Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2008-02-18-Speech-1-108"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20080218.22.1-108"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Mr President, Mr Musotto’s report covers two years of efforts to improve the protection of the financial interests of the European Union. A sound system of financial management needs to focus on expenditure and the control and fighting of irregularities, and especially those committed with fraudulent intent.
Value added tax and customs fraud is where the big money is. Sadly, it is an area where cooperation with Member States is often difficult. I will be very brief, and refer to what I will say on the Newton Dunn report, and thank the European Parliament for its ongoing support in underlining the useful role that cooperation at EU level can bring in this area.
My fourth and last comment will be on the revision of the OLAF regulation. The Commission tabled a proposal in this regard in May 2006. I remain convinced that it raises the main important issues relating to the effective functioning of the anti-fraud office, namely the flow of information, procedural rights and the complaints mechanism, the role of the supervisory committee and, more generally, governance and accountability. I very much hope that we can enter into interinstitutional discussions on finding solutions in the very near future and make progress on these important points.
The Musotto report reiterates the desire to group together anti-fraud legislation. From a political viewpoint I fully support this, but technically it will be a challenging task. The Commission will be ready to forward the requested analysis to the European Parliament by May this year.
The report contains many of the same preoccupations as the discharge report, with the protection of financial interests being viewed, of course, as a core element of sound financial management, but the focus is different.
I would like to warmly thank the rapporteur, Mr Musotto, for a very focused report, which concentrates on the main issues and makes many calls on the Commission to strengthen efforts.
Allow me to comment on four of them. Firstly, the role of Member States: the report makes use of the wealth of figures and statistics on irregularities by Member States, and their financial impact. It does not hesitate to point out that some Member States perform better than others. I would stress once again that a high number of irregularities does not necessarily mean a high level of fraud, but it can be a good indicator of effective and thorough controls.
When I presented the Commission report in July, I emphasised the need for Member States to ensure a correct, complete and timely communication of data on irregularities. A good flow of information between the Member States and the Commission is essential for effective recovery and joint action against fraudsters. Many of them are doing this, but for some there is still room for improvement. The Commission, with the support of the European Parliament, will not shy away from reminding them of their responsibility.
I fully agree with the invitation expressed in the report for the Council to take up the annual reports and consider them at ministerial level. The EU’s financial management system is complex, because responsibility is shared with the Member States. The increased focus on the national declarations, placing responsibility for spending with the Member States, should go hand in hand with cooperation over tackling irregularities and fighting fraud.
I very much welcome the report’s focus on systemic and general issues rather than on individual cases, for which, as you know, OLAF is independent in its investigations.
The Commission fully agrees with the European Parliament on the need to analyse in greater depth the structures existing in Member States in charge of combating irregularities, to support them and facilitate cooperation and the exchange of information. This will be taken up in the 2008 report. This year’s Commission report highlights the topics of risk analysis and risk management, exclusion databases and early-warning/whistleblower tools. In addition, the report examines the steps taken by Member States to improve recovery of amounts not collected or wrongly paid, as well as the mechanisms under national law for recovery by offsetting. The report also contains information on amounts recovered and the financial corrections, in particular when a payment has not been made in conformity with Community rules.
The role of organised crime, such as the Mafia, in undermining the EU’s financial interests is a subject close to the heart of the rapporteur. OLAF has contributed to the Organised Crime Threat Assessment (OCTA) produced by Europol. I am happy to report that I have asked both bodies to continue to cooperate on the matter."@en4
|
lpv:translated text |
"Pane předsedající, zpráva pana Musotty zahrnuje dva roky snah o zlepšení ochrany finančních zájmů Evropské unie. Spolehlivý systém finančního řízení se musí zaměřovat na výdaje a kontrolu i na boj proti nesrovnalostem, zejména na jednání spáchané s úmyslem podvodu.
Množství peněz se rovněž ztrácí v podvodech s daní z přidané hodnoty a v celních podvodech. To je však bohužel oblast, kde bývá spolupráce členských států často obtížná. Budu stručný a řeknu totéž, co uvedu ke zprávě Newtona Dunna, a poděkuji Evropskému parlamentu za jeho pokračující podporu při zdůrazňování užitečnosti spolupráce na úrovni EU.
Moje čtvrtá a poslední poznámka se týká revize nařízení o Evropském úřadu pro boj proti podvodům. Komise předložila v této souvislosti návrh v květnu 2006. Jsem stále přesvědčen, že uvádí nejdůležitější otázky, týkající se účinného fungování úřadu pro boj proti podvodům, konkrétně toku informací, procedurálních práv, mechanismu pro podávání stížností, úlohy dozorčího výboru a obecněji správy a odpovědnosti. Doufám, že budeme moci zahájit interinstitucionální rozpravu o tom, jak v co nejbližší budoucnosti nalézt řešení a dosáhnout pokroku v těchto důležitých oblastech.
Musottova zpráva znovu opakuje touhu spojit právní úpravu proti podvodům. Z politického hlediska to plně podporuji, technicky však půjde o velmi náročný úkol. Komise bude připravena předložit požadovanou analýzu Evropskému parlamentu v květnu tohoto roku.
Tato zpráva obsahuje mnohá společná témata jako zprávu o udělení absolutoria, přičemž ochrana finančních zájmů je přirozeně vnímána jako základní prvek spolehlivého finančního řízení, jejich zaměření je však rozdílné.
Rád bych vřele poděkoval zpravodaji, panu Musottovi, za jeho velmi cílevědomou zprávu, v níž se zaměřuje na hlavní otázky a mnohokrát vyzývá Komisi, aby posílila své snahy.
Dovolte, abych se zmínil o čtyřech z nich. Za prvé, úloha členských států: zpráva využívá množství údajů a statistik nesrovnalostí ze strany členských států a jejich finančního dopadu. Neváhá zdůraznit, že některé členské státy mají lepší výsledky než jiné. Rád bych ještě jednou zdůraznil, že vyšší počet nesrovnalostí nemusí nutně znamenat větší výskyt podvodů, může se jednat o dobrý ukazatel účinných a důkladných kontrol.
Když jsem v červenci předkládal zprávu Komisi, zdůrazňoval jsem potřebu, aby členské státy zajistily správné, úplné a včasné sdělování údajů o nesrovnalostech. Řádný tok informací mezi členskými státy a Komisí je nezbytný pro účinné vymáhání a společnou akci proti podvodníkům. Mnohé státy tak činí, některé se však ještě mohou zlepšit. Komise se za podpory Evropského parlamentu nebude zdráhat jim připomínat jejich povinnosti.
Plně se ztotožňuji s výzvou Radě, kterou zpráva obsahuje, aby projednávala výroční zprávy na ministerské úrovni. Systém finančního řízení EU je složitý, protože odpovědnost se dělí mezi členské státy. Zvýšená pozornost soustředěná na vnitrostátní prohlášení, jež přisuzuje odpovědnost za výdaje členským státům, by měla být doprovázena spoluprací při odhalování nesrovnalostí a podvodů.
Vítám skutečnost, že se tato zpráva soustřeďuje na systémové a obecné otázky a nikoli na jednotlivé případy, které jak víte, vyšetřuje nezávisle Evropský úřad pro boj proti podvodům.
Komise se plně ztotožňuje s Evropským parlamentem v otázce potřeby hlubší analýzy stávajících struktur v členských státech, které jsou odpovědné za boj proti nesrovnalostem, jejich podporu a usnadnění jejich spolupráce a výměny informací. Tomu se bude věnovat zpráva za rok 2008. Letošní zpráva Komise zdůrazňuje témata analýzy rizik a řízení rizik, databáze vyloučených projektů a nástroje včasného varování či nahlašování. Zpráva navíc zkoumá opatření přijatá členskými státy na zlepšení vymáhání dlužných částek, které nebyly vybrány nebo byly chybně zaplaceny, stejně jako mechanismy vnitrostátního práva na vymáhání formou kompenzací. Zpráva rovněž obsahuje údaje o vybraných částkách a finančních nápravných prostředcích, zejména v případech, kdy platba nebyla provedena v souladu s předpisy Společenství.
Úloha organizovaného zločinu, jako jsou mafie, v ohrožování finančních zájmů EU je záležitostí, která je zpravodaji velmi blízká. Evropský úřad pro boj proti podvodům přispěl do zprávy o posouzení hrozeb ze strany organizovaného zločinu OCTA (Organised Crime Threat Assessment), kterou vypracoval Europol. S potěšením vám oznamuji, že jsem požádal oba orgány, aby pokračovaly ve spolupráci v těchto otázkách."@cs1
"Hr. formand! Hr. Musottos betænkning omfatter to års bestræbelser på at forbedre beskyttelsen af EU's finansielle interesser. Et sundt system for finansiel forvaltning skal fokusere på udgifter og kontrol og bekæmpelse af uregelmæssigheder, navnlig svigagtige uregelmæssigheder.
De store penge vedrører moms- og toldsvig. Det er desværre et område, hvor samarbejdet med medlemsstaterne ofte er vanskeligt. Jeg vil fatte mig i korthed og henvise til det, jeg vil sige om Newton Dunn-betænkningen, og jeg takker Europa-Parlamentet for dets vedvarende støtte, når det understreger, hvor vigtigt samarbejde på EU-plan er på dette område.
Min fjerde og sidste bemærkning drejer sig om revisionen af OLAF-forordningen. Kommissionen stillede et forslag om dette i maj 2006. Jeg er stadig overbevist om, at det rejser de vigtigste spørgsmål om OLAF's effektive funktion, nemlig informationsstrømmen, processuelle rettigheder og klageinstansen, overvågningsudvalgets rolle og styring og ansvar i almindelighed. Jeg håber stærkt, at vi kan indlede interinstitutionelle drøftelser, så vi om meget kort tid kan finde løsninger og gøre fremskridt på disse vigtige områder.
I Musotto-betænkningen gentages ønsket om at samle lovgivning om bekæmpelse af svig. Set ud fra et politisk synspunkt støtter jeg dette fuldt ud, men teknisk set vil det være en meget vanskelig opgave. Kommissionen kan fremsende den efterlyste analyse til Europa-Parlamentet i maj i år.
Betænkningen indeholder mange af de samme bekymringer som betænkningen om decharge, hvor beskyttelsen af de finansielle interesser naturligvis bliver betragtet som et centralt element i forsvarlig økonomisk forvaltning, men fokus er anderledes.
Jeg takker ordføreren, hr. Musotto, for en meget målrettet betænkning med fokus på de vigtigste spørgsmål, hvor Kommissionen mange gange opfordres til at intensivere bestræbelserne.
Jeg har fire bemærkninger, og den første drejer sig om medlemsstaternes rolle. I betænkningen er der en masse tal og statistikker over medlemsstaternes uregelmæssigheder og disses finansielle virkning. Der tøves ikke med at påpege, at nogle medlemsstater gør det bedre end andre. Jeg vil endnu en gang understrege, at et stort antal uregelmæssigheder ikke nødvendigvis er ensbetydende med en høj grad af svig, men kan være et tegn på effektive og grundige kontroller.
Da jeg forelagde Kommissionens beretning i juli, understregede jeg, at det var nødvendigt, at medlemsstaterne sørgede for korrekt, fuldstændig og rettidig indgivelse af oplysninger om uregelmæssigheder. En god informationsstrøm mellem medlemsstaterne og Kommissionen er afgørende for effektiv inddrivelse og fælles aktion mod bedragere. Mange af medlemsstaterne lever op til dette, men nogle kan stadig gøre forbedringer. Kommissionen vil med Europa-Parlamentets støtte ikke vige tilbage fra at minde dem om deres ansvar.
Jeg er helt enig i opfordringen i betænkningen til, at Rådet drøfter årsberetningerne på ministerplan. EU's system for finansiel forvaltning er komplekst, fordi ansvaret deles med medlemsstaterne. Det øgede fokus på de nationale erklæringer, hvorved ansvaret for udgifterne pålægges medlemsstaterne, bør ledsages af samarbejde om håndtering af uregelmæssigheder og bekæmpelse af svig.
Jeg er meget tilfreds med, at der i betænkningen sættes fokus på systemiske og generelle problemer og ikke på individuelle sager, som OLAF som bekendt kan undersøge uvildigt.
Kommissionen er helt enig med Europa-Parlamentet i nødvendigheden af en mere dybtgående analyse af strukturerne i medlemsstater, der er involveret i bekæmpelsen af uregelmæssigheder, og i nødvendigheden af at støtte dem og fremme samarbejde og udveksling af oplysninger. Det vil komme med i 2008-beretningen. I dette års beretning fra Kommissionen fremhæves spørgsmålene om risikoanalyse og risikostyring, databaser med oplysninger om udelukkelse og varslings-/meddelerordninger. Desuden undersøges de foranstaltninger, som medlemsstaterne har truffet for at forbedre inddrivelsen af beløb, der ikke er blevet indbetalt, eller uberettiget udbetalte beløb samt mekanismerne for inddrivelse ved modregning i national ret. Beretningen indeholder også oplysninger om inddrevne beløb og finansielle korrektioner, navnlig når en udbetaling ikke har fundet sted i overensstemmelse med fællesskabsbestemmelserne.
Den organiserede kriminalitets, f.eks. mafiaens, betydning for undergravelsen af EU's finansielle interesser ligger ordføreren stærkt på sinde. OLAF har bidraget til den vurdering af truslen fra organiseret kriminalitet, som Europol har foretaget. Det glæder mig at meddele, at jeg har bedt de to organer om at fortsætte samarbejdet på dette område."@da2
".
Herr Präsident! Der Bericht von Herrn Musotto umfasst zwei Jahre, in denen man sich um einen verbesserten Schutz der finanziellen Interessen der Europäischen Union bemüht hat. Ein gesundes Haushaltsführungssystem muss die Ausgaben und die Kontrolle und Bekämpfung von Unregelmäßigkeiten im Blick haben, insbesondere solche mit Betrugscharakter.
Bei der Mehrwertsteuer und beim Zoll sind die schwersten Betrugsdelikte zu verzeichnen. Traurigerweise ist dies ein Bereich, in dem die Zusammenarbeit mit den Mitgliedstaaten oft schwierig ist. Ich will mich sehr kurz fassen und mich auf das beziehen, was ich zum Bericht Newton Dunn sagen werde, und möchte dem Europäischen Parlament für dessen unablässige Unterstützung bei der Hervorhebung der nützlichen Rolle einer Zusammenarbeit auf EU-Ebene in diesem Bereich danken.
Mein vierter und letzter Kommentar bezieht sich auf die Überarbeitung der OLAF-Verordnung. Die Kommission hat im Mai 2006 einen diesbezüglichen Vorschlag vorgelegt. Ich bin nach wie vor überzeugt, dass darin die wesentlichsten Aspekte einer effizienten Arbeitsweise des Amts für Betrugsbekämpfung angesprochen werden, nämlich Informationsfluss, Verfahrensrechte und der Beschwerdemechanismus, die Rolle des Überwachungsausschusses und, etwas allgemeiner, Verwaltung und Rechenschaftspflicht. Ich hoffe sehr, dass wir bereits in Kürze interinstitutionelle Diskussionen über Lösungsmöglichkeiten führen können und in diesen wichtigen Fragen vorankommen.
Der Bericht Musotto verleiht dem Wunsch Nachdruck, die Gesetzgebung zur Betrugsbekämpfung zusammenzufassen. Aus politischer Sicht bejahe ich dies voll und ganz, technisch gesehen wird diese Aufgabe jedoch nicht einfach. Die Kommission wird die gewünschte Auswertung bis zum Mai dieses Jahres an das Europäische Parlament weiterleiten.
Der Bericht enthält in weiten Teilen dieselben Anliegen wie der Entlastungsbericht, wobei der Schutz der finanziellen Interessen zwar als Kernelement einer gesunden Haushaltsführung angesehen wird, der Fokus aber ein anderer ist.
Ich möchte dem Berichterstatter, Herrn Musotto, herzlich für diesen sehr straffen Bericht danken, der sich auf die wesentlichen Aspekte konzentriert und die Kommission an mehreren Stellen dazu auffordert, ihre Bemühungen zu verstärken.
Gestatten Sie, dass ich auf vier dieser Punkte näher eingehe. Erstens wäre dies die Rolle der Mitgliedstaaten: Der Bericht bedient sich der großen Menge von Zahlen und Statistiken über Unregelmäßigkeiten in den Mitgliedstaaten und deren finanzielle Auswirkungen. Es wird auch deutlich zum Ausdruck gebracht, dass bestimmte Mitgliedstaaten besser dastehen als andere. Ich möchte nochmals betonen, dass eine große Anzahl von Unregelmäßigkeiten nicht unbedingt mit einem hohen Grad an Betrugsdelikten gleichzusetzen ist, sie kann aber gut als Indikator für effektive und durchgreifende Kontrollen dienen.
Als ich im Juli den Kommissionsbericht vorgelegt habe, habe ich hervorgehoben, wie wichtig es ist, dass die Mitgliedstaaten Informationen über Unregelmäßigkeiten korrekt, vollständig und rechtzeitig mitteilen. Ein guter Informationsfluss zwischen den Mitgliedstaaten und der Kommission ist von grundlegender Bedeutung für eine wirksame Wiedereinziehung und für gemeinsame Maßnahmen gegen Betrüger. In vielen Mitgliedsländern ist dies bereits Realität, aber einige andere haben hier noch Verbesserungsbedarf. Die Kommission, unterstützt durch das Europäische Parlament, wird sich nicht scheuen, diese Länder an ihre Verantwortung zu erinnern.
Ich stimme der in dem Bericht enthaltenen Aufforderung voll und ganz zu, dass der Rat die Jahresberichte auf seine Tagesordnung setzen und auf Ministerebene prüfen soll. Das Haushaltsführungssystem der EU ist komplex, weil die Verantwortung mit den Mitgliedstaaten geteilt wird. Die stärkere Gewichtung der nationalen Erklärungen und die Stärkung der Mitverantwortung der Mitgliedstaaten für die Ausgaben sollten Hand in Hand mit der Zusammenarbeit bei der Bekämpfung von Unregelmäßigkeiten und Betrug gehen.
Ich begrüße es sehr, dass der Bericht sich auf systemimmanente und allgemeine Aspekte konzentriert und nicht so sehr auf Einzelfälle, zu deren unabhängiger Untersuchung OLAF, das Amt für Betrugsbekämpfung, bekanntlich befugt ist.
Die Kommission stimmt mit dem Europäischen Parlament vollkommen darin überein, dass die in Mitgliedstaaten bestehenden Strukturen intensiver analysiert werden müssen, damit Unregelmäßigkeiten bekämpft werden können, dass die Mitgliedstaaten unterstützt und die Kooperation und der Informationsaustausch vereinfacht werden müssen. Dies wird ein Thema des Berichts für 2008 sein. Der diesjährige Bericht der Kommission hebt die Themen Risikoanalyse und Risikomanagement, Datenbanken zur Überprüfung von Ausschlussgründen und Warnmeldungen/Warnmechanismen, die durch interne Informanten ausgelöst werden, hervor. Darüber hinaus untersucht der Bericht die Maßnahmen der Mitgliedstaaten zur Verbesserung der Einziehung der nicht erhobenen oder zu Unrecht gezahlten Beträge sowie die Mechanismen der Einziehung durch Aufrechnung nach einzelstaatlichem Recht. Der Bericht enthält auch Informationen zu eingezogenen Beträgen und den vorgenommenen finanziellen Berichtigungen, insbesondere bei Zahlungen, die nicht im Einklang mit den Regeln der Gemeinschaft getätigt wurden.
Die Rolle der organisierten Kriminalität, z. B. der Mafia, bei der Unterminierung der finanziellen Interessen der EU ist ein Thema, das dem Berichterstatter sehr am Herzen liegt. OLAF hat an der von Europol erstellten OCTA, der Bewertung der Bedrohungslage der EU im Bereich der organisierten Kriminalität, mitgewirkt. Es freut mich sehr, Ihnen mitteilen zu können, dass ich beide Behörden gebeten habe, in dieser Angelegenheit weiter zu kooperieren."@de9
"Κύριε Πρόεδρε, η έκθεση του κ. Musotto καλύπτει προσπάθειες δύο ετών για τη βελτίωση της προστασίας των οικονομικών συμφερόντων της Ευρωπαϊκής Ένωσης. Ένα υγιές σύστημα οικονομικής διαχείρισης οφείλει να εστιάζει στις δαπάνες και στον έλεγχο και την καταπολέμηση των παρατυπιών, ιδιαίτερα όσων διαπράττονται με πρόθεση την απάτη.
Ο φόρος προστιθέμενης αξίας και η τελωνειακή απάτη είναι τα θέματα στα οποία διακυβεύονται μεγάλα ποσά. Δυστυχώς, είναι ένας τομέας όπου η συνεργασία με τα κράτη μέλη είναι συχνά δύσκολη. Θα είμαι πολύ σύντομος και θα αναφερθώ σε όσα έχω να πω για την έκθεση του κ. Newton Dunn. Ευχαριστώ το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο για τη συνεχή υποστήριξή του στην επισήμανση του χρήσιμου ρόλου της συνεργασίας σε επίπεδο ΕΕ σε αυτόν τον τομέα.
Το τέταρτο και τελευταίο μου σχόλιο αφορά την αναθεώρηση του κανονισμού της OLAF. Η Επιτροπή κατέθεσε τον Μάιο του 2006 μια πρόταση σχετικά με το θέμα αυτό. Είμαι πεπεισμένος ότι εγείρει τα βασικά σημαντικά ζητήματα όσον αφορά την αποτελεσματική λειτουργία της υπηρεσίας καταπολέμησης της απάτης, και συγκεκριμένα: τη ροή πληροφοριών, τα δικονομικά δικαιώματα και τον μηχανισμό καταγγελιών, τον ρόλο της επιτροπής εποπτείας και, γενικότερα, τη διακυβέρνηση και τη λογοδοσία. Ευελπιστώ ότι θα προβούμε σε διοργανικές συζητήσεις για την εύρεση λύσεων στο άμεσο μέλλον και ότι θα σημειώσουμε πρόοδο σε αυτά τα σημαντικά σημεία.
Η έκθεση του κ. Musotto επαναλαμβάνει την επιθυμία ενοποίησης της νομοθεσίας για την καταπολέμηση της απάτης. Από πολιτικής άποψης, στηρίζω πλήρως τη θέση αυτή, εντούτοις, από τεχνικής άποψης, θεωρώ ότι θα είναι μια δύσκολη υπόθεση. Η Επιτροπή θα είναι έτοιμη να διαβιβάσει την απαιτούμενη ανάλυση στο Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο μέχρι το Μάιο αυτού του έτους.
Η έκθεση περιέχει πολλές κοινές ανησυχίες με την έκθεση απαλλαγής, και η προστασία των οικονομικών συμφερόντων προσεγγίζεται, ασφαλώς, ως βασικό στοιχείο της χρηστής οικονομικής διαχείρισης· το επίκεντρό της, ωστόσο, είναι διαφορετικό.
Θα ήθελα να ευχαριστήσω θερμά τον εισηγητή, κ. Musotto, για την πολύ εστιασμένη έκθεσή του, η οποία επικεντρώνεται σε βασικά θέματα και απευθύνει πολλές εκκλήσεις στην Επιτροπή προκειμένου να ενισχύσει τις προσπάθειές της.
Επιτρέψτε μου να σχολιάσω τέσσερα θέματα. Πρώτον, τον ρόλο των κρατών μελών: η έκθεση χρησιμοποιεί ένα πλήθος στοιχείων και στατιστικών σχετικά με τις παρατυπίες που σημειώνονται από τα κράτη μέλη και τις δημοσιονομικές επιπτώσεις αυτών. Δεν διστάζει να επισημάνει ότι ορισμένα κράτη μέλη δρουν περισσότερο αποτελεσματικά από άλλα. Θα ήθελα να τονίσω μία ακόμη φορά ότι ο μεγάλος αριθμός παρατυπιών δεν συνεπάγεται αναγκαστικά υψηλό επίπεδο απάτης, μπορεί ωστόσο να αποτελέσει μια αξιόλογη ένδειξη αποτελεσματικών και εκτενών ελέγχων.
Όταν παρουσίασα την έκθεση της Επιτροπής τον Ιούλιο, επεσήμανα ότι είναι ανάγκη τα κράτη μέλη να διασφαλίσουν μια ορθή, ολοκληρωμένη και έγκαιρη ανακοίνωση δεδομένων σχετικά με τις παρατυπίες. Η καλή ροή πληροφοριών ανάμεσα στα κράτη μέλη και την Επιτροπή είναι βασική για την αποτελεσματική ανάκτηση και την από κοινού δράση κατά των απατεώνων. Πολλά κράτη μέλη το εφαρμόζουν, ωστόσο για κάποια άλλα υπάρχει ακόμα περιθώριο βελτίωσης. Η Επιτροπή, με την υποστήριξη του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου, δεν θα διστάσει να υπενθυμίζει στα κράτη μέλη την ευθύνη που τους αναλογεί.
Συμφωνώ απολύτως με την πρόσκληση που εκφράζεται στην έκθεση για να προωθήσει το Συμβούλιο τις ετήσιες εκθέσεις και να τις εξετάσει σε υπουργικό επίπεδο. Το σύστημα οικονομικής διαχείρισης της ΕΕ είναι σύνθετο, διότι η ευθύνη ανήκει από κοινού στα κράτη μέλη. Το επίκεντρο της προσοχής, το οποίο έχει μετατοπιστεί στις εθνικές δηλώσεις
επιρρίπτοντας τις ευθύνες για τις δαπάνες στα κράτη μέλη
θα πρέπει να συμβαδίζει με τη συνεργασία για την αντιμετώπιση των παρατυπιών και την καταπολέμηση της απάτης.
Χαιρετίζω ιδιαιτέρως το γεγονός ότι η έκθεση εστιάζει σε συστημικά και γενικά θέματα και όχι σε μεμονωμένες περιπτώσεις, για τις οποίες
όπως γνωρίζετε
η Ευρωπαϊκή Υπηρεσία Καταπολέμησης της Απάτης (OLAF) διεξάγει ανεξάρτητα έρευνες.
Η Επιτροπή συμφωνεί απόλυτα με το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο όσον αφορά την ανάγκη για μια σε περισσότερο βάθος ανάλυση των υφιστάμενων δομών στα κράτη μέλη, τα οποία είναι αρμόδια για την καταπολέμηση των παρατυπιών, για την υποστήριξη αυτών των κρατών μελών και για τη διευκόλυνση της συνεργασίας και της ανταλλαγής πληροφοριών. Όλα τα παραπάνω θα απασχολήσουν την έκθεση του 2008. Η φετινή έκθεση της Επιτροπής υπογραμμίζει τα εξής θέματα: ανάλυση και διαχείριση κινδύνων, βάσεις δεδομένων αποκλεισμού και εργαλεία έγκαιρης προειδοποίησης και «κρούσης του κώδωνα κινδύνου». Επιπροσθέτως, η έκθεση εξετάζει τα μέτρα που έλαβαν τα κράτη μέλη για τη βελτίωση της ανάκτησης των ποσών που δεν είχαν εισπραχθεί ή που είχαν καταβληθεί εσφαλμένα, καθώς επίσης και τους μηχανισμούς σύμφωνα με την εθνική νομοθεσία κάθε κράτους μέλους για την ανάκτηση ποσών με συμψηφισμό. Η παρούσα έκθεση περιέχει επίσης πληροφορίες σχετικά με τα ανακτηθέντα ποσά και τις οικονομικές διορθώσεις, κυρίως στις περιπτώσεις όπου οι πληρωμές δεν έχουν καταβληθεί σύμφωνα με τους κοινοτικούς κανόνες.
Ο ρόλος του οργανωμένου εγκλήματος, όπως η Μαφία, στην υπονόμευση των οικονομικών συμφερόντων της ΕΕ είναι θέμα που απασχολεί έντονα τον εισηγητή. Η OLAF έχει συνεισφέρει στην αξιολόγηση απειλών όσον αφορά το οργανωμένο έγκλημα (OCTA) που καταρτίζει η Europol. Με χαρά σας αναφέρω ότι ζήτησα και από τα δύο όργανα να συνεχίσουν τη συνεργασία τους σε αυτόν τον τομέα."@el10
"Señor Presidente, el informe del señor Musotto abarca dos años de esfuerzos dirigidos a la mejora de la protección de los intereses financieros de la Unión Europea. Un sistema coherente de gestión financiera se debe centrar en el gasto y el control y la lucha contra las irregularidades, especialmente las que se cometen con la intención de defraudar.
Los fraudes relacionados con el impuesto sobre el valor añadido y las aduanas son los que implican mayores cantidades de dinero. Desgraciadamente, es un área en la que la cooperación entre los Estados miembros suele ser complicada. Seré muy breve y me referiré simplemente a lo que voy a decir sobre el informe Newton Dunn. Doy las gracias al Parlamento Europeo por el apoyo que presta continuamente al destacar lo útil que puede ser la cooperación en el ámbito de la UE en esta área.
Mi cuarta y última observación trata de la revisión del reglamento de la OLAF. La Comisión presentó una propuesta a este respecto en mayo de 2006. Sigo convencido de que en la propuesta se tratan las principales cuestiones relacionadas con el funcionamiento eficaz de la oficina antifraude, a saber, el flujo de información, los derechos de procedimiento y el mecanismo de reclamaciones, la función del comité de supervisión y, de manera más general, la gobernanza y la responsabilidad. Espero que podamos celebrar debates interinstitucionales para encontrar soluciones en el futuro próximo y avanzar en estas importantes cuestiones.
El informe Musotto reitera la voluntad de agrupar la legislación en materia de lucha contra el fraude. Desde el punto de vista político, lo apoyo plenamente aunque sé que supondrá un gran reto técnico. La Comisión podrá transmitir el análisis solicitado al Parlamento en mayo de este año.
En el informe se tratan muchas preocupaciones también contenidas en el informe sobre la aprobación de la gestión, y la protección de los intereses financieros se contempla, por supuesto, como un elemento central de la gestión financiera coherente, aunque la orientación es diferente.
Me gustaría dar las gracias al ponente, señor Musotto, por la buena orientación de su informe, que se centra en las cuestiones principales y, en numerosas ocasiones, solicita a la Comisión que realice más esfuerzos.
Quisiera comentar cuatro cuestiones. En primer lugar, la función de los Estados miembros: en el informe se utilizan muchas cifras y estadísticas sobre las irregularidades de los Estados miembros y sus consecuencias financieras. Se señala sin dudar que algunos Estados miembros actúan mejor que otros. Destacaría, una vez más, que un gran número de irregularidades no implica necesariamente un alto grado de fraude, sino que puede ser un buen indicador de que se llevan a cabo controles eficaces y completos.
Cuando presenté el informe de la Comisión en julio, hice hincapié en la necesidad de que los Estados miembros garantizaran la comunicación correcta, completa y puntual de los datos sobre las irregularidades. Es necesario que exista un buen flujo de información entre los Estados miembros y la Comisión para llevar a cabo de forma eficaz las recuperaciones y las acciones conjuntas contra aquéllos que defraudan. Muchos Estados miembros ya lo hacen, pero otros todavía pueden mejorar. La Comisión, con el apoyo del Parlamento Europeo, no dudará en recordarles su responsabilidad.
Concuerdo plenamente con la solicitud del informe de que el Consejo se ocupe de los informes anuales y los estudie en el ámbito ministerial. El sistema de gestión financiera de la UE es complejo porque se comparte la responsabilidad con los Estados miembros. La mayor importancia concedida a las declaraciones nacionales, mediante la asignación de la responsabilidad de los gastos a los Estados miembros, debería ir acompañada de medidas de cooperación dirigidas a abordar las irregularidades y luchar contra el fraude.
Acojo con mucha satisfacción el hecho de que el informe se centre en cuestiones generales y del sistema más que en casos individuales sobre los cuales, como bien saben, la OLAF lleva a cabo labores de investigación independientes.
La Comisión concuerda plenamente con el Parlamento Europeo en la necesidad de analizar en mayor profundidad las estructuras de los Estados miembros que se ocupan de combatir las irregularidades, prestar apoyo y facilitar la cooperación y el intercambio de información. Se hará así en el informe de 2008. En el informe de la Comisión de este año se destacan las cuestiones del análisis y la gestión de los riesgos, las bases de datos de exclusión y las herramientas de alerta temprana/denuncia. Además, en el informe se estudian las medidas adoptadas por los Estados miembros para mejorar la recuperación de los importes no percibidos o pagados incorrectamente, así como los mecanismos de recuperación mediante compensación establecidos en la ley nacional. El informe también incluye información sobre los importes recuperados y las correcciones financieras, especialmente en los casos en los que el pago no se ha realizado de conformidad con las normas comunitarias.
El menoscabo de los intereses financieros de la UE por parte de la delincuencia organizada, como la mafia, es una cuestión que el ponente aborda de manera muy seria. La OLAF ha contribuido a la realización de la Evaluación de la Amenaza de la Delincuencia Organizada (EADO), elaborada por Europol. Me complace informarles de que he solicitado a ambos órganos que prosigan su colaboración en esta cuestión."@es21
"Härra president, hr Musotto raport hõlmab kaht aastat jõupingutusi parandada Euroopa Liidu finantshuvide kaitset. Usaldusväärne finantsjuhtimise süsteem vajab keskendumist kulutustele, eeskirjade eiramiste kontrollimist ja nende vastu võitlemist, seda eriti niisuguste eiramiste puhul, mis on toime pandud pettuse kavatsusega.
Käibemaksu- ja tollipettused toimuvad seal, kus liigub suur raha. Kahjuks on see valdkond, milles koostöö liikmesriikidega on tihti raske. Teen väga lühidalt ja viitan sellele, mida tahan öelda Newton Dunni raporti kohta, ning tänan Euroopa Parlamenti tema jätkuva toetuse eest, rõhutades kasulikku rolli, mida ELi tasemel koostöö võib selles valdkonnas tuua.
Mu neljas ja viimane kommentaar on OLAFi määruse läbivaatamise kohta. Komisjon esitas selle kohta ettepaneku 2006. aasta mais. Olen endiselt veendunud, et selles tõstatatakse ülimalt tähtsaid küsimusi seoses Euroopa Pettustevastase Ameti tulemusliku funktsioneerimisega, nimelt teabevoog, menetlusõigused ja kaebuste mehhanism, järelevalvekomitee roll ning, üldisemalt, juhtimine ja aruandekohustus. Ma loodan väga, et saame juba lähitulevikus alustada institutsioonidevahelisi läbirääkimisi lahenduste leidmiseks ning teeme nendes olulistes küsimustes edusamme.
Musotto raport kordab soovi kokku koondada pettustevastased õigusaktid. Poliitilisest vaatepunktist toetan seda täielikult, kuid tehniliselt saab see olema raske ülesanne. Komisjon on valmis edastama taotletud analüüsi Euroopa Parlamendile käesoleva aasta maiks.
Raportis on palju tähelepanu pööratud samadele asjadele mis heakskiidu andmise aruandes, pidades muidugi finantshuvide kaitsmist silmas usaldusväärse finantsjuhtimise põhielemendina, ent rõhuasetus on erinev.
Tahaksin raportööri hr Musottot soojalt tänada väga täpse raporti eest, mis keskendub põhiküsimustele ning esitab komisjonile palju nõudeid jõupingutusi tugevdada.
Lubage mul kommenteerida neist nelja. Esiteks liikmesriikide roll: raportis kasutatakse suurt hulka arve ja statistikat liikmesriikide eiramiste ja nende finantstagajärgede kohta. Selles ei kõhelda osutamast, et mõned liikmesriigid tulevad paremini toime kui teised. Rõhutaksin veel kord, et eiramiste suur hulk ei pruugi tingimata tähendada pettuste kõrget esinemissagedust, vaid võib olla heaks näitajaks tõhusast ja põhjalikust kontrollist.
Kui ma komisjonile juulis aruande esitasin, rõhutasin ma vajadust tagada liikmesriikide täpne, täielik ja õigeaegne andmete esitamine eiramiste kohta. Korralik teabevoog liikmesriikide ja komisjoni vahel on olulise tähtsusega vahendite tõhusa tagasinõudmise ja petturite vastaste ühismeetmete puhul. Paljud neist teevadki seda, kuid ikka veel on võimalusi edasiarenduseks. Euroopa Parlamendi toetusel ei kõhkle komisjon liikmesriikidele meelde tuletamast nende kohustusi.
Olen täiesti nõus üleskutsega selles nõukogule esitatavas raportis: koguda aastaaruanded ja neid ministeeriumide tasemel kaaluda. ELi finantsjuhtimise süsteem on keeruline, sest vastutust jagatakse liikmesriikidega. Teravdatud tähelepanu riiklikele avaldustele, mis suunab vastutuse kulutuste eest ka liikmesriikidele, peaks käima käsikäes koostööga eitamiste ärahoidmisel ja pettuse vastu võitlemisel.
Tervitan suuresti raporti rõhuasetust süstemaatilistele ja üldistele küsimustele, mitte üksikjuhtumitele, mille uurimise osas, nagu te teate, OLAF on sõltumatu.
Komisjon nõustub täielikult Euroopa Parlamendiga, et on tarvis sügavamalt analüüsida liikmesriikides kehtivaid eiramiste vastu võitlemise süsteeme, neid toetada ning võimaldada koostööd ja teabevahetust. See küsimus võetakse üles 2008. aasta aruandes. Komisjoni tänavuaastane aruanne valgustab riskianalüüsi ja riskijuhtimise teemasid, välja arvatud andmebaasid ja varajase hoiatamise vahendid. Lisaks uuritakse raportis liikmesriikide astutud samme, et parandada väljamaksmata või alusetult makstud summade tagasimaksmist, samuti siseriiklike seaduste mehhanisme tasakaalustamise kaudu tagasimaksmiseks. Raportis sisalduvad ka andmed tagasimakstud summade ja finantskorrektsioonide kohta, eriti kui väljamakse polnud tehtud kooskõlas ühenduse eeskirjadega.
Organiseeritud kuritegevuse, näiteks maffia osa ELi finantshuvide kahjustamisel on raportöörile südamelähedane teema. OLAF on andnud oma panuse organiseeritud kuritegevuse ohu hindamisse (OCTA), mille koostas Europol. Mul on hea meel teatada, et palusin mõlemat asutust koostööd sel teemal jätkata."@et5
"Arvoisa puhemies, Francesco Musotton mietinnössä käsitellään kahden vuoden pyrkimyksiä parantaa EU:n taloudellisten etujen suojelua. Terveessä taloushallinnon järjestelmässä on keskityttävä menoihin sekä sääntöjenvastaisuuksien ja erityisesti petosten valvomiseen ja torjumiseen.
Taloudellisesti merkittävimpiä petoksia ovat arvonlisävero- ja tullipetokset. Valitettavasti juuri tällä alalla myös jäsenvaltioiden välinen yhteistyö on usein vaikeaa. Puhun asiasta hyvin lyhyesti ja viittaan siihen, mitä sanon myöhemmin Newton Dunnin mietinnöstä, ja kiitän Euroopan parlamenttia jatkuvasta tuesta, jota se on antanut korostaessaan, kuinka paljon EU:ssa tehtävästä yhteistyöstä voi olla hyötyä tällä alalla.
Neljäs ja viimeinen huomioni liittyy petostentorjuntavirastoa koskevaan asetukseen. Komissio esitti asiaa koskevan ehdotuksen toukokuussa 2006. Olen edelleen vakuuttunut siitä, että ehdotuksessa otetaan esiin petostentorjuntaviraston toiminnan tehokkuuteen liittyvät keskeisimmät ja tärkeimmät asiat. Niitä ovat tiedonkulku, menettelyihin liittyvät oikeudet ja valitusmekanismi, valvontakomitean rooli sekä yleisemmin hallinto ja vastuuvelvollisuus. Toivon todella, että voimme käynnistää toimielinten väliset keskustelut aivan lähitulevaisuudessa löytääksemme ratkaisuja ja edistyäksemme näissä tärkeissä asioissa.
Francesco Musotton mietinnössä toistetaan parlamentin haluavan, että OLAFin kaikki tutkintavaltuudet kootaan yhteen asetukseen. Poliittisesta näkökulmasta kannatan ajatusta täysin, mutta muodollisesti tehtävästä tulee haastava. Komissio voi toimittaa Euroopan parlamentille sen pyytämän, asiaa koskevan analyysin tämän vuoden toukokuuhun mennessä.
Mietinnössä esitetään monia samoja huolenaiheita kuin vastuuvapautta koskevassa mietinnössäkin. Taloudellisten etujen suojelemista pidetään tietenkin terveen taloushallinnon keskeisenä osana, mutta asiaa tarkastellaan eri tavalla.
Kiitän lämpimästi esittelijää, Francesco Musottoa hyvin täsmällisestä mietinnöstä, jossa keskitytään tärkeimpiin asioihin ja kehotetaan komissiota tehostamaan toimiaan eri tavoin.
Haluan kommentoida niistä neljää. Ensimmäinen niistä koskee jäsenvaltioiden tehtävää. Mietinnössä esitetään runsaasti lukuja ja tilastotietoja jäsenvaltioiden sääntöjenvastaisuuksista ja niiden taloudellisista vaikutuksista. Siinä todetaan kainostelematta, että jotkin jäsenvaltiot ovat suoriutuneet tehtävästään paremmin kuin toiset. Korostan jälleen, ettei sääntöjenvastaisuuksien suuri määrä viittaa välttämättä petosten suureen määrään, vaan se voi kertoa myös tehokkaasta ja perusteellisesta valvonnasta.
Esitellessäni komission kertomuksen heinäkuussa korostin, että jäsenvaltioiden on pidettävä huolta siitä, että ne tiedottavat sääntöjenvastaisuuksista virheettömästi, kattavasti ja oikea-aikaisesti. Hyvä tiedonkulku jäsenvaltioiden ja komission välillä on hyvin tärkeää tehokkaan takaisinperinnän ja yhteisen petostentorjunnan kannalta. Monet jäsenvaltiot toimivat jo näin, mutta kehittämisen varaakin on vielä. Komissio, jota parlamentti tukee, ei epäröi muistuttaa jäsenvaltioita niiden vastuusta.
Kannatan täysin mietinnössä esitettyä kehotusta ottaa vuosikertomukset neuvoston esityslistalle ja käsitellä niitä ministerien kesken. EU:n taloushallintajärjestelmä on monimutkainen, sillä vastuu jakautuu jäsenvaltioiden kesken. Kansallisiin tarkastuslausumiin kiinnitetään yhä enemmän huomiota, jolloin vastuu menoista siirtyy jäsenvaltioille. Tämän pitäisi kulkea käsi kädessä sen yhteistyön kanssa, jolla pyritään torjumaan sääntöjenvastaisuuksia ja petoksia.
Mielestäni on erittäin hyvä asia, että mietinnössä keskitytään järjestelmää koskeviin ja yleisiin kysymyksiin eikä niinkään yksittäistapauksiin, joista petostentorjuntavirasto tekee riippumattomia tutkimuksia, kuten hyvin tiedätte.
Komissio on täysin samaa mieltä Euroopan parlamentin kanssa siitä, että sääntöjenvastaisuuksien torjumisesta vastaavia jäsenvaltioiden rakenteita on tarkasteltava lähemmin, että niitä on tuettava ja että yhteistyötä ja tietojenvaihtoa on helpotettava. Asiaa käsitellään vuoden 2008 kertomuksessa. Tämän vuoden kertomuksessaan komissio korostaa riskianalyysia ja riskinhallintaa, poissulkemista koskevia tietokantoja sekä varhaisvaroitus- ja ilmiantotyökaluja. Lisäksi kertomuksessa tarkastellaan toimia, joilla jäsenvaltiot parantavat nostamatta jääneiden tai väärin maksettujen summien perintää, sekä kansallisten lakien mukaisia mekanismeja, jotka koskevat takaisinperintää hyvitysten muodossa. Lisäksi kertomus sisältää tietoa takaisin perityistä summista ja rahoitusoikaisuista erityisesti tilanteissa, joissa maksua ei ole suoritettu yhteisön sääntöjen mukaisesti.
Järjestäytyneen rikollisuuden, kuten mafian, haitallinen vaikutus EU:n taloudellisiin etuihin on esittelijälle hyvin tärkeä aihe. Petostentorjuntavirasto on osallistunut Europolin järjestäytyneen rikollisuuden uhka-arvioraportin (OCTA) laatimiseen. Olen iloinen voidessani kertoa teille, että olen pyytänyt kumpaakin elintä jatkamaan asiaa koskevaa yhteistyötään."@fi7
"Monsieur le Président, le rapport de M. Musotto correspond à deux ans d’efforts pour améliorer la protection des intérêts financiers de l’Union européenne. Un système de gestion financière sain doit se concentrer sur les dépenses ainsi que sur le contrôle et la lutte contre les irrégularités, surtout celles qui sont commises dans une intention frauduleuse.
Le gros des montants se retrouve dans les fraudes à la TVA et aux douanes. Malheureusement, c’est un domaine où la coopération avec les États membres est souvent difficile. Je serai très bref et renverrai à ce que je vais dire sur le rapport Newton Dunn, en remerciant le Parlement européen pour son continuel support dans la reconnaissance du rôle utile que peut apporter la coopération au niveau européen en la matière.
Mon quatrième et dernier commentaire portera sur la révision du règlement OLAF. La Commission a soumis une proposition à cet égard en mai 2006. Je reste convaincu que cela soulève les questions les plus importantes sur l’efficacité du fonctionnement du bureau antifraude, et notamment les flux d’informations, les droits de procédure ou les mécanismes de plaintes, le rôle de la commission de contrôle, et plus généralement la gouvernance et la reddition des comptes. J’espère très vivement que nous puissions entrer en discussion interinstitutionnelle pour trouver des solutions dans un futur très proche et progresser sur des points importants.
Le rapport Musotto réitère le souhait de regrouper les législations antifraudes. Si je le soutiens entièrement d’un point de vue politique, ce sera une tâche difficile d’un point de vue technique. La Commission sera prête à transférer l’analyse demandée au Parlement européen en mai de cette année.
Le rapport contient nombre de préoccupations similaires au rapport de décharge, la protection des intérêts financiers étant bien entendu considérée comme un élément clé d’une saine gestion financière, bien que l’accent soit différent.
J’aimerais remercier chaleureusement le rapporteur, M. Musotto, pour son rapport très bien ciblé qui se concentre sur les questions essentielles et fait de nombreux appels à la Commission pour renforcer ces efforts.
Permettez-moi d’en commenter quatre. Et tout d’abord, le rôle des États membres: le rapport exploite une profusion de chiffres et de statistiques sur les irrégularités chez certains États membres, et leur impact financier. Il n’hésite pas à affirmer que certains États membres fonctionnent mieux que d’autres. J’aimerais souligner à nouveau qu’un grand nombre d’irrégularités ne signifie pas nécessairement un niveau élevé de fraude, mais qu’il peut être un bon indicateur de l’efficacité et de la profondeur des contrôles.
Quand j’ai présenté le rapport de la commission en juillet, j’ai souligné la nécessité pour les États membres de s’assurer d’une communication correcte, complète et ponctuelle des données sur les irrégularités. Un bon flux d’informations entre les États membres et la Commission est essentiel pour garantir un recouvrement efficace et des actions conjointes contre les fraudeurs. Ils sont nombreux à le faire, mais pour certains, cela peut être amélioré. La Commission n’hésitera pas à les rappeler à leur responsabilité avec le soutien du Parlement européen.
J’approuve entièrement l’invitation adressée au Conseil dans ce rapport de faire remonter les rapports annuels et les examiner au niveau ministériel. Le système de gestion financière de l’UE est complexe parce que la responsabilité est partagée entre États membres. L’accent sans cesse croissant mis sur les déclarations nationales, organisant le partage des responsabilités des dépenses avec les États membres, doit s’accompagner d’une coopération dans l’approche des irrégularités et la lutte contre la fraude.
Je salue particulièrement l’accent mis par le rapport sur des questions systémiques et générales plutôt que sur des cas individuels pour lesquels, comme vous le savez, l’OLAF a un pouvoir d’investigation indépendant.
La Commission s’accorde entièrement avec le Parlement européen sur le besoin d’analyser plus en profondeur les structures existant dans les États membres, chargées de combattre les irrégularités, de les soutenir, et de faciliter la coopération et l’échange d’informations. Cela sera repris dans le rapport 2008. Le rapport de la Commission de cette année met en exergue les sujets d’analyse et de gestion des risques, des bases de données d’exclusion et des outils d’avertissement précoce et de dénonciation. En outre, le rapport examine les étapes franchies par les États membres pour améliorer le recouvrement des montants non collectés ou mal payés, aussi bien que les mécanismes de recouvrement par compensation en vertu des lois nationales. Le rapport contient également des informations sur les montants recouvrés et les corrections financières, plus particulièrement quand un paiement n’a pas été fait conformément aux règles communautaires.
Le rôle du crime organisé, tel que la mafia, portant préjudice aux intérêts financiers de l’UE, est un sujet très cher au rapporteur. L’OLAF a contribué à l’OCTA (Organised Crime Threat Assessment) produite par Europol. Je suis heureux de vous rapporter que j’ai demandé aux deux instances de poursuivre leur coopération en la matière."@fr8
"Tisztelt Elnök úr! Musotto úr jelentése a Közösségek pénzügyi érdekeinek védelmében két év alatt tett erőfeszítéseket foglalja össze. Egy stabil pénzügyi igazgatás rendszernek a kiadásokra, valamint a szabálytalanságok ellenőrzésére és leküzdésére kell törekednie, különös tekintettel a csalási szándékkal elkövetett szabálytalanságokra.
A nagy pénz a hozzáadottérték-adóval és a vámmal kapcsolatos csalásokban rejlik. Szomorú tény azonban, hogy ez olyan terület, amelyen belül gyakran nehézkes a tagállamokkal történő együttműködés. Rövid leszek és mondanivalómban a Newton-Dunn jelentéssel kapcsolatos megjegyzéseimre fogok utalni és szeretném megköszönni az Európai Parlamentnek folyamatos támogatását annak hangsúlyozásában, hogy milyen haszonnal járhat egy uniós szintű együttműködés ezen a területen.
Negyedik és végső megjegyzésem az OLAF rendelet felülvizsgálatát érinti. A Bizottság ezzel kapcsolatban 2006 májusában benyújtott egy javaslatot. Továbbra is meggyőződésem, hogy a szóban forgó jelentés rávilágít a Csaláselleni Hivatal hatékony működésének kapcsán felmerülő legfontosabb problémákra, nevezetesen az információáramlásra, az eljárási jogokra, a fellebbezési rendszerre, a felügyeleti bizottság szerepére, valamint általánosságban az irányításra és elszámoltathatóságra is. Őszintén remélem, hogy képesek leszünk intézményközi párbeszédeket kezdeményezni a közeljövőben a megoldások felkutatását illetően, és haladást felmutatni ezekkel a fontos problémákkal kapcsolatban.
A Musotto-jelentés megismétli a csalás elleni jogszabályok egy helyre történő csoportosításának vágyát. Politikai szemszögből nézve ezzel teljes mértékben egyetértek, de technikailag kivitelezni ezt nem lesz egyszerű feladat. A Bizottság készen áll majd arra, hogy a kért elemzést ez év májusáig továbbítsa az Európai Parlament felé.
A jelentésben sok olyan aggállyal foglalkoznak, ami a mentesítési jelentésben is előfordul, a középpontban mindkét esetben a pénzügyi érdekek védelme, mint a stabil pénzügyi igazgatási rendszer alapeleme áll, a fókusz azonban eltérő.
Szeretnék köszönetet mondani az előadónak, Musotto úrnak ezért a pontos jelentésért, amely a főbb kérdésekre összpontosít és több ízben is felszólítja a Bizottságot, hogy fokozza erőfeszítéseit.
Négy dolgot szeretnék ezzel kapcsolatban kommentálni; először is a tagállamok szerepéről beszélnék. A jelentés sok, a tagállamok szabálytalanságaival kapcsolatos számról és statisztikáról, valamint ezek pénzügyi hatásairól beszél. Nem habozik rávilágítani arra, hogy egyes tagállamok jobban teljesítenek, mint mások. Szeretném újra hangsúlyozni, hogy a szabálytalanságok nagy száma nem szükségszerűen jelent magas szintű csalást, de pontos mutatóként szolgálhat a hatékony és alapos ellenőrzést illetően.
Amikor júliusban előterjesztettem a Bizottság jelentését, hangsúlyoztam annak szükségességét, hogy a tagállamok biztosítsanak pontos, teljes körű és időszerű adatközlést a szabálytalanságokat illetően. A tagállamok és a Bizottság közötti megfelelő információáramlás elengedhetetlen a hatékony behajtáshoz, valamint a csalók elleni közös fellépéshez. Ez több tagállamnak sikerül is, de van még hova fejlődni. A Bizottság, az Európai Parlament támogatásával, nem fog visszariadni attól, hogy emlékeztesse őket felelősségeikre.
Teljes mértékben egyetértek a jelentés azon felhívásával, hogy a Bizottság foglalkozzon az éves jelentésekkel és minisztériumi szinten mérlegelje azokat. Az EU pénzügyi igazgatási rendszere igen összetett, hiszen a felelősséget a tagállamokkal osztja meg. A nemzeti nyilatkozatokra irányuló fokozott figyelem és a pénzköltés felelősségének tagállamokra történő hárítása kéz a kézben kell, hogy járjon a szabálytalanságok és csalások elleni küzdelemben történő együttműködéssel.
Üdvözlöm azt a tényt, hogy a jelentés inkább a rendszerrel kapcsolatos és általános jellegű kérdésekre összpontosít, mint egyedi esetekre, hiszen mint önök is tudják az OLAF függetlenül hajtja végre vizsgálatait.
A Bizottság teljes mértékben egyetért az Európai Parlamenttel a tekintetben, hogy szükségessé vált a szabálytalanságok felszámolásáért felelős tagállamokban fennálló struktúrák mélyrehatóbb elemzése, annak érdekében, hogy támogatni lehessen őket és meg lehessen könnyíteni az együttműködést és az információcserét. Ezzel a 2008-as jelentés fog foglalkozni. Az idei bizottsági jelentés a kockázatelemzés és kockázatkezelés, a kizárási adatbázisok, valamint a korai előrejelző/belső informátorokon alapuló előrejelző eszközök kérdését taglalja. Ezen felül a jelentés megvizsgálja a tagállamok által a fel nem vett vagy jogtalanul kifizetett összegek behajtásának és a nemzeti jogszabályok szerinti beszámítás útján történő behajtási mechanizmusok fejlesztésére tett lépéseket. A jelentés ezen kívül kitér a behajtott összegekre és a pénzügyi korrekciókra is, különös tekintettel azokra az esetekre, ahol a kifizetés nem felelt meg a közösségi szabályoknak.
A szervezett bűnözés – például a maffia – szerepe az EU pénzügyi érdekeinek aláásásában egy, az előadóhoz igen közel álló témakör. Az OLAF közreműködött egy, az Europol által készített, a szervezett bűnözésre vonatkozó fenyegetésekről szóló értékeléshez (OCTA). Örömmel jelenthetem, hogy mindkét szervet felkértem a témakörben való további együttműködésre."@hu11
". −
Signor Presidente, la relazione dell’onorevole Musotto copre due anni di sforzi tesi al miglioramento della tutela degli interessi finanziari dell’Unione europea. Un solido sistema di gestione finanziaria deve incentrarsi sulle spese e sul controllo e la lotta delle irregolarità, in particolare quelle commesse con intento fraudolento.
Le frodi in materia di IVA e le frodi doganali sono le più importanti. Purtroppo, è un settore in cui la cooperazione con gli Stati membri è spesso difficile. Sarò brevissimo e faccio riferimento a quanto dirò sulla relazione Newton Dunn. Ringrazio quest’Assemblea per il suo attuale sostegno nel sottolineare l’utile ruolo che la cooperazione a livello di UE può svolgere nel settore.
Il mio quarto e ultimo commento riguarda la revisione del regolamento OLAF. La Commissione ha presentato una proposta al riguardo nel maggio 2006. Resto convinto che tocca le questioni più importanti relative all’effettivo funzionamento dell’Ufficio per la lotta antifrode, ovvero il flusso di informazioni, i diritti procedurali e i meccanismi di denuncia, il ruolo del comitato di sorveglianza e, più in generale, la
e la responsabilità. Mi auguro davvero che possiamo avviare discussioni interistituzionali per trovare soluzioni nel prossimo futuro e progredire su questi punti importanti.
La relazione Musotto ribadisce il desiderio di unificare la legislazione antifrode. Io lo sostengo appieno, ma tecnicamente sarà un compito difficile. La Commissione sarà pronta a trasmettere al Parlamento europeo l’analisi richiesta nel maggio di quest’anno.
La relazione contiene numerose preoccupazioni già presenti nella relazione sul discarico, dove la tutela degli interessi finanziari è vista, ovviamente, come un elemento chiave di una solida gestione finanziaria, ma l’attenzione è differente.
Vorrei ringraziare caldamente il relatore, l’onorevole Musotto, per una relazione mirata, incentrata sulle questioni principali e che contiene numerose richieste alla Commissione di rafforzare gli sforzi.
Consentitemi di commentare quattro di queste richieste. In primo luogo, il ruolo degli Stati membri. La relazione ricorre a numerose cifre e statistiche sulle irregolarità degli Stati membri e sul loro impatto finanziario. Non esita a sottolineare che alcuni Stati membri hanno prestazioni migliori di altri. Vorrei sottolineare ancora una volta che l’elevato numero di irregolarità non corrisponde necessariamente a un elevato livello di frode, ma può essere un buon indice di controlli efficaci e approfonditi.
Quando ho presentato la relazione della Commissione in luglio, ho sottolineato l’esigenza che gli Stati membri garantiscano una comunicazione dei dati sulle irregolarità corretta, completa e tempestiva. Un buon flusso di informazioni fra Stati membri e Commissione è essenziale per un effettivo recupero e per un’azione comune contro gli autori di frodi. Molti degli Stati stanno operando in tal senso, ma per alcuni vi è ancora spazio per miglioramenti. La Commissione, con il sostegno del Parlamento europeo, non esiterà a ricordare loro le rispettive responsabilità.
Concordo appieno con l’invito espresso nella relazione che il Consiglio si interessi delle relazioni annuali e le valuti a livello ministeriale. Il sistema di gestione finanziaria dell’UE è complesso, perché la responsabilità è condivisa con gli Stati membri. Il maggiore interesse sulle dichiarazioni nazionali, che attribuisce la responsabilità delle spese agli Stati membri, dovrebbe andare di pari passo con la cooperazione sulla lotta contro le irregolarità e le frodi.
Accolgo molto positivamente l’attenzione della relazione su questioni sistemiche e generali piuttosto che su casi individuali, per i quali, come sapete, l’OLAF gode di indipendenza ai fini delle indagini.
La Commissione concorda appieno con il Parlamento europeo sulla necessità di un’analisi più approfondita delle strutture esistenti negli Stati membri, incaricate di combattere le irregolarità, per sostenerle e facilitare la cooperazione e lo scambio di informazioni. Tale analisi figurerà nella relazione del 2008. La relazione della Commissione di quest’anno sottolinea gli argomenti dell’analisi dei rischi e della gestione dei rischi, le banche dati delle esclusioni e gli strumenti di allarme precoce/segnalazione. Il documento esamina, inoltre, i passi compiuti dagli Stati membri per migliorare il recupero di importi non raccolti o indebitamente pagati, nonché i meccanismi previsti nelle leggi nazionali sul recupero per compensazione. La relazione contiene inoltre informazioni sull’importo recuperato e le correzioni finanziarie, in particolare quando un pagamento non è stato effettuato in conformità delle norme comunitarie.
Il ruolo della criminalità organizzata, come la mafia, nel compromettere gli interessi finanziari dell’UE è un argomento che sta a cuore al relatore. L’OLAF ha contribuito alla valutazione sulla minaccia rappresentata dalla criminalità organizzata (OCTA) prodotta da Europol. Sono lieto di comunicare che ho chiesto a entrambi gli organi di continuare a cooperare in questo ambito."@it12
"Gerb. pirmininke, F. Musotto pranešime nagrinėjami dveji veiklos metai, tobulinant Europos Sąjungos finansinių interesų apsaugą. Finansinio valdymo sistema laikoma gera tada, kai daugiausia dėmesio skiriama išlaidoms ir kovai su pažeidimais, ypač tais, kuriais sąmoningai siekiama sukčiauti, ir jų kontrolės priemonėms.
Pridėtinės vertės mokesčio ir muitinės sukčiavimo apimtys yra didžiulės. Deja, šioje srityje bendradarbiavimas su valstybėmis narėmis dažnai yra sudėtingas. Tai susiję su tuo, ką rengiuosi pasakyti apie B. Newtono Dunno pranešimą. Norėčiau padėkoti Europos Parlamentui už paramą, kurią jis teikia pabrėžiant teigiamą vaidmenį, kurį šioje srityje gali turėti bendradarbiavimas ES lygiu.
Mano ketvirtoji ir paskutinė pastaba yra susijusi su OLAF reglamento peržiūra. 2006 m. gegužės mėnesį Komisija pateikė pasiūlymą šiuo klausimu. Aš ir toliau esu įsitikinęs, kad lieka neišspręsti svarbūs klausimai, susiję su kovos su sukčiavimu tarnybos veiklos veiksmingumu, pavyzdžiui: informacijos srautas, procedūrinės teisės ir skundų mechanizmas, priežiūros komiteto vaidmuo ir apskritai valdymas ir ataskaitos. Aš tikiuosi, kad ieškodami sprendimų artimiausioje ateityje mes galėsime pereiti prie tarpinstitucinių diskusijų ir pasiekti pažangos šiais svarbiais klausimais.
F. Musotto pranešime dar kartą išreiškiamas noras sugrupuoti įstatymus dėl kovos su sukčiavimu. Politiniu požiūriu aš tam visiškai pritariu, tačiau techniniu požiūriu tai – gana sudėtingas uždavinys. Komisija bus pasirengusi prašomą analizę perduoti Europos Parlamentui iki šių metų gegužės mėnesio.
Pranešime, kaip ir biudžeto įvykdymo ataskaitoje, išdėstyta daug susirūpinimą keliančių klausimų, finansinių interesų apsaugą laikant svarbiausia tinkamo finansinio valdymo sudėtine dalimi, tačiau daugiau dėmesio skiriant kitiems jo aspektams.
Norėčiau nuoširdžiai padėkoti pranešėjui F. Musotto už tai, kad jo pranešimas yra labai informatyvus – daug dėmesio jame skiriama pagrindiniams klausimams ir raginama didinti Komisijos pastangas.
Leiskite man trumpai apibūdinti keturis iš jų. Pirmiausia – tai valstybių narių vaidmuo: pranešime pateikiama gausybė skaičių ir statistinių duomenų apie pažeidimus valstybėse narėse ir jų finansinį poveikį. Jame nedvejojama nurodyti, kad vienų valstybių narių rezultatai yra geresni negu kitų. Aš norėčiau dar kartą pabrėžti, kad didelis pažeidimų skaičius nebūtinai reiškia aukštą sukčiavimo lygį, tai gali būti veiksmingų ir visapusiškų kontrolės priemonių rezultatas.
Liepos mėnesį pateikdamas Komisijai pranešimą, aš nurodžiau poreikį, kad valstybės narės laiku užtikrintų teisingą ir galutinį duomenų apie pažeidimus perdavimą. Geras informacijos srautas tarp valstybių narių ir Komisijos itin svarbus veiksmingam lėšų susigrąžinimui ir bendriems veiksmams prieš sukčiautojus. Daugelis valstybių narių tai sėkmingai daro, tačiau kai kurios turėtų toliau tobulinti savo darbą. Komisija, pritariant Europos Parlamentui, nevengs priminti apie šią atsakomybę.
Aš visiškai pritariu pranešime Tarybai pateiktam kvietimui rengti ir svarstyti metines ataskaitas ministerijų lygiu. ES finansinio valdymo sistema yra sudėtinga, nes dalijamasi atsakomybe su valstybėmis narėmis. Didesnis dėmesys nacionalinėms deklaracijoms, atsakomybę už išlaidas perkeliant valstybėms narėms turėtų papildyti bendradarbiavimą kovojant su pažeidimais ir sukčiavimu.
Aš labai džiaugiuosi, kad pranešime daug dėmesio skiriama sisteminiams ir bendriesiems klausimams, o ne atskiriems atvejams, kuriuos, kaip žinote, nepriklausomai tiria OLAF.
Komisija visiškai pritaria Europos Parlamentui dėl poreikio giliau analizuoti valstybių narių struktūras, atsakingas už kovą su pažeidimais, remti jų veiklą ir supaprastinti bendradarbiavimą ir informacijos mainus. Tai bus aptariama 2008 m. pranešime. Šių metų Komisijos pranešime išryškinami rizikos analizės ir rizikos valdymo klausimai, duomenų bazių, kuriomis galima naudotis, ir ankstyvo įspėjimo priemonių klausimai. Be to, pranešime svarstomi valstybių narių veiksmai siekiant geriau susigrąžinti išmokėtas arba neteisingai išmokėtas sumas ir nacionalinių įstatymų mechanizmai, naudojami susigrąžinti lėšas atidėjimų būdu. Pranešime taip pat pateikiama informacija apie susigrąžintas lėšas ir finansines pataisas, ypač kai mokėjimas atliktas nesilaikant Bendrijos taisyklių reikalavimų.
Organizuoto nusikalstamumo, pavyzdžiui, mafijos vaidmuo kenkiant ES finansiniams interesams yra pranešėjui artima tema. OLAF prisidėjo rengiant Organizuoto nusikalstamumo pavojaus vertinimą (OCTA), kurį atliko Europolas. Aš džiaugiuosi galėdamas pranešti, kad abiejų tarnybų aš prašiau ir toliau bendradarbiauti šioje srityje."@lt14
"Priekšsēdētāja kungs!
kunga ziņojums attiecas uz diviem darba gadiem, lai uzlabotu Kopienas finanšu interešu aizsardzību. Pārdomāta finanšu pārvaldības sistēma ir jākoncentrē uz izdevumiem un kontroli, un pārkāpumu, it īpaši krāpnieciskos nolūkos izdarītu pārkāpumu, apkarošanu.
Lielā nauda slēpjas pievienotās vērtības nodoklī un muitas krāpšanā. Diemžēl šajā jomā dalībvalstu sadarbība nereti ir sarežģīta. Es runāšu ļoti īsi un atgādināšu to, ko teicu par
ziņojumu, un es pateicos Eiropas Parlamentam par pašreizējo atbalstu, uzsverot to, cik svarīga nozīme var būt ES līmeņa sadarbībai šajā jomā.
Mans ceturtais un pēdējais komentārs attieksies uz
regulas pārskatu. Komisija iesniedza attiecīgo priekšlikumu 2006. gada maijā. Es joprojām esmu pārliecināts, ka tajā izvirzīti galvenie jautājumi par krāpšanas apkarošanas biroja efektīvu darbību, proti, informācijas plūsma, procesuālās tiesības un sūdzību sistēma, uzraudzības komitejas nozīme un, plašākā nozīmē, pārvaldība un atbildība. Es ļoti ceru, ka mēs vistuvākajā laikā varam sākt iestāžu sarunas par risinājumiem un gūt panākumus šajos svarīgajos jautājumos.
ziņojumā vēlreiz izteikta vēlme apkopot krāpšanas apkarošanas tiesību aktus. No politiskā viedokļa es tam pilnībā piekrītu, taču tehniski tas būs sarežģīts uzdevums. Komisija būs gatava iesniegt Eiropas Parlamentam pieprasīto analīzi šā gada maijā.
Ziņojumā lielā mērā paustas tādas pašas bažas kā ziņojumā par budžeta izpildi, protams, uzskatot finanšu interešu aizsardzību par pareizas finanšu pārvaldības galveno elementu, taču centrs ir atšķirīgs.
Es vēlētos sirsnīgi pateikties referentam
kungam par ļoti koncentrēto ziņojumu, kas pievēršas galvenajām problēmām un daudzreiz aicina Komisiju pielikt lielākas pūles.
Atļaujiet man komentēt četras no tām. Pirmkārt, dalībvalstu loma: ziņojumā izmantoti daudzi skaitļi un statistika par pārkāpumiem dalībvalstīs un to finansiālo ietekmi. Nevilcinoties ir norādīts, ka dažas dalībvalstis strādā labāk nekā citas. Es vēlos vēlreiz uzsvērt, ka liels pārkāpumu skaits ne vienmēr nozīmē augstu krāpšanas līmeni, bet tas var būt labs rādītājs par efektīvu un stingru kontroli.
Kad es jūlijā iepazīstināju ar ziņojumu Komisiju, es uzsvēru, ka dalībvalstīm ir jānodrošina pareiza, pilnīga un savlaicīga datu paziņošana par pārkāpumiem. Laba informācijas plūsma starp dalībvalstīm un Komisiju ir ārkārtīgi svarīga līdzekļu efektīvai atgūšanai un kopējām darbībām pret krāpniekiem. Daudzas dalībvalstis tā rīkojas, bet dažās joprojām vajadzīgi uzlabojumi. Komisija ar Eiropas Parlamenta atbalstu nevairīsies atgādināt tām par pienākumiem.
Es pilnīgi pievienojos ziņojumā paustajam aicinājumam Padomei pieņemt gada ziņojumus un izskatīt tos ministru līmenī. ES finanšu pārvaldības sistēma ir sarežģīta, jo atbildība ir kopēja ar dalībvalstīm. Arvien lielākā koncentrēšanās un valstu paziņojumiem, uzliekot atbildību par iztērēto dalībvalstīm, jāapvieno ar sadarbību pārkāpumu novēršanā un krāpšanas apkarošanu.
Es ļoti atzinīgi vērtēju to, ka ziņojums ir koncentrēts nevis uz atsevišķiem gadījumiem , bet uz sistēmiskiem un vispārējiem jautājumiem, kuros, kā jūs zināt
izmeklēšana ir neatkarīga.
Komisija pilnīgi pievienojas Eiropas Parlamentam attiecībā uz vajadzību padziļināti analizēt dalībvalstu struktūras, kas atbild par pārkāpumu novēršanu, lai tās atbalstītu un atvieglotu sadarbību un informācijas apmaiņu. Tas tiks iekļauts 2008. gada ziņojumā. Šā gada Komisijas ziņojumā aplūkots riska analīzes un riska pārvaldības temats, izslēgšanas datu bāzes un agrīna brīdinājuma/ziņotāja instrumenti. Turklāt ziņojumā izskatīti dalībvalstu veiktie pasākumi neizņemto vai nepareizi izmaksāto summu atgūšanas uzlabošanā un dalībvalstu tiesību aktos noteiktās sistēmas atgūšanai kompensācijas veidā. Ziņojumā iekļauta arī informācija par atgūtajām summām un finanšu korekcijām it īpaši tajos gadījumos, kad maksājums nav veikts saskaņā ar Kopienas noteikumiem.
Organizētās noziedzības, piemēram, mafijas nozīme ES finanšu interešu graušanā ir referenta sirdij tuvs temats.
ir devis ieguldījumu
sagatavotajā organizētās noziedzības draudu novērtējumā (
). Ar prieku varu paziņot, ka esmu lūdzis abas organizācijas turpināt sadarbību šajā lietā."@lv13
"Mr President, Mr Musotto’s report covers two years of efforts to improve the protection of the financial interests of the European Union. A sound system of financial management needs to focus on expenditure and the control and fighting of irregularities, and especially those committed with fraudulent intent.
Value added tax and customs fraud is where the big money is. Sadly, it is an area where cooperation with Member States is often difficult. I will be very brief, and refer to what I will say on the Newton Dunn report, and thank the European Parliament for its ongoing support in underlining the useful role that cooperation at EU level can bring in this area.
My fourth and last comment will be on the revision of the OLAF regulation. The Commission tabled a proposal in this regard in May 2006. I remain convinced that it raises the main important issues relating to the effective functioning of the anti-fraud office, namely the flow of information, procedural rights and the complaints mechanism, the role of the supervisory committee and, more generally, governance and accountability. I very much hope that we can enter into interinstitutional discussions on finding solutions in the very near future and make progress on these important points.
The Musotto report reiterates the desire to group together anti-fraud legislation. From a political viewpoint I fully support this, but technically it will be a challenging task. The Commission will be ready to forward the requested analysis to the European Parliament by May this year.
The report contains many of the same preoccupations as the discharge report, with the protection of financial interests being viewed, of course, as a core element of sound financial management, but the focus is different.
I would like to warmly thank the rapporteur, Mr Musotto, for a very focused report, which concentrates on the main issues and makes many calls on the Commission to strengthen efforts.
Allow me to comment on four of them. Firstly, the role of Member States: the report makes use of the wealth of figures and statistics on irregularities by Member States, and their financial impact. It does not hesitate to point out that some Member States perform better than others. I would stress once again that a high number of irregularities does not necessarily mean a high level of fraud, but it can be a good indicator of effective and thorough controls.
When I presented the Commission report in July, I emphasised the need for Member States to ensure a correct, complete and timely communication of data on irregularities. A good flow of information between the Member States and the Commission is essential for effective recovery and joint action against fraudsters. Many of them are doing this, but for some there is still room for improvement. The Commission, with the support of the European Parliament, will not shy away from reminding them of their responsibility.
I fully agree with the invitation expressed in the report for the Council to take up the annual reports and consider them at ministerial level. The EU’s financial management system is complex, because responsibility is shared with the Member States. The increased focus on the national declarations, placing responsibility for spending with the Member States, should go hand in hand with cooperation over tackling irregularities and fighting fraud.
I very much welcome the report’s focus on systemic and general issues rather than on individual cases, for which, as you know, OLAF is independent in its investigations.
The Commission fully agrees with the European Parliament on the need to analyse in greater depth the structures existing in Member States in charge of combating irregularities, to support them and facilitate cooperation and the exchange of information. This will be taken up in the 2008 report. This year’s Commission report highlights the topics of risk analysis and risk management, exclusion databases and early-warning/whistleblower tools. In addition, the report examines the steps taken by Member States to improve recovery of amounts not collected or wrongly paid, as well as the mechanisms under national law for recovery by offsetting. The report also contains information on amounts recovered and the financial corrections, in particular when a payment has not been made in conformity with Community rules.
The role of organised crime, such as the Mafia, in undermining the EU’s financial interests is a subject close to the heart of the rapporteur. OLAF has contributed to the Organised Crime Threat Assessment (OCTA) produced by Europol. I am happy to report that I have asked both bodies to continue to cooperate on the matter."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, het verslag van de heer Musotto betreft twee jaar van inspanningen om de bescherming van de financiële belangen van de Europese Unie te verbeteren. Een goed systeem voor het financieel beheer dient gericht te zijn op uitgaven en de controle en bestrijding van in het bijzonder frauduleuze onregelmatigheden.
Het grote geld zit in belasting op de toegevoegde waarde en douanefraude. Jammer genoeg is samenwerking met de lidstaten op dat gebied vaak moeilijk. Ik zal het heel kort houden en verwijzen naar wat ik zal zeggen over het verslag-Newton Dunn. Ik dank het Europees Parlement voor zijn voortdurende steun bij het beklemtonen dat samenwerking op EU-niveau op dat gebied zeer nuttig kan zijn.
Mijn vierde en laatste opmerking betreft de herziening van de OLAF-verordening. In mei 2006 heeft de Commissie hiertoe een voorstel voorgelegd. Ik blijf ervan overtuigd dat daarom de belangrijkste punten met betrekking tot de doeltreffende werking van het Bureau voor fraudebestrijding zijn opgenomen, met name de informatiestroom, procedurerechten en het klachtenmechanisme, de rol van het toezichthoudend comité en, meer in het algemeen, bestuur en aansprakelijkheid. Ik hoop echt dat wij zo gauw mogelijk van start kunnen gaan met interinstitutionele debatten over oplossingen en dat wij inzake deze belangrijke pronlemen vooruitgang kunnen boeken.
Het verslag-Musotto herhaalt de wens de wetgeving inzake fraudebestrijding te bundelen. Vanuit politiek oogpunt ondersteun ik dat volledig. Technisch zal het echter een zware taak zijn. Dit jaar in mei zal de Commissie klaar zijn om het Europees Parlement de gevraagde analyse voor te leggen.
Het verslag bevat veel punten van bezorgdheid, zoals het kwijtingsverslag. De bescherming van de financiële belangen wordt uiteraard als een zeer belangrijk element van goed financieel beheer beschouwd, maar de klemtoon ligt anders.
Ik dank de heer Musotto, de rapporteur, voor zijn verslag, dat is toegespitst op de kernvragen en dat de Commissie herhaaldelijk oproept haar inspanningen te versterken.
Ik zal het over vier van die problemen hebben. In de eerste plaats is er de rol van de lidstaten: het verslag maakt gebruik van de veelheid aan cijfers en statistieken over onregelmatigheden door lidstaten en hun financiële gevolgen. Het laat niet na erop te wijzen dat bepaalde lidstaten het beter doen dan andere. Eens te meer beklemtoon ik dat een groot aantal onregelmatigheden niet noodzakelijk op een hoog fraudeniveau wijst, maar ook een goede indicator kan zijn van doeltreffende en grondige controles.
Toen ik in juli het verslag van de Commissie voorstelde, beklemtoonde ik dat de lidstaten een correcte, volledige en tijdige mededeling van gegevens over onregelmatigheden dienen te garanderen. Een goede informatiestroom tussen de lidstaten en de Commissie is voor doeltreffende terugvordering en gezamenlijke actie tegen fraudeurs van wezenlijk belang. Veel lidstaten doen het goed, maar voor sommige kan het nog beter. Met de steun van het Europees Parlement zal de Commissie niet aarzelen hen aan hun verantwoordelijkheid te herinneren.
Ik ben het volledig eens met de uitnodiging in het verslag dat de Raad de jaarverslagen op ministerieel niveau onderzoekt. Het EU-systeem voor financieel beheer is complex, omdat de verantwoordelijkheid met de lidstaten wordt gedeeld. De grotere nadruk op de nationale verklaringen, die de verantwoordelijkheid voor uitgaven bij de lidstaten legt, moet samengaan met samenwerking met het oog op fraudebestrijding en de aanpak van onregelmatigheden.
Ik ben verheugd over de klemtoon die in het verslag op systeem- en algemene kwesties in plaats van op individuele gevallen wordt gelegd. U weet dat OLAF daarvoor bij zijn onderzoek onafhankelijk is.
De Commissie is het geheel met het Europees Parlement eens dat het nodig is de in de lidstaten bestaande structuren voor de bestrijding van onregelmatigheden diepgaander te analyseren, ze te ondersteunen en samenwerking en uitwisseling van informatie mogelijk te maken. Dat zal in het verslag-2008 worden opgenomen. Het verslag van de Commissie van dit jaar legt de nadruk op de onderwerpen risicoanalyse en risicobeheer, databases voor uitsluiting en mechanismen voor vroegtijdige waarschuwing en waarschuwing via interne informanten. Bovendien onderzoekt het verslag de stappen die de lidstaten hebben ondernomen om de terugvordering van niet-opgehaalde of verkeerdelijk uitbetaalde bedragen en de mechanismen in het kader van de nationale wetgeving voor terugvordering door middel van compensatie te verbeteren. Het verslag omvat ook informatie over teruggevorderde bedragen en financiële correcties, in het bijzonder als een betaling niet overeenkomstig de Gemeenschapsregels werd uitgevoerd.
De rol van de georganiseerde misdaad, zoals de maffia, in de ondermijning van de financiële belangen van de EU is een onderwerp dat de heer Musotto nauw aan het hart ligt. OLAF heeft aan de dreigingsevaluatie voor georganiseerde criminaliteit (OCTA) van Europol bijgedragen. Ik ben verheugd te kunnen zeggen dat ik beide organen heb verzocht in deze zaak te blijven samenwerken."@nl3
"Panie przewodniczący! Sprawozdanie pana Musotto obejmuje dwa lata wysiłków mających na celu ochronę interesów finansowych Unii Europejskiej. Rozsądny system zarządzania finansowego musi się skupiać na wydatkach i kontroli i zwalczaniu nieprawidłowości, szczególnie tych powodowych chęcią oszukania.
Naprawdę duże pieniądze znajdują się w podatku VAT i oszustwach celnych. Co przykre, są to obszary, w których współpraca z państwami członkowskimi jest często trudna. Będę mówił krótko i odwołam się do tego, co powiem w sprawie sprawozdania Newtona Dunna i podziękuję Parlamentowi Europejskiemu za ciągłe wsparcie w podkreślaniu pożytku, jaki może w tej kwestii przynieść współpraca na szczeblu UE.
Mój czwarty i ostatni komentarz dotyczy weryfikacji przepisów OLAF. Komisja złożyła już w tej sprawie wniosek w maju 2006 r. Jestem przekonany, że porusza on najważniejszą kwestię związaną z efektywnym funkcjonowaniem urzędu zwalczającego nadużycia finansowe, a konkretnie z przepływem informacji, prawami proceduralnymi i mechanizmem skarg. Mam wielką nadzieję, że możemy w bliskiej przyszłości rozpocząć międzyinstytucjonalną dyskusję na temat rozwiązań i uzyskania w tych ważnych kwestiach postępów.
Sprawozdanie pana Musotto powtarza chęć zebrania razem prawodawstwa zwalczającego nadużycia finansowe. Z politycznego punktu widzenia w pełni to popieram, jednak pod względem technicznym będzie to bardzo ambitne zadanie. W maju Komisja będzie gotowa do przesłania żądanej analizy do Parlamentu Europejskiego.
To sprawozdanie zawiera te same obawy co sprawozdanie z udzielenia absolutorium, a ochrona interesów finansowych jest naturalnie podstawowym elementem rozsądnego zarządzania finansami; jednak nacisk położony jest na zupełnie inne kwestie.
Chciałbym ciepło podziękować sprawozdawcy, panu Musotto, za bardzo udane sprawozdanie, które skoncentrowało się na najważniejszych zagadnieniach i przedstawia wiele apeli do Komisji w sprawie wzmożenia wysiłków.
Pozwolą państwo, że skomentuję cztery z nich. Po pierwsze, rola państw członkowskich: sprawozdanie wykorzystuje całe bogactwo liczb i statystyk dotyczących nieprawidłowości w państwach członkowskich, a także ich wpływu finansowego. Autor nie waha się zwrócić uwagę na fakt, że niektóre państwa członkowskie mają lepsze wyniki niż inne. Chciałbym jeszcze raz podkreślić, że wysoka liczba nieprawidłowości nie oznacza koniecznie wysokiej liczby oszustw, ale może być bardzo dobrym wskaźnikiem efektywnej i dokładnej kontroli.
Kiedy w lipcu przedstawiłem Komisji sprawozdanie, podkreśliłem konieczność, aby państwa członkowskie dostarczały na czas poprawne, pełne informacje na temat nieprawidłowości. Dobry przepływ informacji pomiędzy państwami członkowskimi i Komisją jest konieczny do efektywnego odzyskiwania i wspólnych działań przeciwko oszustom. Wiele z nich już to uzyskało, jednak dla niektórych pozostało wiele rzeczy do poprawienia. Komisja, z poparciem Parlamentu Europejskiego, nie będzie unikała przypominania im o ich obowiązkach.
W pełni zgadzam się że propozycją przedstawioną w sprawozdaniu Rady, zgodnie z którą mamy rozważyć roczne sprawozdania na szczeblu ministerialnym. System zarządzania finansami Unii Europejskiej jest złożony, ponieważ odpowiedzialność jest dzielona z państwami członkowskimi. Wzmożony nacisk na krajowe oświadczenia, który składa odpowiedzialność za wydatki na państwa członkowskie, powinien iść ręka w rękę ze współpracą w zakresie stawiania czoła nieprawidłowościom i zwalczaniu oszustw.
Przyjmuję także z zadowoleniem fakt, że w sprawozdaniu najwięcej uwagi poświęcono sprawom systemowym i bardziej ogólnym raczej niż poszczególnym przypadkom, dla których, jak wiadomo, OLAF jest niezawisły w swoich śledztwach.
Komisja w pełni zgadza się z Parlamentem Europejskim w kwestii konieczności głębszej analizy struktur obecnych w państwach członkowskich, które są odpowiedzialne za zwalczenie nieprawidłowość, w kwestii konieczności wspierania ich i poprawy współpracy i wymiany informacji. Sprawa ta zostanie poruszona w sprawozdaniu za 2008 r. Tegoroczne sprawozdanie Komisji podkreśla zagadnienia analizy ryzyka i minimalizacji ryzyka, bazy danych dotyczących wykluczenia i narzędzi systemu wczesnego ostrzegania/demaskowania. Ponadto sprawozdanie rozpatruje kroki podjęte przez państwa członkowskie w celu poprawy odzyskiwania pozyskanych lub wypłaconych w nieprawidłowy sposób, a także poprawy zawartych w ustawodawstwie krajowym mechanizmów odzyskiwania poprzez rekompensatę. Sprawozdanie zawiera także informacje dotyczące odzyskanych sum i poprawek finansowych, w szczególności kiedy wypłata nie była przeprowadzona zgodnie z zasadami Wspólnoty.
Znaczenie przestępczości zorganizowanej, takiej jak mafia, w osłabianiu interesów finansowych UE, jest tematem bardzo bliskim sercu sprawozdawcy. OLAF przyczynił się do sporządzenia przez Europol oceny zagrożenia przestępczością zorganizowaną (OCTA). Jestem szczęśliwy mogąc poinformować, że poprosiłem obie strony o dalszą współpracę w tej sprawie."@pl16
"Senhor Presidente, o relatório do senhor deputado Musotto cobre dois anos de esforços para melhorar a protecção dos interesses financeiros da União Europeia. Um bom sistema de gestão financeira deve centrar-se nas despesas e em controlar e combater as irregularidades, especialmente, as que são cometidas com intenções fraudulentas.
A fraude no domínio do imposto sobre o valor acrescentado e a fraude aduaneira são as que representam o maior prejuízo financeiro. Infelizmente, trata-se de uma área em que a cooperação com os Estados-Membros é muitas vezes difícil. Vou ser muito breve e referir o que direi sobre o relatório Newton Dunn, e vou agradecer ao Parlamento Europeu o seu apoio constante em termos de destacar o papel útil que a cooperação a nível da UE pode desempenhar neste domínio.
A minha quarta e última observação relaciona-se com a revisão do regulamento do OLAF. A Comissão apresentou uma proposta sobre este assunto em Maio de 2006. Continuo a pensar que a referida proposta refere as principais questões relacionadas com o funcionamento eficaz do Organismo Europeu de Luta Antifraude, nomeadamente, o fluxo de informação, os direitos processuais e o mecanismo de apreciação de queixas, o papel do comité de supervisão e outras questões de carácter mais geral, como a governação e o dever de responsabilidade. Espero que possamos encetar conversações interinstitucionais com vista a encontrar soluções num futuro muito próximo e fazer progressos sobre estes importantes assuntos.
O relatório Musotto reitera o desejo de integrar a legislação em matéria de luta antifraude num único documento. De um ponto de vista político, apoio inteiramente esta ideia, mas, tecnicamente, será uma tarefa difícil. A Comissão estará pronta para apresentar ao Parlamento Europeu a análise solicitada em Maio deste ano.
O relatório refere muitas das mesmas preocupações do que o relatório sobre a quitação, sendo a protecção dos interesses financeiros vista, evidentemente, como um elemento fulcral da boa gestão financeira, mas adopta uma sua óptica diferente.
Gostaria de agradecer sinceramente ao relator, senhor deputado Musotto, um relatório muito preciso, que se concentra nas questões principais e contém muitos apelos dirigidos à Comissão para que intensifique os seus esforços.
Gostaria de falar sobre quatro dessas questões. Em primeiro lugar, o papel dos Estados-Membros: o relatório utiliza uma quantidade de números e estatísticas sobre irregularidades cometidas pelos Estados-Membros e sobre o seu impacto financeiro. Não hesita em afirmar que alguns Estados-Membros apresentam um melhor desempenho do que outros. Volto a frisar que um número elevado de irregularidades não significa, necessariamente, um nível elevado de fraudes, podendo ser um bom indicador da utilização de controlos eficazes e minuciosos.
Quando apresentei o relatório da Comissão em Julho, realcei a necessidade de os Estados-Membros assegurarem uma comunicação correcta, completa e atempada de dados sobre as irregularidades detectadas. É essencial que haja um bom intercâmbio de informação entre os Estados-Membros e a Comissão para permitir uma recuperação eficaz e uma acção conjunta contra os autores de fraudes. Esse bom intercâmbio existe em relação a muitos Estados-Membros, mas, no caso de alguns, continua a haver margem para melhoramentos. A Comissão, com o apoio do Parlamento Europeu, não se furtará a recordar-lhes as suas responsabilidades.
Concordo inteiramente com o convite que o relatório dirige ao Conselho no sentido de este incluir os relatórios anuais na sua ordem de trabalhos e de os examinar a nível ministerial. O sistema de gestão financeira da UE é complexo, porque as responsabilidades são partilhadas com os Estados-Membros. A importância crescente atribuída às declarações anuais, fazendo recair sobre os Estados-Membros a responsabilidade pelos gastos efectuados, não pode ser dissociada da cooperação ao nível do combate às irregularidades e à fraude.
Congratulo-me sinceramente pelo facto de o relatório se ocupar de questões sistémicas e gerais e não de casos individuais, que, como sabem, são investigados de forma independente pelo OLAF.
A Comissão concorda inteiramente com o Parlamento Europeu quanto à necessidade de analisar mais aprofundadamente as estruturas existentes nos Estados-Membros responsáveis por combater irregularidades, tendo em vista a prestação de apoio a essas estruturas e a fim de facilitar a cooperação e a troca de informação. Este assunto será examinado no relatório de 2008. O relatório da Comissão para este ano dá destaque aos tópicos da análise e gestão de riscos, bases de dados de exclusão e ferramentas de alerta rápido ou relacionadas com informadores. Alem disso, o relatório examina as medidas tomadas pelos Estados-Membros a fim de melhorar a recuperação de montantes não cobrados ou indevidamente pagos, bem como os mecanismos previstos nas legislações nacionais para a recuperação por compensação. O relatório contém igualmente informação sobre montantes recuperados e correcções financeiras, especialmente nos casos em que os pagamentos não foram efectuados em conformidade com as normas comunitárias.
O papel da criminalidade organizada - de organizações como a Máfia, por exemplo - e a forma como ela prejudica os interesses financeiros da UE são um tema de particular interesse para o relator. O OLAF tem contribuído para a Avaliação da Ameaça da Criminalidade Organizada (OCTA), efectuada pela Europol. Tenho o prazer de informar que pedi a ambos estes organismos para continuarem a cooperar entre si neste domínio."@pt17
"Mr President, Mr Musotto’s report covers two years of efforts to improve the protection of the financial interests of the European Union. A sound system of financial management needs to focus on expenditure and the control and fighting of irregularities, and especially those committed with fraudulent intent.
Value added tax and customs fraud is where the big money is. Sadly, it is an area where cooperation with Member States is often difficult. I will be very brief, and refer to what I will say on the Newton Dunn report, and thank the European Parliament for its ongoing support in underlining the useful role that cooperation at EU level can bring in this area.
My fourth and last comment will be on the revision of the OLAF regulation. The Commission tabled a proposal in this regard in May 2006. I remain convinced that it raises the main important issues relating to the effective functioning of the anti-fraud office, namely the flow of information, procedural rights and the complaints mechanism, the role of the supervisory committee and, more generally, governance and accountability. I very much hope that we can enter into interinstitutional discussions on finding solutions in the very near future and make progress on these important points.
The Musotto report reiterates the desire to group together anti-fraud legislation. From a political viewpoint I fully support this, but technically it will be a challenging task. The Commission will be ready to forward the requested analysis to the European Parliament by May this year.
The report contains many of the same preoccupations as the discharge report, with the protection of financial interests being viewed, of course, as a core element of sound financial management, but the focus is different.
I would like to warmly thank the rapporteur, Mr Musotto, for a very focused report, which concentrates on the main issues and makes many calls on the Commission to strengthen efforts.
Allow me to comment on four of them. Firstly, the role of Member States: the report makes use of the wealth of figures and statistics on irregularities by Member States, and their financial impact. It does not hesitate to point out that some Member States perform better than others. I would stress once again that a high number of irregularities does not necessarily mean a high level of fraud, but it can be a good indicator of effective and thorough controls.
When I presented the Commission report in July, I emphasised the need for Member States to ensure a correct, complete and timely communication of data on irregularities. A good flow of information between the Member States and the Commission is essential for effective recovery and joint action against fraudsters. Many of them are doing this, but for some there is still room for improvement. The Commission, with the support of the European Parliament, will not shy away from reminding them of their responsibility.
I fully agree with the invitation expressed in the report for the Council to take up the annual reports and consider them at ministerial level. The EU’s financial management system is complex, because responsibility is shared with the Member States. The increased focus on the national declarations, placing responsibility for spending with the Member States, should go hand in hand with cooperation over tackling irregularities and fighting fraud.
I very much welcome the report’s focus on systemic and general issues rather than on individual cases, for which, as you know, OLAF is independent in its investigations.
The Commission fully agrees with the European Parliament on the need to analyse in greater depth the structures existing in Member States in charge of combating irregularities, to support them and facilitate cooperation and the exchange of information. This will be taken up in the 2008 report. This year’s Commission report highlights the topics of risk analysis and risk management, exclusion databases and early-warning/whistleblower tools. In addition, the report examines the steps taken by Member States to improve recovery of amounts not collected or wrongly paid, as well as the mechanisms under national law for recovery by offsetting. The report also contains information on amounts recovered and the financial corrections, in particular when a payment has not been made in conformity with Community rules.
The role of organised crime, such as the Mafia, in undermining the EU’s financial interests is a subject close to the heart of the rapporteur. OLAF has contributed to the Organised Crime Threat Assessment (OCTA) produced by Europol. I am happy to report that I have asked both bodies to continue to cooperate on the matter."@ro18
".
Vážený pán predsedajúci, správa pána Musotta zahŕňa dvojročné snahy o zlepšenie ochrany finančných záujmov Európskej únie. Zdravý systém finančného riadenia sa má zameriavať na výdavky, kontrolu a boj proti nezrovnalostiam, zvlášť tým, ktoré sú spáchané s podvodným úmyslom.
Daň z pridanej hodnoty a colné podvody sú oblasti, kde sa jedná o veľké peniaze. Bohužiaľ je to oblasť, kde je spolupráca s členskými štátmi často zložitá. Budem veľmi stručný a odvolám sa na to, čo poviem o správe Newtona Dunna a poďakujem Európskemu parlamentu za jeho súčasnú podporu pri zdôrazňovaní užitočnosti, ktorú môže priniesť spolupráca v tejto oblasti na úrovni EÚ.
Moja štvrtá a posledná poznámka bude o zmene pravidiel OLAF-u. Komisia v tejto súvislosti predložila návrh v máji 2006. Som presvedčený, že otvára hlavné dôležité otázky týkajúce sa efektívneho fungovania úradu pre boj proti podvodom, a to menovite tok informácií, procesné práva a mechanizmus sťažností, úloha dozorného výboru a všeobecnejšie riadenie a zodpovednosť. Veľmi dúfam, že vo veľmi blízkej budúcnosti môžeme zahájiť medziinštitucionálnu diskusiu o hľadaní riešení a pokročiť v týchto dôležitých bodoch.
Správa pána Musotta znovu pripomína túžbu po zoskupení právnych predpisov proti podvodom. Z politického hľadiska to plne podporujem, ale technicky to bude neľahká úloha. Komisia bude pripravená postúpiť požadovanú analýzu Európskemu parlamentu do mája tohto roku.
Správa obsahuje mnoho rovnakých obáv ako správa o absolutóriu, pričom ochrana finančných záujmov je samozrejme vnímaná ako kľúčový prvok zdravého finančného riadenia, ale zameranie je iné.
Rád by som srdečne poďakoval spravodajcovi, pánovi Musottovi za veľmi cielenú správu, ktorá sa zameriava na hlavné otázky a viackrát vyzýva Komisiu na zvýšenie úsilia.
Dovoľte mi vyjadriť sa k štyrom z nich. Po prvé, úloha členských štátov: Správa využíva množstvo údajov a štatistík o nezrovnalostiach v členských štátoch a ich finančnom dopade. Neváha poukázať, že niektoré členské štáty pracujú lepšie ako iné. Ešte raz by som zdôraznil, že vysoký počet nezrovnalostí neznamená nevyhnutne vysokú úroveň podvodov, ale môže byť dobrým ukazovateľom účinnej a dôkladnej kontroly.
Keď som v júli predstavil správu Komisie, zdôraznil som potrebu, aby členské štáty zabezpečili správne, úplné a včasné oznamovanie údajov o nezrovnalostiach. Dobrý tok informácií medzi členskými štátmi a Komisiou je nevyhnutný pre účinné vymáhanie a jednotný postup proti podvodníkom. Mnohé z nich to robia, ale u niektorých existuje stále priestor na zlepšenie. Komisia s podporou Európskeho parlamentu sa nebude vyhýbať pripomínaniu ich zodpovedností.
Plne súhlasím s výzvou vyjadrenou v správe, aby sa Rada venovala výročným správam a posudzovala ich na ministerskej úrovni. Systém finančného riadenia EÚ je komplexný, pretože zodpovednosť je zdieľaná s členskými štátmi. Zvýšené zameranie na národné vyhlásenia, ktoré presúva zodpovednosť za výdavky na členské štáty, by malo ísť ruka v ruke so spoluprácou pri riešení nezrovnalostí a bojom proti podvodom.
Veľmi vítam zameranie správy na systémové a všeobecné otázky a nie na individuálne prípady, pri ktorých, ako viete, je OLAF nezávislý vo svojom vyšetrovaní.
Komisia plne súhlasí s Európskym parlamentom, že je potrebné hlbšie analyzovať štruktúry existujúce v členských štátoch zodpovedné za boj proti nezrovnalostiam, podporovať ich a uľahčiť spoluprácu a výmenu informácií. Týmto sa bude zaoberať správa v roku 2008. Tohtoročná správa Komisie zdôrazňuje témy analýzy a riadenia rizík, databázy vylúčených a nástrojov včasného varovania. Navyše správa skúma kroky členských štátov na zlepšenie vymáhania dlžných alebo nesprávne vyplatených súm, ako aj mechanizmy národného práva na vymáhanie prostredníctvom zápočtov. Správa tiež obsahuje informácie o vrátených sumách a finančných opravách, zvlášť keď platby neboli uskutočnené v súlade s predpismi Spoločenstva.
Úloha organizovaného zločinu, ako je mafia, v podkopávaní finančných záujmov EÚ, je srdcovou záležitosťou spravodajcu. OLAF prispel k hodnoteniu hrozieb organizovaného zločinu (OCTA), ktoré vytvoril Europol. Som šťastný, že môžem oznámiť, že som požiadal obidva orgány, aby pokračovali v spolupráci v tejto veci."@sk19
"Gospod predsednik, poročilo gospoda Musottoja pokriva dve leti prizadevanj za izboljšanje zaščite finančnih interesov Evropske unije. Dober sistem finančnega upravljanja mora biti osredotočen na izdatke ter nadzor nad nepravilnostmi in njihovo premagovanje, zlasti tistih, ki so storjene z namenom goljufije.
Največ denarja je na področju carinskih goljufij in goljufij, povezanih z davkom na dodano vrednost. Na žalost je sodelovanje z državami članicami na tem področju pogosto težavno. Zelo kratek bom in se bom navezal na to, kar bom povedal o poročilu gospoda Newton Dunna, ter se zahvalil Evropskemu parlamentu za stalno podporo pri izpostavljanju koristne vloge, ki jo lahko ima na tem področju sodelovanje na ravni EU.
Moja četrta in zadnja pripomba se nanaša na revizijo uredbe OLAF. Komisija je maja 2006 v zvezi s tem vložila predlog. Še vedno sem prepričan, da zastavlja pomembna vprašanja glede učinkovitega delovanja urada za boj proti goljufijam, zlasti glede pretoka informacij, mehanizmov za postopkovne pravice in pritožbe, vloge nadzornega odbora ter bolj na splošno upravljanja in odgovornosti. Močno upam, da bomo lahko v bližnji prihodnosti začeli z medinstitucionalnimi razpravami o iskanju rešitev in v zvezi s temi pomembnimi točkami dosegli napredek.
Poročilo gospoda Musottoja ponovno poudarja željo po združitvi zakonodaje na področju boja proti goljufijam. S političnega stališča to popolnoma podpiram, s tehničnega vidika pa bo zahtevna naloga. Komisija bo do maja tega leta pripravljena zahtevano analizo posredovati Evropskemu parlamentu.
Poročilo vključuje mnogo skrbi, ki so zajete tudi v poročilu o razrešnici, pri čemer je zaščita finančnih interesov seveda osrednji element dobrega finančnega upravljanja, poudarek pa je drugje.
Lepo se zahvaljujem poročevalcu gospodu Musottoju za zelo jasno poročilo, ki se osredotoča na glavna vprašanja in Komisijo večkrat poziva k okrepitvi prizadevanj.
Obravnaval bom štiri od teh vprašanj. Prvič, vloga držav članic: Poročilo navaja ogromno podatkov in statistik o nepravilnostih v državah članicah in njihovem finančnem vplivu. Brez zadržkov poudarja, da gre nekaterim državam članicam bolje kot drugim. Še enkrat poudarjam, da večje število nepravilnosti še ne pomeni višje ravni goljufij, lahko pa je dober pokazatelj učinkovitega in temeljitega nadzora.
Ko sem julija predstavil poročilo Komisije, sem poudaril potrebo, da države članice zagotovijo pravilno, popolno in pravočasno sporočanje podatkov o nepravilnostih. Dober pretok informacij med državami članicami in Komisijo je ključen za učinkovito izterjavo in skupne ukrepe proti goljufom. Mnoge med njimi to počnejo, v nekaterih pa so še vedno potrebne izboljšave. Komisija s podporo Evropskega parlamenta ne bo prenehala opozarjati države članice na njihovo odgovornost.
Popolnoma se strinjam s pozivom poročila, naj Svet prevzame letna poročila in jih obravnava na ministrski ravni. Sistem finančnega upravljanja EU je kompleksen, ker si ta odgovornost deli z državami članicami. Večji poudarek na nacionalnih izjavah, ki odgovornost za sredstva nalaga državam članicam, mora spremljati sodelovanje pri reševanju nepravilnosti in boju proti goljufijam.
Toplo pozdravljam poudarek poročila na sistemskih in splošnih vprašanjih, namesto na posameznih primerih, ki jih OLAF preiskuje neodvisno, kot veste.
Komisija se popolnoma strinja z Evropskim parlamentom glede potrebe po podrobnejši analizi obstoječih struktur držav članic, ki so zadolžene za boj proti nepravilnostim, da se jih podpre ter se jim olajša sodelovanje in izmenjavo informacij. To se bo vključilo v poročilo za leto 2008. Poročilo Komisije za to leto poudarja teme: analizo tveganj in obvladovanje tveganj, izločilne podatkovne baze ter orodja za zgodnje opozarjanje na nepravilnosti/razkrivanje nepravilnosti. Poleg tega poročilo preučuje ukrepe, ki so jih države članice sprejele za izboljšanje postopka izterjave zneskov, ki niso bili izterjani ali so bili nepravilno izplačani, ter mehanizme izterjave s pobotom, ki so na voljo v skladu z nacionalno zakonodajo. Poročilo vključuje tudi informacije o izterjanih zneskih in finančnih popravkih, zlasti kadar plačilo ni bilo izvedeno v skladu s pravili Skupnosti.
Vloga organiziranega kriminala, kot je mafija, pri ogrožanju finančnih interesov Skupnosti je za poročevalca pomembna tema. OLAF je prispeval k oceni nevarnosti organiziranega kriminala, ki jo je opravil Europol. Z veseljem poročam, da sem oba organa prosil, naj tudi v prihodnje sodelujeta pri tej zadevi."@sl20
". −
Herr talman! Francesco Musottos betänkande täcker två års arbete för att förbättra skyddet av de ekonomiska intressena i EU. I ett sunt ekonomiskt förvaltningssystem måste man fokusera på utgifter och på kontroll och bekämpning av oegentligheter, särskilt på sådana som begås i bedrägeriavsikt.
Moms- och tullbedrägerier ger de största pengarna. Tråkigt nog är det ofta svårt att samarbeta med medlemsstaterna på dessa områden. Jag tänker hålla mig mycket kort och hänvisa till det som jag sagt om Bill Newton Dunns betänkande och tacka Europaparlamentet för deras fortgående stöd när det gäller att understryka hur givande ett samarbete på EU-nivå kan vara på dessa områden.
Min fjärde och sista punkt gäller revisionen av Olaf-förordningen. Kommissionen la fram ett förslag angående detta i maj 2006. Jag är fortfarande övertygad om att de största och viktigaste frågorna gällande en effektiv funktion av byrån för bedrägeribekämpning tas upp där, nämligen informationsflödet, procedurgarantierna och klagomålsmekanismen, samt övervakningskommitténs roll och mer allmänt förvaltning och ansvarighet. Jag hoppas innerligt att vi kan inleda interinstitutionella diskussioner kring lösningar på det här inom en snar framtid och göra framsteg på dessa viktiga punkter.
I Francesco Musottos betänkande förekommer upprepade gånger en önskan om att samordna bedrägerilagstiftning. Från politisk synpunkt stöder jag fullständigt, men tekniskt sett kommer det att bli en stor utmaning. Kommissionen kommer att vara redo att överlämna den begärda analysen till Europaparlamentet senast maj det här året.
Mycket av innehållet i betänkandet är detsamma som i betänkandet om beviljande av ansvarsfrihet. I båda betänkandena ses givetvis skyddet av ekonomiska intressen som en central del i en sund ekonomisk förvaltning, men fokus ligger på olika saker.
Jag skulle varmt vilja tacka föredraganden Francesco Musotto för ett mycket välfokuserat betänkande, där man koncentrerat sig på huvudfrågorna, och där man på många ställen uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar.
Tillåt mig att ge min synpunkt på fyra av dem. För det första när det gäller medlemsstaternas roll: i betänkandet utnyttjar man den stora mängd siffror och statistik som finns över oegentligheter från medlemsstaternas sida och deras ekonomiska effekt. Man tvekar inte att påpeka att vissa medlemsstater presterar bättre än andra. Jag vill återigen betona att ett stort antal oegentligheter inte nödvändigtvis innebär att bedrägerierna är omfattande, utan detta kan vara ett gott tecken på effektiva och grundliga kontroller.
När jag lade fram kommissionens rapport i juli betonade jag att medlemsstaterna måste se till att de lämnar korrekt och komplett information i tid över oegentligheter. Det måste finnas ett bra informationsflöde mellan medlemsstaterna och kommissionen för att man ska kunna åstadkomma effektiva gemensamma återvinningsåtgärder mot bedragarna. Många av dem lever upp till detta, men för vissa finns det fortfarande utrymme för förbättring. Med stöd av Europaparlamentet kommer kommissionen att påminna dem om deras ansvar.
Jag instämmer fullständigt i det som uttrycks i betänkandet att rådet ska ta sig an årsrapporterna och befatta sig med dem på ministernivå. EU har ett komplext ekonomisk förvaltningssystem eftersom ansvaret delas med medlemsstaterna. Att de nationella förklaringarna alltmer ställs i fokus och ansvaret för utgifterna läggs på medlemsstatarna bör gå hand i hand med ett samarbete inriktat på att ta itu med oegentligheter och bekämpa bedrägerier.
Jag tycker att det är mycket bra att man inriktat sig på systematiska och allmänna frågor i betänkandet, i stället för på enskilda fall, eftersom dessa som bekant utreds självständigt av Olaf.
Kommissionen håller helt och hållet med Europaparlamentet om att man mer ingående måste analysera de strukturer som finns i medlemsstaterna för att bekämpa oegentligheter, och för att stödja dem och underlätta samarbete och informationsutbyte. Detta kommer att tas upp i 2008 års rapport. Kommissionens rapport det här året belyser frågorna riskanalys och riskhantering, databaser över uteslutningar och system för förvarning/uppgiftslämnare. I rapporten undersöks dessutom de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att öka återvinningen av de belopp som inte kommit in eller som betalats fel, och även de mekanismer i den nationella lagstiftningen som gäller återvinning genom avräkning. Rapporten innehåller även information om de belopp som återvunnits och de ekonomiska korrigeringarna, särskilt då betalningar inte skett i enlighet med gemenskapens regler.
Den organiserade brottsligheten, t.ex. maffian, vilken underminerar EU:s ekonomiska intressen ligger föredraganden varmt om hjärtat. Olaf har hjälpt till med hotbildsbedömningen av den organiserade brottsligheten (OCTA) som tagits fram av Europol. Jag är glad över att kunna meddela att jag har bett båda organ fortsätta sitt samarbete i frågan."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Musotto"13,13
"OCTA"13
"OLAF"13
"Siim Kallas,"18,5,20,15,1,14,16,11,13,4,21,8
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples