpailijoidensa epäonnistumisesta. Heistä kehittyy yhä suurempia pienemmällä alueella tai he pakenevat ulkomaille, jotta heidän ei tarvitse nöyristellä EU:lle ja sen naurettaville rajoituksille. Kauppiaat harjoittavat kaupankäyntiä paljon kannattavammin toistensa kanssa kuin meidän kanssamme. Nousukausi on ohi. Lama on alkanut, ja EU:n lainsäädäntö, kuten asiakirja , aiheuttaa enemmän taakkaa, ja kansantaloutemme uppoavat kuin kivet.
Jokainen tämän helpon rahan laitoksen matkustaja voi kertoa äänestäjilleen mitä haluaa omalla kielellään eikä hänen tarvitse pelätä, että hän kuulisi sattumalta, mitä hänen kollegansa muissa valtioissa kertovat äänestäjilleen. Ei ole mitään yleistä EU:n valitsijakuntaa, eikä sitä voi olla olemassakaan ennen kuin ehkä vuosisadan tai parin jälkeen, jolloin jokainen puhuu yhtä kieltä. Ennen sitä EU:n demokratia on vitsi, synkkä ja vaarallinen vitsi. Teidän etuoikeutenne ovat valtavat. Miksi teidän pitäisi välittää tästä tai muusta järjettömästä ja haitallisesta lainsäädännöstä, jonka jatkuvasti hyväksytte automaattisesti. Miksi minä välittäisin asiasta, koska jään eläkkeelle tämän kuun lopussa. Kun luin tarkistuksen 28, ymmärsin, miksi olen saanut tarpeekseni kaikesta tästä hölynpölystä. Tarkistuksessa sanotaan, että valmisteella tarkoitetaan seosta tai liuosta, joka koostuu kahdesta tai useammasta aineesta ja että seos ja valmiste ovat synonyymejä. Miten me selviäisimme, ellei tämä holhousvaltio selittäisi meille näitä seikkoja. Miten ihmeessä olen selvinnyt 68 vuoden ikään, kun pikkulapsena purin sänkyni puukehysten lyijyä sisältävää maalia? Oletan, että tämä antoi vasta-aineilleni jotain tekemistä silloin, kun meillä vielä oli vasta-aineita.
Jokainen raskas määräys vie meitä lähemmäs EU:n romahtamista. Olen siitä iloinen, mutta olen pahoillani vahingoista, joita aiheutatte 27 entiselle demokratialle katastrofaalinen vuosi toisensa jälkeen."@fi7
"Madame la Présidente, à l'heure où le règlement REACH commence à avoir ses effets désastreux sur l'industrie de la production, notamment sur les petites entreprises, et à l'heure où le nombre d'expériences sur les animaux augmente fortement, voici donc, sous la forme du rapport, une nouvelle série d'instructions des fanatiques du gouvernement mondial de l’UNESCO sur la façon de classifier, d'étiqueter et d'emballer les résultats de son idée précédente.
Tout aussi assoiffées de domination mondiale antidémocratique, les élites commerciales et politiques qui constituent l'Union européenne se précipitent pour mettre en œuvre ces instructions tout comme elles l’ont fait dans le cas de REACH. Ils nous ont inondés de déclarations rassurantes concernant leurs bonnes intentions, qui peuvent peut-être protéger ou tromper un moment leurs soi-disant parties prenantes, mais qui ne satisferont pas les nombreux chômeurs que ces mesures commencent déjà à produire.
Une miette de reconnaissance de l'opinion publique tombe de la table des maîtres sous la forme des amendements 10, 12, 39 et 42, qui, dans certaines circonstances, donnent priorité à la réduction de l'expérimentation animale par rapport au respect à la lettre de la loi. Je comprends que ceci s'explique par la pression des puissants groupes environnementaux dont l'Union européenne dépend pour une bonne partie de son soutien. Placer le bien-être des primates non humains avant ceux des humains, comme le fait l’amendement 40, va certainement trop loin dans le but de leur plaire, mais il est suffisamment rare de trouver quoi que ce soit de positif dans le processus oppressant et obsédant de la législation européenne pour qu'on en fasse la remarque.
Pour le reste, il n'y a aucune raison pour que des normes de sécurité raisonnables ne soient pas adoptées volontairement par des États-nations démocratiques possédant des systèmes judiciaires indépendants et un libre accès à ces systèmes judiciaires. Les édits supranationaux peuvent sembler une option facile, mais le pouvoir centralisé et incontrôlé auquel ils contribuent, directive superflue après directive superflue, n'en est pas un effet secondaire, mais au contraire la principale et horrible conséquence.
L'affirmation du considérant 7, selon laquelle cette législation donnerait un avantage concurrentiel à l’industrie, et, comme l'ajoute l'amendement 1, aux petites et moyennes entreprises en particulier, est tout simplement ridicule Comme toujours, les maîtres des grosses entreprises européennes bénéficieront de l'échec de leurs plus petits concurrents. Ils deviendront des poissons encore plus gros dans un étang plus petit ou fuiront à l’étranger, et au lieu de respecter l'Union européenne et ses restrictions ridicules, les négociants étrangers commerceront entre eux de façon bien plus profitable qu’ils ne le feront avec nous. Le boom est terminé. La récession a commencé et, sous le poids de réglementations européennes comme, nos économies coulent comme des pierres.
Chacun des passagers de ce train de corruption peut raconter ce qu'il veut à ses électeurs dans sa propre langue, sans craindre que ceux-ci n'entendent ce que ses collègues d'autres pays racontent à leurs électeurs. Il n'existe pas d'électorat européen global, et il n'y en aura pas avant un siècle ou deux, quand nous parlerons peut-être tous la même langue. La démocratie européenne sera devenue une farce bien avant cette date, une farce sinistre et dangereuse. Mais vos privilèges sont énormes. Pourquoi devriez-vous vous en soucier, ou vous préoccuper des lois absurdes et contre-productives que vous adoptez en permanence sans y prêter attention? Et pourquoi devrais-je m'en soucier, puisque je prends ma retraite à la fin du mois. Lorsque j'ai lu l'amendement 28, il m'a fait comprendre pourquoi j'en avais assez de toutes ces inepties. Selon cet amendement, «on entend par préparation un mélange ou une solution composés de deux substances ou plus; les termes ‘mélange’ et ‘préparation’ sont synonymes». Ma foi, comment survivrions-nous si la super-nanny de l’État n’était pas là pour nous expliquer ces choses, et comment ai-je pu survivre jusqu'à l'âge avancé de 68 ans alors que j'ai passé mes premières années à mâchouiller la peinture pleine de plomb du cadre en bois de mon berceau? J'imagine que mes anticorps ont eu de quoi s'occuper, à l'époque où nous avions encore des anticorps.
Chaque nouvel édit de plomb nous rapproche de l'effondrement de l'Union européenne. Je m'en réjouis, mais je déplore les dégâts que vous infligez année après année à 27 anciennes démocraties."@fr8
"Elnök asszony, most, hogy a REACH rendelet már kezd rettenetes vámot szedni a termelő ipartól, különösen a kisebb vállalkozásoktól, és az állatkísérletek száma gyorsan emelkedik, itt azformájában további instrukciókat kapunk az UNESCO-világkormány fanatikusaitól arra vonatkozóan, hogy korábbi ötletük eredményeit miként osztályozzuk, címkézzük és csomagoljuk.
Mivel az Európai Uniót alkotó üzleti és politikai elit éppen úgy szomjazza az antidemokratikus világuralmat, ez az elit ezeknek az utasításoknak a végrehajtását éppen úgy sietteti, mint azt a REACH-csel is tették. Jó szándékukról a biztosítékok tömkelegét adták, amelyek egy ideig védhetik vagy megtéveszthetik az úgynevezett érdekelteket, de az nem nyugtatja meg a nagyszámú munkanélkülit, aki ezen intézkedések hatására kezdi állását veszíteni.
A 10., 12., 39. és 42. módosítás formájában a közvélemény elismerésének morzsája leesik az uraság asztaláról azzal, hogy az állatkísérletek számának csökkentését bizonyos körülmények között a jogszabály betűjéhez való ragaszkodás elébe helyezi. Értem én, hogy ez a befolyásos környezetvédelmi csoportok által gyakorolt nyomás miatt van, amelyek támogatásától az EU oly nagy mértékben függ, és így, amint a 40. módosítás kifejezi, a nem emberi főemlősök jólétének az emberi jólét elébe helyezése minden bizonnyal elég messzire megy ahhoz, hogy megvásárolja őket, de ha az EU jogalkotásának elnyomó és rögeszmés folyamatában bármit találni, ami megérdemli a támogató szavazatot, feljegyzésre érdemes ritkaság.
Ami a többit illeti, nincs ok arra, hogy független bírósági rendszerrel és a bírósági rendszerhez való szabad nyilvános hozzáféréssel rendelkező demokratikus nemzetállamok miért ne fogadhatnának el önkéntesen ésszerű biztonsági szabványokat. A szupranacionális rendeletek könnyű választásnak tűnhetnek, de a centralizált, felelősség nélküli hatalom, amelyhez egyik irányelv után a másik felhatalmazás nélküli irányelvet is hozzácsapják, nem csupán azt jelenti, hogy a végén csattan az ostor, inkább azok borzalmas hatása a fontosabb.
Egyszerűen nevetséges az az állítás, amit a 7. preambulumbekezdés fejez ki, miszerint ez a jogszabály versenyelőnyt biztosít az ipar, és amint az 1. módosítás hozzáteszi, különösen a kis- és közepes vállalkozások számára. Mint mindig, a kisebb versenytársak bukása az EU nagy üzleti urai javára válik majd. Ők majd még nagyobb halakká válnak az egyre kisebb tóban, vagy külföldre menekülnek, szabadulva az EU előtt való hajbókolástól és a nevetséges korlátozásoktól, a tengerentúli kereskedők sokkal nyereségesebben fognak kereskedni egymással, mint velünk. A fellendülésnek vége. A recesszió megkezdődött, és az olyan EU-jogszabályok, mint azterhe alatt a gazdaságaink kőként merülnek el a hullámokban.
Mindenki, aki a húsosfazék körül ül, azt mondhat a saját választóinak a saját nyelvén, amit akar, anélkül, hogy tartania kellene attól, hogy kollégái más államokban meghallják, mit mond nekik. Nincs általános EU-választópolgárság, és nem is lesz mindaddig, amíg – talán egy vagy két évszázad múlva – mindenki egy nyelvet beszél, és amíg ez az idő el nem jön, az EU-demokrácia egy vicc, ráadásul sötét és veszélyes vicc. De az önök privilégiumai hatalmasak. Miért is érdekelné önöket ez vagy az az őrült, kontraproduktív törvény, amelyre folyamatosan ráütik a pecsétet? És miért érdekeljen engem, mert én e hónap végén visszavonulok. Amikor a 28. módosítást olvastam, rájöttem, hogy miért lett elegem ebből a sok butaságból. Azt mondja: „a készítmény két vagy több anyagból álló keverék vagy oldat. A keverék és a készítmény szinonimák.” Nos, hogyan is tudnánk fennmaradni anélkül, hogy ez a szuperdada állam megmagyarázzon nekünk ilyesmiket, és hogyan is maradhattam én fenn ezen a földön a 68 éves érett korig, amikor gyerekkoromat a kiságy fakerete ólomtartalmú festékének rágcsálásával töltöttem? Feltételezem, hogy ez némi tennivalót adott az antitestjeimnek azokban a napokban, amikor még voltak antitestjeink.
Minden egyes ólomrendelet közelebb hozza az EU összeomlását. Engem ez boldoggá tesz, de szánakozom a kár miatt, amit önök a 27 korábbi demokráciának okoznak az egyik katasztrofális év után a másikban."@hu11
".
Signora Presidente, con il regolamento REACH che inizia ora a far sentire il proprio peso sull’industria produttiva, in particolar modo sulle imprese più piccole, e con il marcato aumento del numero di esperimenti sugli animali, qui, sotto forma della relazione, arrivano alcune altre istruzioni dei fanatici del governo mondiale dell’UNESCO in merito a come classificare, etichettare e imballare i risultati dell’idea precedente.
Assetata di una dominazione globale antidemocratica, l’
politica e commerciale, che costituisce l’Unione europea, si affretta ad attuare tali istruzioni, proprio come ha fatto per attuare il REACH. Hanno trasformato in una rafficadi garanzie le loro buone intenzioni, che per il momento potrebbero proteggere o deludere le loro cosiddette parti interessate, ma che non soddisferanno l’elevato numero di disoccupati che tali misure stanno già iniziando a produrre.
Un briciolo di riconoscimento per l’opinione pubblica cade dal tavolo del padrone sotto forma degli emendamenti 10, 12, 39 e 42, affinché, in talune circostanze, la riduzione degli esperimenti sugli animali sia anteposta all’osservanza alla lettera della normativa. Mi risulta che ciò sia dovuto alla pressione degli influenti gruppi ambientalisti da cui dipende molto del supporto dell’UE e, mettendo il benessere dei primati non umani davanti a quello dell’uomo, come espresso nell’emendamento n. 40, si è senza dubbio andati troppo oltre, al fine di placarli; ma trovare qualcosa che meriti un voto positivo nel processo oppressivo e ossessivo della normativa dell’UE è una rarità che vale la pena notare.
Per il resto, non vi è motivo per cui norme di sicurezza ragionevoli non debbano essere adottate volontariamente da Stati nazione democratici con magistrature indipendenti e un libero accesso del grande pubblico ai sistemi giudiziari. Le disposizioni sovranazionali possono sembrare una facile opzione, ma il potere centralizzato non responsabile a cui contribuiscono, una direttiva non autorizzata dopo l’altra non rappresenta solo una brutta sorpresa, ma anche il loro principale effetto deleterio.
La dichiarazione avanzata nel settimo considerando sul vantaggio competitivo che la presente normativa porterà all’industria e, come aggiunge l’emendamento n. 1, in particolare alle piccole e medie imprese, è semplicemente assurda. Come sempre, i grandi signori del mondo economico dell’UE beneficeranno del fallimento dei loro concorrenti più piccoli. Diventeranno pesci ancora più grossi in uno stagno ancora più piccolo o spariranno all’estero, lontano dal servilismo all’UE e dalle sue ridicole restrizioni, e i commercianti d’oltremare faranno affari molto più redditizi tra loro che non con noi. Il
è finito. La recessione è iniziata e, sotto il peso della normativa dell’UE, quale l’, le nostre economie stanno andando a fondo come sassi.
Ogni minatore di questa miniera d’oro può dire al suo elettorato ciò che vuole nella sua lingua senza temere che essi captino ciò che i suoi colleghi stanno dicendo ai loro elettori in altri Stati. Non esiste un elettorato generale dell’UE e non ve ne può essere uno fintanto che, forse tra uno o due secoli, tutti non parlino un’unica lingua, e, finché quel tempo non sarà arrivato, la democrazia dell’UE sarà uno scherzo, e uno scherzo cupo e pericoloso per giunta. Perché dovreste occuparvi di questo o delle folli leggi controproducenti che approvate senza controllo? E perché me ne dovrei occupare io, dato che andrò in pensione alla fine del mese? Quando ho letto l’emendamento n. 28, mi sono reso conto del perché ne avevo abbastanza di tutte queste assurdità. In esso si afferma: “preparato, una miscela o soluzione composta di due o più sostanze; miscela e preparato sono sinonimi”. Beh, come sopravvivremmo senza questo Stato superassistenziale che ci spiega tali cose e come diamine sono sopravvissuto sino alla matura età di 68 anni, avendo passato gli anni della mia infanzia a mordere la vernice al piombo della struttura in legno della mia culla? Suppongo che i miei anticorpi si siano dati da fare all’epoca in cui disponevamo effettivamente di anticorpi.
Ogni pesante disposizione avvicina sempre di più l’UE al collasso. Me ne rallegro, ma deploro il danno che state infliggendo a 27 ex democrazie, un anno disastroso dopo l’altro."@it12
"Gerb. pirmininke, dabar pradėjus skaičiuoti didžiulę REACH reglamento žalą gamybos pramonei, ypač mažesnėms įmonėms, ir smarkiai didėjantį bandymų su gyvūno skaičių, tuoj pat pranešimoforma gaunamos kelios tolesnės pasaulio šalių vyriausybių UNESCO fanatikių instrukcijos dėl to, kaip turi būti klasifikuojami, ženklinami ir pakuojami jo ankstesnės idėjos rezultatai.
Komercinis ir politinis elitas, sudarantis Europos Sąjungą, lygiai taip pat ištroškęs antidemokratinio pasaulinio dominavimo, skuba įgyvendinti šias instrukcijas, taip, kaip darė ir siekdamas įgyvendinti REACH. Jie paleido savo gerų ketinimų patikinimų, kurie šiuo momentu gali apsaugoti ar apgauti jų vadinamąsias suinteresuotąsias šalis, bet kurie nepatenkins daugybės bedarbių, kurie jau pradeda dėl šių priemonių atsirasti, ugnį.
Trupinys viešosios nuomonės pripažinimo nukrenta nuo meistrų stalo 10, 12, 39 ir 42 pakeitimų forma, siekiant verčiau sumažinti eksperimentų su gyvūnais tam tikromis aplinkybėmis skaičių, nei griežtai lakytis įstatymo raidės. Aš suprantu, kad tai daroma dėl įtakingų aplinkosaugos grupių spaudimo, nuo kurių palaikymo ES yra tiek daug priklausoma, ir iškeliant ne žmonių giminei nepriklausančių primatų gerovę virš žmonių giminei priklausančių primatų, kaip išdėstyta 40 pakeitime, tikrai persistengiama siekiant jas palankiai nuteikti, bet rasti kažką, kas nusipelnytų teigiamo balsavimo despotiškame ir slegiančiame ES teisės aktų priėmimo įstatymų procese yra retenybė, verta dėmesio.
Kalbant apie likusius pakeitimus, nėra jokios priežasties, dėl kurios protingi saugumo standartai neturėtų būti savanoriškai priimti demokratinių nacionalinių valstybių, turinčių nepriklausomą teisminę valdžią ir laisvą viešą galimybę naudotis teismų sistema. Gali atrodyti, viršnacionaliniai potvarkiai yra lengvas pasirinkimas, bet jų nemaloniausias dalykas yra ne centralizuota neatsakinga galia, prie kurios jie prisideda, bet jų neatsakingo taikymo pagrindinis baisus rezultatas.
Tvirtinimas, iškeltas 7 konstatuojamoje dalyje dėl to, kad šis teisės aktas pramonei suteiks konkurencinio pranašumo ir, kaip pridedama 1 pakeitime, ypač mažosioms ir vidutinėms įmonėms, yra tiesiog absurdiškas. Kaip visada, ES stambiojo kapitalo valdovai turės naudos dėl jų mažesniųjų konkurentų žlugimo. Jie taps netgi dar didesne žuvimi mažesniame tvenkinyje arba pabėgs į užsienį, ir toli nuo keliaklupsčiavimo prieš ES ir jos kvailų ribojimų prekybininkai užsienyje prekiaus vienas su kitu daug naudingiau, nei su mumis. Pakilimas baigėsi. Prasidėjo nuosmukis, ir po ES reglamentavimo, tokio kaip A6 0140/2008, našta mūsų ekonomikos skęsta kaip akmenys.
Kiekvienas lengvo pasipelnymo mėgėjas gali pasakyti savo rinkėjams ką tik nori jų kalba nebijodamas, kad jie išgirs tai, ką jo kolegos kitose valstybėse kalba savo rinkėjams. Nėra bendrų ES rinkėjų ir negali būti, kol galbūt po šimtmečio ar dviejų visi kalbės viena kalba, ir kol ateis tas laikas, ES demokratija bus tik pokštas, ir netgi niūrus bei pavojingas pokštas. Bet jūsų privilegijos yra didžiulės. Kodėl jūs turėtumėte rūpintis tuo arba kvailais, priešingus rezultatus duodančiais teisės aktais, kuriuos jūs be perstojo leidžiate? Ir kodėl aš turėčiau rūpintis, jei atsistatydinu šio mėnesio pabaigoje? Perskaičius 28 pakeitimą jis privertė mane suprasti, dėl ko man įsipyko visos šios nesąmonės. Jame sakoma: „Preparatas yra mišinys arba tirpalas, sudarytas iš dviejų ar daugiau medžiagų. Mišinys ir preparatas yra sinonimai“. Na, vis dėlto mes išgyventume be šios valstybės superauklės, aiškinančios mums tokius dalykus, kaip ir išgyvenau iki brandžios 68 m. amžiaus senatvės, nors praleidau savo vaikystę grauždamas švino dažus nuo medinio mano sulankstomosios lovos rėmo? Manau, tai davė mano antikūnams darbo tais laikais, kai mes iš tikrųjų turėjome antikūnius.
Kiekvienas sunkus kaip švinas potvarkis priartina ES žlugimą. Aš tuo džiaugiuosi, tačiau apgailestauju dėl žalos, kurią jūs darote 27 buvusioms demokratinėms valstybėms kiekvienais metais iki pražūtingųjų metų."@lt14
"Priekšsēdētājas kundze
regulai uzsākot tās graujošo ietekmi uz ražojošo rūpniecību, īpaši uz mazajiem uzņēmumiem, un krasi palielinoties eksperimentu ar dzīvniekiem skaitam, šeitformā tiek sniegts vēl vairāk instrukciju no pasauli valdošajiem UNESCO fanātiķiem par to, kā klasificēt, marķēt un iepakot viņu iepriekšējo ideju rezultātus.
Vienlīdz izslāpusi pēc antidemokrātiskās globālās dominēšanas, komerciālā un politiskā elite, kas veido Eiropas Savienību, steidzas ieviest šīs instrukcijas, tāpat kā to darīja ar
. Elite nodrošinājās ar apgalvojumiem par saviem labajiem nodomiem, kas var uz kādu laiku aizsargāt vai maldināt tās tā saucamās ieinteresētās puses, bet kas neapmierina daudzus bezdarbnieku, kuru skaits jau sāk palielināties šo pasākumu īstenošanas rezultātā.
Atzinības drupata sabiedrības viedoklim nokrīt no saimnieka galda 10., 12., 39. un 42. grozījuma formā, lai ierindotu eksperimentu ar dzīvniekiem skaita samazināšanu dažos gadījumos pirms pieturēšanās pie likuma burta. Es saprotu, ka tas ir, pateicoties spiedienam no ietekmīgajām apkārtējās vides aizsardzības grupām, no kurām ES ir tik ļoti atkarīga to lielā atbalsta dēļ, un primātu labklājības izvirzīšana augstāk par cilvēku labklājību, kā teikts 40. grozījumā, ir noteikti par daudz, lai viņus apmierinātu, bet iespēja atrast kaut ko, kas būtu pelnījis pozitīvu balsojumu šajā represīvajā un apsēstajā ES tiesību aktu pieņemšanas procesā ir atzīmēšanas vērts retums.
Citādi nav iemesla, kādēļ saprātīgus drošības standartus nevarētu brīvprātīgi pieņemt demokrātiskas valstis ar neatkarīgu tiesību sistēmu un brīvu publikas piekļuvi tiesu sistēmai. Pārnacionālie dekrēti var šķist viegla izvēle, bet centralizētā nekontrolējamā vara, kas tiem piemīt, bezmandāta direktīvas direktīva, nav pats nepatīkamākais, bet gan to principiāli šausmīgā ietekme.
Apgalvojums, kas piedāvāts 7. apsvērumā par to, ka šis tiesību akts nodrošinās konkurētspējīgas priekšrocības rūpniecībai, un kā papildina 1. grozījums, īpaši mazajiem un vidējiem uzņēmumiem, ir vienkārši smieklīgs. Kā vienmēr ES lielo uzņēmumu virskungi gūs labumu no savu mazāko konkurentu neveiksmēm. Viņi kļūs par vēl lielākām zivīm mazākā dīķī vai pārcelsies uz ārzemēm un tālu no klanīšanās ES un tās smieklīgajiem ierobežojumiem, aizjūras tirgotāji daudz ienesīgāk tirgosies savā starpā nekā ar mums. Uzplaukums ir beidzies. Ir sākusies recesija, un zem tāda ES regulējuma sloga kāmūsu ekonomikas grims kā akmens ūdenī.
Katrs šī ienesīgā pasākuma dalībnieks var stāstīt saviem vēlētājiem vienalga ko savā valodā, nebaidoties, ka viņi nejauši dzirdēs, ko viņa kolēģi citās valstīs stāsta saviem vēlētājiem. Nav kopēja ES elektorāta un tāda nevar būt, kamēr pēc gadsimta vai diviem visi nerunās vienā valodā, un, kamēr šis laiks nav pienācis, ES demokrātija būs joks un turklāt melns un bīstams joks. Bet jūsu privilēģijas ir milzīgas. Kāpēc jums būtu jābažījas par to vai citu neproduktīvu likumu, kuru jūs aizvien mehāniski apstiprināt? Un kāpēc man būtu jāuztraucas, ja es atstāju savu amatu pēc mēneša? Kad es lasīju 28. grozījumu, es sapratu, kāpēc man pietiek visu šo muļķību. Tajā teikts: „Preparāts ir maisījums vai šķīdums, kas sastāv no divām vai vairākām vielām. Maisījums un preparāts ir sinonīmi.” Bet vai mēs varētu izdzīvot bez šīs pārmērīgi auklējošās valsts, kas skaidro mums šādas lietas, un kā gan es esmu varējis nodzīvot līdz cienījamam 68 gadu vecumam, ja es zīdaiņa vecumā mēdzu grauzt krāsu ar svina piedevu no savas gultiņas koka rāmja? Es pieņemu, ka tā lika manām antivielām darboties tajā laikā, kad mums patiešām bija antivielas.
Katrs dekrēts par svinu tuvina ES sabrukumu. Es priecājos par to, bet es nožēloju zaudējumus, kurus jūs sagādājat 27 agrākajām demokrātijām ar katru nākamo katastrofālo gadu."@lv13
"Madam President, with the REACH Regulation now beginning to take its terrible toll on productive industry, especially on smaller businesses, and the numbers of animal experiments rising sharply, here in the form ofcome some more instructions from the world-government zealots of UNESCO on how to classify, label and package the results of its previous idea.
Being equally thirsty for anti-democratic global domination, the commercial and political elite which constitutes the European Union hastens to implement these instructions, just as they did to implement REACH. They made a barrage of assurances of their good intentions which may for the moment protect or delude their so-called stakeholders, but which will not satisfy the great number of the unemployed which these measures are already beginning to produce.
A crumb of recognition for public opinion falls from the master’s table in the form of Amendments 10, 12, 39 and 42, to place reducing animal experimentation in certain circumstances before adherence to the letter of the legislation. I understand that this is due to pressure from the influential environmental groups upon which the EU depends for so much of its support, and placing the welfare of non-human primates above that of humans, as expressed in Amendment 40, is surely going too far to placate them, but finding anything deserving of a positive vote in the oppressive and obsessive process of EU legislation is a rarity worthy of note.
For the rest, there is no reason why sensible standards of safety should not be adopted voluntarily by democratic nation states with independent judiciaries and free public access to judicial systems. Supranational edicts may appear to be an easy option, but the centralised unaccountable power they contribute, directive by unmandated directive, is not just their sting in the tail but their principal awful effect.
The claim put forward in recital 7 to the effect that this legislation will provide a competitive advantage to industry and, as Amendment 1 adds, in particular to small and medium-sized enterprises, is simply ludicrous. As always, the EU’s big business overlords will benefit from the failure of their smaller competitors. They will become even larger fish in a smaller pond or flee abroad, and far from kowtowing to the EU and its ridiculous restrictions, traders overseas will trade much more profitably with each other than they will with us. The boom is over. The recession has begun and under the burden of EU regulation such as, our economies are sinking like stones.
Each traveller on this gravy train can tell his electorate whatever he likes in their own language without fear that they will overhear what his colleagues in other states are telling their electors. There is no general EU electorate and there cannot be one until perhaps in a century or two everyone speaks one language, and until that time comes EU democracy will be a joke, and a dark and dangerous joke at that. But your privileges are enormous. Why should you care about this or the crazy counterproductive laws you continually rubber stamp? And why should I care, because I am retiring at the end of this month? When I read Amendment 28 it made me realise why I have had enough of all this nonsense. It says: ‘Preparation means a mixture or solution composed of two or more substances. Mixture and preparation are synonyms’. Well, however would we survive without this supernanny state explaining such things to us, and how on earth have I survived to the ripe old age of 68 when I spent my infant years chewing the leaded paint off the wooden frame of my cot? I suppose it gave my antibodies something to do in the days when we actually had antibodies.
Each leaden edict brings the collapse of the EU closer. I rejoice in that, but I deplore the damage which you are inflicting on 27 former democracies, year by disastrous year."@mt15
"Mevrouw de Voorzitter, terwijl de REACH-verordening nu zijn vreselijke tol van de producerende industrie begint te eisen, vooral van de kleine bedrijven, en het aantal dierproeven sterk toeneemt, komen hier in vorm vannog een paar meer instructies van de wereldregeringshuichelaars van de Unesco over hoe we de uitkomsten van zijn vorige idee moeten indelen, etiketteren en verpakken.
In hun dorst naar antidemocratische wereldheerschappij, haast de commerciële en politieke elite die de Europese Unie uitmaakt zich om deze instructies ten uitvoer te leggen, net zoals bij de tenuitvoerlegging van REACH. Ze hielden niet op met het trommelvuur aan verzekeringen over hun goede bedoelingen, dat op het moment nog hun zogenaamde belanghebbenden beschermt of misleidt, maar die niet het grote aantal van werklozen tevreden zal stellen die deze maatregelen al beginnen te veroorzaken.
In de vorm van de amendementen 10, 12, 39 en 42 valt nog een kluifje erkenning voor de publieke opinie van de tafel van het baasje af, om onder bepaalde omstandigheden de vermindering van dierproeven boven de letterlijke naleving van de wet te stellen. Ik begrijp dat dit gebeurt onder de druk van invloedrijke milieugroepen, omdat de EU sterk van hun ondersteuning afhankelijk is; en het welzijn van niet-menselijke primaten boven dat van mensen te stellen, zoals in amendement 40 tot uitdrukking komt, gaat echt een beetje te ver om hen gunstig te stemmen, maar wanneer men in het onderdrukkende en bezeten wetgevingsproces van de EU al iets vindt dat het verdient om ervoor te stemmen, dan gebeurt dit zo zelden dat het moet worden opgemerkt.
Verder is er geen reden waarom verstandige veiligheidsnormen niet vrijwillig kunnen worden aangenomen door democratische staten met onafhankelijke rechtswezens en vrije toegang tot de rechtsstelsels. Supranationale verordeningen kunnen schijnbaar een gemakkelijke keuze zijn, maar de gecentraliseerde onberekenbare macht die ze bijdragen, richtinggevend door een richtlijn waarvoor geen mandaat bestaat, is niet alleen het venijn in de staart, maar hun verschrikkelijke hoofdwerking.
De in overweging 7 naar voren gebrachte bewering met de strekking dat deze wetgeving aan de industrie een concurrentieel voordeel zal geven, en zoals amendement 1 aanvult, vooral voor de kleine en middelgrote bedrijven, is gewoon belachelijk. Zoals altijd zullen de bonzen van de grote concerns in de EU profiteren van het faillissement van hun kleinere concurrenten. Ze zullen nog grotere vissen in een kleiner meertje worden of naar het buitenland vluchten, en eerder dan een knieval te maken voor de EU en zijn belachelijke beperkingen, zullen de overzeese handelaars met meer winst onderling handelen dan met ons. De tijd van hoge welvaart is voorbij. De recessie is begonnen en onder de last van EU-verordeningen alszullen onze economieën naar onderen kelderen.
Iedereen die gemakkelijk zijn zakken vult, kan zijn kiesvolk in zijn eigen taal vertellen wat hij wil, zonder angst te hebben dat het te horen krijgt wat zijn collega’s in andere staten hun kiezers vertellen. Er bestaat geen algemeen electoraat van de EU en dit kan er niet zijn totdat misschien in een eeuw of twee iedereen met één taal spreekt, en zolang zal de democratie van de EU een grap zijn, en bovendien nog een lugubere en gevaarlijke grap. Maar jullie privileges zijn enorm. Waarom zouden jullie je zorgen moeten maken over die malle contraproductieve wetten die jullie voortdurend afstempelen. En waarom zou ik me zorgen maken, omdat ik aan het eind van de maand met pensioen ga? Toen ik amendement 28 las, werd mij duidelijk waarom ik genoeg heb van al deze ongein. Het gaat als volgt: “"preparaat": een mengsel of oplossing bestaande uit twee of meer stoffen; mengsel en preparaat zijn synoniemen
Hoe zouden we zonder deze betuttelingsstaat die ons deze dingen uitlegt kunnen overleven? En hoe kon ik overleven om 68 jaar oud en wijs te worden, terwijl ik in mijn peutertijd de loodhoudende verf van het houten geraamte van mijn ledikantje kauwde? Ik vermoed dat hierdoor mijn antilichamen iets te doen kregen, in de tijd toen we nog antilichamen hadden.
Iedere loodzware verordening brengt de ondergang van de EU naderbij. Ik verheug mij hierover, maar ik betreur de schade die u jaar voor rampzalig jaar aan 27 voormalige democratieën toebrengt."@nl3
"Pani przewodnicząca! Przepisy REACH zaczynają zbierać swoje straszne żniwo w przemyśle, a szczególnie pośród małych firm. Ma miejsce coraz więcej eksperymentów na zwierzętach. W tym kontekście pojawia się jeszcze więcej instrukcji w postaci formularzapochodzącego od fanatyków światowych rządów z UNESCO określającego, jak klasyfikować, znakować i pakować wyniki swojego poprzedniego pomysłu.
Będąc równie spragnioną antydemokratycznej globalnej dominacji, komercyjna i polityczna elita tworząca UE spieszy się, by wdrożyć te instrukcje podobnie, jak to miało niegdyś miejsce w przypadku wdrażania REACH. Zapewniali na wszystkie sposoby o swoich dobrych intencjach, które mogą chwilowo chronić lub zwodzić ich tzw. udziałowców, ale które nie usatysfakcjonują ogromnej ilości bezrobotnych, którzy nie mają pracy w wyniku tych regulacji.
Okruch zrozumienia dla potrzeb opinii publicznej spada z pańskiego stołu wraz z poprawkami nr 10, 12, 39 i 42, których celem jest redukcja eksperymentów na zwierzętach w niektórych przypadkach. Rozumiem, że dzieje się tak z powodu nacisków wpływowych grup na rzecz środowiska naturalnego, których poparcie jest kluczowe dla UE, a dla których dobro zwierząt naczelnych jest ważniejsze niż dobro ludzi, jak to wynika z poprawki nr 40. Poszło to za daleko, żeby ich udobruchać, ale warto znaleźć cokolwiek, co warte byłoby pozytywnych głosów w uciążliwym i obsesyjnym procesie prawodawstwa UE.
A co do reszty, to nie ma powodu, aby odpowiednie standardy bezpieczeństwa nie zostały przyjęte dobrowolnie przez demokratyczne państwa narodowe z niezależnym sądownictwem i wolnym publicznym dostępem do systemów sądowniczych. Ponadnarodowe edykty mogą wydawać się łatwym rozwiązaniem, ale zcentralizowana niekontrolowana władza, którą one wspomagają, prowadzona dyrektywami bez politycznego mandatu, nie jest jedynie ich problemem ale okropnym efektem ich działalności.
Twierdzenie przedstawione w preambule 7, że to prawodawstwo przyniesie konkurencyjne zalety przemysłowi, oraz, jak dodaje poprawka 1, że szczególnie dotyczyć to będzie małych i średnich przedsiębiorstw jest, delikatnie mówiąc, absurdalne. Jak zawsze, władcy wielkich biznesów Unii Europejskiej będą zyskiwać na upadku swoich mniejszych konkurentów. Staną się jeszcze większymi rybami w jeszcze mniejszym stawie lub uciekną za granicę, daleko od absurdalnych restrykcji UE, a przedsiębiorcy z innych regionów świata będą robili interesy z nimi i między sobą, a nie z nami. Boom się skończył. Rozpoczęła się recesja, a przepisy takie jakpowodują, że nasze gospodarki idą na dno jak kamienie.
Każdy, kto jedzie na tym wozie, może powiedzieć swojemu elektoratowi, cokolwiek zechce, w swoim własnym języku bez obawy o to, że podsłuchają, co mówią swojemu elektoratowi koledzy w innych państwach. Nie istnieje i nie może istnieć jednolity elektorat Unii Europejskiej, dopóki za wiek lub dwa wszyscy nie będą mówili jednym językiem, a zanim to nastąpi, to demokrację UE można uznać za żart – niesmaczny żart. Ale państwa przywileje są olbrzymie. Czemu mielibyście państwo przejmować się tym albo tym, że cały czas przypieczętowujecie przepisy przynoszące efekt przeciwny do zamierzonego? Czemu mnie to obchodzi, jeśli przechodzę na emeryturę pod koniec tego miesiąca? Kiedy przeczytałem poprawkę 28, zrozumiałem, dlaczego miałem dosyć tego nonsensu. Napisane tam jest: „Preparat (środek chemiczny) oznacza mieszaninę lub roztwór z dwóch lub więcej substancji. Mieszanina i preparat są synonimami”. Jak byśmy sobie poradzili, gdyby państwo superniania nam tego nie wytłumaczyło. Jak udało mi się dożyć wieku 68 lat, jeśli spędziłem najmłodsze lata, obgryzając pełną ołowiu farbę z ramy mojego łóżeczka? Przypuszczam, że moje przeciwciała dostały coś do roboty w czasach, gdy je jeszcze mieliśmy.
Każdy ołowiowy dekret przybliża upadek Unii Europejskiej. Raduje mnie to, ale ubolewam nad ranami, które państwo zadajecie 27 byłym demokracjom rok po roku."@pl16
"Senhora Presidente, com o Regulamento REACH a começar agora a minar a indústria de produção, especialmente, em relação às pequenas e médias empresas, para além do número de ensaios em animais a aumentar vertiginosamente, aqui temos, sob a forma de um, mais algumas instruções dos zelotes da governação mundial da UNESCO sobre como classificar, rotular e embalar os resultados da sua ideia anterior.
Sendo igualmente sedentos do domínio global anti-democrático, a elite comercial e política que constitui a União Europeia apressa-se a implementar estas instruções, tal como o fizeram para implementar o regulamento REACH. Fizeram uma bateria de garantias sobre as suas boas intenções que poderão, por agora, proteger ou iludir as chamadas partes interessadas, mas que não satisfarão o grande número de desempregados que estas medidas já começam a produzir.
Umas migalhas de reconhecimento pela opinião pública caem da mesa do Mestre, sob a forma de alterações 10, 12, 39 e 42, destinadas a colocar, em certas circunstâncias, a redução dos ensaios em animais à frente do cumprimento da letra da lei. Sei que isto se deve à pressão de grupos de influência ecológicos, de cujo apoio a UE tanto depende, e de facto, colocar o bem-estar dos primatas não humanos acima do dos humanos, como manifestado na alteração 40, vai seguramente pacificá-los; porém, encontrar alguma coisa que mereça um voto positivo no processo opressivo e obsessivo da legislação da UE é uma raridade digna de nota.
Quanto ao resto, não há razão para que normas sensatas de segurança não devam ser adoptadas voluntariamente por Estados-nação democráticos com poderes judiciais independentes e acesso livre do público aos sistemas judiciários. Decretos supranacionais poderão parecer uma opção fácil, mas o poder centralizado arbitrário para que contribuem, com directiva atrás de directiva não solicitada, não só é o seu próprio mal como também o seu principal efeito tenebroso.
A afirmação feita no considerando 7 de que esta legislação proporcionará vantagens competitivas à indústria e, como a alteração 1 acrescenta, sobretudo às pequenas e médias empresas, é simplesmente absurda. Como sempre, os grandes senhores de negócios da UE beneficiarão do fracasso dos seus pequenos concorrentes. Tornar-se-ão ainda um peixe maior num tanque mais pequeno ou então fogem para o estrangeiro e, em vez de fazer vénias à UE e às suas ridículas restrições, os comerciantes internacionais estabelecerão relações comerciais muito mais lucrativas uns com os outros do que connosco. A expansão está no fim. A recessão começou e sob a carga da regulamentação da UE, como por exemplo o relatório, as nossas economias afundar-se-ão como pedras.
Todos os que têm este “tacho” podem dizer ao seu eleitorado o que entenderem na sua própria língua sem receio de as pessoas virem a escutar o que os colegas dizem aos seus eleitores noutros Estados. Não há um eleitorado geral da UE e não poderá haver a não ser daqui a um século ou dois, quando toda a gente falar a mesma língua, e até que esse tempo chegue, a democracia da UE será uma anedota, e uma anedota pura e simplesmente obscura e perigosa. Mas os vossos privilégios são enormes. Por que razão haveriam de se preocupar com isto ou com a legislação contraproducente que os Senhores continuamente aprovam sem pensar? E por que motivo devo preocupar-me, se vou passar à reforma no final deste mês? Quando li a alteração 28, compreendi por que razão já estou cansado de todo este disparate. Diz o seguinte: "Preparação", a mistura ou solução composta por duas ou mais substâncias; mistura e preparação são sinónimos”. Bem, como é que sobreviveríamos sem este Estado super protector que nos explica este tipo de coisas, e como é que foi possível eu ter sobrevivido até à bem madura idade de 68 anos, quando passei os meus primeiros tempos de vida a “roer” a pintura com chumbo das grades de madeira da minha cama de bebé? Creio que deu alguma coisa que fazer aos meus anticorpos nos tempos em que ainda tínhamos anticorpos.
Cada decreto opressor faz com que o colapso da UE esteja mais perto. Regozijo-me por isso, mas lamento os danos que os Senhores infligem em 27 antigas democracias, ano atrás de ano desastroso."@pt17
"Madam President, with the REACH Regulation now beginning to take its terrible toll on productive industry, especially on smaller businesses, and the numbers of animal experiments rising sharply, here in the form ofcome some more instructions from the world-government zealots of UNESCO on how to classify, label and package the results of its previous idea.
Being equally thirsty for anti-democratic global domination, the commercial and political elite which constitutes the European Union hastens to implement these instructions, just as they did to implement REACH. They made a barrage of assurances of their good intentions which may for the moment protect or delude their so-called stakeholders, but which will not satisfy the great number of the unemployed which these measures are already beginning to produce.
A crumb of recognition for public opinion falls from the master’s table in the form of Amendments 10, 12, 39 and 42, to place reducing animal experimentation in certain circumstances before adherence to the letter of the legislation. I understand that this is due to pressure from the influential environmental groups upon which the EU depends for so much of its support, and placing the welfare of non-human primates above that of humans, as expressed in Amendment 40, is surely going too far to placate them, but finding anything deserving of a positive vote in the oppressive and obsessive process of EU legislation is a rarity worthy of note.
For the rest, there is no reason why sensible standards of safety should not be adopted voluntarily by democratic nation states with independent judiciaries and free public access to judicial systems. Supranational edicts may appear to be an easy option, but the centralised unaccountable power they contribute, directive by unmandated directive, is not just their sting in the tail but their principal awful effect.
The claim put forward in recital 7 to the effect that this legislation will provide a competitive advantage to industry and, as Amendment 1 adds, in particular to small and medium-sized enterprises, is simply ludicrous. As always, the EU’s big business overlords will benefit from the failure of their smaller competitors. They will become even larger fish in a smaller pond or flee abroad, and far from kowtowing to the EU and its ridiculous restrictions, traders overseas will trade much more profitably with each other than they will with us. The boom is over. The recession has begun and under the burden of EU regulation such as, our economies are sinking like stones.
Each traveller on this gravy train can tell his electorate whatever he likes in their own language without fear that they will overhear what his colleagues in other states are telling their electors. There is no general EU electorate and there cannot be one until perhaps in a century or two everyone speaks one language, and until that time comes EU democracy will be a joke, and a dark and dangerous joke at that. But your privileges are enormous. Why should you care about this or the crazy counterproductive laws you continually rubber stamp? And why should I care, because I am retiring at the end of this month? When I read Amendment 28 it made me realise why I have had enough of all this nonsense. It says: ‘Preparation means a mixture or solution composed of two or more substances. Mixture and preparation are synonyms’. Well, however would we survive without this supernanny state explaining such things to us, and how on earth have I survived to the ripe old age of 68 when I spent my infant years chewing the leaded paint off the wooden frame of my cot? I suppose it gave my antibodies something to do in the days when we actually had antibodies.
Each leaden edict brings the collapse of the EU closer. I rejoice in that, but I deplore the damage which you are inflicting on 27 former democracies, year by disastrous year."@ro18
"Vážená pani predsedajúca, teraz, keď si nariadenie REACH vyberá svoju krutú daň na výrobnom priemysle, predovšetkým na malých podnikoch, a počet testovaní na zvieratách prudko narastá, prichádzajú vo formeďalšie nariadenia od fanatikov svetových vlád z organizácie UNESCO o tom, ako klasifikovať, označovať a baliť výsledky ich predchádzajúcich nápadov.
Vzhľadom na smäd komerčnej a politickej elity, ktorá tvorí Európsku úniu, po antidemokratickej svetovej nadvláde sa táto elita ponáhľa s vykonávaním týchto nariadení rovnako, ako sa ponáhľala s vykonávaním nariadenia REACH. Poskytli nám záplavu záruk o svojich dobrých úmysloch, ktoré môžu na chvíľu ochrániť, prípadne oklamať, ich takzvaných akcionárov, nedokážu však pomôcť veľkému počtu nezamestnaných, ktoré tieto opatrenia začínajú produkovať.
Pozmeňujúce a doplňujúce návrhy č. 10, 12, 39 a 42, ktoré za určitých okolností dávajú prednosť obmedzeniu pokusov na zvieratách pred zachovávaním litery zákona, predstavujú iba omrvinku uznania verejnej mienky padajúcu zo stola pánov. Chápem, že je to z dôvodu tlaku vyvíjaného zo strany vplyvných environmentálnych skupín, od ktorých podpory je Európska únia do veľkej miery závislá. Uprednostnenie blaha ostatných primátov pred blahom ľudí, ktorým sa zaoberá pozmeňujúci a doplňujúci návrh č. 40, s cieľom uspokojiť požiadavky týchto skupín, však nepochybne zachádza až príliš ďaleko. V každom prípade je však akákoľvek pozitívna iniciatíva v despotickom a fanatickom procese tvorby právnych predpisov EÚ zriedkavosťou, ktorá stojí za povšimnutie.
Pokiaľ ide o zvyšnú časť dokumentu, neexistuje žiadny dôvod, pre ktorý by nemohli byť rozumné bezpečnostné normy dobrovoľne prijaté demokratickými členskými štátmi s nezávislým súdnictvom a slobodným verejným prístupom k súdnym systémom. Nadnárodné vyhlášky sa môžu javiť ako jednoduchá možnosť. Nevypočítateľná centralizovaná moc, ku ktorej prispievajú smernicou po smernici, bez potrebného mandátu, však nie je iba pekným príbehom, ktorý sa skončil tragicky, ale aj primárnym a hrozným následkom týchto vyhlášok.
Tvrdenie, ktoré sa uvádza v odôvodnení č. 7, že tieto právne predpisy vytvoria konkurenčnú výhodu pre priemysel a v prvom rade pre malé a stredné podniky, ako sa uvádza v pozmeňujúcom a doplňujúcom návrhu č. 1, je jednoducho smiešne. Ako vždy, aj teraz budú mať veľkí obchodní magnáti prospech z neúspechu svojich menších konkurentov. Stane sa z nich ešte väčšia ryba v menšom rybníku, prípadne sa presunú do zahraničia, ďaleko od poklonkovania Európskej únii a jej absurdným obmedzeniam. Obchodníci zo zámorských krajín budú medzi sebou obchodovať s oveľa väčším ziskom, než s nami. Rozmach sa skončil. Začala recesia, a pod záťažou nariadení EÚ, akým je napríklad, klesajú naše hospodárstva ku dnu ako balvany.
Každý, kto sa nachádza blízko pri koryte, môže svojim voličom povedať v ich vlastnom jazyku čokoľvek, čo si zaumieni, bez strachu, že začujú, čo hovoria jeho kolegovia svojim voličom v iných krajinách. V Európskej únii neexistuje žiadna spoločná voličská základňa, a žiadna ani najbližšie jedno alebo dve storočia existovať nemôže, až kým všetci v Európskej únii nebudú rozprávať jedným jazykom. Kým však taká doba nastane, z demokracie v Európskej únii zostane len vtip, temný a nebezpečný vtip. Vaše privilégiá sú však obrovské. Prečo by ste sa teda touto otázkou alebo inými bláznivými a kontraproduktívnymi zákonmi, ktoré neustále schvaľujete, mali zaoberať? A prečo by na tom malo záležať mne, vzhľadom na to, že na konci tohto mesiaca odchádzam do dôchodku? Keď som si prečítal pozmeňujúci a doplňujúci návrh č. 28, uvedomil som si, prečo už mám týchto nezmyslov plné zuby. Uvádza sa v ňom: „prípravok je zmes alebo roztok pozostávajúci z dvoch alebo viacerých látok; zmes a prípravok sú synonymá.“ Ako by sme len prežili bez tohto štátu, ktorý nám ako nejaká „super pestúnka“ vysvetľuje tieto skutočnosti, a ako som sa ja, preboha, mohol dožiť zrelého veku 68 rokov, keď som svoje detské roky strávil žuvaním olovnatej farby na drevenom ráme svojej detskej postieľky? Zrejme som tým zamestnal svoje protilátky, v dobe, keď sme ešte nejaké protilátky mali.
Každé ťažkopádne nariadenie posúva Európsku úniu bližšie k jej kolapsu. Aj keď ma táto skutočnosť teší, je mi veľmi ľúto škôd, ktoré rok čo rok páchate na 27 bývalých demokraciách."@sk19
"Gospa predsednica, zdaj, ko uredba REACH začenja znatno škodovati proizvodni industriji, zlasti manjšim podjetjem, in ko strmo naraščajo poskusi na živalih, s poročilomprihaja še več navodil iz UNESCA o tem, kako naj razvrščamo, označimo in pakiramo rezultate njihove zadnje zamisli.
Ker si enako želijo protidemokratične globalne prevlade, trgovinska in politična elita, ki sestavlja Evropsko unijo, hiti k izvajanju teh navodil, prav tako kot so hiteli pri izvajanju uredbe REACH. Zagotovili so svoje dobre namene, ki bodo za zdaj varovali ali zaslepili njihove tako imenovane zainteresirane strani, vendar ne bodo zadovoljili številnih nezaposlenih, ki se zaradi teh ukrepov že pojavljajo.
Nekaj upoštevanja javnega mnenja se odraža v predlogih sprememb 10, 12, 39 in 42, v katerih zmanjšano število poskusov na živalih v nekaterih okoliščinah postavljajo pred spoštovanje zakona. Menim, da je tako zaradi pritiska vplivnih okoljevarstvenih skupin, od katerih je EU odvisna za veliko svoje podpore, pri čemer gre razvrščanje dobrobiti nečloveških primatov nad dobrobit ljudi, kot je izraženo v predlogu spremembe 40, zagotovo predaleč v zvezi z njihovim izginotjem, vendar je v nasilnem in obsesivnem procesu zakonodaje EU karkoli, kar si zasluži pozitivni glas, redkost.
V zvezi z ostalim ni razloga, da smiselnih standardov ne bi prostovoljno sprejele demokratične nacionalne države z neodvisnim pravosodjem in prostim dostopom javnosti do sodnih sistemov. Nadnacionalni ukazi se lahko zdijo enostavna možnost, vendar centraliziran in neodgovoren vpliv, ki ga imajo na direktive, škoduje njim samim ter je tudi njihov poglaviten negativni učinek.
Zahteva iz uvodne izjave 7, da bo ta zakonodaja zagotovila konkurenčno prednost za industrijo ter zlasti, kot dodaja predlog spremembe 1, malim in srednje velikim podjetjem, je preprosto nesmiselna. Kot vedno, bodo korist od propada majhnih konkurentov tudi tokrat imela velika podjetja. Ob manjši konkurenci bodo postali še večji ali odšli v tujino, pri čemer se trgovci ne bodo več klečeplazili pred EU in njenimi smešnimi omejitvami ter bodo med sabo trgovali z znatno večjimi dobički od tistih, ki jih imajo pri trgovanju z nami. Razcveta je konec. Začela se je recesija in pod bremenom uredb EU, kot je, naše gospodarstvo propada.
Vsak udeleženec v tem postopku lahko svojim volivcem v svojem jeziku govori, kar koli hoče, brez da bi se bal, da bo slišal, kaj njegovi kolegi v drugih državah govorijo svojim volivcem. Splošna skupina EU volivcev ne obstaja in ne more obstajati vsaj še stoletje ali dva, ko bodo vsi govorili en jezik, pri čemer bo do takrat demokracija EU šala, celo nesramna in nevarna šala. Vendar so vaše prednosti ogromne. Zakaj bo vam bilo mar za to ali za nore neučinkovite zakone, ki jih stalno sprejemate? In zakaj bi bilo mar meni, saj se bom konec meseca upokojil? Ko sem prebral predlog spremembe 28 sem dojel, zakaj imam dovolj vsega tega nesmisla. Takole pravi: „Pripravek pomeni zmes ali raztopino, sestavljeno iz dveh ali več snovi; zmes in pripravek sta sopomenki.” Vendar kako bi sploh preživeli brez te materinske države, ki nam razlaga takšne stvari, ter kako sem lahko do zrele starosti oseminšestdesetih let preživel jaz, ki sem v svojih otroških letih žvečil svinčeno barvo iz lesenega okvirja moje zibelke? Najbrž je to mojim protitelesom naložilo nekaj dela v času, ko smo še imeli protitelesa.
Propad EU je z vsakim „svinčenim” ukazom vse bližje. Tega se veselim, vendar obžalujem škodo, ki jo leto za letom delate sedemindvajsetim nekdanjim demokracijam."@sl20
"Fru talman! Nu när Reach-förordningen börjar utkräva sin förfärliga tribut av tillverkningsindustrin, framför allt de små företagen, och antalet djurförsök ökar kraftigt har vi i form avfått ytterligare instruktioner från Unescos nitiska världsherrar om hur man ska klassificera, märka och förpacka resultaten av ursprungsidén.
Den kommersiella och politiska elit som EU utgör åtrår i lika hög grad antidemokratisk global dominans och skyndar sig därför att genomföra dessa instruktioner, precis som de skyndade sig att genomföra Reach. De överöste oss med försäkringar om sina goda avsikter, vilket kanske kan skydda eller vilseleda deras så kallade intressenter för stunden, men det kommer inte att lugna alla arbetslösa som de här åtgärderna redan håller på att leda till.
Några smulor av erkännande av den allmänna opinionen har fallit från den rikes bord i form av ändringsförslagen 10, 12, 39 och 42, för att under vissa omständigheter prioritera färre djurförsök framför att följa lagens bokstav. Jag har förstått att detta är följden av påtryckningar från inflytelserika miljögrupper, vars stöd EU är starkt beroende av. Men att som i ändringsförslag 40 låta primaters välfärd gå före människors är väl ändå att gå lite väl långt för att blidka dessa grupper. Å andra sidan är det inte ofta man hittar något som är värt att rösta ja till i EU:s beklämmande och överdrivna lagstiftningsprocess.
Förresten finns det inget skäl till att demokratiska nationalstater, med oberoende rättsväsenden där allmänheten har fri tillgång till domstolsprövning, inte skulle anta förnuftiga säkerhetsstandarder frivilligt. Överstatliga påbud kan tyckas vara ett enkelt val, men den centraliserade oansvariga makt de tillför, med det ena obefogade direktivet efter det andra, är inte bara en oönskad bieffekt utan deras gräsliga huvudeffekt.
Det krav som framförs i skäl 7 och som går ut på att denna lagstiftning kommer att ge industrin en konkurrensfördel, liksom tillägget i ändringsförslag 1 om att detta framför allt skulle gälla små och medelstora företag, är helt enkelt skrattretande. Som vanligt är det pamparna i EU:s storföretag som kommer att gynnas när deras små konkurrenter får problem. De kommer att bli ännu större fiskar i en mindre damm eller också fly utomlands. Utländska handelsföretag kommer aldrig att krypa för EU med dess löjliga restriktioner, utan kommer att handla med varandra med väsentligt större lönsamhet än vad de skulle få med oss. Högkonjunkturen är slut. Recessionen är här och under bördan av EU-lagstiftning somsjunker våra ekonomier som stenar.
Alla höjdare här kan säga vad de vill till sina väljare på det egna språket utan att behöva oroa sig för att väljarna ska höra vad kollegerna säger till de egna väljarna i de andra länderna. Det finns ingen allmän EU-valkrets och det kommer vi heller inte att få förrän om ett eller ett par århundraden när alla talar samma språk. Till dess kommer EU-demokrati att vara ett skämt, ett mörkt och farligt sådant dessutom. Men era privilegier är enorma. Varför skulle ni bry er om detta eller de galna kontraproduktiva lagar ni fortsätter att klubba igenom utan att tänka närmare på saken? Och varför skulle jag bry mig – jag går ju i pension vid månadsskiftet. När jag läste ändringsförslag 28 insåg jag varför jag har fått nog av allt detta nonsens. Där står: ”beredning: blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen; blandning och beredning är synonymer”. Hur skulle vi klara oss utan denna supernanny-stat som förklarar sådant för oss, och hur i all världen har jag lyckats överleva och nå en så mogen ålder som 68 år när jag tillbringade min barndom med att tugga blyfärgen av träspjälorna i min barnsäng? Jag antar att det gav mina antikroppar något att göra på den tiden när vi faktiskt hade antikroppar.
Varje påbud om bly påskyndar EU:s kollaps allt mer. Det välkomnar jag, men jag beklagar den skada ni åsamkar 27 före detta demokratier, det ena katastrofala året efter det andra."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Graham Booth,"18,5,15,1,19,14,16,11,13,4,21,8
"REACH"13
"a IND/DEM képviselőcsoportja nevében"11
"boom"12
"élite"12
|
lpv:videoURI |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples