Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2008-05-07-Speech-3-147"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20080507.15.3-147"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
".
Monsieur le Président, les rapports proposés sont très précis, sont documentés. Ils indiquent, je crois, de façon convaincante ce qu'est aujourd'hui la capacité du Parlement d'évaluer la politique de l'Union en matière de droits de l'homme et de démocratie. Lignes directrices, dialogues et consultations, plans d'action, clause "droits de l'homme", missions d'observation électorale, ces instruments sont parfaitement évalués, et les étapes qui restent à franchir sont également clairement identifiées, qu'il s'agisse de l'établissement de stratégies "droits de l'homme" par pays, d'indicateurs précis permettant d'évaluer les situations ou encore de la consultation du Parlement pour le déclenchement de mesures appropriées dans la mise en œuvre de la clause "droits de l'homme". Ces objectifs, je crois, sont bien connus et de la Commission et du Conseil et resteront à l'agenda de nos discussions.
Des demandes précises sont également adressées aux États membres. Nous déplorons notamment qu'un grand nombre de conventions internationales et protocoles additionnels ne soient toujours pas ratifiés par nombre d'entre eux: Convention sur le droit des travailleurs migrants et de leurs familles, Protocole facultatif à la Convention contre la torture, Convention sur les disparitions forcées et d'autres instruments, comme la Convention 169 de l'OIT. Leur ratification honorerait les États et l'Union tout entière.
Il y a également des questions plus difficiles encore et récurrentes, que la situation internationale vient immanquablement remettre au cœur de nos préoccupations: ce sont celles qui concernent une approche globale et intégrée des droits de l'homme dans toutes les politiques de l'Union. Oui, la politique d'asile et d'immigration menée par l'Union et les États induit des violations massives des droits de l'homme, notamment à nos frontières extérieures. Oui, de grandes entreprises européennes s'accommodent d'atteintes directes au droit social ou au droit à un environnement sain ou les provoquent. L'Union doit avancer vers un cadre normatif permettant la compatibilité de ses activités et le respect des droits de l'homme. Oui, la crise alimentaire interpelle notre politique agricole et notre politique énergétique. Oui encore, les impacts des dérèglements climatiques sur les droits de l'homme sont patents. Droits à la vie, à la santé, au logement, à l'alimentation, figurent en tête de liste des violations.
Notre ambition, c'est une politique globale et intégrée. Les travaux sur la mise en œuvre du traité de Lisbonne ont commencé. Il marquera une étape supplémentaire dans notre engagement en faveur des droits de l'homme. Cet engagement doit être garanti par une organisation et des ressources plus substantielles et plus cohérentes en matière de droits de l'homme. Le Service européen d'action extérieure devra, par exemple, intégrer dans sa composition un pôle consacré à la transversalité des droits de l'homme. Le Parlement européen lui-même devra franchir le pas. Un organe parlementaire de plein exercice est hautement souhaitable à cette fin."@fr8
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Pane předsedající, předložené zprávy jsou velmi přesné a řádně doložené. Domnívám se, že přesvědčivě dokládají, že je Parlament v současné době schopen vyhodnotit politiku EU v oblasti lidských práv. Obecné zásady, dialogy a konzultace, akční plány a doložky o lidských právech, volební pozorovací mise: tyto nástroje jsou důkladně hodnoceny a rovněž je jasně vymezeno, čeho je ještě třeba dosáhnout, ať prostřednictvím vytvoření strategií pro lidská práva pro jednotlivé země či přesných ukazatelů k vyhodnocení různých situací, nebo požádáním Parlamentu, aby zahájil odpovídající opatření na provedení doložky o lidských právech. Jsem přesvědčena, že tyto cíle jsou Komisi i Radě dobře známy a budou i nadále součástí pořadu jednání.
Konkrétní požadavky jsou kladeny i na členské státy. Zejména odsuzujeme skutečnost, že mnoho z nich dosud neratifikovalo vysoký počet mezinárodních úmluv a doplňkových protokolů: úmluvu o ochraně práv všech migrujících pracovníků a členů jejich rodin; opční protokol k úmluvě proti mučení; mezinárodní úmluvu o ochraně všech osob před násilným zmizením a další nástroje, např. úmluvu MOP č. 169. Jejich ratifikace by přispěla ke cti členských států i EU jako celku.
Existují i další, ještě složitější a neustále se opakující problémy, které mezinárodní situace neomylně klade do středu našeho zájmu: problémy spojené s jednoznačným a integrovaným přístupem k lidským právům v rámci všech politik EU. V důsledku azylové a imigrační politiky EU a členských států jsou rozsáhle porušována lidská práva, a to zejména na našich vnějších hranicích. Ano, velké evropské společnosti předstírají, že nevidí přímé útoky na pracovní právo nebo na právo na zdravé životní prostředí, a dokonce ani příčiny těchto útoků. EU by se měla snažit vytvořit legislativní rámec, který by přispíval ke slučitelnosti jejích činností a respektoval lidská práva. Ano, potravinová krize zpochybňuje naši zemědělskou a energetickou politiku. Ano, znovu se zjevně projevil dopad změny klimatu na lidská práva. Na vrcholu seznamu práv, která jsou porušována, je právo na život, zdraví, bydlení a potraviny.
Naší ambicí je vytvořit ucelenou, integrovanou politiku. Začaly práce na uplatňování Lisabonské smlouvy. Budou dalším krokem v našem odhodlání chránit lidská práva. Toto odhodlání je třeba podpořit výraznější a ucelenější organizací a zdroji vyčleněnými na lidská práva. Součástí Evropské služby pro vnější činnost by například mělo být středisko, které by se zabývalo průřezovou povahou lidských práv. Do celé problematiky by se měl zapojit Evropský parlament. Za tímto účelem je vhodné, aby byl Parlament plně funkční."@cs1
"Hr. formand! De forelagte betænkninger er meget præcise og veldokumenterede. Jeg mener, de er overbevisende tilkendegivelser af Parlamentets øjeblikkelige evne til at vurdere EU's politik om menneskerettigheder og demokrati. Retningslinjer, dialoger og høringer, handlingsplaner, menneskerettighedsbestemmelsen, valgobservationsmissioner. Disse instrumenter vurderes nøje, og de fremskridt, der stadig skal ske, er også klart defineret, uanset om det er ved at lægge en slagplan for menneskerettighedsstrategierne for hvert land eller præcise indikatorer til at vurdere situationer eller ved at bede Parlamentet igangsætte passende foranstaltninger til implementering af menneskerettighedsbestemmelsen. Disse målsætninger er efter min mening kendte både for Kommissionen og Rådet og vil forblive på dagsorden for vores diskussioner.
Specifikke krav henvender sig også til medlemsstaterne. Især beklager vi dybt, at et stort antal internationale konventioner og tillægsprotokoller stadig ikke er blevet ratificeret af mange af medlemsstaterne. F.eks. konventionen til beskyttelse af vandrende arbejdstageres og deres familiemedlemmers rettigheder, den frivillige protokol til konventionen mod tortur, den internationale konvention til beskyttelse af alle personer mod tvungen forsvinding og andre instrumenter, som f.eks. ILO-konvention 169. At ratificere disse ville tjene medlemsstaterne til ære og også EU som helhed.
Der er også nogle vanskeligere og tilbagevendende forhold, som den internationale situation med sikkerhed placerer forrest blandt vore bekymringer. Forhold, der vedrører en omfattende, integreret adgang til menneskerettigheder i alle EU politikker. Ja, asyl- og indvandringspolitikken, der føres af EU og medlemsstaterne, fører til massive overtrædelser af menneskerettighederne, især ved vores ydre grænser. Ja, store europæiske virksomheder vender det blinde øje til direkte angreb på ansættelsesbestemmelser eller retten til et sundt miljø, eller de er måske endda direkte årsag til disse angreb. EU bør bevæge sig i retning af en juridisk ramme, der giver grobund for sammenlignelighed i sine aktiviteter, og som respekterer menneskerettighederne. Ja, fødevarekrisen stiller spørgsmålstegn ved vore landbrugs- og energipolitikker. Ja, endnu en gang er klimaforandringens betydning for menneskerettigheder indlysende. Retten til liv, sundhed, bolig og mad står helt øverst på listen over overtrædelser.
Det er vores ambition at få en omfattende, integreret politik. Arbejdet med implementeringen af Lissabontraktaten er begyndt. Det vil være et yderligere trin i vores engament for menneskerettigheder. Dette engagement for menneskerettigheder skal garanteres via en bedre og mere omfattende organisation samt flere ressourcer. Den fælles udenrigstjeneste bør f.eks. omfatte et center, der fokuserer på menneskerettighedernes tværgående natur. Europa-parlamentet bør selv tage springet. Det er virkelig ønskeligt at have et fuldt funktionsdygtigt parlamentarisk organ til dette formål."@da2
".
Herr Präsident! Die Berichtsvorschläge sind sehr exakt und informativ. Sie machen meines Erachtens überzeugend die derzeitige Fähigkeit des Europäischen Parlaments deutlich, die Politik der Europäischen Union in den Bereichen Menschenrechte und Demokratie zu beurteilen. Leitlinien, Dialoge und Konsultationen, Aktionspläne, Menschenrechtsklausel, Wahlbeobachtungsmissionen – diese Instrumente werden einer gründlichen Bewertung unterzogen und die noch ausstehenden Schritte werden ebenfalls klar benannt – sei es die Entwicklung von länderbezogenen Menschenrechtsstrategien, von eindeutigen Indikatoren zur Einschätzung der Situationen oder die Einrichtung von Konsultationen des Parlaments, um geeignete Maßnahmen zur Umsetzung der Menschenrechtsklausel einzuleiten. Diese Ziele sind meines Erachtens sowohl in der Kommission als auch im Rat bekannt und werden weiterhin auf unserer Diskussionsagenda stehen.
Auch an die Mitgliedstaaten werden präzise Forderungen gestellt. Wir bedauern vor allem, dass viele unter ihnen zahlreiche internationale Abkommen und Zusatzprotokolle immer noch nicht ratifiziert haben und – das Internationale Übereinkommen zum Schutz der Rechte aller Wanderarbeitnehmer und ihrer Familienangehörigen, das Fakultativprotokoll zum Übereinkommen gegen Folter, das Internationale Übereinkommen zum Schutz aller Personen vor dem Verschwindenlassen und andere Instrumente, wie die IAO-Konvention Nr. 169, deren Ratifizierung den Mitgliedstaaten und der Europäischen Union insgesamt zur Ehre gereichen würde.
Es gibt auch noch schwierigere Fragen, die sich immer wieder stellen und die angesichts der internationalen Lage unweigerlich stets aufs Neue in den Mittelpunkt unserer Bemühungen rücken – Fragen, die ein umfassendes und integriertes Menschenrechtskonzept in allen Politikbereichen der Europäischen Union betreffen. Ja, die Asyl- und Einwanderungspolitik der EU und ihrer Mitgliedstaaten führt zu massiven Menschenrechtsverletzungen vor allem an unseren Außengrenzen. Ja, europäische Großunternehmen nehmen direkte Verletzungen des Sozialrechts oder des Rechts auf eine gesunde Umwelt hin oder verursachen sie selbst. Die EU muss einen Rechtsrahmen schaffen, der die Vereinbarkeit ihrer Maßnahmen und die Achtung der Menschenrechte erlaubt. Ja, die Nahrungsmittelkrise fordert unsere Agrar- und unsere Energiepolitik heraus. Nochmals ja, dass die Auswirkungen des Klimawandels auf die Menschenrechte klar auf der Hand liegen: Das Recht auf Leben, auf Gesundheit, auf Wohnung und Nahrung stehen an der Spitze der Liste dieser Menschenrechtsverletzungen.
Unser Ziel ist eine umfassende integrierte Politik. Die Arbeit an der Umsetzung des Vertrags von Lissabon hat begonnen. Dieser Vertrag ist ein weiterer entscheidender Schritt in unserem Engagement für die Menschenrechte. Dieses Engagement muss durch eine wirksamere, kohärente Organisation und den Einsatz umfangreicherer und besser aufeinander abgestimmter Mittel im Menschenrechtsbereich gewährleistet werden. Der Europäische Auswärtige Dienst muss beispielsweise in seiner Zusammensetzung ein zusätzliches Gremium für übergreifende Menschenrechtsaspekte vorsehen. Das Europäische Parlament selbst muss den entscheidenden Schritt tun. Zu diesem Zweck wäre ein voll funktionsfähiges parlamentarisches Gremium höchst wünschenswert."@de9
".
Κύριε Πρόεδρε, οι εκθέσεις που μας υποβλήθηκαν είναι πολύ ακριβείς και καλά τεκμηριωμένες. Προσφέρουν μια πειστική εικόνα, νομίζω, της σημερινής ικανότητας του Κοινοβουλίου να αξιολογεί την κοινοτική πολιτική για τα ανθρώπινα δικαιώματα και τη δημοκρατία. Κατευθυντήριες γραμμές, διάλογοι και διαβουλεύσεις, σχέδια δράσης, η ρήτρα ανθρωπίνων δικαιωμάτων, αποστολές εκλογικών παρατηρητών: όλα αυτά τα μέσα αξιολογούνται εμπεριστατωμένα και καταγράφεται επίσης με σαφήνεια η πρόοδος που πρέπει ακόμη να σημειωθεί, είτε μέσω του σχεδιασμού στρατηγικών για τα ανθρώπινα δικαιώματα για κάθε χώρα, είτε μέσω ακριβών δεικτών αξιολόγησης συγκεκριμένων καταστάσεων, είτε ζητώντας από το Κοινοβούλιο να λάβει κατάλληλα μέτρα για την εφαρμογή της ρήτρας ανθρωπίνων δικαιωμάτων. Νομίζω ότι οι στόχοι αυτοί είναι πολύ γνωστοί τόσο στην Επιτροπή όσο και στο Συμβούλιο, και θα παραμείνουν στην ημερήσια διάταξη των συζητήσεών μας.
Πρέπει επίσης να διατυπωθούν συγκεκριμένες απαιτήσεις προς τα κράτη μέλη. Ειδικότερα, εκφράζουμε τη λύπη μας για το γεγονός ότι πολλές διεθνείς συμβάσεις και συμπληρωματικά πρωτόκολλα δεν έχουν ακόμη κυρωθεί από πολλά κράτη μέλη: η σύμβαση για την προστασία των δικαιωμάτων όλων των διακινουμένων εργαζομένων και των μελών των οικογενειών τους· το προαιρετικό πρωτόκολλο στη Σύμβαση κατά των βασανιστηρίων· η διεθνής σύμβαση σχετικά με την προστασία όλων των προσώπων από τη βίαιη εξαφάνιση· καθώς και άλλα διεθνή κείμενα, όπως η Σύμβαση 169 της ΔΟΕ. Η κύρωση αυτών των εγγράφων θα τιμούσε τα κράτη μέλη και την ΕΕ συνολικά.
Υπάρχουν επίσης ορισμένα ακόμη πιο δύσκολα, και επίκαιρα, θέματα τα οποία η διεθνής κατάσταση φέρνει διαρκώς στο επίκεντρο του ενδιαφέροντός μας: θέματα που άπτονται μιας λεπτομερούς, ολοκληρωμένης προσέγγισης των ανθρωπίνων δικαιωμάτων σε όλες τις πολιτικές της ΕΕ. Ναι, η πολιτική ασύλου και μετανάστευσης που εφαρμόζουν η ΕΕ και τα κράτη μέλη οδηγεί σε εκτεταμένες παραβιάσεις ανθρωπίνων δικαιωμάτων, ιδίως στα εξωτερικά μας σύνορα. Ναι, μεγάλες ευρωπαϊκές επιχειρήσεις επιδεικνύουν αδιαφορία σε άμεσες προσβολές του εργατικού δικαίου ή του δικαιώματος σε υγιεινό περιβάλλον, ενίοτε μάλιστα προκαλούν αυτά τα φαινόμενα. Η ΕΕ πρέπει να κινηθεί προς την κατεύθυνση ενός νομοθετικού πλαισίου το οποίο θα προωθεί τη συμβατότητα των δραστηριοτήτων της και του σεβασμού των ανθρωπίνων δικαιωμάτων. Ναι, η επισιτιστική κρίση θέτει υπό αμφισβήτηση τις γεωργικές και ενεργειακές μας πολιτικές. Ναι, για μια ακόμη φορά, ο αντίκτυπος της κλιματικής μεταβολής στα ανθρώπινα δικαιώματα είναι προφανής. Τα δικαιώματα στη ζωή, την υγεία, τη στέγαση και τη διατροφή βρίσκονται στην κορυφή του καταλόγου των παραβιάσεων.
Προσβλέπουμε σε μια συνολική, ολοκληρωμένη πολιτική. Η προσπάθεια για την εφαρμογή της Συνθήκης της Λισαβόνας έχει αρχίσει. Θα αποτελέσει επιπλέον βήμα προόδου στο πλαίσιο της προσήλωσής μας στην προάσπιση των ανθρωπίνων δικαιωμάτων. Αυτή η προσήλωση πρέπει να διασφαλιστεί μέσω πιο ουσιαστικής και συνεκτικής οργάνωσης και διάθεσης περισσότερων πόρων για τα θέματα ανθρωπίνων δικαιωμάτων. Η Ευρωπαϊκή Υπηρεσία Εξωτερικής Δράσης πρέπει, για παράδειγμα, να περιλαμβάνει ένα κέντρο που θα εστιάζεται στον οριζόντιο χαρακτήρα των ανθρωπίνων δικαιωμάτων. Το ίδιο το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο πρέπει να κάνει το μεγάλο βήμα. Ένα πλήρως λειτουργικό κοινοβουλευτικό σώμα είναι εξαιρετικά επιθυμητό για τον σκοπό αυτόν."@el10
".
Mr President, the reports put forward are very precise and well documented. They give a convincing indication, I believe, of Parliament’s current ability to evaluate EU policy on human rights and democracy. Guidelines, dialogues and consultations, action plans, the human rights clause, election observation missions: these instruments are evaluated thoroughly and the progress that still needs to be made is also clearly identified, whether it is by devising human rights strategies for each country or precise indicators to evaluate situations, or asking Parliament to initiate appropriate measures for the implementation of the human rights clause. These objectives are, I believe, well known both to the Commission and to the Council, and will remain on the agenda for our discussions.
Specific demands are also addressed to the Member States. In particular, we deplore the fact that a large number of international conventions and additional protocols have still not been ratified by many of them: the Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of their Families; the Optional Protocol to the Convention Against Torture; the International Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearance; and other instruments, such as ILO Convention 169. Ratifying them would honour the Member States and the EU as a whole.
There are also some even more difficult, and recurrent, issues that the international situation unfailingly places at the forefront of our concerns: issues concerning a comprehensive, integrated approach to human rights in all EU policies. Yes, the asylum and immigration policy being pursued by the EU and the Member States leads to massive human rights violations, particularly at our external borders. Yes, large European companies turn a blind eye to direct attacks on employment law or the right to a healthy environment, or are even the cause of them. The EU should be moving towards a legislative framework that fosters compatibility in its activities and respect for human rights. Yes, the food crisis calls our agricultural and energy policies into question. Yes, once again, the impact of climate change on human rights is obvious. The rights to life, health, housing and food are at the top of the list of violations.
Our ambition is a comprehensive, integrated policy. Work on implementing the Treaty of Lisbon has begun. It will mark an additional step in our commitment to human rights. This commitment needs to be guaranteed by more substantial and coherent organisation and resources when it comes to human rights. The European External Action Service should, for example, include a centre focusing on the cross-cutting nature of human rights. The European Parliament itself should take the plunge. A fully functional parliamentary body is highly desirable for this purpose."@en4
".
Señor Presidente, los informes presentados son muy precisos y están bien documentados. Creo que proporcionan una indicación convincente de la capacidad actual del Parlamento para evaluar la política de la UE en el terreno de los derechos humanos y de la democracia. Directrices, diálogos y consultas, planes de acción, la cláusula de los derechos humanos, las misiones de observación electoral: se evalúan a fondo todos estos instrumentos y también se identifica claramente el camino que aún falta por recorrer, ya sea diseñando estrategias de derechos humanos para cada país o indicadores precisos para la evaluación de las distintas situaciones, o solicitando al Parlamento la adopción de las medidas adecuadas para la aplicación de la cláusula de los derechos humanos. Creo que estos objetivos son bien conocidos tanto de la Comisión como del Consejo, y que seguirán en el orden del día de nuestro debate.
También se formulan peticiones específicas a los Estados miembros. En particular, lamentamos que muchos de ellos no hayan aún ratificado gran número de convenios internacionales y protocolos adicionales: la Convención sobre la protección de los derechos de todos los trabajadores migratorios y sus familias; el protocolo opcional a la Convención contra la tortura; la Convención Internacional para la protección de todas las personas contra las desapariciones forzadas, y otros instrumentos como el Convenio 169 de la OIT. Dicha ratificación honraría a los Estados miembros y a la UE en su conjunto.
Existen por otra parte problemas más difíciles y recurrentes que la situación internacional trae indefectiblemente al primer plano de nuestras preocupaciones: son los problemas relativos a un enfoque más global e integrado de los derechos humanos en todas las políticas de la UE. Es cierto que la política de asilo e inmigración adoptada por la UE y por los Estados miembros conduce a violaciones masivas de los derechos humanos, especialmente en nuestras fronteras exteriores. Es cierto que las grandes empresas europeas pasan por alto las transgresiones directas de la legislación laboral o del derecho a un entorno de trabajo saludable, cuando no son la causa directa de ellas. La UE debe avanzar hacia un marco jurídico que promueva la compatibilidad en sus actividades y el respeto de los derechos humanos. Es cierto que la crisis alimentaria pone en entredicho las políticas agrícolas y energéticas. Es cierto que, una vez más, son evidentes los efectos del cambio climático sobre los derechos humanos. El derecho a la vida, a la salud, a la vivienda y a la alimentación encabezan la lista de los más vulnerados.
Aspiramos a una política global e integrada. Ya se han iniciado los trabajos para aplicar el Tratado de Lisboa, que supondrán un paso adicional en nuestro compromiso con los derechos humanos. Este compromiso necesita ser garantizado mediante una organización más fuerte y coherente y mayores recursos relacionados con los derechos humanos. Por ejemplo, el Servicio Europeo de Acción Exterior debería incluir un centro dedicado al carácter transversal de los derechos humanos. El propio Parlamento Europeo debería tomar la iniciativa. Para ello sería muy deseable que la institución parlamentaria fuera plenamente funcional."@es21
".
Härra juhataja, esitatud raportid on väga täpsed ja hästi dokumenteeritud. Nad annavad minu arvates veenva pildi parlamendi praegusest suutlikkusest hinnata ELi inimõiguste ja demokraatia poliitikat. Suunised, dialoogid ja konsultatsioonid, tegevuskavad, inimõiguste klausel, valimiste vaatlusmissioonid: neid instrumente on põhjalikult hinnatud ja vajalik edasiliikumine on samuti selgelt kindlaks tehtud, olgu tegemist iga riigi inimõiguste strateegia kujundamisega või täpsete näitajate väljatöötamisega olukorra hindamiseks, või parlamendilt inimõiguste klausli rakendamiseks asjakohaste meetmete taotlemisega. Olen kindel, et need eesmärgid on hästi teada nii komisjonile kui nõukogule, ja jäävad meie arutelude plaani.
Liikmesriikidele on samuti esitatud konkreetsed nõuded. Eelkõige taunime asjaolu, et nad pole ikka veel ratifitseerinud suurt hulka rahvusvahelisi konventsioone ja lisaprotokolle: võõrtöötajate ja nende pereliikmete õiguste kaitse konventsioon; piinamise vastase konventsiooni vabatahtlik protokoll; rahvusvaheline konventsioon kõigi isikute sunniviisilise kadumise eest kaitsmise kohta; ja teised instrumendid nagu ILO konventsioon nr 169. Nende ratifitseerimine teeks au liikmesriikidele ja ELile tervikuna.
On mõned veel raskemad, ja korduvalt üles kerkivad probleemid, mida rahvusvaheline olukord möödapääsmatult paigutab meie murede esiritta: teemad, mis on seotud üldise, integreeritud lähenemisega inimõigustele kõikides ELi poliitikates. Jah, varjupaiga- ja immigratsioonipoliitika, mida EL ja liikmesriigid järgivad, toob kaasa massilisi inimõiguste rikkumisi, eriti meie välispiiridel. Jah, suured Euroopa ettevõtted pigistavad silmad kinni otseste rünnakute ees tööhõiveseadusele või õigusele tervislikule keskkonnale, või on ise nende põhjustajaks. EL peaks liikuma õigusliku raamistiku suunas, mis toetab oma tegevuste kooskõla ja austust inimõiguste vastu. Jah, toidukriis seab meie põllumajandus- ja energiapoliitika kahtluse alla. Jah, jälle on kliimamuutuste mõju inimõigustele ilmselge. Õigus elule, tervisele, eluasemele ja toidule on rikkumiste nimekirja eesotsas.
Meie eesmärgiks on üldine, integreeritud poliitika. Töö Lissaboni lepingu rakendamiseks on alanud. See tähistab täiendavat sammu meie inimõiguste nimel tehtavas töös. Kõnealuste kohustuste täitmine on vaja tagada kaalukama ja ühtsema korralduse ning vahenditega, kui tegemist on inimõigustega. Euroopa Liidu välisteenistus peaks näiteks kaasama keskuse, mis keskendub inimõiguste valdkondadevahelisele iseloomule. Euroopa Parlament peaks ise otsustava sammu astuma. Täielikult toimiva parlamendiüksuse moodustamine on selle eesmärgi puhul äärmiselt soovitav."@et5
".
Arvoisa puhemies, esittelijöiden mietinnöt ovat hyvin täsmällisiä ja hyvin perusteltuja. Katson niiden kertovan vakuuttavalla tavalla parlamentin nykyisestä kyvystä arvioida EU:n ihmisoikeus- ja demokratiapolitiikkaa. Mietinnössä arvioidaan perusteellisesti eri välineitä: suuntaviivoja, vuoropuhelua ja kuulemisia, toimintasuunnitelmia, ihmisoikeuslauseketta ja vaalitarkkailuvaltuuskuntia. Lisäksi siinä tuodaan selvästi esiin, millaista edistystä on saatava vielä aikaan – tapahtuipa se sitten laatimalla maakohtaisia ihmisoikeusstrategioita ja tarkkoja indikaattoreita tilanteiden arvioimiseksi tai kehottamalla parlamenttia käynnistämään asianmukaiset toimenpiteet ihmisoikeuslausekkeen täytäntöönpanemiseksi. Uskon, että sekä komissio että neuvosto tietävät hyvin nämä tavoitteet ja että ne pysyvät keskeisellä sijalla keskusteluissamme.
Mietinnössä esitetään jäsenvaltioille täsmällisiä pyyntöjä. Mielestämme on erityisen valitettavaa, etteivät monet jäsenvaltiot ole vielä ratifioineet monia kansainvälisiä yleissopimuksia ja lisäpöytäkirjoja, kuten siirtotyöläisten ja heidän perheenjäsentensä oikeuksien suojelua koskevaa kansainvälistä yleissopimusta, kidutuksen vastaisen YK:n yleissopimuksen valinnaista pöytäkirjaa ja julistusta kaikkien henkilöiden suojelemisesta tahdonvastaisilta katoamisilta, sekä muita välineitä, kuten ILO:n yleissopimusta nro 169. Niiden ratifiointi olisi kunniaksi jäsenvaltioille ja koko Euroopan unionille.
Kansainvälisen tilanteen vuoksi joudumme kantamaan jatkuvasti suurta huolta vielä vaikeammista, toistuvista ongelmista, jotka koskevat ihmisoikeuksien ottamista kattavalla, kokonaisvaltaisella tavalla huomioon kaikessa EU:n politiikassa. Kyllä, EU:n ja jäsenvaltioiden nykyinen turvapaikka- ja maahanmuuttopolitiikka johtaa vakaviin ihmisoikeusrikkomuksiin erityisesti ulkorajoillamme. Kyllä, eurooppalaiset suuryhtiöt katsovat läpi sormien sitä, että työlainsäädäntöä tai oikeutta terveelliseen ympäristöön rikotaan, tai jopa syyllistyvät siihen itse. Euroopan unioniin pitäisi kehittää oikeudellinen kehys, joka edistäisi EU:n toimien yhteensopivuutta ja ihmisoikeuksien kunnioittamista. Kyllä, elintarvikekriisi kyseenalaistaa maatalous- ja energiapolitiikkamme. Kyllä, ilmastonmuutos vaikuttaa selvästi ihmisoikeuksiin: se loukkaa ennen kaikkea oikeutta elämään, terveyden suojeluun, asuntoon ja ruokaan.
Tavoitteenamme on kattava, kokonaisvaltainen politiikka. Lissabonin sopimuksen täytäntöönpanotyö on alkanut. Tämä on jälleen yksi osa sitoumuksiamme puolustaa ihmisoikeuksia. Tämä sitoumus on turvattava suuremmalla ja yhtenäisemmällä ihmisoikeusorganisaatiolla ja lisäämällä ihmisoikeuksien puolustamiseen käytettäviä resursseja. Esimerkiksi Euroopan ulkosuhdehallinnossa pitäisi olla keskus, joka keskittyisi ihmisoikeuksien monialaiseen luonteeseen. Myös Euroopan parlamentin pitää ryhtyä toimiin. Tätä varten olisi erittäin toivottavaa perustaa kunnolla toimiva parlamentaarinen elin."@fi7
".
Elnök úr! Az előterjesztett jelentések igen pontosak és megfelelően dokumentáltak. Úgy vélem, meggyőzően jelzik a Parlament azon jelenlegi képességét, hogy értékelje az uniós emberi jogi politikát és demokráciával kapcsolatos politikát. Az iránymutatások, a párbeszédek és konzultációk, a cselekvési tervek, az emberi jogi záradékok, a választásmegfigyelő missziók: ezeket az eszközöket értékelik alaposan, valamint a még elérendő előrehaladást is egyértelműen meghatározzák, függetlenül attól, hogy azt az egyes országokra vonatkozó emberi jogi stratégiák vagy a helyzetek értékelésére szolgáló pontos mutatók kialakításával, illetve a Parlamentnek az emberi jogi záradék végrehajtásával kapcsolatos megfelelő intézkedések kezdeményezésére való felszólításával akarják-e elérni. Szerintem ezeket a célkitűzéseket mind a Bizottság, mind pedig a Tanács jól ismeri, és ezek továbbra is tárgyalásaink napirendjén fognak szerepelni.
Egyedi kéréseket is intézünk a tagállamokhoz. Különösen arra világítunk rá, hogy számos nemzetközi egyezményt és kiegészítő jegyzőkönyvet még mindig sokan nem ratifikáltak: a migráns munkavállalók és családtagjaik jogainak védelméről szóló egyezményt; a kínzás tilalmáról szóló egyezmény kiegészítő jegyzőkönyvét; az erőszakos körülmények között eltűnt személyek védelméről szóló nemzetközi egyezményt; és más olyan eszközöket, mint például az ILO 169. egyezményét. Ezek ratifikálása a tagállamok és az egész EU becsületére válna.
Van továbbá néhány még nehezebb és fel-felmerülő kérdés, amelyeket a nemzetközi helyzet mindig csalhatatlanul aggályaink előterébe helyez: valamennyi uniós politikában az emberi jogok átfogó, integrált megközelítésével kapcsolatos kérdések. Igen, az EU és a tagállamok által folytatott menekült- és bevándorlási politika tömeges emberi jogi jogsértésekhez vezet, különösen külső határainknál. Igen, az európai társaságok szemet hunynak a munkajog vagy az egészséges környezethez való jog közvetlen megsértései felett, illetve ezeket akár ők maguk idézik elő. Az EU-nak egy olyan jogszabályi keret irányába kell elmozdulnia, amely elősegíti a tevékenységei tekintetében az összeegyeztethetőséget és az emberi jogok tiszteletben tartását. Igen, az élelmiszerválság megkérdőjelezi agrár- és energiapolitikáinkat. És megint csak igen, az éghajlatváltozás emberi jogokra gyakorolt hatása nyilvánvaló. Az élethez, az egészséghez, a lakhatáshoz és az élelmiszerhez való jog áll a jogsértési lista csúcsán.
Célunk egy átfogó, integrált politika. A Lisszaboni Szerződés végrehajtásával kapcsolatos munka megkezdődött. Az emberi jogok iránti elkötelezettségünk tekintetében ez egy további lépést jelent majd. Ezt az elkötelezettséget lényegesebb és koherensebb szervezéssel és forrásokkal kell biztosítani, amikor az emberi jogokról van szó. Az Európai Külügyi Szolgálatnak például rendelkeznie kellene az emberi jogok több területre kiterjedő jellegére összpontosító központtal. Magának az Európai Parlamentnek kellene erre magát rászánnia. E célból igen kívánatos egy teljesen működőképes parlamenti testület megléte."@hu11
".
Signor Presidente, le relazioni presentate sono molto precise e ben documentate. Offrono un’indicazione convincente, credo, dell’attuale capacità del parlamento di valutare la politica dell’UE in materia di diritti umani e democrazia. Orientamenti, dialoghi e consultazioni, piani d’azione, la clausola sui diritti umani, le missioni di osservazione elettorale: questi strumenti sono valutati perfettamente e sono individuati con chiarezza anche i passi avanti ancora da compiere, che si tratti di elaborare singole strategie per paese nel campo dei diritti umani o di definire indicatori per valutare le situazioni o di chiedere al parlamento di avviare misure appropriate per l’attuazione della clausola relativa ai diritti dell’uomo. Questi obiettivi sono, penso, ben noti alla Commissione e al Consiglio e resteranno nell’agenda delle nostre discussioni.
Si rivolgono anche specifiche richieste agli Stati membri. In particolare, deploriamo il fatto che molti di loro non abbiano ancora ratificato un gran numero di convenzioni internazionali e di protocolli aggiuntivi: la Convenzione sulla protezione di diritti dei lavoratori migranti e dei membri delle loro famiglie, il protocollo opzionale alla Convenzione contro la tortura, la Convenzione internazionale per la protezione di tutte le persone dalle sparizioni forzate e altri strumenti quali la Convenzione 169 dell’OIL. La loro ratifica farebbe onore agli Stati membri e a tutta l’UE.
Vi sono anche questioni ancora più complesse e ricorrenti che la situazione internazionale pone immancabilmente al centro delle nostre preoccupazioni: problematiche relative a un approccio esaustivo e integrato ai diritti umani in tutte le politiche dell’UE. Sì, la politica in materia di asilo e di immigrazione perseguita dall’UE e dagli Stati membri porta a gravi violazioni dei diritti umani, in particolare alle nostre frontiere esterne. Sì, grandi società europee chiudono un occhio di fronte agli attacchi diretti al diritto sociale o al diritto a un ambiente sano o addirittura li commettono. L’UE deve avanzare verso un quadro legislativo che promuova la compatibilità tra le sue attività e il rispetto dei diritti umani. Sì, la crisi alimentare mette in questione la nostra politica agricola e la nostra politica energetica. Sì, ancora una volta, l’impatto dei cambiamenti climatici sui diritti umani è evidente. I diritti alla vita, alla salute, alla casa e all’alimentazione sono in cima all’elenco delle violazioni.
La nostra ambizione è una politica globale e integrata. I lavori relativi all’attuazione del Trattato di Lisbona sono iniziati. Segneranno un’ulteriore tappa del nostro impegno sul fronte dei diritti umani. Tale impegno deve essere garantito da un’organizzazione e da risorse più sostanziose e più coerenti nel campo dei diritti dell’uomo. Ad esempio, il servizio europeo per l’azione esterna dovrà comprendere un centro dedicato al carattere trasversale dei diritti umani. Lo stesso Parlamento europeo dovrà saltare il fosso. Un organo parlamentare del tutto funzionante è altamente auspicabile a tale fine."@it12
"Pone Pirmininke, pateiktos ataskaitos yra labai tikslios ir tinkamai paremtos dokumentais. Tai įtikinamai patvirtina faktą, kad Parlamentas yra pajėgus įvertinti ES žmogaus teisių ir demokratijos sričių politiką. Gairės, dialogai ir konsultacijos, veiklos planai, rinkimų stebėjimo misijos – ataskaitoje nuodugniai įvertintos priemonės. Be to, aiškiai apibrėžta, kokiose srityse reikėtų siekti daugiau pažangos, pvz., kalbama apie atskirų valstybių žmogaus teisių srities strategijos pakartotinį svarstymą arba tikslių rodiklių padėčiai įvertinti sukūrimą, taip pat prašoma, kad Parlamentas parengtų tinkamas priemones išlygai dėl žmogaus teisių įgyvendinti. Manau, kad šie uždaviniai, apie kuriuos žino ir Komisija, ir Taryba, bus įtraukti į mūsų darbotvarkę ir išnagrinėti.
Konkretūs reikalavimai skirti ir valstybėms narėms. Mes pirmiausia apgailestaujame, kad daugelis iš jų iki šiol vis dar neratifikavo didelio skaičiaus tarptautinių konvencijų ir papildomų protokolų, pvz., Tarptautinės konvencijos dėl visų migrantų darbuotojų ir jų šeimos narių teisių apsaugos, Konvencijos prieš kankinimą fakultatyvinio protokolo. Tarptautinės konvencijos dėl visų asmenų apsaugos nuo prievartinio dingimo ir daugelio kitų priemonių (pvz., TDO konvencijos Nr. 169). Šių dokumentų ratifikavimas padidins valstybių narių ir visos ES prestižą.
Taip pat yra keletas dar rimtesnių besikartojančių su tarptautine padėtimi susijusių problemų, kurios kelia nuolatinį susirūpinimą. Tai klausimai, susiję su siekiu taikyti visapusišką suderintą žmogaus teisių koncepciją visoms ES politikos sritims. Reikia pripažinti, kad dėl ES ir valstybių narių lygmeniu vykdomos prieglobsčio ir imigracijos politikos plačiu mastu pažeidžiamos žmogaus teisės (ypač prie išorinių Sąjungos sienų). Reikia pripažinti, kad didelės Europos bendrovės apsimeta, kad nemato tiesioginių darbo įstatymų arba teisės į sveiką darbo aplinką pažeidimų ar net pačios yra šių pažeidimų priežastis. Reikia pripažinti, kad maisto krizė verčia suabejoti mūsų vykdoma žemės ūkio ir energetikos politika. Pažeidimų sąrašo pradžioje įrašyti teisės gyventi, teisės į sveikatą, būstą ir maistą pažeidimai.
Siekiame parengti visapusišką suderintą strategiją. Pradėjome Lisabonos sutarties įgyvendinimą. Tai susiesime su papildomais įsipareigojimais dėl žmogaus teisių. Reikia užtikrinti, kad šie įsipareigojimai būtų įgyvendinti remiantis tinkamesnėmis organizacinėmis priemonėmis ir pakankamais ištekliais. Pvz., išorės veiklos tarnyba turi padalinį, kuris daugiausia dėmesio skiria kompleksiniam (susijusiam su daugeliu sričių) žmogaus teisių pobūdžiui. Europos Parlamentas turi žengti ryžtingą žingsnį spręsdamas šios srities problemas. Ypač pageidautina, kad būtų įsteigta atitinkama parlamentinė institucija."@lt14
"Priekšsēdētāja kungs, piedāvātie ziņojumi ir ļoti precīzi un labi dokumentēti. Es uzskatu, ka tie pārliecinoši norāda uz Parlamenta pašreizējo spēju novērtēt ES cilvēktiesību un demokrātijas politiku. Pamatnostādnes, dialogi un konsultācijas, rīcības plāni, cilvēktiesību panti, vēlēšanu novērošanas misijas – šie instrumenti ir rūpīgi izvērtēti, un ir skaidri noteikts vajadzīgais progress, vai nu veidojot cilvēktiesību stratēģijas katrai valstij vai precizējot indikatorus situāciju izvērtēšanai, vai aicinot Parlamentu uzsākt atbilstošus pasākumus cilvēktiesību klauzulu ieviešanai
Es uzskatu, ka šie mērķi ir labi zināmi gan Komisijai, gan Padomei, un paliks mūsu diskusiju dienaskārtībā.
Noteiktas prasības ir adresētas arī dalībvalstīm. Jo īpaši mēs paužam nozēlu par to, ka daudzas valstis vēl nav ratificējušas lielu skaitu starptautisko konvenciju un papildprotokolu: Konvenciju par visu migrējošo darba ņēmēju un viņu ģimenes locekļu tiesību aizsardzību, papildprotokolu Konvencijai pret spīdzināšanu, Starptautisko konvenciju par visu personu aizsardzību pret piespiedu pazušanu un citus instrumentus, tādus kā SDO konvenciju Nr. 169. To ratificēšana darītu godu dalībvalstīm un ES kopumā.
Ir arī vairāki sarežģītāki un atkārtoti jautājumi, ko starptautiskā situācija nešaubīgi izvirza mūsu uzmanības priekšplānā: jautājumi par visaptverošu, integrētu pieeju cilvēktiesībām visās ES politikas jomās. Jā, patvēruma un imigrācijas politika, saskaņā rīkojas ES un dalībvalstis, izraisa ievērojamus cilvēktiesību pārkāpumus, īpaši pie mūsu ārējām robežām. Jā, lielas Eiropas kompānijas izliekas neredzam tiešus uzbrukumus nodarbinātības likumam vai tiesībām uz veselībai nekaitīgu apkārtējo vidi, vai pat rada cēloņus tiem. ES jāvirzās uz tiesisko pamatu, kas veicina atbilstību starp tās darbībām un cieņu pret cilvēktiesībām. Jā, pārtikas krīze liek apšaubīt mūsu lauksaimniecības un enerģijas politikas. Un atkal ir acīmredzama klimata pārmaiņu ietekme uz cilvēktiesībām. Tiesības uz dzīvību, veselību, mājokli un pārtiku ir pārkāpumu saraksta augšgalā.
Mūsu mērķis ir visaptveroša, integrēta politika. Darbs pie Lisabonas līguma ieviešanas ir sācies. Tas iezīmēs vēl vienu soli mūsu saistībās pret cilvēktiesībām. Attiecībā uz cilvēktiesībām šīs saistības jāgarantē ar spēcīgāku un viendabīgāku organizāciju un resursiem. Eiropas Ārlietu dienestam, piemēram, vajadzētu ietvert centru, kura uzmanības lokā būtu cilvēktiesību transversālā daba. Eiropas Parlamentam pašam vajadzētu riskēt. Šim nolūkam ir ļoti vajadzīga pilnībā funkcionējoša parlamentāra grupa."@lv13
"Monsieur le Président, les rapports proposés sont très précis, sont documentés. Ils indiquent, je crois, de façon convaincante ce qu'est aujourd'hui la capacité du Parlement d'évaluer la politique de l'Union en matière de droits de l'homme et de démocratie. Lignes directrices, dialogues et consultations, plans d'action, clause "droits de l'homme", missions d'observation électorale, ces instruments sont parfaitement évalués, et les étapes qui restent à franchir sont également clairement identifiées, qu'il s'agisse de l'établissement de stratégies "droits de l'homme" par pays, d'indicateurs précis permettant d'évaluer les situations ou encore de la consultation du Parlement pour le déclenchement de mesures appropriées dans la mise en œuvre de la clause "droits de l'homme". Ces objectifs, je crois, sont bien connus et de la Commission et du Conseil et resteront à l'agenda de nos discussions.
Des demandes précises sont également adressées aux États membres. Nous déplorons notamment qu'un grand nombre de conventions internationales et protocoles additionnels ne soient toujours pas ratifiés par nombre d'entre eux: Convention sur le droit des travailleurs migrants et de leurs familles, Protocole facultatif à la Convention contre la torture, Convention sur les disparitions forcées et d'autres instruments, comme la Convention 169 de l'OIT. Leur ratification honorerait les États et l'Union tout entière.
Il y a également des questions plus difficiles encore et récurrentes, que la situation internationale vient immanquablement remettre au cœur de nos préoccupations: ce sont celles qui concernent une approche globale et intégrée des droits de l'homme dans toutes les politiques de l'Union. Oui, la politique d'asile et d'immigration menée par l'Union et les États induit des violations massives des droits de l'homme, notamment à nos frontières extérieures. Oui, de grandes entreprises européennes s'accommodent d'atteintes directes au droit social ou au droit à un environnement sain ou les provoquent. L'Union doit avancer vers un cadre normatif permettant la compatibilité de ses activités et le respect des droits de l'homme. Oui, la crise alimentaire interpelle notre politique agricole et notre politique énergétique. Oui encore, les impacts des dérèglements climatiques sur les droits de l'homme sont patents. Droits à la vie, à la santé, au logement, à l'alimentation, figurent en tête de liste des violations.
Notre ambition, c'est une politique globale et intégrée. Les travaux sur la mise en œuvre du traité de Lisbonne ont commencé. Il marquera une étape supplémentaire dans notre engagement en faveur des droits de l'homme. Cet engagement doit être garanti par une organisation et des ressources plus substantielles et plus cohérentes en matière de droits de l'homme. Le Service européen d'action extérieure devra, par exemple, intégrer dans sa composition un pôle consacré à la transversalité des droits de l'homme. Le Parlement européen lui-même devra franchir le pas. Un organe parlementaire de plein exercice est hautement souhaitable à cette fin."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, de voorgestelde verslagen zijn zeer nauwkeurig en goed gedocumenteerd. Zij geven naar mijn mening een overtuigende indicatie van het huidige vermogen van het Parlement om beleid van de Europese Unie op het gebied van de mensenrechten en democratie te beoordelen. Richtsnoeren, dialogen en overleg, actieplannen, de mensenrechtenclausule, verkiezingswaarnemingsmissies: deze instrumenten worden grondig beoordeeld en de vooruitgang die nog moet worden gemaakt, wordt ook duidelijk aangegeven. Dit gebeurt hetzij door het ontwikkelen van mensenrechtenstrategieën voor ieder land of nauwkeurige indicatoren voor de beoordeling van situaties, hetzij door het Parlement te vragen gepaste maatregelen te initiëren voor de implementatie van de mensenrechtenclausule. Deze doelstellingen zijn volgens mij zeer bekend bij de Commissie en de Raad, en zullen voor onze gesprekken op de agenda blijven.
Er zijn ook specifieke eisen aan de lidstaten gesteld. Wij betreuren in het bijzonder dat velen van hen een groot aantal internationale verdragen en aanvullende protocollen nog steeds niet hebben geratificeerd: Conventie ter bescherming van de rechten van alle arbeidsmigranten en hun gezinsleden; het facultatief Protocol bij het Verdrag tegen foltering; het Verdrag inzake de bescherming van personen tegen gedwongen verdwijning, en andere instrumenten zoals Verdrag 169 van de IAO. De ratificatie hiervan zou de lidstaten en de EU als geheel sieren.
Er zijn ook enkele nog moeilijkere en steeds terugkerende zaken die maken dat de internationale situatie ons onophoudelijk zorgen baart: aangelegenheden met betrekking tot een alomvattende, geïntegreerde benadering van mensenrechten in alle beleidsterreinen van de EU. Ja, het door de EU en de lidstaten gevoerde asiel- en immigratiebeleid leidt tot massale mensenrechtenschendingen, in het bijzonder aan onze buitengrenzen. Ja, grote Europese ondernemingen zien rechtstreekse aanvallen op het arbeidsrecht of het recht op een gezonde leefomgeving door de vingers, of zijn er zelfs de oorzaak van. De EU zou tot een wetgevingskader moeten komen dat de compatibiliteit in haar activiteiten en eerbiediging van mensenrechten bevordert. Ja, de voedselcrisis trekt ons landbouw- en energiebeleid in twijfel. Ja, nogmaals, het effect van klimaatverandering op mensenrechten is overduidelijk. Het recht op leven, gezondheid, huisvesting en voedsel staan boven aan de lijst van schendingen.
Onze ambitie is een alomvattend, geïntegreerd beleid. Het werk aan de uitvoering van het Verdrag van Lissabon is begonnen. Het zal een stap verder zijn in onze inzet voor mensenrechten. Deze inzet moet worden gegarandeerd door een organisatie en middelen die substantiëler en meer samenhangend zijn wanneer het om mensenrechten gaat. De Europese dienst voor extern optreden zou bijvoorbeeld een centrum moeten krijgen dat zich concentreert op de sectoroverstijgende aard van mensenrechten. Het Europees Parlement zelf zou de sprong moeten wagen. Een volwaardig werkend parlementair orgaan is voor dit doel wenselijk."@nl3
".
Panie przewodniczący! Przedstawione sprawozdania są bardzo dokładne i dobrze udokumentowane. Przekonują nas o tym, że Parlament może właściwie ocenić politykę UE związaną z prawami człowieka i wzmacnianiem demokracji. Wytyczne, dialogi i konsultacje, plany działania, klauzula na temat praw człowieka, misje obserwacji wyborów - wszystkie te działania podlegają dokładnej ocenie, jasno określa się też postępy, jakie należy poczynić w tym zakresie, tak poprzez tworzenie strategii związanych z ochroną praw człowieka dla poszczególnych krajów, jak i poprzez dokładne wskaźniki oceny sytuacji czy angażowanie Parlamentu w inicjowanie odpowiednich działań związanych z praktycznym zastosowaniem klauzuli na temat praw człowieka. Cele te są, jak mniemam, powszechnie znane tak Komisji, jak i Radzie i będą stanowiły przedmiot dalszych dyskusji na tym forum.
Określone są również wymagania wobec poszczególnych państw członkowskich. W szczególności ubolewamy nad tym, że wiele z międzynarodowych konwencji i dodatkowych protokołów nie zostało jeszcze ratyfikowanych przez większość krajów, w tym: Konwencja o ochronie praw wszystkich pracowników migrujących oraz członków ich rodzin, Protokół fakultatywny do konwencji w sprawie zakazu stosowania tortur, Międzynarodowa konwencja w sprawie ochrony wszystkich osób przed przymusowymi zniknięciami i inne inicjatywy, takie jak Konwencja ILO 169. Ratyfikacja tych konwencji byłaby dużym wyróżnieniem dla poszczególnych państw członkowskich i całej UE.
Istnieją również jeszcze trudniejsze, powracające sprawy, które ze względu na sytuację międzynarodową znajdują się obecnie na pierwszym planie. Są to sprawy związane z całościowym, zintegrowanym podejściem do praw człowieka we wszystkich inicjatywach politycznych UE. Tak, polityka imigracyjna i azylowa UE i państw członkowskich prowadzi do łamania praw człowieka na masową skalę, szczególnie na naszych granicach zewnętrznych. Tak, duże firmy europejskie przymykają oko na bezpośrednie ataki związane z prawem pracy czy prawem do zdrowego środowiska naturalnego, a często same się do nich przyczyniają. UE powinna dążyć do takich ram prawnych, które zapewnią zgodność działań z prawami człowieka. Tak, kryzys cen żywności powoduje konieczność przemyślenia naszej polityki rolnej i energetycznej. Jeszcze raz tak - wpływ zmian klimatycznych na prawa człowieka jest oczywisty. Prawa do życia, zdrowia, mieszkania i pożywienia to najczęściej łamane prawa człowieka.
Naszym celem jest stworzenie spójnej, całościowej polityki. Prace nad wdrożeniem traktatu lizbońskiego już się zaczęły. Będą one stanowić dodatkowy krok świadczący o naszym zaangażowaniu w ochronę praw człowieka. Należy zwiększać to zaangażowanie poprzez lepszą, bardziej spójną organizację działań i środków na polu praw człowieka. Europejska Służba Działań Zewnętrznych powinna na przykład powołać jednostkę skupiającą się na przekrojowym charakterze praw człowieka. Parlament Europejski powinien zaś podjąć krytyczną decyzję w tej sprawie. Powołanie w pełni operacyjnego organu parlamentarnego jest w tym przypadku bardzo wskazane."@pl16
"Senhor Presidente, os relatórios apresentados são muito claros e muito bem documentados. Mostram, quanto a mim de forma convincente, a capacidade actual do Parlamento Europeu de avaliar a política da União em matéria de direitos humanos e de democracia. Linhas directrizes, diálogos e consultas, planos de acção, cláusula "direitos do Homem", missões de observação eleitoral: todos estes instrumentos estão perfeitamente avaliados, tal como estão claramente identificadas as etapas que falta ultrapassar, tanto no que respeita ao estabelecimento de estratégias relativas aos direitos humanos por país e de indicadores precisos destinados a avaliar situações, como ao pedido ao Parlamento que desencadeie medidas adequadas com vista à implementação da cláusula "direitos do Homem". Penso que estes objectivos são perfeitamente conhecidos pela Comissão e pelo Conselho, e manter-se-ão na agenda dos nossos debates.
São também dirigidos pedidos muito concretos aos Estados-Membros. Lamentamos nomeadamente o facto de um grande número de convenções internacionais e de protocolos adicionais continuem por ratificar por muitos deles: Convenção Internacional sobre a Protecção dos Direitos de todos os Trabalhadores Migrantes e Membros das suas Famílias, Protocolo Facultativo à Convenção das Nações Unidas contra a Tortura, Convenção para a Protecção de todas as Pessoas de Desaparecimentos Forçados e ainda outros instrumentos, como por exemplo a Convenção n.º 169 da OIT. A sua ratificação dignificaria os Estados, e bem assim a União no seu conjunto.
Existem também questões ainda mais difíceis e recorrentes, que a situação internacional acaba sempre por colocar no centro das nossas preocupações: as que dizem respeito a uma abordagem global e integrada dos direitos humanos em todas as políticas da União. Sim, a política de asilo e imigração conduzida pela União e pelos Estados-Membros conduz a violações maciças dos direitos humanos, nomeadamente nas nossas fronteiras externas. Sim, grandes empresas europeias fecham os olhos a ataques directos à legislação laboral relativa ao emprego ou ao direito a um ambiente saudável, ou chegam mesmo a provocá-los. A União Europeia tem de avançar para um quadro legislativo que permita a compatibilidade das suas actividades e o respeito dos direitos humanos. Sim, a crise alimentar interpela a nossa política agrícola e a nossa política energética. Sim, por fim, o impacto das alterações climáticas sobre os direitos humanos é óbvio. Os direitos à vida, à saúde, à habitação e à alimentação figuram no topo da lista das violações.
Ambicionamos a uma política global e integrada. Os trabalhos de implementação do Tratado de Lisboa começaram. Este marcará mais um passo em frente no nosso compromisso em prol dos direitos humanos. Este compromisso tem de ser garantido por uma organização mais coerente e por recursos mais substanciais no que respeita aos direitos humanos. O Serviço Europeu para a Acção Externa (SEAE) deverá, por exemplo, integrar na sua composição um pólo dedicado à natureza transversal dos direitos humanos. O próprio Parlamento Europeu deverá dar o primeiro passo. Um órgão parlamentar totalmente funcional é altamente desejável para isso."@pt17
"Monsieur le Président, les rapports proposés sont très précis, sont documentés. Ils indiquent, je crois, de façon convaincante ce qu'est aujourd'hui la capacité du Parlement d'évaluer la politique de l'Union en matière de droits de l'homme et de démocratie. Lignes directrices, dialogues et consultations, plans d'action, clause "droits de l'homme", missions d'observation électorale, ces instruments sont parfaitement évalués, et les étapes qui restent à franchir sont également clairement identifiées, qu'il s'agisse de l'établissement de stratégies "droits de l'homme" par pays, d'indicateurs précis permettant d'évaluer les situations ou encore de la consultation du Parlement pour le déclenchement de mesures appropriées dans la mise en œuvre de la clause "droits de l'homme". Ces objectifs, je crois, sont bien connus et de la Commission et du Conseil et resteront à l'agenda de nos discussions.
Des demandes précises sont également adressées aux États membres. Nous déplorons notamment qu'un grand nombre de conventions internationales et protocoles additionnels ne soient toujours pas ratifiés par nombre d'entre eux: Convention sur le droit des travailleurs migrants et de leurs familles, Protocole facultatif à la Convention contre la torture, Convention sur les disparitions forcées et d'autres instruments, comme la Convention 169 de l'OIT. Leur ratification honorerait les États et l'Union tout entière.
Il y a également des questions plus difficiles encore et récurrentes, que la situation internationale vient immanquablement remettre au cœur de nos préoccupations: ce sont celles qui concernent une approche globale et intégrée des droits de l'homme dans toutes les politiques de l'Union. Oui, la politique d'asile et d'immigration menée par l'Union et les États induit des violations massives des droits de l'homme, notamment à nos frontières extérieures. Oui, de grandes entreprises européennes s'accommodent d'atteintes directes au droit social ou au droit à un environnement sain ou les provoquent. L'Union doit avancer vers un cadre normatif permettant la compatibilité de ses activités et le respect des droits de l'homme. Oui, la crise alimentaire interpelle notre politique agricole et notre politique énergétique. Oui encore, les impacts des dérèglements climatiques sur les droits de l'homme sont patents. Droits à la vie, à la santé, au logement, à l'alimentation, figurent en tête de liste des violations.
Notre ambition, c'est une politique globale et intégrée. Les travaux sur la mise en œuvre du traité de Lisbonne ont commencé. Il marquera une étape supplémentaire dans notre engagement en faveur des droits de l'homme. Cet engagement doit être garanti par une organisation et des ressources plus substantielles et plus cohérentes en matière de droits de l'homme. Le Service européen d'action extérieure devra, par exemple, intégrer dans sa composition un pôle consacré à la transversalité des droits de l'homme. Le Parlement européen lui-même devra franchir le pas. Un organe parlementaire de plein exercice est hautement souhaitable à cette fin."@ro18
"Pán predsedajúci, predložené správy sú veľmi presné a dobre doložené. Myslím, že podávajú presvedčivý obraz súčasnej schopnosti Parlamentu hodnotiť politiku EÚ v oblasti ľudských práv a demokracie. Usmernenia, dialógy a závery, akčné plány, ustanovenia o ľudských právach, volebné pozorovateľské misie: tieto nástroje sú podrobne hodnotené a jasne je pomenované aj zlepšenie, ktoré je ešte potrebné dosiahnuť, či už prostredníctvom vypracovania stratégií v oblasti ľudských práv pre každú krajinu alebo presných indikátorov na hodnotenie situácií, alebo požiadania Parlamentu, aby inicioval vhodné opatrenia na implementáciu ustanovení o ľudských právach. Tieto ciele sú, myslím, dobre známe tak Komisii ako aj Rade a zostanú na programe diskusií.
Osobitné požiadavky sú adresované aj členským štátom. Konkrétne nás mrzí skutočnosť, že mnohé z nich ešte neratifikovali veľké množstvo medzinárodných dohovorov a dodatkových protokolov: Dohovor na ochranu práv všetkých migrujúcich pracovníkov a ich rodinných príslušníkov, Opčný protokol k Dohovoru proti mučeniu, Medzinárodný dohovor na ochranu všetkých osôb pred násilným zmiznutím a iné nástroje, ako Dohovor 169 Medzinárodnej organizácie práce. Ich ratifikácia by bola cťou pre členské štáty aj pre celú EÚ.
Sú tu ešte aj zložitejšie a znovu sa opakujúce otázky, ktoré medzinárodná situácia s určitosťou stavia do popredia nášho znepokojenia: otázky týkajúce sa komplexného, integrovaného prístupu k ľudským právam vo všetkých politikách EÚ. Áno, azylová a imigračná politika, ktorú EÚ a členské štáty presadzujú, vedie k masívnemu porušovaniu ľudských práv, najmä na našich vonkajších hraniciach. Áno, veľké európske spoločnosti zatvárajú oči pred priamymi útokmi na pracovné právo alebo právo na zdravé životné prostredie, alebo dokonca pred ich príčinami. EÚ by mala smerovať k legislatívnemu rámcu, ktorý posilňuje kompatibilitu jej aktivít a ochranu ľudských práv. Áno, potravinová kríza spochybňuje našu poľnohospodársku a energetickú politiku. Áno, dopad klimatických zmien na ľudské práva je znovu viditeľný. Práva na život, zdravie, bývanie a potravu sú porušované najviac.
Našou snahou je komplexná, integrovaná politika. Práca na implemantácii Lisabonskej zmluvy začala. Bude dodatočným krokom v našich záväzkoch týkajúcich sa ľudských práv. Tento záväzok, pokiaľ ide o ľudské práva, treba zabezpečiť hmatateľnejšou a súvislejšou organizáciou a zdrojmi. Služba pre európsku vonkajšiu činnosť by mala, napríklad, zahŕňať centrum zamerané na prierezový charakter ľudských práv. Pridať by sa mal aj samotný Európsky parlament. Za týmto účelom je žiadúci plne funkčný parlamentný orgán."@sk19
".
Gospod predsednik, predložena poročila so zelo natančna in dobro dokumentirana. Mislim, da prepričljivo dokazujejo sedanjo zmogljivost Parlamenta za ocenjevanje politike EU o človekovih pravicah in demokraciji. Smernice, dialogi in posvetovanja, akcijski načrti, klavzula o človekovih pravicah in misije za spremljanje volitev so instrumenti, ki so temeljito ovrednoteni, poleg tega pa je jasno navedeno tudi, na katerem področju je treba še napredovati, in sicer prek zasnove strategij za človekove pravice za posamezne države ali natančnih kazalnikov za ocenjevanje stanja ali pa s pozivi Parlamentu, naj sprejme ustrezne ukrepe za izvedbo klavzule o človekovih pravicah. Mislim, da so ti cilji Komisiji in Svetu zelo dobro znani in bodo ostali na dnevnem redu naših razprav.
Posebne zahteve so naslovljene tudi na države članice. Zlasti obžalujemo dejstvo, da več držav članic še vedno ni ratificiralo veliko mednarodnih konvencij in dodatnih protokolov, kot so konvencija o varstvu pravic vseh delavcev migrantov in njihovih družinskih članov, opcijski protokol h konvenciji proti mučenju, mednarodna konvencija o zaščiti vseh oseb pred prisilnim izginotjem ter drugi instrumenti, kot je konvencija Mednarodne organizacije dela št. 169. Njihova ratifikacija bi koristila državam članicam in celotni EU.
Obstajajo še nekatera druga, še težavnejša in ponavljajoča se vprašanja, ki jih mednarodne razmere stalno postavljajo na vrh našega seznama prednostnih nalog; to so vprašanja v zvezi s celostnim pristopom k človekovim pravicam v vseh politikah EU. Vendar azilna politika in politika priseljevanja, ki ju izvajajo EU in države članice, povzročata velike kršitve človekovih pravic, zlasti na naših zunanjih mejah. Velika evropska podjetja dejansko prezrejo neposredne kršitve delovnega prava ali pravice do zdravega okolja, včasih pa takšne kršitve celo povzročajo. EU bi morala napredovati k zakonodajnemu okvirju, ki spodbuja skladnost njenih dejavnosti in spoštovanje človekovih pravic. Kriza s hrano dejansko povzroča dvome v našo kmetijsko in energetsko politiko. Vpliv podnebnih sprememb na človekove pravice je ponovno očiten. Pravice do življenja, zdravja, stanovanja in hrane so na vrhu seznama kršitev.
Naš cilj je celovita politika. Začela so se prizadevanja za izvajanje lizbonske pogodbe. To pomeni nadaljnji ukrep v zvezi z našo zavezanostjo človekovim pravicam. To zavezanost na področju človekovih pravic je treba zagotoviti z boljšo in skladnejšo organizacijo ter sredstvi. Evropska služba za zunanjepolitično delovanje mora na primer vključevati središče, ki se osredotoča na medsektorski značaj človekovih pravic. Odločilni korak mora narediti Evropski parlament. Za to je zelo zaželen popolnoma funkcionalen parlamentarni organ."@sl20
".
Herr talman! De betänkanden som lagts fram är mycket stringenta och väldokumenterade. De ger en övertygande bild av parlamentets nuvarande förmåga att granska EU:s politik på området mänskliga rättigheter och demokrati. Instrument som riktlinjer, dialoger och samråd, handlingsplaner, människorättsklausulen och valobservatörsuppdrag utvärderas grundligt. De framsteg som fortfarande krävs beskrivs också tydligt, oavsett om det handlar om att utarbeta strategier för de mänskliga rättigheterna för varje enskilt land eller detaljerade indikatorer för att utvärdera olika situationer eller uppmana parlamentet att vidta lämpliga åtgärder för att människorättsklausulen ska tillämpas. Dessa syften är väl kända för såväl kommissionen som rådet, och kommer att finnas kvar på dagordningen för våra diskussioner.
Specifika frågor ställs också till medlemsstaterna. Framför allt beklagar vi att ett stort antal internationella konventioner och tilläggsprotokoll fortfarande inte har ratificerats av många av dem. Det gäller konventionen om skydd för alla migrerande arbetares och deras familjemedlemmars rättigheter, tilläggsprotokollet till konventionen mot tortyr, den internationella konventionen för skydd mot påtvingat försvinnande och andra instrument, till exempel ILO:s konvention 169. Att ratificera dem skulle hedra medlemsstaterna och EU som helhet.
Det finns också ett par ännu svårare, återkommande problem som på grund av den internationella situationen ständigt står i centrum för vår uppmärksamhet, frågor som gäller en heltäckande, integrerad strategi för de mänskliga rättigheterna i alla EU:s politiska program. Ja, det stämmer att asyl- och invandringspolitiken som bedrivs av EU och medlemsstaterna leder till massiva kränkningar av de mänskliga rättigheterna, framför allt vid våra yttre gränser. Ja, det stämmer att de europeiska länderna blundar för direkta attacker på arbetslagar eller rätten till en sund arbetsmiljö, eller till och med direkt orsakar dem. EU borde sträva efter en lagstiftning där unionens verksamhet och respekten för de mänskliga rättigheterna är förenliga. Ja, det stämmer att vår jordbruks- och energipolitik ifrågasätts till följd av livsmedelskrisen. Och återigen, det stämmer att klimatförändringen påverkar de mänskliga rättigheterna. Rätten till liv, hälsa, bostad och livsmedel står högst upp på listan över kränkningar.
Vårt mål är en heltäckande, integrerad politik. Arbetet med att genomföra Lissabonfördraget har påbörjats. Det kommer att bli ytterligare en milstolpe i vårt arbete för de mänskliga rättigheterna. Det engagemanget måste garanteras av stabilare och mer enhetliga organisationer och resurser när det gäller de mänskliga rättigheterna. Den europeiska tjänsten för externa åtgärder bör till exempel inkludera ett centrum som inriktas på de mänskliga rättigheternas gränsöverskridande karaktär. Europaparlamentet bör på egen hand ta tag i detta. Ett i alla avseenden fungerande parlamentariskt organ står högt upp på önskelistan i det sammanhanget."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Hélène Flautre,"18,15
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples