Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2008-05-21-Speech-3-043"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20080521.3.3-043"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Köszönöm szépen, elnök úr. Amennyiben sikert akarunk elérni Koppenhágában 2009 végén, azt hiszem, hogy két dolgot feltétlenül figyelembe kell vennünk, amit az elmúlt hónapokban, Indiában, Bangladesben, Kínában, illetve Kaliforniában tett látogatás során is volt alkalmam megtapasztalni.
Egyrészt az, hogy tényleges erőfeszítéseket kell tennünk. Tehát nem elég az öndicséret, nem elég itt 10–20–30–40%-okról beszélnünk. Az Európai Környezetvédelmi Ügynökség kimutatása szerint 2000 óta nemhogy csökkent volna a szén-dioxid-kibocsátás az Európai Unióban, de egy picit, 1%-kal még növekedett is. Az ETS nagy siker, a reformja éppen folyik, de azt hiszem, hogy a nem ETS-rendszerben is hasonló reformokat érdemes életbe léptetni, sőt, lehet, hogy a két rendszert össze is kell vonni. Én nagyon támogatom azt, a Tanács az 1990-es évet határozza meg alapként, és ne a 2005-öst.
A másik nagyon fontos dolog az adaptációs alap. Ha sikert akarunk elérni Koppenhágában, létre kell hozni az adaptációs alapot. A Stern-jelentés mutatta, hogy adaptációs alap nélkül a világ többi részének nagyon kis esélye van arra, hogy megússza az éghajlatváltozás kellemetlen következményeit. Köszönöm."@hu11
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Děkuji vám, vážený pane předsedající. Pokud chceme dosáhnout na konci roku 2009 v Kodani úspěchu, jsem přesvědčený, že musíme bezpodmínečně zohlednit dvě věci. Jsou to věci, které jsem sám zažil při svých návštěvách v Indii, Bangladéši, Číně a Kalifornii v posledních měsících.
V první řadě musíme vyvinout upřímné úsilí. Jinými slovy, nestačí jen, abychom se poklepávali po ramenou. Nestačí hovořit jen o deseti, dvaceti, třiceti nebo čtyřiceti procentech. Podle údajů Evropské agentury pro životní prostředí nejen že se emise oxidu uhličitého od roku 2000 nesnížily, ale ve skutečnosti se o něco zvýšily, o 1 %. Systém obchodování s emisemi (ETS) je velkým úspěchem a nachází se ve fázi reformování, ale věřím, že by se nám vyplatilo iniciovat podobné reformy i v non-ETS systému. Možná by se tyto dva systémy mohly konsolidovat, velmi podporuji návrh rady, aby se za základní rok stanovil rok 1990 a nikoli rok 2005.
Druhou velmi důležitou věcí je adaptační fond. Pokud chceme v Kodani dosáhnout úspěchu, musíme adaptační fond vytvořit. Sternova zpráva ukázala, že pokud nebudeme mít adaptační fond, ostatní regiony světa budou mít velmi malou šanci vyhnout se neblahým následkům změny klimatu. Děkuji vám."@cs1
"Tak, hr. formand! Hvis vi ønsker at opnå succes i København i slutningen af 2009, tror jeg, at der er to ting, vi absolut må tage i betragtning, ting, som jeg selv har oplevet i forbindelse med besøg i Indien, Bangladesh, Kina og Californien i løbet af de sidste par måneder.
Først og fremmest må vi gøre en reel indsats. Med andre ord er det ikke nok at klappe os selv på ryggen. Det er ikke nok at tale om 10 eller 20 eller 30 eller 40 %. Ifølge Det Europæiske Miljøagenturs tal er kuldioxidemissionerne ikke bare ikke faldet siden 2000, de er faktisk steget en smule med 1 %. Emissionshandelsordningen (ETS) er en stor succes, og den er i øjeblikket i færd med at blive reformeret, men jeg tror, at det ville være umagen værd at indlede tilsvarende reformer i det ikkekvotebelagte system. Måske skulle de to systemer endda forenes. Jeg støtter energisk Rådets forslag om at fastsætte 1990 som basisår frem for 2005.
Den anden meget vigtige ting er tilpasningsfonden. Hvis vi ønsker at opnå succes i København, må vi oprette tilpasningsfonden. Stern-betænkningen viste, at medmindre der er en tilpasningsfond, har de andre regioner i verden en meget lille chance for at undgå de ubehagelige konsekvenser af klimaændringerne."@da2
"Vielen Dank, Herr Präsident! Wenn wir Ende 2009 in Kopenhagen Erfolg vermelden wollen, müssen wir, so meine ich, unbedingt zwei Dinge berücksichtigen. Das sind Faktoren, die mir bei meinen Besuchen in Indien, Bangladesch, China und Kalifornien in den letzten Monaten bewusst geworden sind.
Erstens sind echte Anstrengungen erforderlich. Anders ausgedrückt, es reicht nicht, wenn wir uns gegenseitig auf die Schultern klopfen, es ist nicht genug, über 10, 20, 30 oder 40 % zu sprechen. Den von der Europäischen Umweltagentur vorgelegten Zahlen zufolge sind die Kohlendioxidemissionen seit 2000 nicht nur nicht zurückgegangen, sie sind im Gegenteil sogar leicht angestiegen, nämlich um 1 %. Das Emissionshandelssystem (ETS) ist ein großer Erfolg, und es befindet sich zurzeit in einem Reformierungsprozess. Ich meine jedoch, dass die Durchführung ähnlicher Reformen im Nicht-ETS-System durchaus auch in Betracht gezogen werden sollte; vielleicht lassen sich die beiden Systeme sogar zusammenführen. Ich unterstütze voll und ganz den Vorschlag des Rates, anstelle des Jahres 2005 das Jahr 1990 zum Basisjahr zu machen.
Der zweite sehr wichtige Aspekt ist der Anpassungsfonds. Wenn wir in Kopenhagen Erfolg haben wollen, müssen wir den Anpassungsfonds schaffen. Der Stern-Bericht verdeutlicht, dass sich die unangenehmen Folgen des Klimawandels in den anderen Regionen der Welt ohne einen Anpassungsfonds kaum vermeiden lassen. Vielen Dank."@de9
"Σας ευχαριστώ κύριε Πρόεδρε. Εάν επιθυμούμε να έχουμε θετικά αποτελέσματα στην Κοπεγχάγη στα τέλη του 2009, θεωρώ ότι πρέπει να λάβουμε υπόψη μας δύο σημεία, τα οποία ο ίδιος αντιλήφθηκα κατά τις επισκέψεις μου στην Ινδία, το Μπαγκλαντές, την Κίνα και την Καλιφόρνια τους προηγούμενους μήνες.
Καταρχάς, πρέπει να κάνουμε μια ειλικρινή προσπάθεια. Με άλλα λόγια, δεν αρκεί να καμαρώνουμε για τα επιτεύγματά μας· δεν αρκεί να μιλάμε για 10, 20, 30, ή 40%. Σύμφωνα με τα στοιχεία του Ευρωπαϊκού Οργανισμού Περιβάλλοντος, όχι μόνο δεν μειώθηκαν οι εκπομπές διοξειδίου του άνθρακα από το 2000, αλλά στην πραγματικότητα αυξήθηκαν κατά 1%. Το σύστημα εμπορίας δικαιωμάτων εκπομπής αερίων θερμοκηπίου εντός της Κοινότητας (ΕΤS) αποτελεί σημαντικό επίτευγμα και προς το παρόν βρίσκεται σε διαδικασία μεταρρύθμισης, πιστεύω, όμως, ότι θα ήταν αποτελεσματική και η δρομολόγηση παρόμοιων μεταρρυθμίσεων στο σύστημα εκτός του ΕΤS. Τα δύο συστήματα, θα μπορούσαν, ίσως, και να ενοποιηθούν. Υποστηρίζω θερμά την πρόταση του Συμβουλίου να θέσει ως έτος εκκίνησης το 1990 και όχι το 2005.
Το δεύτερο σημαντικό σημείο είναι το Ταμείο Προσαρμογής. Αν επιθυμούμε να επιτύχουμε θετικά αποτελέσματα στην Κοπεγχάγη, πρέπει να δημιουργήσουμε το Ταμείο Προσαρμογής. Η έκθεση Stern έδειξε ότι αν δεν υπάρξει Ταμείο Προσαρμογής τα άλλα μέρη του κόσμου έχουν ελάχιστες πιθανότητες να αποφύγουν τις δυσάρεστες επιπτώσεις της κλιματικής αλλαγής. Σας ευχαριστώ."@el10
"Thank you, Mr President. If we want to achieve success in Copenhagen at the end of 2009, I believe there are two things we absolutely have to take into consideration, things that I myself have experienced in the course of visits to India, Bangladesh, China and California over the past few months.
First of all, we must make a genuine effort. In other words, it is not enough to pat ourselves on the back; it is not enough to talk of 10 or 20 or 30 or 40%. According to European Environment Agency figures, not only have carbon dioxide emissions not fallen since 2000, they have in fact risen somewhat, by 1%. The emissions trading system (ETS) is a great success and it is currently in the process of being reformed, but I believe that it would be worthwhile initiating similar reforms in the non-ETS system; perhaps the two systems should even be consolidated. I vigorously support the Council proposal to set 1990 as the base year rather than 2005.
The other very important thing is the Adaptation Fund. If we want to achieve success in Copenhagen, we must create the Adaptation Fund. The Stern report showed that unless there is an Adaptation Fund the other regions of the world have very little chance of avoiding the unpleasant consequences of climate change. Thank you."@en4
"Gracias, señor Presidente. Si pretendemos alcanzar el éxito en Copenhague a finales de 2009, creo que hay dos cuestiones que hemos de tener en consideración indudablemente, cuestiones que yo mismo he experimentado en el transcurso de mis visitas a India, Bangladesh, China y California en los últimos meses.
En primer lugar, debemos realizar un auténtico esfuerzo. En otras palabras, no basta con darnos una palmadita en la espalda; ni con hablar del 10, el 20, el 30 o el 40 %. De acuerdo con las cifras de la Agencia Europea de Medio Ambiente, no sólo no han caído las emisiones de dióxido de carbono desde 2000, sino que, en realidad, han subido ligeramente, en un 1 %. El régimen de comercio de derechos de emisión (RCDE) representa un gran éxito, y se encuentra actualmente en procesos de reforma, pero creo que merecería la pena iniciar reformas similares en el sistema no basado en dicho comercio; quizás deban consolidarse incluso los dos sistemas. Apoyo firmemente la propuesta del Consejo de establecer 1990 como año base, en lugar de 2005.
La otra cuestión de gran importancia es el Fondo de Adaptación. Si queremos lograr el éxito en Copenhague, debemos crear el Fondo de Adaptación. El informe Stern puso de relieve que, si no se crea tal Fondo, las demás regiones del mundo disponen de muy pocas oportunidades de evitar las consecuencias desagradables del cambio climático. Gracias."@es21
"Tänan teid, härra juhataja. Kui me tahame 2009. aasta lõpus Kopenhaagenis edu saavutada, siis usun, et peame tingimata arvesse võtma kahte asja, need on asjad, mida olen ise kogenud viimase paari kuu jooksul, külastades Indiat, Bangladeshi, Hiinat ja Californiat.
Kõigepealt, meie jõupingutus peab olema tõeline. Teisisõnu, ei piisa teineteisele õlale patsutamisest, jutud 10 või 20 või 30 või 40 protsendist ei ole piisavad. Euroopa Keskkonnaagentuuri arvudele tuginedes ei ole süsinikdioksiidi heitkogused alates 2000. aastast vähenenud, vaid on tegelikult umbes 1% võrra tõusnud. Saastekvootidega kauplemise süsteem, mille uuendamisega praegu tegeletakse, on suur edusamm, kuid arvan, et oleks tarvis algatada samasugused ümberkorraldused saastekvootidega kauplemise süsteemist väljapoole jäävas süsteemis; ehk oleks võimalik need kaks süsteemi ühendada. Ma toetan energiliselt komisjoni ettepanekut seada baasaastaks 1990 ja mitte 2005.
Teine väga tähtis asi on kohanemisfond. Me peame looma kohanemisfondi, kui me tahame Kopenhaagenis edu saavutada. Sterni raportist ilmnes, et ilma kohanemisfondita on maailma teistel piirkondadel vähe võimalusi vältida kliimamuutuste ebameeldivaid tagajärgi. Tänan teid."@et5
"Kiitos, arvoisa puhemies. Jos haluamme saavuttaa menestyksen Kööpenhaminassa vuoden 2009 lopussa, katson, että meidän on ehdottomasti otettava huomioon kaksi seikkaa, asioita, jotka olen itse omakohtaisesti kokenut vierailuillani Intiassa, Bangladeshissa, Kiinassa ja Kaliforniassa viime kuukausina.
Ensinnäkin meidän on toteutettava aitoja ponnisteluja. Toisin sanoen ei riitä, että onnittelemme itseämme, ei riitä, että puhumme kymmenestä tai 20:sta tai 30:sta tai 40 prosentista. Euroopan ympäristöviraston lukujen mukaan hiilidioksidipäästöt eivät todellakaan ole vähentyneet vuoden 2000 jälkeen, vaan ne ovat jopa lisääntyneet yhden prosentin. Päästökauppajärjestelmä on loistava menestys ja sitä uudistetaan parhaillaan, mutta uskon, että olisi hyödyllistä aloittaa samankaltaisia uudistuksia päästökauppajärjestelmään kuulumattomilla aloilla, ehkäpä kahta järjestelmää voitaisiin jopa lujittaa. Kannatan vahvasti neuvoston ehdotusta ottaa perusvuodeksi vuosi 1990 vuoden 2005 sijaan.
Toinen hyvin merkittävä asia on sopeutumisrahasto. Jos toivomme menestystä Kööpenhaminassa, meidän on perustettava sopeutumisrahasto. Sternin raportissa osoitettiin, että ilman sopeutumisrahastoa maailman muilla alueilla on hyvin vähän mahdollisuuksia välttää ilmastonmuutoksen epämiellyttäviä seurauksia. Kiitos."@fi7
"Merci, Monsieur le Président. Si nous voulons réussir à Copenhague fin 2009, je pense que nous devons tenir compte de deux choses que j’ai observées personnellement lors de mes visites en Inde, au Bangladesh, en Chine et en Californie au cours de ces derniers mois.
Avant tout, nous devons faire un réel effort. En d’autres termes, il ne suffit pas de nous congratuler mutuellement. Il ne suffit pas de parler de 10, 20, 30 ou 40%. Selon les chiffres de l’Agence européenne pour l’environnement, les émissions de dioxyde de carbone n’ont pas diminué depuis 2000, elles ont au contraire augmenté de 1%. Le système d’échange de quotas d’émissions (Emission Trading Scheme, ETS) est un succès retentissant. Il est actuellement en cours de réforme, mais je pense qu’il serait utile de lancer des réformes semblables dans le système non-ETS. Il faudrait peut-être même consolider les deux systèmes. Je soutiens vigoureusement la proposition du Conseil de définir 1990 et non 2005 comme année de référence.
L’autre chose importante est le Fonds d’adaptation. Si nous voulons réussir à Copenhague, nous devons créer le Fonds d’adaptation. Le rapport Stern a montré qu’en l’absence d’un Fonds d’adaptation, les autres régions du monde ont fort peu de chances d’éviter les conséquences néfastes du changement climatique. Merci."@fr8
"La ringrazio signor Presidente. Se vogliamo conseguire un successo a Copenhagen alla fine del 2009, credo che vi siano due punti di cui dobbiamo assolutamente tenere conto, punti di cui ho avuto un’esperienza diretta durante le mie visite degli ultimi mesi in India, Bangladesh, Cina e California.
Innanzi tutto, dobbiamo compiere uno sforzo genuino. In altre parole, non è sufficiente congratularci l’un l’altro; non è sufficiente parlare del 10, 20, 30 o 40 per cento. Secondo i dati dell’Agenzia europea per l’ambiente, non solo le emissioni di biossido di carbonio dal 2000 non sono diminuite, ma in effetti esse sono alquanto aumentate, dell’1 per cento. Il sistema di scambio di emissioni (ETS) è un grande successo ed è attualmente in fase di riforma, ma ritengo che sarebbe utile avviare riforme simili nel sistema non ETS; i due sistemi potrebbero forse essere persino consolidati. Appoggio fermamente la proposta del Consiglio di fissare come anno di base il 1990 piuttosto che il 2005.
L’altro punto molto importante è il Fondo di adattamento. Se vogliamo conseguire un successo a Copenaghen, dobbiamo istituire tale Fondo. La relazione Stern ha dimostrato che, a meno che non vi sia un Fondo di adattamento, le altre regioni del pianeta hanno poche possibilità di evitare le conseguenze spiacevoli del cambiamento climatico. Grazie."@it12
"Dėkoju jums, gerb. Pirmininke. Jeigu norime sėkmės baigiantis 2009 m. Kopenhagoje, manau, kad turime pagalvoti apie du dalykus. Šiuos dalykus aš pats patyriau lankydamasis Indijoje, Bangladeše, Kinijoje ir Kalifornijoje per kelis pastaruosius mėnesius.
Pirmiausia mes turime stengtis iš tikro. Kitaip sakant, nepakanka vienas kitam patapšnoti per petį. Nepakanka vien tik kalbėti apie procentus − 10, 20, 30 ar 40. Europos aplinkosaugos agentūros duomenimis, nuo 2000 m. anglies dvideginio išmetimas ne tik nesumažėjo, bet netgi išaugo apie 1 proc. Išmetimo kvotų prekybos sistema (ETS) − puikus pasiekimas. Šiuo metu ji pertvarkoma ir aš manau, kad vertėtų panašias reformas įgyvendinti ir ne ETS sistemoje. Galbūt šias dvi sistemas netgi vertėtų sujungti. Energingai remiu Tarybos pasiūlymą baziniais metais laikyti 1990, o ne 2005 m.
Dar vienas labai svarbus dalykas – Adaptacijos fondas. Jeigu norime sėkmės Kopenhagoje, turime sukurti Adaptacijos fondą. N. Sterno ataskaitoje parodyta, kad, jeigu nebus Adaptacijos fondo, kiti pasaulio regionai turi labai menką galimybę išvengti nemalonių klimato kaitos padarinių. Ačiū jums."@lt14
"Paldies, priekšsēdētāja kungs. Ja mēs gribam gūt panākumus Kopenhāgenā 2009. gada beigās, es uzskatu, ka mums ir noteikti jāņem vērā divas lietas, ko es pats esmu pieredzējis dažos pēdējos mēnešos, dodoties vizītēs uz Indiju, Bangladešu, Ķīnu un Kaliforniju.
Pirmkārt, mums patiesi jācenšas. Citiem vārdiem, nepietiek ar uzsišanu pašiem sev uz pleca; nepietiek ar runāšanu par 10 % vai 20 %, vai 30 %, vai 40 %. Saskaņā ar Eiropas Vides aģentūras rādītājiem, oglekļa dioksīda emisijas ne tikai nav samazinājušās kopš 2000. gada, faktiski tās ir palielinājušās par 1 %. Emisiju tirdzniecības sistēma (ETS) ir liels sasniegums, un pašlaik tā tiek pārveidota, bet es uzskatu, ka būtu vērts uzsākt līdzīgas reformas sistēmā ārpus ETS; iespējams, abas sistēmas būtu pat jāapvieno. Es stingri atbalstu Padomes priekšlikumu par bāzes gadu noteikt 1990. gadu nevis 2005. gadu.
Otra ļoti svarīga lieta ir Pielāgošanās fonds. Ja mēs gribam gūt panākumus Kopenhāgenā, mums ir jāizveido Pielāgošanās fonds.
kunga ziņojumā ir parādīts, ka bez Pielāgošanās fonda pasaules pārējiem reģioniem ir ļoti maz iespēju izvairīties no nepatīkamajām klimata pārmaiņu sekām. Paldies."@lv13
"Köszönöm szépen, elnök úr. Amennyiben sikert akarunk elérni Koppenhágában 2009 végén, azt hiszem, hogy két dolgot feltétlenül figyelembe kell vennünk, amit az elmúlt hónapokban Indiában, Bangladesben, Kínában, illetve Kaliforniában tett látogatás során is volt alkalmam megtapasztalni.
Egyrészt az, hogy tényleges erőfeszítéseket kell tennünk. Tehát nem elég az öndicséret, nem elég itt 10–20–30–40%-okról beszélnünk. Az Európai Környezetvédelmi Ügynökség kimutatása szerint 2000 óta nemhogy csökkent volna a szén-dioxid-kibocsátás az Európai Unióban, de egy picit, 1%-kal még növekedett is. Az ETS nagy siker, a reformja éppen folyik, de azt hiszem, hogy a nem ETS-rendszerben is hasonló reformokat érdemes életbe léptetni, lehet, hogy a két rendszert össze is kell vonni. Én nagyon támogatom a Tanácsnak az 1990-es évet mint alapot meghatározni és nem a 2005-öst.
A másik nagyon fontos dolog az adaptációs alap. Ha sikert akarunk elérni Koppenhágában, létre kell hozni az adaptációs alapot. A Stern-jelentés mutatta, hogy adaptációs alap nélkül a világ többi részének nagyon kis esélye van arra, hogy megússza az éghajlatváltozás kellemetlen következményeit. Köszönöm."@mt15
"Dank u wel, Mijnheer de Voorzitter. Ik ben van mening dat als we aan het eind van 2009 succesvol willen zijn in Kopenhagen, er twee dingen zijn die we onder geen beding uit het oog mogen verliezen. Deze dingen heb ik in de afgelopen maanden zelf ondervonden tijdens bezoeken aan India, Bangladesh, China en Californië.
Ten eerste moeten we ons echt inspannen. Met andere woorden: het is niet genoeg om onszelf een schouderklopje te geven. Het is niet genoeg om te praten over tien, twintig, dertig of veertig procent. Volgens cijfers van het Europees Milieuagentschap is de uitstoot van kooldioxide sinds 2000 niet meer gedaald, en sindsdien zelfs iets gestegen, namelijk met één procent. Het emissiehandelssysteem is een doorslaand succes en wordt momenteel hervormd. Ik geloof echter dat het de moeite waard zou zijn om vergelijkbare hervormingen door te voeren in het niet-emissiehandelssysteem. Misschien moeten de twee systemen zelfs worden geconsolideerd. Ik ben een vurig voorstander van het voorstel van de Raad om 1990 als basisjaar te gebruiken in plaats van 2005.
De andere uiterst belangrijke kwestie heeft betrekking op het aanpassingsfonds. Als we succesvol willen zijn in Kopenhagen, moeten we het aanpassingfonds opzetten. Uit het Stern-verslag is gebleken dat tenzij er een aanpassingsfonds is, de andere regio’s in de wereld weinig kans hebben om de onaangename gevolgen van klimaatverandering te vermijden. Dank u wel."@nl3
"Dziękuję, panie przewodniczący. Jeśli chcemy odnieść sukces w Kopenhadze pod koniec 2009 roku, musimy koniecznie wziąć pod uwagę dwie rzeczy; rzeczy, z którymi sam osobiście się zetknąłem podczas wizyt w Indiach, Bangladeszu, Chinach i Kalifornii.
Po pierwsze, musimy podjąć szeroko zakrojone działania. Innymi słowy, nie wystarczy poklepać się po plecach; nie wystarczy mówić o 10, 20, 30 czy 40%. Według danych Europejskiej Agencji Środowiska, emisja dwutlenku węgla nie tylko nie spadla od 2000 r., ale w rzeczywistości podniosła się o 1%. System handlu uprawnieniami do emisji gazów (ETS) odniósł sukces i jest obecnie poddawany reformie, jednak uważam, że warto rozpocząć podobne reformy w systemie non-ETS; być może należy skonsolidować te dwa systemy. Zdecydowanie popieram wniosek Rady, by rokiem bazowym był rok 1990, a nie rok 2005.
Inną ważną rzeczą jest Fundusz na Rzecz Przystosowania. Jeśli chcemy odnieść w Kopenhadze sukces, musimy stworzyć Fundusz na rzecz Przystosowania. Sprawozdanie Sterna wykazało, że bez Funduszu na rzecz Przystosowania inne regiony mają małe szanse na uniknięcie nieprzyjemnych konsekwencji zmian klimatycznych. Dziękuję."@pl16
"Obrigado, Senhor Presidente. Na minha opinião, se queremos ter êxito em Copenhaga no final de 2009, há duas coisas que devemos absolutamente ter em consideração, coisas que eu próprio vivenciei durante visitas que realizei à Índia, Bangladesh, China e Califórnia nos últimos meses.
Em primeiro lugar, o nosso esforço deve ser genuíno. Por outras palavras, não basta darmos palmadinhas nas costas uns dos outros; não basta falarmos de 10 ou 20 ou 30 ou 40%. Segundo os números da Agência Europeia do Ambiente, as emissões de dióxido de carbono não só não diminuíram desde 2000 como, pelo contrário, aumentaram em cerca de 1%. O regime de comércio de licenças de emissão (ETS) é um grande êxito e está actualmente em vias de ser reformado, mas penso que valeria a pena iniciar reformas semelhantes no regime não-ETS; talvez se deva mesmo consolidar os dois sistemas. Apoio com todo o vigor a proposta do Conselho para que se estabeleça 1990 como o ano base em vez de 2005.
O outro ponto muito importante é o Fundo de Adaptação. Se queremos ter êxito em Copenhaga, temos de criar o Fundo de Adaptação. O relatório Stern mostrou que, sem um Fundo de Adaptação, as outras regiões do mundo terão muito poucas hipóteses de evitar as consequências desagradáveis das alterações climáticas. Obrigado."@pt17
"Köszönöm szépen, elnök úr. Amennyiben sikert akarunk elérni Koppenhágában 2009 végén, azt hiszem, hogy két dolgot feltétlenül figyelembe kell vennünk, amit az elmúlt hónapokban Indiában, Bangladesben, Kínában, illetve Kaliforniában tett látogatás során is volt alkalmam megtapasztalni.
Egyrészt az, hogy tényleges erőfeszítéseket kell tennünk. Tehát nem elég az öndicséret, nem elég itt 10–20–30–40%-okról beszélnünk. Az Európai Környezetvédelmi Ügynökség kimutatása szerint 2000 óta nemhogy csökkent volna a szén-dioxid-kibocsátás az Európai Unióban, de egy picit, 1%-kal még növekedett is. Az ETS nagy siker, a reformja éppen folyik, de azt hiszem, hogy a nem ETS-rendszerben is hasonló reformokat érdemes életbe léptetni, lehet, hogy a két rendszert össze is kell vonni. Én nagyon támogatom a Tanácsnak az 1990-es évet mint alapot meghatározni és nem a 2005-öst.
A másik nagyon fontos dolog az adaptációs alap. Ha sikert akarunk elérni Koppenhágában, létre kell hozni az adaptációs alapot. A Stern-jelentés mutatta, hogy adaptációs alap nélkül a világ többi részének nagyon kis esélye van arra, hogy megússza az éghajlatváltozás kellemetlen következményeit. Köszönöm."@ro18
"Ďakujem Vám, vážený pán predsedajúci. Ak chceme dosiahnuť na konci roku 2009 v Kodani úspech, som presvedčený, že musíme bezpodmienečne zohľadniť dve veci. Sú to veci, ktoré som sám zažil počas svojich návštev v Indii, Bangladéši, Číne a Kalifornii počas posledných mesiacov.
V prvom rade musíme vyvinúť úprimné úsilie. Inými slovami, nestačí len to, aby sme sa potľapkávali po pleci. Nestačí hovoriť len o desiatich, dvadsiatich, tridsiatich alebo štyridsiatich percentách. Podľa údajov Európskej environmentálnej agentúry pre životné prostredie, nielen že sa emisie oxidu uhličitého neznížili od roku 2000, ale v skutočnosti sa o niečo zvýšili, o 1 %. Systém obchodovania s emisiami (ETS) je veľkým úspechom a nachádza sa vo fáze reformácie, ale verím, že by sa nám oplatilo iniciovať podobné reformy aj v ďalších systémoch, nie len v ETS. Možno by sa tieto dva systémy mohli aj konsolidovať, pevne podporujem návrh rady, aby sa ako základný rok stanovil rok 1990 a nie rok 2005.
Druhou veľmi dôležitou vecou je adaptačný fond. Ak chceme v Kodani dosiahnuť úspech, musíme vytvoriť adaptačný fond. Sternova správa ukázala, že ak nebudeme mať adaptačný fond, ostatné regióny sveta budú mať veľmi malú šancu vyhnúť sa neblahým následkom zmeny klímy. Ďakujem veľmi pekne."@sk19
"Hvala, gospod predsednik. Menim, da moramo, če želimo na koncu leta 2009 v Københavnu uspeti, upoštevati dve zadevi, kar sem ugotovil v zadnjih nekaj mesecih med obiski v Indiji, Bangladešu, na Kitajskem in v Kaliforniji.
Najprej si moramo za to resnično prizadevati. Torej ni dovolj, da se hvalimo in govorimo o 10, 20, 30 ali 40 %. Glede na podatke Evropske agencije za okolje se od leta 2000 emisije ogljikovega dioksida niso znižale, ampak celo zvišale za 1 %. Sistem za trgovanje z emisijami je zelo uspešen in zdaj se ga spreminja, vendar verjamem, da bi bilo vredno uvesti podobne spremembe tudi v sistem zunaj sistema za trgovanje z emisijami; morda je treba sistema celo okrepiti. Zelo podpiram predlog Sveta, da bi kot izhodiščno leto določili leto 1990 in ne leto 2005.
Še ena pomembna zadeva je sklad za prilagoditev. Če želimo v Københavnu doseči uspeh, moramo vzpostaviti sklad za prilagoditev. Sternovo poročilo je pokazalo, da bi imele druge regije brez sklada za prilagoditev zelo malo možnosti za preprečevanje posledic podnebnih sprememb. Hvala."@sl20
"Tack herr talman! Om vi vill nå framgång i Köpenhamn i slutet av 2009, anser jag att det finns två saker som vi absolut måste beakta, saker som jag själv har upplevt under besök till Indien, Bangladesh, Kina och Kalifornien under de senaste månaderna.
För det första måste vi göra en verklig insats. Med andra ord räcker det inte med att klappa sig själv på axeln. Det räcker inte med att tala om 10 eller 20 eller 30 eller 40 procent. Enligt siffror från Europeiska miljöbyrån har koldioxiutsläppen inte sjunkit sedan 2000, utan de har faktiskt stigit en aning, med 1 procent. Systemet för handel med utsläppsrätter är en stor framgång och håller för närvarande på att reformeras, men jag anser att det vore värt att starta liknande reformer i andra system än det för utsläppshandel, eventuellt skulle de två systemen kunna sammanföras. Jag stöder starkt rådets förslag att fastställa 1990 som basår hellre än 2005.
Den andra viktiga saken gäller anpassningsfonden. Om vi vill nå framgång i Köpenhamn måste vi inrätta anpassningsfonden. I Sternbetänkandet visades att om det inte finns någon anpassningsfond kommer övriga regioner i världen att ha små möjligheter att undvika de obehagliga konsekvenserna av klimatförändringen. Tack."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Stern"13
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples