Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2008-02-18-Speech-1-185"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20080218.26.1-185"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Señor Presidente, cuando se planteó la Estrategia de Lisboa y todo lo que ello significaba para el crecimiento y la competitividad en Europa, lamentablemente la dimensión del comercio exterior no recibió la atención que merecía como una parte sustancial de una estrategia de competitividad, crecimiento y empleo en el conjunto de la Unión Europea. Hoy, tiempo más tarde, la Comisión Europea ha corregido esta situación, ha rectificado y ha situado claramente el comercio exterior, el acceso a los mercados terceros, como uno de los pilares, uno más, en ese conjunto que tiene que llevar al crecimiento y al bienestar de Europa.
La exportación de bienes y servicios es parte básica de la competitividad de nuestras economías y, por tanto, de aquello que puede generar empleo y riqueza dentro de la Unión Europea. Las dificultades principales para ese acceso, para esa exportación, nacen sobre todo de barreras no arancelarias, no tanto ya de aranceles más o menos reconocidos. La Comisión llevó a cabo en su momento una amplia consulta, con lo que ya demostraba una intención —que compartimos— en el marco de su estrategia más amplia para una Europa global. De hecho, en este informe se retoman buena parte o algunas de las respuestas que recibió en esa consulta y que la Comisión en ese momento decidió no incorporar.
La globalización no es una amenaza exterior frente a la que haya que protegerse; es, o así lo ve este ponente, una inmensa oportunidad para llegar a donde antes no se llegaba y un mercado más amplio es un instrumento para la creación de riqueza, es decir, para la creación de empleo y de bienestar. Cierto, y lo digo especialmente mirando a una parte de esta Cámara, se trata de un acceso al mercado, el que se pide con este informe y que debe ser reforzado, ese
esa estrategia que puede y debe respetar las circunstancias de cada país. El liderazgo europeo en ese comercio sabe respetar, y debe seguir haciéndolo, las legítimas preocupaciones de las economías emergentes.
Pero una de las economías más abiertas del mundo como es la europea no puede dejarse llevar por determinados dogmatismos. La exportación de bienes y servicios no puede tener barreras no justificadas, tampoco las pueden tener los concursos públicos y en estos temas la Comisión puede y debe hacer más. Puede y debe mejorar sus instrumentos en Bruselas, en el ámbito de la Unión Europea, con una mejor coordinación con los órganos de fomento del comercio por parte de los Estados miembros y de las regiones, y con las propias empresas. Hay que dar en éste ámbito, señor Comisario, su pleno sentido a la palabra subsidiariedad. Tiene ahí la Comisión un papel que jugar que nadie puede jugar en su lugar, que a nadie desplaza, pero que a todos enriquece, coordinando lo que otros ya hacen, quizás sin la eficacia que la Comisión puede aportar.
El informe plantea en este sentido una serie de puntos concretos, en algunos casos muy concretos, que la Comisión puede mejorar en el marco de su estrategia de acceso a los mercados. No los voy a leer aquí, pero están muy claros y son muy precisos y podrán ser evaluados también con la misma precisión. Pedimos, además, muy específicamente, que la Comisión defina acciones
para defender y mejorar la presencia de los productos de las pequeñas y medianas empresas en los mercados de terceros países, porque son las que más dificultades pueden tener cuando se encuentran desprotegidas.
La Comisión puede también, y debe, coordinar mejor los recursos sobre el terreno sin herir susceptibilidades, sin echar a nadie. Cada Estado, cada organismo de apoyo a la exportación, cada representación comercial de un Estado miembro, sin molestar a nadie, las delegaciones de la Unión Europea pueden reforzar su papel en esos terceros Estados. La incomunicación entre algunos de los actores del comercio exterior, que conoce cualquiera que haya visitado el terreno, no tiene justificación alguna. Todo ello sin descartar, siempre que así sea posible, un verdadero enfoque multilateral de cara a mejorar la estandarización, la normalización, la exigencia de mejorar los mecanismos en el marco de la Organización Mundial del Comercio; todo ello será útil.
Por tanto, creo que todos nos podemos felicitar por la aprobación de este informe, previsiblemente por amplia mayoría. Quiero agradecer específicamente a la secretaría de la Comisión de Comercio Internacional, que ha colaborado en su redacción, y a los ponentes alternativos de los distintos grupos parlamentarios que han aportado sus enmiendas, han enriquecido este texto.
Empezamos a partir de aquí un impulso político. Este no es un papel para ser aprobado y enmarcarlo en la pared. Esto es el inicio, como dice su propio nombre, de una estrategia y una estrategia exige todo un conjunto de medidas que deberán ser implementadas y sobre las que en su momento pediremos a la Comisión que vuelva a esta Cámara y nos explique cómo las ha llevado a término."@es21
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Pane předsedající, během diskusí o lisabonské strategii a o tom, co znamená pro vývoj a konkurenceschopnost Evropy, se bohužel otázce obchodu se zeměmi mimo Unii nedostalo pozornosti, které by si zasloužila jakožto podstatná součást strategie konkurenceschopnosti, růstu a zaměstnanosti v Evropské unii. Nyní jsme pokročili a Evropská komise situaci napravila a všechno vyjasnila, včetně jasného vymezení pozice obchodu se světem a přístupu na jeho trhy jako jednoho z dalších pilířů struktury, která musí vést k rozvoji a prosperitě v Evropské unii.
Vývoz zboží a služeb je základní složkou konkurenceschopnosti našich ekonomik, a proto je jedním z činitelů zaměstnanosti a bohatství Evropské unie. Hlavní překážky v obchodování pocházejí především od netarifních bariér spíše než od všeobecně uznávaných tarifů. Komise už provedla dalekosáhlé konzultace, kterými doložila svůj záměr v kontextu širší strategie pro celou Evropu, záměr, který podporujeme. Tato zpráva vlastně obsahuje řadu odpovědí na otázky, které během konzultace padly, nebo alespoň na některé z nich, které se Komise tehdy rozhodla nezařadit.
Globalizace není vnější hrozba, před kterou se musíme chránit. Podle mého názoru je to obrovská příležitost dosáhnout něčeho, čeho jsme nemohli dosáhnout dříve, a větší trh je jedna z cest tvorby bohatství, jinými slovy zaměstnanosti a blaha obyvatel. Je jasné, a tady se obracím na určitou část sněmovny, to, po čem zpráva volá, je přístup na trh, který musí být posilován, strategie, která může a musí respektovat okolnosti převládající v každé jednotlivé zemi. Evropské vedení v této oblasti respektuje oprávněné obavy rozvíjejících se ekonomik, a musí tomu tak být i nadále.
Jeden z nejotevřenějších světových hospodářských systémů, jakým je evropský model, si nemůže dovolit nechat se umést určitým dogmatismem. Vývoz zboží a služeb nemůže podléhat neobhajitelným bariérám, stejně jako veřejné smlouvy, a Komise může a musí v obou těchto oblastech udělat víc. Může a musí zlepšit své nástroje v Bruselu, v rámci Unie, prostřednictvím lepší koordinace s orgány podpory obchodu v jednotlivých členských států a regionech, a se stávajícími podniky, které jsou do vývozu zapojeny. Právě zde, pane komisaři, je nutno výraz decentralizace chápat v jeho nejširším smyslu. Právě zde musí Komise sehrát roli, kterou nemůže sehrát nikdo jiný, roli, která nikoho neodstrčí z cesty a každého podepře, roli koordinace práce, kterou už dělají jiní, i když možná méně efektivně, než by ji dělala Komise.
Proto zpráva stanoví řadu konkrétních bodů, některé opravdu velmi specifické, kde by Komise mohla dosáhnout zlepšení v rámci své strategie přístupu na trh. Nechci je zde předčítat, chci jen říci, že jsou velmi jasné a přesné a mělo by se k nim přistupovat se stejnou přesností a pečlivostí. Předkládáme Komisi rovněž velmi specifický požadavek definice
postupů na ochranu a posílení role výrobků malých a středních podniků na trzích třetích stran, protože právě tyto výrobky narážejí na největší potíže, pokud se jim nedostane žádné ochrany.
Komise také může a musí zajistit lepší koordinaci zdrojů bez urážek jemnocitu a vylučování kohokoliv. Každý stát, každý orgán podpory obchodu, každá obchodní delegace členského státu má svá práva, a obchodní delegace Unie mohou posilovat své postavení ve třetích zemích bez napadání těchto práv. Neexistuje omluva pro nedostatek komunikace mezi určitými subjekty zahraničního obchodu, které zná každý, kdo danou zemi kdy navštívil. Ani nemůžeme nikde, kde to není nutné, odmítat opravdový mnohostranný přístup s ohledem na zvyšování normalizace a potřebu zlepšování mechanismů v rámci Světové obchodní organizace, což je všechno velmi užitečné.
Proto mám pocit, že můžeme všichni přijetí této zprávy přivítat, alespoň předpokládám, že v drtivé většině. Zejména bych chtěl poděkovat sekretariátu Výboru pro mezinárodní obchod, který pomohl návrh zprávy sestavit, a stínovým zpravodajům z různých parlamentních skupin, kteří předložili své pozměňovací návrhy a text zprávy vylepšili.
Tato zpráva představuje signál nového politického impulzu. Není to jen kus papíru, který má být schválen, zarámován a pověšen na stěnu. Je to počátek strategie, jak už naznačuje její název, a strategie vyžaduje celou řadu opatření: tato opatření musí být realizována a my musíme být schopni později komisi požádat, aby nám ukázala, jak byla tato opatření naplněna."@cs1
"Hr. formand! Da man diskuterede Lissabonstrategien og alt, hvad den betød for Europas vækst og konkurrenceevne, blev spørgsmålet om udenrigshandel desværre ikke genstand for den opmærksomhed, det fortjener som en væsentlig del af en strategi om konkurrenceevne, vækst og beskæftigelse i EU som helhed. Vi er nu kommet videre, og Kommissionen har rettet op på denne situation og klart gjort udenrigshandelen, adgangen til markederne i tredjelande, til endnu en af de grundpiller, der skal føre til vækst og velfærd i Europa.
Eksporten af varer og tjenesteydelser er en grundlæggende del af vores økonomiers konkurrenceevne, og derfor af det, der kan skabe beskæftigelse og rigdom i EU. De største vanskeligheder for denne adgang for eksporten skyldes især de ikketoldmæssige hindringer, og ikke så meget mere eller mindre anerkendte toldtariffer. Kommissionen gennemførte i sin tid en omfattende høring, hvormed den understregede sin hensigt, som vi deler, inden for rammerne af en mere vidtfavnende strategi for et globalt Europa. Betænkningen dækker faktisk en god del af de svar, Kommissionen modtog i forbindelse med høringen, eller nogle af dem i hvert tilfælde, som den på daværende tidspunkt besluttede ikke at medtage.
Globaliseringen er ikke en ydre trussel, vi skal beskytte os imod, det er, i det mindste efter min mening, en fantastisk mulighed for at nå derhen, hvor vi ikke nåede hen før, og et større marked er et instrument til at skabe rigdom, dvs. at skabe beskæftigelse og velfærd. Betænkningen er helt sikkert, og det siger jeg særligt til den ene side af Parlamentet, fortaler for markedsadgang, og denne market access skal styrkes, og strategien kan og skal respektere de enkelte landes særlige omstændigheder. Det europæiske lederskab i forbindelse med denne handel skal til enhver tid respektere de nye økonomiers berettigede bekymringer.
Men den europæiske økonomi, som er en af de mest åbne økonomier i verden, kan ikke lade sig påvirke af visse dogmatismer. Der må ikke være uberettigede hindringer for eksporten af varer og tjenesteydelser, og det må der heller ikke være i forbindelse med offentlige licitationer, og på dette område kan og bør Kommissionen gøre mere. Den kan og bør forbedre sine instrumenter i Bruxelles, inden for rammerne af EU, med en bedre koordinering med handelsfremmeorganisationerne i medlemsstaterne og regionerne og med de involverede virksomheder. I denne forbindelse bør vi forstå begrebet subsidiaritet i dets bredeste betydning, hr. kommissær. Her har Kommissionen en rolle at spille, som ingen anden kan spille for den, og som ikke støder nogen ud, men som gør os alle rigere, ved at koordinere det, som andre allerede gør, måske uden den effektivitet som Kommissionen kan bibringe.
Betænkningen rejser i denne forbindelse en række konkrete punkter, i nogle tilfælde meget konkrete, som Kommissionen kan forbedre inden for rammerne om strategien om markedsadgang. Jeg vil ikke læse dem op her, men de er meget klare og præcise, og de kan også vurderes med den samme præcision. Vi anmoder desuden specifikt om, at Kommissionen definerer nogle ad hoc-aktioner for at forsvare og forbedre de små og mellemstore virksomheders tilstedeværelse på markederne i tredjelande, for det er dem, der kan få de største vanskeligheder, når de ikke bliver beskyttet.
Kommissionen kan og bør også koordinere ressourcerne bedre in situ uden at støde eller udelukke nogen. Hver enkelt stat, hver enkelt eksportfremmeorgan, hver enkelt handelsrepræsentant for en medlemsstat og EU's delegationer kan uden at genere hinanden styrke deres rolle i disse tredjelande. Den manglende kommunikation mellem aktørerne inden for udenrigshandelen, som enhver, der har besøgt området, har kendskab til, er ufuldstændig uberettiget. Såfremt det er muligt, må vi naturligvis heller ikke se bort fra en egentlig multilateral tilgang for at forbedre standardiseringen og kræve forbedrede mekanismer inden for rammerne af WTO, for det er alt sammen nyttigt.
Jeg synes derfor, at vi alle skal glæde os over vedtagelsen af denne betænkning, formentligt med et stort flertal. Jeg vil gerne komme med en særlig tak til Udvalget om International Handels sekretariat, der har medvirket ved udarbejdelsen, og de stedfortrædende ordførere for de forskellige parlamentariske grupper, der har bidraget med deres ændringsforslag, og som har beriget teksten.
Dette er starten på en ny politisk fremdrift. Det er ikke et papir, der skal vedtages og hænges op på væggen. Dette er starten, som det fremgår af selve navnet, på en strategi, og en strategi kræver en række foranstaltninger, der skal gennemføres, og som vi til sin tid vil anmode Kommissionen om at komme tilbage til Parlamentet og fortælle os om, hvordan det er gået."@da2
"−
Herr Präsident! Während der Diskussionen über die Lissabon-Strategie und all das, was sie für Wachstum und Wettbewerbsfähigkeit in Europa bedeutet, erhielt der Außenhandel leider nicht die Aufmerksamkeit, die ihm als wesentlichem Teil einer Strategie für Wettbewerbsfähigkeit, Wachstum und Beschäftigung in der Europäischen Union zukommt. Wir sind jetzt vorangekommen und die Europäische Kommission hat diesen Zustand korrigiert, die Dinge an die rechte Stelle gerückt und den Außenhandel, den Zugang zu Drittmärkten, als einen weiteren Pfeiler der Struktur, die zu Wachstum und Wohlergehen in der Europäischen Union führen soll, klar positioniert.
Der Export von Waren und Dienstleistungen stellt eine grundlegende Komponente der Wettbewerbsfähigkeit unserer Volkswirtschaften dar und ist damit ein Faktor für Beschäftigung und Wohlstand in der Europäischen Union. Die Hauptschwierigkeiten beim Exportzugang ergeben sich eher aufgrund nichttariflicher Hemmnisse und nicht aufgrund allgemein anerkannter Zölle. Die Kommission hat bereits eine breit angelegte Konsultation durchgeführt und machte damit ihre Absichten im Rahmen ihrer umfassenderen Strategie für ein globales Europa deutlich. Diese Absichten unterstützen wir. Der Bericht berücksichtigt eine Vielzahl der Antworten, die im Laufe der Konsultation eingegangen sind, zumindest aber auch einige, die die Kommission seinerzeit nicht mit aufnehmen wollte.
Die Globalisierung ist keine Bedrohung von außen, vor der es sich zu schützen gilt. Meiner Ansicht nach ist sie eine Riesenchance, um zu erreichen, was früher nicht zu erreichen war. Ein größerer Markt stellt zudem eine Möglichkeit zur Schaffung von Wohlstand dar, also zur Schaffung von Arbeitsplätzen und zur Verbesserung des Wohlergehens der Bürger. Natürlich, und hier wende ich mich an einen bestimmten Teil dieses Hauses, fordert der Bericht Zugang zum Markt, einen Marktzugang, der verbessert werden muss, eine Strategie, die die Gegebenheiten der einzelnen Länder respektieren kann und muss. Im Rahmen der führenden Rolle Europas in diesem Bereich werden die legitimen Belange der Schwellenländer berücksichtigt, und dies muss auch künftig so sein.
Doch einer der offensten Wirtschaftsräume der Welt wie das europäische Modell darf sich nicht von bestimmten Dogmen leiten lassen. Dem Export von Waren und Dienstleistungen sowie öffentlichen Aufträgen dürfen keine ungerechtfertigten Hemmnisse in den Weg gelegt werden, und in diesen beiden Fragen kann und muss die Kommission mehr tun. Sie kann und muss ihre Instrumente in Brüssel im Rahmen der EU verbessern, und zwar durch eine bessere Koordinierung mit den Einrichtungen zur Förderung des Handels in den Mitgliedstaaten und Regionen und auch mit den betroffenen Unternehmen selbst. Hier, Herr Kommissar, gilt es, das Wort Subsidiarität im weitesten Sinne zu verstehen. Die Kommission hat dabei eine Rolle inne, die ihr keine andere Institution abnehmen kann, eine Rolle, die niemanden aus dem Weg drängt und uns alle bereichert, indem die Kommission die Arbeiten koordiniert, die andere bereits leisten, vielleicht weniger effektiv als die Kommission es könnte.
Somit legt der Bericht eine Reihe sehr konkreter Punkte dar, die die Kommission im Rahmen ihrer Marktöffnungsstrategie vervollkommnen kann. Ich will sie hier nicht verlesen, aber sie sind äußerst klar und genau definiert und lassen sich mit der gleichen Genauigkeit bewerten. Wir fordern die Kommission zudem ganz konkret auf, Ad-hoc-Maßnahmen festzulegen, um für die Präsenz von Erzeugnissen der KMU auf Drittlandsmärkten einzutreten und sie zu verbessern, denn gerade für diese Produkte kann es zu größeren Schwierigkeiten kommen, wenn sie ohne Schutz sind.
Die Kommission kann und muss zudem die Mittel vor Ort besser koordinieren, ohne Empfindlichkeiten zu verletzen oder jemanden auszugrenzen. Jeden Staat, jede Stelle zur Förderung des Exports, jede Handelsdelegation eines Mitgliedstaats: Ohne jemanden zu verletzen, können die EU-Handelsdelegationen ihre Rolle in den Drittstaaten stärken. Die mangelnde Kommunikation zwischen einigen Außenhandelsakteuren, die jeder kennt, der vor Ort war, ist durch nichts zu rechtfertigen. Auch dürfen wir einen wirklich multilateralen Ansatz für eine bessere Standardisierung sowie die Notwendigkeit möglichst nicht ausschließen, die Mechanismen im Rahmen der WTO zu stärken; das alles wird von sehr großem Nutzen sein.
Daher bin ich der Ansicht, dass wir alle die Annahme dieses Berichts, die voraussichtlich mit breiter Mehrheit erfolgt, begrüßen können. Mein besonderer Dank gilt dem Sekretariat des Ausschusses für internationalen Handel für die Hilfe bei der Erarbeitung des Berichts sowie den Schattenberichterstattern der verschiedenen Fraktionen, die Änderungsanträge eingereicht und den Text bereichert haben.
Dieser Bericht signalisiert neue politische Impulse. Es handelt sich nicht um ein Stück Papier, das verabschiedet, gerahmt und an die Wand gehangen wird. Dies ist, wie der Name schon sagt, der Beginn einer Strategie. Eine Strategie erfordert ein Bündel von Maßnahmen, die es umzusetzen gilt, und wir müssen die Kommission später auffordern können, erneut vor dieses Parlament zu treten und uns zu erläutern, wie diese Maßnahmen realisiert wurden."@de9
"Κύριε Πρόεδρε, κατά τη διάρκεια των συζητήσεων σχετικά με τη στρατηγική της Λισαβόνας και τη σημασία της για την ανάπτυξη και την ανταγωνιστικότητα στην Ευρώπη, το ζήτημα του εξωτερικού εμπορίου δυστυχώς δεν έτυχε της προσοχής που του αρμόζει ως σημαντικό μέρος μιας στρατηγικής για την ανταγωνιστικότητα, την ανάπτυξη και την απασχόληση εντός της Ευρωπαϊκής Ένωσης. Σήμερα, έχουμε προχωρήσει μπροστά και η Ευρωπαϊκή Επιτροπή έχει διορθώσει αυτήν την κατάσταση, έχει θέσει το ζήτημα επί τάπητος και έχει αναγνωρίσει σαφώς το εξωτερικό εμπόριο, την παροχή πρόσβασης στις ξένες αγορές, ως ακόμη έναν πυλώνα της δομής που πρέπει να οδηγεί στην ανάπτυξη και την ευημερία στην Ευρωπαϊκή Ένωση.
Η εξαγωγή αγαθών και υπηρεσιών αποτελεί βασικό συστατικό της ανταγωνιστικότητας των οικονομιών μας και, ως εκ τούτου, παράγοντα απασχόλησης και πλούτου στην Ευρωπαϊκή Ένωση. Οι βασικές δυσκολίες πρόσβασης των εξαγωγών προκύπτουν από μη δασμολογικούς φραγμούς κυρίως, παρά από γενικά αναγνωρισμένους δασμούς. Η Επιτροπή έχει ήδη πραγματοποιήσει ευρεία διαβούλευση, καταδεικνύοντας με αυτόν τον τρόπο τις προθέσεις της στο πλαίσιο της ευρύτερης στρατηγικής της για μια παγκόσμια Ευρώπη, προθέσεις που υποστηρίζουμε. Η συγκεκριμένη έκθεση καλύπτει πράγματι αρκετές από τις απαντήσεις που ελήφθησαν κατά τη διάρκεια της διαβούλευσης, ή έστω ορισμένες από αυτές, τις οποίες η Επιτροπή αποφάσισε να μην συμπεριλάβει εκείνη την περίοδο.
Η παγκοσμιοποίηση δεν αποτελεί εξωτερική απειλή από την οποία πρέπει να προστατευτούμε. Κατά τη γνώμη μου, αποτελεί τεράστια ευκαιρία για να επιτύχουμε ό,τι δεν μπορέσαμε να επιτύχουμε στο παρελθόν, και μια μεγαλύτερη αγορά αποτελεί μια δίοδο δημιουργίας πλούτου, με άλλα λόγια δημιουργίας θέσεων εργασίας και αύξησης της ευημερίας των πολιτών. Βέβαια, και εδώ απευθύνομαι σε συγκεκριμένο τμήμα του Σώματος, αυτό που επιδιώκει η παρούσα έκθεση είναι η παροχή πρόσβασης στην αγορά, η οποία πρέπει να ενισχυθεί, μια στρατηγική που μπορεί και πρέπει να σέβεται τις συνθήκες που επικρατούν σε κάθε χώρα. Η ευρωπαϊκή ηγετική θέση σε αυτόν τον τομέα σέβεται τις εύλογες ανησυχίες των αναδυόμενων οικονομιών, και πρέπει να συνεχίσει να τις σέβεται.
Ωστόσο, μία από τις πλέον ανοικτές οικονομίες του κόσμου, όπως είναι το ευρωπαϊκό μοντέλο, δεν μπορεί να επιτρέπει στον εαυτό της να παρασύρεται από δογματισμούς. Η εξαγωγή αγαθών και υπηρεσιών δεν μπορεί να υπόκειται σε αδικαιολόγητους φραγμούς, κάτι που δεν μπορεί να συμβαίνει ούτε για τις δημόσιες συμβάσεις, και η Επιτροπή μπορεί και πρέπει να αναλάβει μεγαλύτερη δράση και στους δύο αυτούς τομείς. Μπορεί και πρέπει να βελτιώσει τα όργανά της στις Βρυξέλλες, στο πλαίσιο της ΕΕ, μέσω καλύτερου συντονισμού με τους φορείς προώθησης του εμπορίου στα κράτη μέλη και τις περιφέρειες, καθώς και με τις επιχειρήσεις που συμμετέχουν σε αυτές τις δραστηριότητες. Εδώ ακριβώς, κύριε Επίτροπε, ο όρος «επικουρικότητα» πρέπει να γίνει κατανοητός με την ευρύτερη έννοιά του. Εδώ ακριβώς η Επιτροπή καλείται να διαδραματίσει έναν ρόλο που δεν μπορεί να διαδραματίσει καμία άλλη οντότητα, έναν ρόλο που δεν παραγκωνίζει κανέναν και ενδυναμώνει κάθε έναν από εμάς, συντονίζοντας το έργο που ήδη εκτελούν άλλοι, ενδεχομένως λιγότερο αποτελεσματικά από την Επιτροπή.
Συνεπώς, η έκθεση θίγει πολλά συγκεκριμένα σημεία, κάποια από τα οποία είναι πράγματι πολύ συγκεκριμένα, που η Επιτροπή μπορεί να βελτιώσει στο πλαίσιο της στρατηγικής της για την παροχή πρόσβασης στην αγορά. Δεν θα ήθελα να τα αναφέρω εδώ, αλλά είναι εξαιρετικά σαφή και ακριβή, και πρέπει να αξιολογηθούν με ακριβώς την ίδια ακρίβεια. Θέτουμε επίσης ένα εξαιρετικά συγκεκριμένο αίτημα προς την Επιτροπή, ζητώντας να ορίσει ειδικούς τρόπους δράσης για την προστασία και τη βελτίωση της παρουσίας των προϊόντων των μικρομεσαίων επιχειρήσεων (ΜΜΕ) σε αγορές τρίτων χωρών, καθώς αυτά τα προϊόντα αντιμετωπίζουν τις μεγαλύτερες δυσκολίες όταν δεν προστατεύονται.
Η Επιτροπή επίσης μπορεί, και πρέπει, να διασφαλίσει τον καλύτερο συντονισμό των πόρων με σεβασμό προς ευαίσθητα σημεία και χωρίς να αποκλείεται κανένα μέρος. Κάθε κράτος, κάθε φορέας στήριξης των εξαγωγών, κάθε εμπορική αντιπροσωπεία από ένα κράτος μέλος: χωρίς να προσβάλλουν κανέναν, οι εμπορικές αντιπροσωπείες της ΕΕ μπορούν να ενδυναμώσουν τον ρόλο τους στις τρίτες χώρες. Δεν υπάρχει καμία δικαιολογία για την έλλειψη επικοινωνίας μεταξύ ορισμένων διεθνών φορέων εμπορίου, τους οποίους θα γνώριζε οποιοσδήποτε τους επισκεπτόταν. Ούτε μπορούμε να απορρίπτουμε, όποτε αυτό είναι δυνατό, μια γνήσια πολυμερή προσέγγιση με σκοπό να βελτιωθεί η τυποποίηση, ή να παραβλέπουμε την ανάγκη για τη βελτίωση των μηχανισμών εντός του πλαισίου του ΠΟΕ. όλα αυτά θα αποδειχτούν εξαιρετικά χρήσιμα.
Γι’ αυτό, πιστεύω ότι μπορούμε όλοι να χαιρετίσουμε την έγκριση αυτής της έκθεσης, ενδεχομένως με μεγάλη πλειοψηφία. Θα επιθυμούσα να ευχαριστήσω ιδιαίτερα τη γραμματεία της Επιτροπής Διεθνούς Εμπορίου για τη βοήθειά της κατά τη σύνταξη της έκθεσης και τους σκιώδεις εισηγητές στις διάφορες κοινοβουλευτικές Ομάδες που κατέθεσαν τροπολογίες και βελτίωσαν το κείμενο.
Αυτά σηματοδοτούν την εκκίνηση μιας νέας πολιτικής ώθησης. Δεν πρόκειται απλώς για ένα χαρτί που θα εγκριθεί, θα κορνιζωθεί και θα κρεμαστεί στον τοίχο. Πρόκειται για την έναρξη μιας στρατηγικής, όπως υποδηλώνει η ονομασία της, και μια στρατηγική απαιτεί ευρύ φάσμα μέτρων: αυτά τα μέτρα πρέπει να εφαρμοστούν και πρέπει να μπορούμε να ζητήσουμε από την Επιτροπή σε μεταγενέστερο στάδιο να επιστρέψει στο Κοινοβούλιο και να μας εξηγήσει με ποιον τρόπο εφαρμόστηκαν."@el10
"Mr President, during discussions on the Lisbon Strategy and all it meant for growth and competitiveness in Europe, unfortunately the issue of external trade did not receive the attention it deserved as a substantial part of a strategy for competitiveness, growth and employment within the European Union. We have now moved on and the European Commission has corrected this situation, it has set things straight and it has clearly positioned external trade, access to foreign markets, as yet another pillar of the structure that must lead to growth and welfare in the European Union.
The export of goods and services is a basic component of competitiveness in our economies, and is thus a factor of employment and wealth in the European Union. The main export access difficulties arise from non-tariff barriers in particular, rather than from generally recognised tariffs. The Commission has already carried out a wide-ranging consultation, thereby demonstrating its intentions within the context of its broader strategy for a global Europe, intentions that we support. This report, in fact, covers a good many of the replies received during the consultation, or some of them at any rate, which the Commission decided not to include at the time.
Globalisation is not an external threat from which we need to be protected. In my view, it is a huge opportunity to achieve what we could not achieve before, and a larger market is one way of creating wealth, in other words, creating employment and improve the citizens’ welfare. Clearly, and here I am speaking to a certain section of the House, that what this report is calling for is market access, market access that must be enhanced, a strategy that can and must respect the circumstances prevailing in each country. European leadership in this area respect the legitimate concerns of emerging economies, and must continue to do so.
One of the world’s most open economies, however, such as the European model, cannot allow itself to be carried away by certain dogmatisms. The export of goods and services cannot be subject to unjustifiable barriers, nor can public contracts, and the Commission can and must do more in both these areas. It can and must improve its instruments in Brussels, in the framework of the EU, through better coordination with the trade promotion bodies in Member States and regions, and with the actual businesses involved. It is here, Commissioner, that the word subsidiarity ought to be understood in its broadest sense. It is here that the Commission has a role to play that cannot be played by any other entity, a role that elbows no one out of the way and enhances every one of us, coordinating the work that others already do, perhaps less effectively than the Commission might.
Thus the report sets out a number of specific points, some very specific indeed, which the Commission can improve within the context of its market access strategy. I do not intend to read them out here, but they are extremely clear and precise, and may be assessed with the same kind of precision. We are also making an extremely specific request for the Commission to define
courses of action to defend and improve the presence of SME products in third country markets, since it is these products that encounter most difficulties when they have no protection.
The Commission also can, and must, secure better coordination of resources on the ground without offending sensibilities or excluding anyone. Each state, each export support body, each trade delegation from a Member State: without offending anyone, the EU trade delegations can strengthen their role in third countries. There can be no justification for the lack of communication between certain foreign trade actors, whom anyone who has made a visit will know. Nor can we discard, whenever possible, a genuine multilateral approach with a view to improving standardisation, and the need to improve mechanisms within the WTO framework; all this will prove extremely useful.
I therefore feel that we can all welcome the adoption of this report, presumably by a large majority. I particularly wish to thank the secretariat of the Committee on International Trade, which helped with the drafting of the report, and the shadow rapporteurs in the various parliamentary groups who tabled amendments and improved the text.
This signals the start of a new political impetus. It is not just a piece of paper to be approved, framed and hung on the wall. This is the beginning of a strategy, as the name suggests, and a strategy requires a whole range of measures: these measures must be implemented and we must be able to ask the Commission at a later date to come back to Parliament and explain to us how they have been implemented."@en4
"Hr president, läbirääkimiste käigus Lissaboni strateegia üle, see tähendab kasvu ja konkurentsivõime üle Euroopas, ei saanud väliskaubanduse teema kahjuks seda tähelepanu, mida see vääriks kui oluline osa konkurentsivõime, kasvu ja tööhõive strateegiast Euroopa Liidus. Oleme nüüd edasi liikunud ja Euroopa Komisjon on seda olukorda parandanud, ta on asjad paika pannud ning võtnud selgelt seisukoha, et väliskaubandus, juurdepääs välisturgudele, on veel üks sammas rajatises, mis peab viima kasvu ja heaoluni Euroopa Liidus.
Kaupade ja teenuste eksport on meie majanduse konkurentsivõime põhikomponent ning seega ka tegur suurema tööhõive ja jõukuse saavutamiseks Euroopa Liidus. Peamised ekspordiraskused tekivad eelkõige pigem mittetariifsetest tõketest kui üldtunnustatud tariifidest. Komisjon on juba läbi viinud laiaulatusliku nõustamise, demonstreerides sellega kavatsusi tervele Euroopale mõeldud avarama strateegia kontekstis, kavatsusi, mida me kõik toetame. See raport hõlmab tegelikult üsna palju nõustamise käigus saadud vastuseid või igal juhul vähemalt mõnesid neist, mida komisjon otsustas praegu mitte kasutada.
lemaailmastumine pole väljastpoolt tulev ähvardus, mille vastu on vaja ennast kaitsta. Minu arvates on see tohutu võimalus saavutada midagi, mida me pole varem saavutada suutnud, ning suurem turg on üks võimalus jõukust suurendada, teisisõnu tõsta tööhõivet ja parandada kodanike heaolu. On selge, ja nüüd ma kõnelen täiskogu teatavale osale, et see, milleks käesolev raport üles kutsub, on turulepääs; turulepääs, mida tuleb soodustada, strateegia, mis saab ja peab austama igas riigis valitsevat olukorda. Euroopa juhtroll selles valdkonnas austab kasvava majandusega riikide õiguspäraseid huve ning peab seda tegema ka edaspidi.
ks maailma avatumaid majandusi, nagu näiteks Euroopa mudel, ei saa siiski endale lubada kaasakistust teatavast dogmatismist. Kaupade ja teenuste eksport, samuti riigihankelepingud ei saa sõltuda õigustamatutest tõketest ning komisjon saab mõlemas valdkonnas rohkem teha ja peabki tegema. Ta saab parandada ja peabki parandama oma vahendeid Brüsselis ELi raames, liikmesriikide ja piirkondade kaubanduse edendamise asutuste ning tegelike kaasatud äriühingute parema koordineerimise kaudu. Just siinkohal, volinik, tuleks sõna subsidiaarsus mõista selle laiemas tähenduses. Just siinkohal on komisjonil tarvis täita oma rolli, mida ei saa täita ükski teine üksus, rolli, mis ei tõrju kedagi teist eemale ja annab meile kõigile võimalused, koordineerides tööd, mida teised juba teevad, võib-olla vähem tõhusalt kui komisjon teha võiks.
Järelikult toob raport esile mõned täpsemad punktid, mõned neist kahtlemata väga konkreetsed, mida komisjon saaks oma turulepääsu strateegia kontekstis parandada. Ma ei kavatse neid siin ette lugeda, kuid nad on äärmiselt selged ja täpsed ning neid võib samasuguse täpsusega kontrollida. Me esitame komisjonile ka äärmiselt konkreetse taotluse määrata kindlaks ajutised tegevuskavad, et kaitsta ja parandada väikeste ja keskmise suurusega ettevõtete toodete olukorda kolmandate riikide turgudel, kuna just need tooted puutuvad kaitseta jäädes kõige rohkem kokku raskustega.
Samuti saab komisjon kindlustada vahendite parema koordineerimise ja peabki seda tegema, kellegi õrnatundelisust solvamata või kedagi välja jätmata. iga riik, iga eksporti toetav asutus, iga liikmesriigi kaubandusdelegatsioon: kedagi solvamata saavad ELi kaubandusdelegatsioonid oma rolli kolmandates riikides tugevdada. Ei saa olla õigustust teabevahetuse puudumisele teatavate väliskaubanduses osalejatega, kellega saab tuttavaks igaüks, kes on teinud külastuse. Samuti ei saa me, kui vähegi võimalik, kõrvale heita tõelist mitmepoolset lähenemisviisi, pidades silmas standardimise parandamise vajalikkust, ning vajadust mehhanismide parandamiseks WTO raames; kõik see osutub tulevikus äärmiselt kasulikuks.
Seepärast on mul tunne, et kõik me võime selle raporti vastuvõtmist tervitada, loodetavasti suure häälteenamusega. Eriti soovin ma tänada rahvusvahelise kaubanduse komisjoni sekretariaati, kes aitas raporti projekti koostamisel, ning variraportööre eri parlamendifraktsioonidest, kes esitasid muudatusettepanekuid ja parandasid teksti.
See näitab uue poliitilise hoo algust. See pole mitte lihtsalt dokument, mida heaks kiita, ära raamida ja seinale riputada. See on uue strateegia algus, nagu nimetuski näitab, ning strateegia nõuab mitmesuguseid meetmeid: need meetmed tuleb rakendada ning me peame olema suutelised paluma komisjonil tulla hiljem Euroopa Parlamenti ja meile seletada, kuidas need meetmed on rakendatud."@et5
"Arvoisa puhemies, keskustellessamme Lissabonin strategiasta ja siitä kaikesta, mitä se merkitsee EU:n kasvun ja kilpailukyvyn kannalta, ulkomaankauppa ei saanut valitettavasti ansaitsemaansa huomiota merkittävänä osana EU:n kilpailukyky-, kasvu- ja työllisyysstrategiaa. Olemme nyt päässeet asiassa eteenpäin, ja Euroopan komissio on korjannut tämän epäkohdan. Se on oikaissut asian ja ottanut ulkomaankaupan ja ulkomaisille markkinoille pääsyn selvästi rakenteen toiseksi pilariksi, jonka on määrä johtaa kasvuun ja hyvinvointiin Euroopan unionissa.
Tavaroiden ja palveluiden vienti on keskeinen osa talouksiemme kilpailukykyä, ja siten se on myös keskeinen tekijä EU:n työllisyyden ja vaurauden kannalta. Suurimmat markkinoillepääsyä koskevat ongelmat, joita vientiyhtiöt kohtaavat, johtuvat muista kuin tulliesteistä eivätkä niinkään yleisesti tunnustetuista tariffeista. Komissio on jo järjestänyt laaja-alaisen kuulemisen ja tuonut näin esiin aikomuksensa, jotka liittyvät sen laajempaan strategiaan globaalin Euroopan puolesta. Kannatamme näitä aikomuksia. Tähän mietintöön on siis sisällytetty useita tai ainakin joitakin niistä vastauksista, joita saatiin kuulemisen aikana ja joita komissio ei tuolloin ottanut huomioon.
Globalisaatio ei ole ulkoinen uhka, jolta meidän on suojauduttava. Se on mielestäni valtava tilaisuus saada aikaan jotakin sellaista, mitä emme ole kyenneet saavuttamaan aikaisemmin, ja suuremmat markkinat ovat yksi keino luoda vaurautta, toisin sanoen luoda uusia työpaikkoja ja lisätä kansalaisten hyvinvointia. Kohdistan nyt sanani parlamentin tietylle osalle. Tässä mietinnössä puhutaan toki pääsystä markkinoille ja siitä, että markkinoille pääsyä on lisättävä. Kyse on strategiasta, jossa voidaan kunnioittaa ja jossa on kunnioitettava kussakin maassa vallitsevia olosuhteita. Eurooppalaiset johtajat kunnioittavat tällä alalla kehittyvien talouksien perusteltuja huolenaiheita, ja näin on tehtävä jatkossakin.
Euroopan unioni, yksi maailman avoimimmista talouksista, ei voi kuitenkaan perustaa toimiaan pelkkien käsitysten varaan. Tavaroiden ja palvelujen vientiin ja julkisiin hankintasopimuksiin ei voida soveltaa perusteettomia esteitä. Komissio voi tehdä ja sen on tehtävä paljon enemmän näillä kummallakin alalla. Se voi parantaa ja sen on parannettava Brysselissä EU:n välineitä kehittämällä koordinointia jäsenvaltioiden ja alueiden kaupanedistämiselinten kanssa ja itse yritysten kanssa. Arvoisa komission jäsen, juuri näissä asioissa termiä ”toissijaisuus” pitäisi tulkita laajimmalla mahdollisella tavalla. Komissiolla on tässä hoidettavanaan tehtävä, jota yksikään muu toimija ei voi hoitaa. Se ei saa sysätä syrjään ketään, vaan sen on tuettava meitä kaikkia, sen on koordinoitava työtä, jota muut jo tekevät – vaikkeivät ehkä yhtä tehokkaasti kuin komissio.
Siispä mietinnössä esitetään useita seikkoja, joista osa on varsin yksityiskohtaisia ja joita komissio voi kehittää osana markkinoille pääsyä koskevaa strategiaansa. En lue niitä nyt ääneen, mutta ne ovat hyvin selviä ja tarkkoja ja niitä on myös mahdollista arvioida yhtä tarkasti. Kehotamme myös hyvin selvästi komissiota määrittelemään tilapäiset toimet, joilla pyritään vahvistamaan pk-yritysten tuotteiden läsnäoloa yhteisön ulkopuolisten maiden markkinoilla, koska juuri nämä tuotteet kohtaavat eniten vaikeuksia, kun niitä ei suojella.
Komissio voi – ja sen täytyy – myös varmistaa, että resursseja koordinoidaan paremmin kentällä loukkaamatta ketään tai sulkematta ketään ulkopuolelle. Jokainen valtio, jokainen vientiä tukeva elin, jokainen kansallinen kauppavaltuuskunta: jokainen EU:n kauppavaltuuskunta voi ketään loukkaamatta vahvistaa asemaansa yhteisön ulkopuolisissa maissa. Tiettyjen ulkomaankaupan toimijoiden välisen viestinnän puute ei ole millään tavalla perusteltavissa – kaikki, jotka ovat käyneet itse paikan päällä, tietävät, mistä on kyse. Emme saa unohtaa aitoa monenvälistä lähestymistapaa standardoinnin parantamiseksi. Emme saa unohtaa myöskään sitä, että WTO:n mekanismeja on parannettava. Tämä kaikki osoittautuu vielä varsin hyödylliseksi.
Olen siksi sitä mieltä, että voimme kaikki kannattaa tämän mietinnön hyväksymistä, uskoakseni vielä suurella enemmistöllä. Haluan kiittää erityisesti kansainvälisen kaupan valiokuntaa, joka auttoi laatimaan mietinnön, sekä parlamentin eri ryhmien varjoesittelijöitä, jotka esittivät tarkistuksia ja paransivat näin tekstiä.
Tämä on merkki uuden poliittisen voiman syntymisestä. Mietintö ei ole pelkkä paperinpala, joka meidän on hyväksyttävä ja joka kehystetään ja ripustetaan seinälle. Nimensä mukaisesti tämä mietintö merkitsee uuden strategian alkua, ja strategia edellyttää monenlaisia toimenpiteitä. Nämä toimenpiteet on pantava täytäntöön, ja meidän on voitava pyytää komissiota palaamaan parlamenttiin myöhemmin kertomaan meille, kuinka ne on pantu täytäntöön."@fi7
"Monsieur le Président, au cours des discussions sur la stratégie de Lisbonne et ce qu’elle implique pour la croissance et la compétitivité en Europe, la question du commerce international n’a malheureusement pas reçu l’attention qu’elle méritait à titre d’élément crucial d’une stratégie de compétitivité, de croissance et d’emploi au sein de l’Union européenne. Nous avons avancé depuis, et la Commission européenne a corrigé cette situation: elle a redressé les choses et a clairement positionné le commerce extérieur, l’accès aux marchés étrangers, comme un autre pilier de la structure qui doit conduire à la croissance et au bien-être au sein de l’Union européenne.
L’exportation de marchandises et de services est un composant fondamental de la compétitivité dans nos économies, et est donc un facteur d’emploi et richesse dans l’Union. Les principales difficultés d’accès à l’exportation proviennent plus particulièrement de barrières non tarifaires, plutôt que de tarifs généralement reconnus. La Commission a déjà mené de très larges consultations, montrant par là ses intentions dans le contexte de sa stratégie élargie pour une Europe globale, que par ailleurs nous soutenons. Ce rapport couvre en fait bon nombre de réponses reçues en cours de consultations, ou certaines d’entre elles en tout cas, que la Commission avait décidé de ne pas inclure à l’époque.
La globalisation n’est pas une menace extérieure contre laquelle nous devons nous protéger. À mes yeux, c’est une formidable opportunité de réaliser ce que nous n’aurions pu faire avant, et un marché élargi est une manière de créer des richesses, en d’autres mots de créer de l’emploi et d’améliorer le bien-être des citoyens. Très clairement, et je m’adresse ici à une certaine frange de cette Assemblée, ce que ce rapport réclame, c’est un accès amélioré aux marchés, une stratégie qui puisse et doive respecter les circonstances prévalant dans chaque pays. Dans ce secteur, le leadership européen respecte les préoccupations légitimes des économies émergentes et doit continuer à le faire.
Toutefois, l’une des économies les plus ouvertes au monde, telle que le modèle européen, ne peut se permettre d’être emportée par certains dogmatismes. L’exportation de marchandises et de services ne peut pas être sujette à d’injustifiables barrières, pas plus que les contrats publics, et la Commission peut et doit faire davantage dans ces deux secteurs. Elle peut et doit améliorer ses instruments à Bruxelles, dans le cadre de l’UE, par une meilleure coordination avec les instances de promotion du commerce au sein des États membres et des régions, ainsi qu’avec les affaires réellement impliquées. C’est ici, Monsieur le Commissaire, que le concept de subsidiarité doit être compris au sens le plus large. C’est ici que la Commission a un rôle à jouer qui ne peut l’être par aucune autre entité, un rôle qui n’écarte personne du coude et grandit chacun d’entre nous, coordonnant le travail que d’autres ont déjà fait, peut-être moins efficacement que ne pourrait le faire la Commission.
Le rapport définit donc un certain nombre de points spécifiques, certains l’étant plus que d’autres, que la Commission peut améliorer dans le contexte de sa stratégie d’accès aux marchés. Je n’ai pas l’intention de les lire ici, mais ils sont extrêmement clairs et précis et peuvent être évalués avec le même type de précision. Nous adressons aussi à la Commission la demande extrêmement spécifique de définir des actions
en vue de défendre et d’améliorer la présence de produits de PME sur les marchés de pays tiers, car ce sont ces produits qui rencontrent le plus de difficultés s’ils ne sont pas protégés.
La Commission peut et doit également assurer une meilleure coordination des ressources sur le terrain, sans froisser des sensibilités ou exclure quiconque. Chaque État, chaque instance d’aide à l’exportation, chaque délégation commerciale d’un État membre: sans froisser quiconque, les délégations commerciales de l’UE peuvent renforcer leur rôle dans les pays tiers. Rien ne peut justifier le manque de communication entre certains acteurs du commerce extérieur, que tout qui a fait une visite connaîtra. Nous ne pouvons pas non plus écarter, si possible, une approche multilatérale authentique en vue d’améliorer la standardisation, et le besoin d’améliorer les mécanismes au sein du cadre de l’OMC; tout cela s’avérera extrêmement utile.
Je pense dès lors que nous pouvons tous saluer l’adoption de ce rapport, sans doute à une large majorité. Je souhaite particulièrement remercier le secrétariat de la commission du commerce international, qui nous a aidé à rédiger ce rapport, et les rapporteurs fictifs des différents groupes parlementaires qui ont soumis des amendements et amélioré le texte.
C’est le signal d’un nouvel élan politique. Ce n’est pas juste un document à approuver, à encadrer et à pendre au mur. C’est le début d’une stratégie, comme le nom le suggère, et une stratégie requiert tout un éventail de mesures: ces mesures doivent être implémentées et nous devons pouvoir demander à la Commission, ultérieurement, de revenir au Parlement et de nous expliquer comment elles ont été implémentées."@fr8
"Elnök úr! A Lisszaboni Stratégiáról és annak az európai növekedésre és versenyképességre gyakorolt hatásairól szóló vita során, sajnálatos módon a külkereskedelem kérdése nem kapott kellő figyelmet, az Európai Unión belüli versenyképességi, növekedési és foglalkoztatottsági stratégia lényeges részeként. Azóta továbbhaladtunk, az Európai Bizottság javított a helyzeten és a külkereskedelmet ma már egyértelműen annak a struktúrának egyik pilléreként kezeli, amely az Európai Unión belüli növekedéshez és jóléthez kell, hogy vezessen.
A termékek és szolgáltatások kivitele gazdaságaink versenyképességének egyik lényeges eleme, és mint ilyen fontos tényező a foglalkoztatottság és a vagyon szempontjából az Európai Unión belül. Az export hozzáférési nehézségei általában inkább a nem tarifális akadályok miatt alakulnak ki, semmint az általánosan elfogadott vámtarifák miatt. A Bizottság széleskörű konzultációt tartott ez ügyben, ezzel is jelezve szándékait szélesebb körű globális európai stratégiájának kontextusában, amely szándékot mi is támogatjuk. Ez a jelentés a nagy részét, vagy legalábbis egy részét, lefedi azoknak a konzultációk során kapott válaszoknak, amelyek a Bizottság döntése alapján akkor végül is kimaradtak.
A globalizáció nem egy olyan külső veszélyforrás, amely ellen védekeznünk kellene. Meglátásom szerint ez egy hatalmas esély arra, hogy elérjük azt, amit eddig nem sikerült. Mindemellett pedig egy nagyobb piac lehetőséget nyújt a vagyonteremtésre, vagy más szóval kifejezve, a foglalkoztatásra és a polgárok jólétének javítására. A jelentés – és itt a Tisztelt Ház egy bizonyos csoportjához intézem mondanivalómat – egyértelműen piaci hozzáférést követel, fokozott piaci hozzáférést és olyan stratégiát, amelyik képes tiszteletben tartani a különböző országokban fennálló körülményeket és ennek megfelelően jár el. Ezen a területen az európai vezetés tiszteletben tartja a felemelkedő gazdaságok jogos aggályait és ennek a jövőben is így kell történnie.
A világ egyik legnyitottabb gazdasága azonban, mint amilyen az európai modell is, nem engedheti meg magának, hogy bizonyos dogmák elsodorják. Az áruk és szolgáltatások exportja és a közbeszerzési szerződések nem függhetnek indokolatlan akadályoktól, és a Bizottság ezen a két területen képes még többet tenni, és ezt meg is kell tennie. A tagállamokban és a régióikban található értékesítőösztönző szervekkel és az érintett vállalatokkal történő koordináció útján a Bizottság, az Európai Unió keretén belül képes javítani brüsszeli eszközein, és ezt meg is kell tennie. Ennél a pontnál érkezünk el oda Biztos úr, hogy a szubszidiaritás kifejezést a lehető legtágabban értelmezzük. Itt van az a pont, ahol a Bizottságnak olyan szerepet kell vállalnia, amelyet semmilyen más jogalany nem vállalhat magára; egy olyan szerepet, amely senkit nem sodor el az útból, amely mindannyiunkat erősít, amely koordinálja azt a munkát, amit mások már végeznek, ha nem is olyan hatékonyan, mint azt a Bizottság tenné.
A jelentés számos konkrét, esetenként igen konkrét, pontot sorol fel, amelyeken a Bizottság piacra jutási stratégiájának kontextusában javíthat. Nem szeretném ezeket itt felolvasni, de megjegyezném, hogy rettentően világosak és pontosak és hasonlóan pontosan értékelhetők. Ezen kívül azzal a rendkívül sajátos kéréssel fordulunk a Bizottság felé, hogy határozzon meg olyan eseti lépéseket, amelyek védelmezik és javítják a KKV-k termékeinek jelenlétét a harmadik országok piacán, hiszen ezek azok a termékek, amelyek a védelem hiányában a legtöbb nehézséggel találkoznak.
A Bizottság képes biztosítani a helyi erőforrások jobb koordinációját, és ezt meg is kell tennie anélkül, hogy megsértené bárkinek az érzékenységét vagy hogy bárkit kirekesztene. Minden állam, minden exporttámogatási szerv, minden tagállami kereskedelmi küldöttség: az EU kereskedelmi küldöttségek, anélkül, hogy bárkit sértenének, szilárdíthatják pozícióikat harmadik országokban. Megindokolhatatlan a bizonyos külkereskedelmi szereplők közötti kommunikáció hiánya; azt, hogy kiről van szó mindenki tudhatja, aki járt ott. Továbbá nem vethetjük el sem a valódi multilaterális megközelítést, már ahol ez lehetséges, amelynek célja a szabványosítás javítása, sem pedig a WTO keretein belüli mechanizmusok fejlesztésének szükségességét; ezek később igen hasznosnak bizonyulnak majd.
Úgy érzem tehát, hogy mindannyian üdvözölhetjük a jelentés – vélhetően nagy többséggel történő – elfogadását. Szeretnék külön köszönetet mondani a Nemzetközi Kereskedelmi Bizottság titkárságának, amely segített a jelentés elkészítésében, valamint azoknak a különböző képviselőcsoportokhoz tartozó árnyékelőadóknak, akik módosításokat terjesztettek elő és javítottak a szövegen.
Ez új politikai lendületet jelez. Nem csupán egy darab papírról van szó, amelyet jóváhagynak, bekereteznek és a falra akasztanak. Ez egy stratégia kezdete, ahogyan ezt neve is jelzi, és egy ilyen stratégia intézkedések széles körét igényli: ezeket az intézkedéseket végre kell hajtani, és felkérjük arra a Bizottságot, hogy a jövőben térjen vissza a Parlamentbe, és számoljon be arról, hogy hogyan hajtották ezeket végre."@hu11
". −
Signor Presidente, durante le discussioni sulla strategia di Lisbona e sul suo significato per la crescita e la competitività in Europa, la questione del commercio estero non ha ricevuto, purtroppo, l’attenzione che meritava quale parte sostanziale di una strategia per la competitività, la crescita e l’occupazione nell’Unione europea. Oggi, molto tempo dopo, la Commissione europea ha corretto la situazione, ha rettificato le cose e ha fatto chiaramente del commercio estero, l’accesso ai mercati esteri, un nuovo pilastro delle struture che devono portare alla crescita e al benessere nell’Unione europea.
L’esportazione di prodotti e servizi è una componente di base della competitività delle nostre economie e può generare occupazione e ricchezza nell’Unione europea. Le principali difficoltà a questo accesso, a queste esportazioni, derivano in particolare da barriere non tariffarie, piuttosto che dalle tariffe generalmente riconosciute. La Commissione ha già realizzato una vasta consultazione, dimostrando così le proprie intenzioni – che noi sosteniamo – nel contesto della più ampia strategia per un’Europa globale. La relazione, infatti, copre molte, o almeno alcune delle risposte ricevute nel corso della consultazione, e che la Commissione in quel momento aveva deciso di non includere.
La globalizzazione non è una minaccia esterna dalla quale dobbiamo proteggerci. A mio avviso, è una grandissima opportunità per raggiungere quello non abbiano raggiunto prima, e un mercato più ampio è uno strumento per creare ricchezza, in altre parole, creare occupazione e migliorare il benessere dei cittadini. Chiaramente, e lo dico espressamente rivolgendomi a una parte dell’Aula, quello che la relazione chiede è l’accesso al mercato, quell’accesso al mercato che deve essere promosso, una strategia che possa e debba rispettare le circostanze di ogni paese. La
europea nel settore sa rispettare le legittime preoccupazioni delle economie emegenti e deve continuare a farlo.
Tuttavia, una delle economie più aperte del mondo, com’è quella europea, non può permettersi di essere ostaggio di certi dogmatismi. L’esportazione di beni e servizi non può essere soggetta a barriere ingustificate, né tanto meno gli appalti pubblici, e la Commissione può e deve fare di più in entrambi i settori. Può e deve migliorare i suoi strumenti a Bruxelles, nel quadro dell’UE, attraverso un migliore coordinamento con le agenzie di promozione del commercio degli Stati membri e delle regioni, e con le imprese interessate. È qui, signor Commissario, che la parola sussidiarietà dovrebbe essere compresa nel senso più ampio. È qui che la Commissione deve svolgere un ruolo che nessuno può assolvere al suo posto, un ruolo che non arrechi disturbo a nessino, ma che ci arricchisca tutti, coordinando i lavori che già fanno altri, forse con meno efficacia di quanto potrebbe fare la Commissione.
La relazione quindi delina una serie di punti specifici, alcuni particolarmente concreti, che la Commiassione può migliorare nel contesto della sua strategia di accesso ai mercati. Non intendo leggerli qui, ma sono estremamente chiari e precisi, e possono essere valutati con la stessa precisione. Stiamo avanzando una richiesta estremamente specifica alla Commissione, di definire azioni
per difendere e migliorare la presenza dei prodotti delle PMI nei mercati dei paesi terzi, dato che sono questi prodotti a incontrare la maggior parte delle difficoltà quando non godono di protezione.
La Commissione, inoltre, può e deve assicurare un miglior coordinamento delle risorse
senza urtare le sensibilità o escludere nessuno. Ciascuno Stato, ciascun organismo di sostegno alle esportazioni, ciascuna delegazione commerciale di uno Stato membro, senza offendere nessuno, le delegezioni commerciali dell’UE possono rafforzare il loro ruolo nei paesi terzi. Non può esserci giustificazione per la mancanza di comunicazione fra alcuni attori commerciali stranieri, di cui sarà a conoscenza chiunque abbia fatto una visita
. Né possiamo scartare, quando possibile, un approccio multilaterale genuino al fine di migliorare la standardizzazione e la necessità di migliorare i meccanismi in seno all’OMC, tutto questo sarà estremanente utile.
Ritengo quindi che possiamo tutti essere contenti dell’adozione della relazione, presumibilmente a grande maggioranza. Io, in particolare, desidero ringraziare il segretariato della commissione per il commercio internazionale, che ci ha aiutato nella stesura della relazione, e i relatori ombra dei vari gruppi parlamentari che hanno presentato emendamenti e migliorato il testo.
Questo è l’inizio di un nuovo slancio politico. Non è solo un documento da approvare, incorniciato e appeso al muro. È l’inizio di una strategia, come suggerisce il nome, e una strategia richiede un’intera gamma di misure. Queste misure devono essere attuate e noi dobbiamo poter chiedere alla Commissione in un momento successivo di tornare in quest’Aula e spiegarci come sono state attuate."@it12
"Gerb. pirmininke, diskusijų dėl Lisabonos strategijos metu ir aptariant augimą ir konkurencingumą Europoje, nelaimei, ši išorės prekybos problema negavo reikiamo dėmesio kaip pagrindinė konkurencingumo, augimo ir pritaikymo visoje Europos Sąjungoje strategijos dalis. Dabar mes jau pajudėjome, o Europos Komisija pakoregavo šią situaciją tiksliai nustatydama tikslus ir aiškiai nukreipdama išorės prekybą, patekimą į užsienio rinkas, kadangi kita svarbi šios struktūros dalis turi skatinti augimą ir gerovę Europos Sąjungoje.
Prekių ir paslaugų eksportas yra pagrindinė mūsų ekonomikos konkurencingumo sudėtinė dalis, vadinasi, ji yra užimtumo ir gerovės Europos Sąjungoje veiksnys. Pagrindiniai eksporto sunkumai kyla dėl netarifinių kliūčių, o ne dėl bendrai pripažintų tarifų. Komisija jau plačiai konsultavo, taip pademonstruodama savo ketinimus atsižvelgdama į platesnę strategiją globaliai Europai, ir tuos ketinimus mes remiame. Į šį pranešimą faktiškai įeina didžioji dalis atsakymų, gautų konsultacijos metu, arba kai kurie iš jų kokiu nors aspektu, kurių Komisija šiuo metu nusprendė neįtraukti.
Globalizacija nėra išorinė grėsmė, nuo kurios turėtume būti saugomi. Mano požiūriu, yra milžiniška galimybė pasiekti tai, ko iki šiol negalėjome, o didesnė rinka yra vienas iš gerovės sukūrimo būdų, kitaip tariant, užimtumo kūrimas didina piliečių gerovę. Aišku – todėl aš čia ir kalbu tam tikrai Parlamento grupei – patekimas į rinką – tai štai kas skelbiama pranešime – patekimas į rinką turi būti spartinamas, reikalinga strategija, galinti ir privalanti atsižvelgti į kiekvienos šalies aplinkybes. Europos vadovai šioje srityje pagrįstai nerimauja dėl susidarančių ekonomikų ir toliau turi taip daryti.
Viena iš labiausiai atvirų pasaulio ekonomikų kaip Europos negali sau leisti būti nustumiama tam tikrų dogmų. Prekių ir paslaugų eksportas negali būti nei neteisėtų kliūčių priežastis, nei visuotinis susitarimas, o Komisija gali ir privalo nuveikti daugiau abiejose šiose srityse. Ji gali ir turi tobulinti savo instrumentus Briuselyje, ES kontekste, labiau koordinuodama prekybos skatinimo organus valstybės narėse ir regionuose, kur faktiškai vykdomas verslas. Būtent čia, Komisijos nariai, žodis subsidiarumas turi būti suvokiamas pačia plačiausia prasme. Būtent čia Komisija turi atlikti savo vaidmenį, kurio negali suvaidinti niekas kitas, nieko iš kelio neišstumiantį, tačiau kiekvieną iš mūsų skatinantį vaidmenį, koordinuoti jau dabar kitų atliekamą darbą, turbūt ne taip efektyviai, kaip galėtų Komisija.
Taigi pranešime išskiriami tam tikri ypatingi klausimai, labai ypatingi, kurių būklę Komisija galėtų pagerinti atsižvelgdama į patekimo į rinką strategiją. Neketinu skaityti jų visų čia, tačiau jie yra visiškai aiškūs ir tikslūs ir taip pat tiksliai gali būti įvertinti. Mes taip pat teikiame labai ypatingą reikalavimą Komisijai nubrėžti
veiksmų kryptis, siekiant ginti ir tobulinti MVĮ produktus trečiųjų šalių rinkose, kadangi šie produktai patiria daugiausia sunkumų, nes jie nėra apsaugoti.
Komisija taip pat gali ir privalo geriau apsaugoti antžeminių išteklių koordinavimą, nepažeisdama niekieno jausmų ir nieko neatstumdama. Kiekviena valstybė, kiekviena eksportą remianti institucija, kiekviena valstybės narės prekybos delegacija: nieko neįžeisdamos ES prekybos delegacijos gali sustiprinti savo vaidmenį trečiosiose šalyse. Negali būti jokio pasiteisinimo dėl komunikacijos trūkumo tarp tam tikrų užsienio prekybos veikėjų, apie kuriuos, kas yra lankęsis, nežinotų. Nors negalime paneigti, kai tik įmanoma, tikro daugiašalio požiūrio numatant pagerinti standartizaciją ir poreikį tobulinti įrangą PPO kontekste; visa tai tikrai ypač naudinga.
Todėl jaučiu, kad visi galime pritarti šio pranešimo parengimui, tikėtina, bent jau didžioji dauguma. Aš ypač norėčiau padėkoti Tarptautinės prekybos komiteto sekretoriatui, padėjusiam parengti pranešimo projektą, ir antraeiliams įvairių parlamentinių grupių pranešėjams, surašiusiems pakeitimus ir patobulinusiems tekstą.
Tai rodo naujo politinio impulso pradžią. Tai nėra tik popieriaus skiautė, kurią reikia patvirtinti, įrėminti ir pakabinti ant sienos. Tai strategijos pradžia ir, kaip rodo pavadinimas, šiai strategijai reikia įvairiausių priemonių: šios priemonės turi būti įgyvendinamos ir mes privalome sugebėti paprašyti Komisijos vėliau sugrįžti į Parlamentą ir paaiškinti mums, kaip jos buvo įgyvendintos."@lt14
"Priekšsēdētāja kungs! Sarunu laikā par Lisabonas stratēģiju un visu, kas ir svarīgs Eiropas izaugsmei un konkurētspējai, ārējās tirdzniecības jautājums diemžēl nesaņēma uzmanību, kuru tas pelnījis kā Eiropas Savienības konkurētspējas, izaugsmes un nodarbinātības stratēģijas ievērojama daļa. Tagad mēs esam devušies uz priekšu, un Eiropas Komisija ir labojusi šo situāciju, tā ir sakārtojusi lietas un skaidri noteikusi ārējo tirdzniecību un piekļuvi ārzemju tirgiem par vēl vienu pīlāru struktūrā, kurai jārada izaugsme un labklājība Eiropas Savienībā.
Preču un pakalpojumu eksports ir mūsu ekonomikas galvenā sastāvdaļa, un tādējādi tas ir nodarbinātības un labklājības faktors Eiropas Savienībā. Lielākās grūtības eksporta piekļuvē rada nevis vispārēji atzītu tarifu, bet gan ar tarifiem nesaistītas barjeras. Komisija jau ir veikusi plašu apspriešanos, šādi parādot nodomus saistībā ar plašāku stratēģiju globālai Eiropai, nodomus, kurus mēs atbalstām. Patiesībā šajā ziņojumā iekļauta lielākā daļa apspriešanas laikā saņemto atbilžu vai katrā ziņā dažas no tām, kuras Komisija tajā laikā nolēma neiekļaut.
Globalizācija nav ārējie draudi, pret kuriem mums jāaizsargājas. Manuprāt, tā ir milzīga iespēja panākt to, ko mēs nevarējām panākt agrāk, un lielāks tirgus ir labklājības radīšanas veids, citiem vārdiem, tas ir darbavietu radīšanas un iedzīvotāju labklājības uzlabošanas veids. Protams – un šeit es uzrunāju zināmu šā Parlamenta daļu – ziņojumā izteikts aicinājums pēc piekļuves tirgum, piekļuves tirgum, kura ir jāuzlabo, pēc stratēģijas, kura spēj ievērot un kurai jāievēro katrā valstī dominējošie apstākļi. Eiropas līderība šajā jomā ievēro jauno ekonomiku attaisnotās bažas, un tai jāturpina šādi rīkoties.
Taču viena no pasaules atklātākajām ekonomikām, kāda ir Eiropas modeļa ekonomika, nevar atļauties, lai to novirza zināms dogmatisms. Preču un pakalpojumu servisu nedrīkst pakļaut neattaisnotiem šķēršļiem, un to nedrīkst darīt ar sabiedriskiem līgumiem, un Komisija var un tai jādara vairāk šajās abās jomās. Tā var un tai ir jāuzlabo instrumenti Briselē saistībā ar ES, izmantojot labāku koordināciju ar tirdzniecības veicināšanas organizācijām dalībvalstīs un reģionos un ar iesaistītajiem uzņēmējiem. Šī ir joma, komisāra kungs, kurā vārds ,,subsidiaritāte” ir jāizprot plašākā nozīmē. Šī ir joma, kurā Komisijai jāuzņemas tāda loma, kādu nevar uzņemties neviena cita iestāde, loma, kura nevienu negrūž malā un palīdz katram no mums, koordinējot darbu, kuru jau dara citi, iespējams, ne tik efektīvi, kā to varētu darīt Komisija.
Tādējādi ziņojumā ir izklāstīti daudzi specifiski jautājumi, daži patiešām ļoti specifiski, kurus Komisija var uzlabot saistībā ar tās stratēģiju piekļuvē tirgum. Neesmu nodomājis tos šeit pārlasīt, taču tie ir ārkārtīgi skaidri un precīzi, un tiem iespējams pieiet ar tādu pašu precizitāti. Mēs izsakām Komisijai ārkārtīgi specifisku pieprasījumu noteikt
darbības kursus, lai aizstāvētu un uzlabotu MVU izstrādājumu klātesamību trešo valstu tirgos, jo tieši šie izstrādājumi sastopas ar lielāko daļu grūtību, ka tiem nav aizsardzības.
Komisija var nodrošināt un tai ir jānodrošina labāka līdzekļu koordinācija uz vietas, nekaitējot delikātajām jomām vai neizslēdzot nevienu. Katra valsts, katra eksporta atbalsta organizācija, katra dalībvalsts tirdzniecības pārstāvniecība, nevienu neaizskarot, ES tirdzniecības pārstāvniecības var nostiprināt savu nozīmi trešās valstīs. Nav attaisnojams saziņas trūkums starp zināmiem ārējās tirdzniecības dalībniekiem, kurus pazīs katrs, kurš piedalījies vizītē. Kur vien tas iespējams, mēs nevaram atmest patiesi daudzpusēju pieeju, lai uzlabotu standartizāciju, un nepieciešamību uzlabot PTO sistēmas darbību; tas viss izrādīsies ārkārtīgi noderīgs.
Tādēļ man šķiet, ka mēs visi varam atzinīgi vērtēt šā ziņojuma pieņemšanu, jādomā, ar lielu vairākumu. Es vēlos īpaši pateikties Starptautiskās tirdzniecības komitejas sekretariātam, kurš palīdzēja veidot ziņojumu, un ēnu referentiem dažādās parlamentārās grupās, kuri iesniedza grozījumus un uzlaboja tekstu.
Tas ir starta signāls jaunam politiskam stimulam. Tas nav tikai dokuments, kurš jāapstiprina, jāierāmē un jāpakar pie sienas. Tas ir stratēģijas sākums, kā liecina nosaukums, un stratēģijai vajadzīga virkne pasākumu; šie pasākumi ir jāīsteno, un mums jālūdz Komisijai vēlāk atgriezties Parlamentā un paskaidrot, kā tie ir īstenoti."@lv13
"Señor Presidente, cuando se planteó la Estrategia de Lisboa y todo lo que ello significaba para el crecimiento y la competitividad en Europa, lamentablemente la dimensión del comercio exterior no recibió la atención que merecía como una parte sustancial de una estrategia de competitividad, crecimiento y empleo en el conjunto de la Unión Europea. Hoy, tiempo más tarde, la Comisión Europea ha corregido esta situación, ha rectificado y ha situado claramente el comercio exterior, el acceso a los mercados terceros, como uno de los pilares, uno más, en ese conjunto que tiene que llevar al crecimiento y al bienestar de Europa.
La exportación de bienes y servicios es parte básica de la competitividad de nuestras economías y, por tanto, de aquello que puede generar empleo y riqueza dentro de la Unión Europea. Las dificultades principales para ese acceso, para esa exportación, nacen sobre todo de barreras no arancelarias, no tanto ya de aranceles más o menos reconocidos. La Comisión llevó a cabo en su momento una amplia consulta, con lo que ya demostraba una intención —que compartimos— en el marco de su estrategia más amplia para una Europa global. De hecho, en este informe se retoman buena parte o algunas de las respuestas que recibió en esa consulta y que la Comisión en ese momento decidió no incorporar.
La globalización no es una amenaza exterior frente a la que haya que protegerse; es, o así lo ve este ponente, una inmensa oportunidad para llegar a donde antes no se llegaba y un mercado más amplio es un instrumento para la creación de riqueza, es decir, para la creación de empleo y de bienestar. Cierto, y lo digo especialmente mirando a una parte de esta Cámara, se trata de un acceso al mercado, el que se pide con este informe y que debe ser reforzado, ese
esa estrategia que puede y debe respetar las circunstancias de cada país. El liderazgo europeo en ese comercio sabe respetar, y debe seguir haciéndolo, las legítimas preocupaciones de las economías emergentes.
Pero una de las economías más abiertas del mundo como es la europea no puede dejarse llevar por determinados dogmatismos. La exportación de bienes y servicios no puede tener barreras no justificadas, tampoco las pueden tener los concursos públicos y en estos temas la Comisión puede y debe hacer más. Puede y debe mejorar sus instrumentos en Bruselas, en el ámbito de la Unión Europea, con una mejor coordinación con los órganos de fomento del comercio por parte de los Estados miembros y de las regiones, y con las propias empresas. Hay que dar en éste ámbito, señor Comisario, su pleno sentido a la palabra subsidiariedad. Tiene ahí la Comisión un papel que jugar que nadie puede jugar en su lugar, que a nadie desplaza, pero que a todos enriquece, coordinando lo que otros ya hacen, quizás sin la eficacia que la Comisión puede aportar.
El informe plantea en este sentido una serie de puntos concretos, en algunos casos muy concretos, que la Comisión puede mejorar en el marco de su estrategia de acceso a los mercados. No los voy a leer aquí, pero están muy claros y son muy precisos y podrán ser evaluados también con la misma precisión. Pedimos, además, muy específicamente, que la Comisión defina acciones
para defender y mejorar la presencia de los productos de las pequeñas y medianas empresas en los mercados de terceros países, porque son las que más dificultades pueden tener cuando se encuentran desprotegidas.
La Comisión puede también, y debe, coordinar mejor los recursos sobre el terreno sin herir susceptibilidades, sin echar a nadie. Cada Estado, cada organismo de apoyo a la exportación, cada representación comercial de un Estado miembro, sin molestar a nadie, las delegaciones de la Unión Europea pueden reforzar su papel en esos terceros Estados. La incomunicación entre algunos de los actores del comercio exterior, que conoce cualquiera que haya visitado el terreno, no tiene justificación alguna. Todo ello sin descartar, siempre que así sea posible, un verdadero enfoque multilateral de cara a mejorar la estandarización, la normalización, la exigencia de mejorar los mecanismos en el marco de la Organización Mundial del Comercio; todo ello será útil.
Por tanto, creo que todos nos podemos felicitar por la aprobación de este informe, previsiblemente por amplia mayoría. Quiero agradecer específicamente a la secretaría de la Comisión de Comercio Internacional, que ha colaborado en su redacción, y a los ponentes alternativos de los distintos grupos parlamentarios que han aportado sus enmiendas, han enriquecido este texto.
Empezamos a partir de aquí un impulso político. Este no es un papel para ser aprobado y enmarcarlo en la pared. Esto es el inicio, como dice su propio nombre, de una estrategia y una estrategia exige todo un conjunto de medidas que deberán ser implementadas y sobre las que en su momento pediremos a la Comisión que vuelva a esta Cámara y nos explique cómo las ha llevado a término."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, tijdens de debatten over de strategie van Lissabon en de aanzienlijke betekenis daarvan voor de groei en het concurrentievermogen in Europa, kreeg het onderwerp van de buitenlandse handel jammer genoeg niet de aandacht die het verdiende als belangrijk onderdeel van een strategie voor concurrentievermogen, groei en werkgelegenheid binnen de Europese Unie. We zijn verder gegaan, en de Europese Commissie heeft deze situatie gecorrigeerd. Ze heeft zaken rechtgezet en de buitenlandse handel en de toegang tot buitenlandse markten duidelijk op de kaart gezet als een volgende pijler van de constructie die moet leiden tot groei en welvaart in de Europese Unie.
De export van goederen en diensten vormt een primair bestanddeel van het concurrentievermogen van onze economieën, en is derhalve een belangrijke factor voor de werkgelegenheid en welvaart binnen de Europese Unie. De belangrijkste problemen wat betreft de markttoegang voor exportbedrijven komen met name voort uit non-tarifaire belemmeringen, in plaats van algemeen erkende tarieven. De Commissie heeft al een brede raadpleging gehouden, waarbij ze haar bedoelingen demonstreerde binnen de context van haar bredere strategie voor Europa als wereldspeler, bedoelingen die wij steunen. Dit verslag bevat in wezen een groot aantal tijdens die raadpleging verkregen antwoorden, of in elk geval enkele daarvan, die de Commissie destijds besloot niet op te nemen.
De globalisering is geen bedreiging van buitenaf waartegen we beschermd moeten worden. In mijn optiek biedt ze een enorme mogelijkheid om te bereiken wat we eerder niet konden bereiken, en daarnaast is een grotere markt een manier om welvaart te creëren of, in andere woorden, werkgelegenheid te scheppen en het welzijn van burgers te verbeteren. Het is onmiskenbaar, en hier richt ik mij tot een zekere sectie van dit Huis, dat dit verslag oproept tot markttoegang, markttoegang die moet worden verbeterd, en een strategie die de heersende omstandigheden in elk land kan en moet respecteren. De Europese leiders houden rekening met de legitieme bezorgdheid van de opkomende economieën, en moeten dit blijven doen.
Een van ’s werelds meest open economieën, het Europese model, kan het zich echter niet veroorloven om zich te verliezen in bepaalde dogma’s. De export van goederen en diensten mag niet ondergeschikt worden gemaakt aan onverdedigbare belemmeringen, en dit geldt ook voor overheidsopdrachten. De Commissie kan en moet meer doen op beide gebieden. Ze kan en moet in het kader van de EU haar instrumenten in Brussel verbeteren, door een betere samenwerking met de instanties voor handelspromotie in de lidstaten en regio’s en met de daadwerkelijk betrokken bedrijven. Mijnheer Mandelson, het is in dit verband dat de term subsidiariteit in zijn breedste zin begrepen moet worden. En hier dient de Commissie een rol te spelen die door geen enkele andere instelling kan worden vervuld, een rol waarbij niemand opzij wordt geduwd en die ieder van ons op een hoger plan brengt, als coördinator van het werk dat anderen reeds uitvoeren, wellicht op minder effectieve wijze als de Commissie voor ogen staat.
In het verslag worden daarom een aantal punten uiteengezet, waarvan enkele zeer specifiek, die de Commissie kan verbeteren binnen de context van haar strategie voor markttoegang. Ik ben niet van plan om deze hier voor te lezen, maar ze zijn uiterst helder en nauwkeurig, en wellicht wordt dezelfde nauwkeurigheid betracht bij de bestudering ervan. We doen de Commissie ook het uitzonderlijke verzoek om ad-hocacties te formuleren om de marktpresentie van producten van KMO’s in derde landen te verdedigen en te versterken, aangezien juist deze producten het meest te maken krijgen met problemen indien ze niet beschermd worden.
De Commissie kan en moet ook zorg dragen voor een betere coördinatie van de middelen op het terrein, zonder beledigend te zijn in gevoelige kwesties en zonder partijen uit te sluiten. Iedere staat, elke exportondersteunende instantie, iedere handelsdelegatie van een lidstaat: de handelsdelegaties van de EU kunnen, zonder partijen te beledigen, hun rol in derde landen versterken. Er is geen excuus voor het gebrek aan communicatie tussen bepaalde buitenlandse handelspartijen, die bekend zullen zijn bij allen die een bezoek hebben afgelegd. Noch kunnen we, waar mogelijk, een werkelijk multilaterale benadering links laten liggen met het oog op een verbeterde normalisatie en de behoefte om mechanismen binnen het kader van de WTO te verbeteren; dit alles zal bijzonder nuttig blijken.
Ik ben derhalve van mening dat wij allen de aanneming van dit verslag, vermoedelijk met een grote meerderheid, kunnen toejuichen. Ik wil het secretariaat van de Commissie internationale handel bedanken dat heeft geholpen bij de opstelling van het verslag, en de schaduwrapporteurs binnen de verschillende fracties, die amendementen hebben ingediend en de tekst hebben verbeterd.
Dit markeert het begin van een nieuw politiek elan. Het is niet slechts een vel papier dat moet worden aangenomen, ingelijst en opgehangen aan de muur. Dit is het beginpunt van een strategie, zoals de titel reeds suggereert, en een strategie vereist een hele reeks maatregelen: deze maatregelen moeten worden genomen en we moeten de Commissie op een later tijdstip kunnen verzoeken terug te keren bij het Parlement en ons uitleg te geven over de wijze waarop de maatregelen zijn uitgevoerd."@nl3
"Panie przewodniczący! W trakcie dyskusji nad strategią lizbońską i jej znaczeniem dla wzrostu i konkurencyjności w Europie, kwestia handlu zagranicznego nie została niestety omówiona w sposób, na jaki zasługuje jako istotny element strategii na rzecz konkurencyjności, wzrostu i zatrudnienia w Unii Europejskiej. Teraz zrobiliśmy krok naprzód, a Komisja Europejska naprawiła tę sytuację, uporządkowała problemy i jednoznacznie umiejscowiła handel zagraniczny i dostęp do zagranicznych rynków jako jeszcze jeden filar struktury, która ma za zadanie doprowadzić do wzrostu i dobrobytu w Unii Europejskiej.
Wywóz towarów i usług stanowi podstawowy element konkurencyjności naszych gospodarek, a zatem czynnik decydujący o zatrudnieniu i bogactwie w Unii Europejskiej. Główne problemy związane z dostępem do eksportu wynikają w szczególności z barier pozataryfowych, a nie z ogólnie rozumianych ceł. Komisja już przeprowadziła szerokie konsultacje, pokazując w ten sposób swoje zamiary w kontekście szerszej strategii na rzecz globalnego wymiaru Europy, zamiary, które popieramy. To sprawozdanie rzeczywiście obejmuje dużą część odpowiedzi uzyskanych w procesie konsultacji, jak również część tych, których Komisja na razie nie zdecydowała się uwzględnić.
Globalizacja nie jest zagrożeniem zewnętrznym, przed którym musimy się bronić. Moim zdaniem to olbrzymia szansa osiągnięcia czegoś, co było nieosiągalne wcześniej, a większy rynek jest jedną z możliwości dojścia do bogactwa, inaczej mówiąc - zwiększenia zatrudnienia i poprawy dobrobytu obywateli. Oczywiście tym, do czego wzywa sprawozdanie, i zwracam się tu do części Izby, jest dostęp do rynku, który należy poprawić, strategia, która może i musi uwzględniać warunki panujące w poszczególnych krajach. Europejskie przywództwo w tej dziedzinie uwzględnia uzasadnione obawy wschodzących gospodarek i powinno je uwzględniać również w przyszłości.
Jednakże jedna z najbardziej otwartych gospodarek świata, taka jak model europejski, nie może pozwolić pewnym dogmatom kierować sobą. Eksport towarów i usług, podobnie jak kontrakty publiczne, nie może podlegać nieuzasadnionym barierom, a Komisja może i powinna uczynić więcej w obu tych dziedzinach. Może i powinna ulepszyć swoje instrumenty w Brukseli, w ramach UE, poprzez lepszą koordynację z organami promocji handlu w państwach członkowskich i regionach, oraz przy zaangażowaniu rzeczywistych przedsiębiorstw. Panie komisarzu! To w tym kontekście słowo „pomocniczość” powinno być rozumiane w swoim najszerszym znaczeniu. To w tym aspekcie Komisja ma do odegrania rolę, której nie może przejąć żadna inna instytucja, rolę, która nikogo nie pominie, lecz wzmocni każdego z nas, koordynując zadania wykonywane już przez innych, być może w mniej efektywny sposób, niż mogłaby to robić Komisja.
Zatem sprawozdanie zawiera kilka szczególnych aspektów, kilka z nich faktycznie bardzo szczególnych, które Komisja może poprawić w kontekście swojej strategii dostępu do rynku. Nie zamierzam ich tutaj przytaczać, ale są one absolutnie jasne i precyzyjne i mogą być równie precyzyjnie ocenione. Zwracamy się zatem z nader szczególnym wnioskiem do Komisji o zdefiniowanie kierunków działań
służących obronie i poprawie obecności produktów MŚP na rynkach krajów trzecich, ponieważ to właśnie te produkty napotykają na największe trudności, jeżeli nie są objęte ochroną.
Komisja może i powinna również zapewnić lepszą koordynację zasobów w terenie, bez obrażania czy pomijania kogokolwiek. Każde państwo, każda instytucja promocji handlu, każde przedstawicielstwo handlowe państwa członkowskiego: nie urażając kogokolwiek, przedstawicielstwa handlowe UE mogą wzmocnić swoją rolę w krajach trzecich. Nie może być usprawiedliwienia dla braku komunikacji między poszczególnymi podmiotami w dziedzinie handlu zagranicznego, które zna każdy wyjeżdżający. Nie możemy również, o ile to możliwe, zrezygnować z prawdziwie wielostronnego podejścia, dążąc do poprawy standaryzacji oraz konieczności poprawy mechanizmów w ramach WTO; wszystkie takie działania będą bardzo korzystne.
Z tego względu uważam, że wszyscy powinniśmy z zadowoleniem przyjąć to sprawozdanie, przypuszczalnie znaczną większością głosów. Chciałbym szczególnie podziękować sekretariatowi Komisji Handlu Zagranicznego, który pomógł w przygotowywaniu tego sprawozdania, oraz współsprawozdawcom w różnych grupach parlamentarnych, którzy wnosili poprawki i udoskonalili tekst.
To sygnał początku nowego impulsu politycznego. To nie jest wyłącznie kawałek papieru, który należy przyjąć, oprawić i powiesić na ścianie. To początek strategii, jak sugeruje nazwa, a strategia wymaga szeregu środków: konieczne jest przyjęcie tych środków, a my musimy mieć możliwość zwrócenia się do Komisji o ponowne spotkanie się w późniejszym terminie na forum Parlamentu i wyjaśnienie nam, w jaki sposób zostały one wdrożone."@pl16
"Senhor Presidente, durante os debates sobre a Estratégia de Lisboa e sobre tudo o que significava para o crescimento e a competitividade na Europa, a questão do comércio externo não recebeu, infelizmente, a atenção que merecia como parte substancial de uma estratégia de competitividade, crescimento e emprego no conjunto da União Europeia. Hoje, passado algum tempo, a Comissão Europeia corrigiu esta situação, rectificou as coisas e posicionou claramente o comércio externo, o acesso aos mercados externos, como mais um pilar da estrutura que deve levar ao crescimento e ao bem-estar da União Europeia.
A exportação de bens e serviços é uma componente básica da competitividade das nossas economias, sendo, portanto, um factor de emprego e riqueza na União Europeia. As principais dificuldades ao acesso às exportações decorrem sobretudo de barreiras não pautais, e não tanto de direitos aduaneiros mais ou menos reconhecidos. A Comissão já tinha realizado uma ampla consulta, demostrando assim as suas intenções no quadro da sua estratégia mais ampla para uma Europa global, intenções que partilhamos. De facto, este relatório retoma uma boa parte das respostas recebidas durante essa consulta, ou pelo menos algumas delas, que a Comissão decidiu não incluir nessa altura.
A globalização não é uma ameaça externa face à qual precisamos de nos proteger. Em minha opinião, é uma imensa oportunidade de chegarmos onde antes não era possível chegar, sendo que um mercado mais amplo é um meio de criar riqueza, ou seja, de criar emprego e melhorar o bem-estar dos cidadãos. O que, claramente, se pede neste relatório, e aqui estou a dirigir-me a uma determinada secção desta Assembleia, é acesso ao mercado, um acesso ao mercado que importa reforçar, uma estratégia que pode e deve respeitar as circunstâncias prevalecentes em cada país. A liderança europeia neste domínio respeita as legítimas preocupações das economias emergentes, e deve continuar a fazê-lo.
No entanto, uma das economias mais abertas do mundo como é a europeia não pode deixar-se levar por determinados dogmatismos. A exportação de bens e serviços não pode estar sujeita a barreiras não justificadas, nem tão-pouco os concursos públicos, e a Comissão pode e deve fazer mais nestes domínios. Pode e deve melhorar os seus instrumentos em Bruxelas, no âmbito da UE, através de uma melhor coordenação com os órgãos de fomento do comércio por parte dos Estados-Membros e das regiões, e com as próprias empresas. É neste âmbito, Senhor Comissário, que se deveria dar à palavra "subsidiariedade" o seu pleno sentido. É aqui que a Comissão tem um papel a desempenhar que não pode ser desempenhado por nenhuma outra entidade, um papel que não empurra ninguém para fora do caminho, mas que a todos enriquece, coordenando o trabalho que outros já fazem, talvez sem a eficácia que a Comissão pode exibir.
O relatório apresenta, assim, uma série de pontos concretos, alguns muito concretos mesmo, que a Comissão pode melhorar no quadro da sua estratégia de acesso aos mercados. Não vou lê-los aqui, mas são muito claros e muito precisos e poderão ser avaliados com o mesmo grau de precisão. Pedimos, além disso, muito especificamente, que a Comissão defina acções
para defender e melhorar a presença dos produtos das PME nos mercados de países terceiros, pois são estas que mais dificuldades podem enfrentar quando não beneficiam de protecção.
A Comissão também pode, e deve, coordenar melhor os recursos no terreno sem ferir susceptibilidades e sem excluir ninguém. Cada Estado, cada organismo de apoio à exportação, cada representação comercial de um Estado-Membro: sem prejudicar ninguém, as delegações da UE podem reforçar o seu papel nesses países terceiros. Não há qualquer justificação para a falta de comunicação entre alguns dos intervenientes do comércio externo, que todos aqueles que tiverem visitado o terreno conhecerão. Tão-pouco podemos descartar, sempre que tal seja possível, uma verdadeira abordagem multilateral com vista a melhorar a normalização, nem a necessidade de melhorar os mecanismos no quadro da OMC; tudo isso será extremamente útil.
Creio, portanto, que todos nos podemos felicitar pela aprovação deste relatório, previsivelmente por ampla maioria. Quero agradecer especialmente ao secretariado da Comissão do Comércio Internacional, que colaborou na sua redacção, e aos relatores-sombra dos vários grupos parlamentares que apresentaram alterações, enriquecendo o texto.
Isto assinala o início de um novo impulso político. Não se trata aqui de um papel para ser aprovado, emoldurado e pendurado na parede. Este é o início de uma estratégia, como o próprio nome sugere, e uma estratégia exige todo um conjunto de medidas: estas medidas devem ser implementadas e devemos ter a possibilidade de pedir à Comissão que, na devida altura, venha a este Parlamento explicar como foram levadas a termo."@pt17
"Señor Presidente, cuando se planteó la Estrategia de Lisboa y todo lo que ello significaba para el crecimiento y la competitividad en Europa, lamentablemente la dimensión del comercio exterior no recibió la atención que merecía como una parte sustancial de una estrategia de competitividad, crecimiento y empleo en el conjunto de la Unión Europea. Hoy, tiempo más tarde, la Comisión Europea ha corregido esta situación, ha rectificado y ha situado claramente el comercio exterior, el acceso a los mercados terceros, como uno de los pilares, uno más, en ese conjunto que tiene que llevar al crecimiento y al bienestar de Europa.
La exportación de bienes y servicios es parte básica de la competitividad de nuestras economías y, por tanto, de aquello que puede generar empleo y riqueza dentro de la Unión Europea. Las dificultades principales para ese acceso, para esa exportación, nacen sobre todo de barreras no arancelarias, no tanto ya de aranceles más o menos reconocidos. La Comisión llevó a cabo en su momento una amplia consulta, con lo que ya demostraba una intención —que compartimos— en el marco de su estrategia más amplia para una Europa global. De hecho, en este informe se retoman buena parte o algunas de las respuestas que recibió en esa consulta y que la Comisión en ese momento decidió no incorporar.
La globalización no es una amenaza exterior frente a la que haya que protegerse; es, o así lo ve este ponente, una inmensa oportunidad para llegar a donde antes no se llegaba y un mercado más amplio es un instrumento para la creación de riqueza, es decir, para la creación de empleo y de bienestar. Cierto, y lo digo especialmente mirando a una parte de esta Cámara, se trata de un acceso al mercado, el que se pide con este informe y que debe ser reforzado, ese
esa estrategia que puede y debe respetar las circunstancias de cada país. El liderazgo europeo en ese comercio sabe respetar, y debe seguir haciéndolo, las legítimas preocupaciones de las economías emergentes.
Pero una de las economías más abiertas del mundo como es la europea no puede dejarse llevar por determinados dogmatismos. La exportación de bienes y servicios no puede tener barreras no justificadas, tampoco las pueden tener los concursos públicos y en estos temas la Comisión puede y debe hacer más. Puede y debe mejorar sus instrumentos en Bruselas, en el ámbito de la Unión Europea, con una mejor coordinación con los órganos de fomento del comercio por parte de los Estados miembros y de las regiones, y con las propias empresas. Hay que dar en éste ámbito, señor Comisario, su pleno sentido a la palabra subsidiariedad. Tiene ahí la Comisión un papel que jugar que nadie puede jugar en su lugar, que a nadie desplaza, pero que a todos enriquece, coordinando lo que otros ya hacen, quizás sin la eficacia que la Comisión puede aportar.
El informe plantea en este sentido una serie de puntos concretos, en algunos casos muy concretos, que la Comisión puede mejorar en el marco de su estrategia de acceso a los mercados. No los voy a leer aquí, pero están muy claros y son muy precisos y podrán ser evaluados también con la misma precisión. Pedimos, además, muy específicamente, que la Comisión defina acciones
para defender y mejorar la presencia de los productos de las pequeñas y medianas empresas en los mercados de terceros países, porque son las que más dificultades pueden tener cuando se encuentran desprotegidas.
La Comisión puede también, y debe, coordinar mejor los recursos sobre el terreno sin herir susceptibilidades, sin echar a nadie. Cada Estado, cada organismo de apoyo a la exportación, cada representación comercial de un Estado miembro, sin molestar a nadie, las delegaciones de la Unión Europea pueden reforzar su papel en esos terceros Estados. La incomunicación entre algunos de los actores del comercio exterior, que conoce cualquiera que haya visitado el terreno, no tiene justificación alguna. Todo ello sin descartar, siempre que así sea posible, un verdadero enfoque multilateral de cara a mejorar la estandarización, la normalización, la exigencia de mejorar los mecanismos en el marco de la Organización Mundial del Comercio; todo ello será útil.
Por tanto, creo que todos nos podemos felicitar por la aprobación de este informe, previsiblemente por amplia mayoría. Quiero agradecer específicamente a la secretaría de la Comisión de Comercio Internacional, que ha colaborado en su redacción, y a los ponentes alternativos de los distintos grupos parlamentarios que han aportado sus enmiendas, han enriquecido este texto.
Empezamos a partir de aquí un impulso político. Este no es un papel para ser aprobado y enmarcarlo en la pared. Esto es el inicio, como dice su propio nombre, de una estrategia y una estrategia exige todo un conjunto de medidas que deberán ser implementadas y sobre las que en su momento pediremos a la Comisión que vuelva a esta Cámara y nos explique cómo las ha llevado a término."@ro18
"Vážený pán predsedajúci, počas diskusií o lisabonskej stratégii a o jej celkovom význame pre rast a konkurencieschopnosť v Európe sa žiaľ otázke zahraničného obchodu nevenovala pozornosť, ktorú si ako podstatná časť stratégie pre konkurencieschopnosť, rast a zamestnanosť v rámci EÚ zasluhovala. V súčasnom období sme zaznamenali pokrok, Európska komisia situáciu napravila a urovnala záležitosti. Jasne vymedzila postavenie zahraničného obchodu, prístupu na zahraničné trhy, ako ďalšieho piliera štruktúry, ktorá musí viesť k rastu a blahobytu v Európskej únii.
Vývoz tovaru a služieb je základnou zložkou konkurencieschopnosti našich hospodárstiev, a teda aj činiteľom zamestnanosti a bohatstva v Európskej únii. Najväčšie ťažkosti v súvislosti s možnosťami vývozu sa týkajú viac necolných prekážok než všeobecne uznávaných platieb colného charakteru. Komisia už uskutočnila rozsiahlu konzultáciu, a preukázala tak svoje zámery v kontexte svojej širšej stratégie s názvom Globálna Európa, zámery, ktoré podporujeme aj my. Správa obsahuje množstvo odpovedí na otázky, ktoré boli súčasťou konzultácie, ale rozhodne aj pár odpovedí, ktoré sa Komisia v tom čase rozhodla nezahrnúť.
Globalizácia nepatrí medzi vonkajšie hrozby, pred ktorými sa musíme chrániť. Myslím si, že máme obrovskú príležitosť dosiahnuť to, čo sme v minulosti dosiahnuť nemohli a väčší trh je jedným zo spôsobov nadobudnutia bohatstva, alebo inými slovami, vytvárania pracovných miest a zlepšenia blahobytu občanov. Samozrejme, a teraz hovorím k istej časti tohto Parlamentu, že táto správa žiada o prístup na trh, zvýšený prístup, o stratégiu, ktorá môže a musí rešpektovať okolnosti prevládajúce v každej krajine. Európske vedenie v tejto oblasti rešpektuje oprávnené obavy rozvíjajúcich sa hospodárstiev a je potrebné uznávať ich aj naďalej.
Jedno z najotvorenejších hospodárstiev, akým európsky model je, si však nemôže dovoliť, aby sa nechalo uniesť istou dogmatickosťou. Vývoz tovarov a služieb nemôže podliehať neospravedlniteľným prekážkam ani verejnému obstarávaniu a Komisia má možnosť a musí urobiť v oboch týchto oblastiach viac. Môže a musí zlepšiť svoje nástroje v Bruseli, v rámci EÚ, prostredníctvom lepšej koordinácie s orgánmi na podporu obchodu v členských štátoch a v regiónoch a so zainteresovanými podnikmi. Preto je, pán komisár, potrebné chápať slovo subsidiarita v širšom význame. Preto má Komisia zohrávať úlohu, ktorú nemôže zohrať iný subjekt, úlohu, ktorá nikoho neznevýhodňuje, a ktorá nás všetkých pozdvihuje, koordinovať aktivity, čo už vykonávajú iní, avšak možno menej účinne ako by to mohla robiť Komisia.
Správa tak vytyčuje niekoľko konkrétnych bodov, niektoré z nich sú skutočne veľmi konkrétne, ktoré má Komisia možnosť v rámci svojej stratégie prístupu na trh zdokonaliť. Nemám v úmysle čítať ich tu, sú úplne jasné a presné a je možné posúdiť ich rovnako precízne. Voči Komisii máme aj jednu veľmi konkrétnu žiadosť, ktorá sa týka
definovania opatrení s cieľom chrániť a posilňovať prítomnosť výrobkov malých a stredných podnikov na trhoch tretích krajín, pretože ak nemajú ochranu, najväčším ťažkostiam podliehajú práve uvedené výrobky.
Komisia má tiež možnosť a musí zabezpečiť lepšiu koordináciu prostriedkov priamo na mieste s ohľadom na všetky citlivé otázky a bez vylúčenia kohokoľvek zainteresovaného. Každý štát, každý orgán podpory vývozu, každá obchodná delegácia z členského štátu: obchodné delegácie EÚ majú možnosť posilniť svoju úlohu v tretích krajinách bez toho, aby sa dotkli iných. Nedostatočná komunikácia medzi určitými aktérmi medzinárodného obchodu, ktorých spozná každý, kto ich navštívil, je neospravedlniteľná. Kedykoľvek je to možné, nemôžme odmietnuť skutočný mnohostranný prístup s cieľom zlepšovať štandardizáciu a potrebu zdokonaľovať mechanizmy v rámci WTO, všetky uvedené aktivity sa ukážu ako veľmi užitočné.
Vzhľadom na tieto skutočnosti mám pocit, že všetci môžeme privítať prijatie tejto správy, v prospech ktorej bude pravdepodobne hlasovať veľká väčšina. Rád by som poďakoval najmä sekretariátu Výboru pre medzinárodný obchod, ktorý asistoval pri príprave správy a tieňovým spravodajcom z rozličných parlamentných skupín, ktorí predložili pozmeňujúce a doplňujúce návrhy a skvalitnili jej znenie.
Správa je signálom nového politického impulzu. Nejde len o kus papiera, ktorý je potrebné schváliť, zarámovať a zavesiť na stenu. Je to začiatok stratégie, čo je zrejmé aj z názvu, a pri stratégii je potrebný celý rad opatrení. Je potrebné zaviesť tieto opatrenia a musíme byť schopní v budúcnosti požiadať Komisiu, aby sa znova dostavila do Parlamentu a objasnila nám ako boli opatrenia zavedené."@sk19
"Gospod predsednik, med razpravami o lizbonski strategiji in o vsem, kar je prispevala k rasti in konkurenčnosti v Evropi, vprašanje zunanje trgovine še ni bilo obravnavano z ustrezno pozornostjo, ki si jo zasluži kot bistven del strategije za konkurenčnost, rast in delovna mesta v Evropski uniji. Zdaj smo napredovali in Evropska komisija je razmere izboljšala, spravila stvari v red ter natančno opredelila zunanjo trgovino in dostop do tujih trgov kot drugi steber strukture, ki mora spodbuditi rast in blaginjo v Evropski uniji.
Izvoz blaga in storitev je bistveni element konkurenčnosti našega gospodarstva ter tako tudi dejavnik zaposlovanja in blaginje v Evropski uniji. Izvoz najbolj ogrožajo zlasti netarifne ovire in ne splošno priznane tarife. Komisija je že izvedla obsežno posvetovanje in s tem pokazala svoje namere v okviru širše strategije za globalno Evropo, tj. namere, ki jih podpiramo. To poročilo dejansko zajema veliko odgovorov, prejetih med posvetovanjem, ali vsaj nekatere, za katere se je Komisija odločila, da jih ne bo vključila.
Globalizacija ni zunanja grožnja, pred katero se moramo zaščititi. Po mojem mnenju pomeni veliko priložnost, da dosežemo, kar prej nismo mogli doseči, večji trg pa je en način ustvarjanja bogastva, drugače povedano, ustvarjanja delovnih mest in izboljšanja blaginje državljanov. Določen oddelek tega parlamenta opozarjam, da poročilo očitno poziva k izboljšanju dostopa na trg in k strategiji, ki lahko in mora upoštevati okoliščine posamezne države. Evropsko vodstvo na tem področju upošteva upravičeno zaskrbljenost nastajajočih gospodarstev, s čimer mora nadaljevati.
Eno od najbolj odprtih gospodarstev na svetu, kot je evropski model, si ne sme dovoliti, da bi ga upravljale dogme. Izvoz blaga in storitev ne smejo upravljati neupravičene ovire ali javna naročila, Komisija pa lahko in mora na teh področjih storiti več. Lahko in mora izboljšati svoje instrumente v Bruslju v okviru EU z boljšim usklajevanjem z organi za spodbujanje trgovine v državah članicah in regijah ter z dejansko udeležbo podjetij. Komisar, na tem področju je treba izraz subsidiarnost razumeti v najširšem smislu. Na tem področju mora Komisija opravljati nalogo, ki je ne more opravljati kateri koli drug subjekt, nalogo, ki nikogar ne izključuje in koristi vsakomur od nas ter usklajuje delo, ki ga opravljajo že drugi, vendar morda manj učinkovito kot Komisija.
Vendar poročilo določa število posebnih točk, od katerih so nekatere zelo specifične, ki jih lahko Komisija izboljša v okviru svoje strategije o dostopu na trg. Ne nameravam vseh našteti, vendar so izjemno jasne in natančne ter jih je mogoče oceniti z enako natančnostjo. Prav tako imamo za Komisijo zelo posebno zahtevo, in sicer da določi začasni potek ukrepov za zagotavljanje in izboljšanje razpoložljivosti proizvodov malih in srednje velikih podjetij na trgih tretjih držav, ker so ti proizvodi najbolj težavni, ko niso zaščiteni.
Komisija lahko in mora zagotoviti tudi boljše lokalno usklajevanje sredstev, ne da bi se povečala občutljivost ali bi bil kdo izključen. Vsaka država, vsak organ za izvozno pomoč in vsaka trgovinska delegacija iz držav članice: trgovinske delegacije EU lahko, ne da bi koga užalile, okrepijo svojo vlogo v tretjih državah. Pomanjkanje komunikacije med nekaterimi udeleženci zunanje trgovine ni dopustno, kar vedo vsi prisotni. Prav tako, kadar je mogoče, ne smemo zanemariti pristnega večstranskega pristopa k izboljšanju standardizacije in potrebe po izboljšanju mehanizmov v okviru STO; vse to se bo izkazalo za zelo uporabno.
Zato menim, da lahko vsi glasujemo za sprejetje tega poročila, po možnosti z veliko večino. Zlasti se zahvaljujem sekretariatu odbora za mednarodno trgovino, ki je pomagal pri pripravi poročila, in poročevalcem v senci iz različnih parlamentarnih skupin, ki so predložili predloge sprememb in izboljšali besedilo.
To izraža začetek novega političnega zagona. Ne gre le za dokument, ki ga je treba odobriti, uokviriti in obesiti na steno. To je začetek strategije, na kar napeljuje že ime, strategija pa zahteva niz ukrepov: te ukrepe je treba izvesti, zato moramo pozvati Komisijo, da se pozneje vrne v Parlament in pojasni, kako so bili ti ukrepi izvedeni."@sl20
"Herr talman! Under diskussionerna om Lissabonstrategin och dess betydelse för tillväxten och konkurrenskraften i Europa fick frågan om den externa handeln tyvärr inte den uppmärksamhet den förtjänade, trots dess stora betydelse för konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen inom EU. Vi har nu vidtagit åtgärder, och kommissionen har fått ordning på situationen och rättat till saker och ting och har klart och tydligt gjort den externa handeln och tillträdet till utländska marknader till ytterligare en pelare i den organisation som ska leda till tillväxt och välfärd inom EU.
Exporten av varor och tjänster är en grundläggande förutsättning för konkurrenskraften i våra ekonomier och därmed av betydelse för välståndet och sysselsättningen inom EU. De största exportsvårigheterna hänger framför allt samman med de icke-tariffära handelshindren snarare än de allmänt erkända tarifferna. Kommissionen har redan genomfört ett brett samråd och därmed avgett en avsiktsförklaring i anslutning till den mer övergripande strategin för ett globalt Europa, och vi stöder dessa avsikter. Betänkandet innefattar faktiskt också en stor del, eller i vilket fall några, av de svar vi fick under samrådet och som kommissionen då beslutade att inte ta med.
Globaliseringen är inte ett yttre hot som vi måste skydda oss mot. Den är enligt min uppfattning ett fantastiskt tillfälle att åstadkomma det vi inte kunde åstadkomma tidigare, och en större marknad är ett sätt att skapa välstånd, det vill säga sysselsättning och ett ökat välbefinnande för medborgarna. I betänkandet, och här riktar jag mig till en viss sektion av parlamentet, uppmanas klart och tydligt till marknadstillträde, till att främja marknadstillträdet, och till en strategi som innebär att de förhållanden som råder i de enskilda länderna kan och måste respekteras. Ett europeiskt ledarskap på detta område innebär att tillväxtekonomiernas berättigade oro ska beaktas och även fortsättningsvis måste beaktas.
En av världens mest öppna ekonomier, exempelvis den europeiska modellen, kan emellertid inte låta sig ryckas med av vissa dogmatiska uppfattningar. Varken export av varor och tjänster eller offentlig upphandling får utsättas för omotiverade hinder, och kommissionen både kan och måste göra mer på båda dessa områden. Den kan och måste förbättra sina instrument i Bryssel, inom EU:s ram, genom en bättre samordning med de handelsfrämjande organen i medlemsstaterna och regionerna och med de aktuella företagen. Det är i detta sammanhang som begreppet subsidiaritet i vidaste mening bör uppfattas. Det är här som kommissionen har en uppgift som inte kan övertas av något annat organ, en uppgift som inte innebär att någon knuffas undan utan att var och en av oss hjälps fram. Det innebär att det arbete samordnas som redan utförs av andra som kanske inte är lika effektiva som kommissionen.
I betänkandet framförs alltså ett antal väl definierade åsikter, av vilka en del är synnerligen specifika, som kommissionen kan förbättra inom ramen för sin strategi för marknadstillträde. Jag tänker inte läsa upp dem här, men de är ytterst detaljerade och tydliga och kan bedömas med lika stor tydlighet. Vi framför också en mycket uttrycklig begäran till kommissionen om särskilda åtgärder för att hävda och förstärka små och medelstora företags produktnärvaro på tredjeländernas marknader, eftersom det är dessa produkter som får svårigheter om de inte skyddas.
Kommissionen kan och måste även få till stånd en bättre samordning av de lokala resurserna utan att någon tar illa vid sig eller utestängs. Detta gäller alla stater, alla stödorgan för exportföretag och alla handelsdelegationer från en medlemsstat – EU:s handelsdelegationer kan nämligen utan att trampa någon på tårna förstärka sin närvaro i tredjeländer. Det finns inga ursäkter för att det brister i kommunikationen mellan vissa aktörer på den utländska handelsmarknaden, vilket alla som varit på plats känner till. Vi kan inte heller, när tillfälle bjuds, avhända oss möjligheten att införa en verkligt multilateral strategi som syftar till en förbättrad standardisering och avstå från behovet av att förbättra mekanismerna inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO). Allt detta kommer att visa sig ytterst värdefullt.
Jag anser därför att vi alla kan se positivt på att betänkandet förmodligen kommer att antas med stor majoritet. Jag vill särskilt tacka sekretariatet i utskottet för internationell handel, som var behjälpligt vid utformningen av betänkandet, liksom skuggföredragandena i de olika parlamentsgrupperna, som lade fram ändringsförslag och finslipade texten.
Detta är startsignalen för nya slagkraftiga politiska åtgärder. Det är inte endast ett pappersark som ska godkännas, ramas in och hängas upp på väggen. Detta är, som namnet antyder, inledningen till en strategi, och för en strategi krävs en hel rad åtgärder som måste genomföras, och vi måste vid ett senare tillfälle kunna be kommissionen att komma tillbaka till parlamentet och förklara för oss hur åtgärderna har genomförts."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Ignasi Guardans Cambó,"18,15,21
"Ponente"18,15,21
"ad hoc"18,15,1,19,14,16,13,4,21,17,12,8
"«market access»"18,15,15,21
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples