Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2008-01-30-Speech-3-068"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20080130.17.3-068"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Gracias, señor Presidente, por concederme la palabra en este importante debate que vamos a comenzar.
Como ustedes saben, el domingo hubo una reunión importante de la Liga Árabe en que se plantearon todos los problemas y se intentó dar una fórmula de solución: fórmula de solución que no es muy lejana a lo que el primer ministro Fayad nos dijo ya al Consejo Europeo hace varias semanas y que ha vuelto a repetir el domingo en la cumbre de la Liga Árabe o en la reunión ministerial de la Liga Árabe: habría que ver una manera de recuperar el control de las fronteras, de manera tal, que la Autoridad Palestina pudiera tener la responsabilidad sobre ellas.
Si éste fuera el caso, a mi juicio, la Unión Europea debería volver a plantearse la cuestión de Rafah en los mismos términos en que nos la planteamos en el año 2005.
Como ustedes saben, ahora no estamos presentes físicamente; estamos disponibles para desplegarnos en cuanto se nos diga, pero ahora mismo no estamos presentes; no estamos presentes en la frontera desde que Gaza empezó a estar controlada por Hamás, porque no nos dejaron.
Creo que lo que tendríamos que hacer sería obrar de acuerdo con el debate que tuvo lugar en el Consejo Europeo el lunes y con las resoluciones del Consejo, ya que creo que las resoluciones del lunes son unas resoluciones muy buenas y que han dado un sentido de dirección bien acogido por todos: por Egipto, por los palestinos y por Israel.
Por lo tanto, estamos, creo, en un camino acertado. Lo que tenemos que hacer es ver cómo conseguir que ese camino que empezamos de acuerdo con las resoluciones del Consejo se pueda hacer realidad pronto.
El sufrimiento de la gente es terrible; lo es también el sufrimiento de la población del sur de Israel, que está sometida también al fuego de los cohetes que se lanzan desde la parte del norte de Gaza, lanzados hacia sus propios ciudadanos, y que realmente hacen imposible la estabilidad.
Si hiciéramos un paquete con todos estos temas —incluida también la liberación de Al-Haram ash-Sharif, que tiene que estar incluida si queremos estabilizar la situación—, podríamos quizá cooperar —y me gustaría mucho volver a hacerlo— para que esta situación se solucionara.
Como he dicho, estoy en contacto permanente con los más importantes actores. Me iré a Egipto en cuanto terminen las sesiones de trabajo que están teniendo los palestinos con los egipcios y que han empezado hoy. Mañana o pasado estaré allí para poder participar también y aportar, desde el punto de vista de la Unión Europea, lo que podríamos ofrecer.
Creo, honradamente, que sería la mejor solución: poder volver a una situación más completa en la que hubiera un control de las fronteras por parte de la Autoridad Palestina y en la que hubiera libre circulación de bienes y de personas; no solamente ayuda humanitaria, sino también desarrollo económico, comercio, que es necesario para poder avanzar realmente.
Señoras y señores, creo que estamos ante una situación muy difícil, porque, como he dicho al principio, en Oriente Medio todo está ligado.
Señor Presidente, abrimos un debate sobre acontecimientos dramáticos que han tenido lugar en las últimas semanas y en los últimos días: la cuestión de Gaza, la cuestión de las fronteras entre Gaza y Egipto y los pasos de frontera entre Gaza e Israel.
Si no somos capaces de avanzar en la solución de este problema de Gaza, también el proceso de paz estará en dificultades. Por lo tanto, tenemos una gran responsabilidad; sean conscientes de lo que tenemos en este momento delante de nosotros, de que por nuestra parte —por parte de la Comisaria y por mi parte— vamos a hacer todo lo posible por entregar las horas que nos quedan estas semanas para ver si podemos ayudar a encontrar la solución en nombre de la Unión Europea.
Señor Presidente, no tengo mucho más que añadir, salvo expresar mi voluntad de contribuir a lograr este fin y contar con el apoyo de sus Señorías para hacerlo así.
El resultado que hemos visto estos últimos días es dramático: hay un deterioro muy profundo de la situación humanitaria e, incluso, en lo relativo a la seguridad, la situación empeora de manera sensible.
Creo que este debate de hoy debería ser un debate sobre cómo contribuimos a la resolución de los problemas.
Hemos tenido muchos debates en esta Cámara sobre los problemas del pasado, y yo creo que hoy deberíamos ver si somos capaces de contribuir desde la Unión Europea a resolver este problema tan importante (porque tendrá consecuencias, también, para el desarrollo de la Conferencia de Annapolis y el proceso de paz).
Me gustaría recordar una vez más que hemos sido consistentes —nosotros, la Unión Europea— cuando hemos hecho un llamamiento para que los puntos de frontera se abrieran y para que hubiera libre circulación —con garantías de seguridad— de personas y de bienes; no solamente de ayuda humanitaria, sino también de bienes que ayudaran al desarrollo económico de la región y, concretamente, al de Cisjordania y de Gaza.
Si no están los tres elementos fundamentales —desarrollo político, desarrollo económico y cambios de la realidad sobre el terreno— será muy difícil que podamos avanzar. En los tres campos hay que avanzar, y hay que avanzar de manera convergente.
Señor Presidente, ¿qué podríamos hacer los europeos?
Desde los días en que empezó la nueva situación hemos estado en contacto permanente con todos los actores fundamentales."@es21
|
lpv:translated text |
"Děkuji, pane předsedo, za slovo v této významné rozpravě, kterou právě zahajujeme.
Jak víte, v neděli se konala důležitá schůzka Arabské ligy, kde všechny tyto otázky byly nadneseny a usilovalo se o vypracování plánu na jejich řešení, plánu, který nemá příliš daleko k plánu, který ministr Fajad předložil Evropské radě před několika týdny a který znovu zopakoval v neděli na summitu Arabské ligy nebo ministerské schůzce Arabské ligy. Musí se hledat způsob, jak znovu získat kontrolu nad hranicemi, aby za ně mohla být odpovědná palestinská samospráva.
Pokud by k tomu mělo dojít, pak by podle mého názoru měla Evropská unie znovu nastolit otázku Rafáhu, stejně jako v roce 2005.
Jak víte, nejme tam nyní fyzicky přítomni; jsme schopni okamžitého nasazení na vyzvání, ale v současné době tam přítomni nejsme; na této hranici jsme nebyli přítomni od chvíle, kdy Gaza přešla pod kontrolu Hamásu, protože nám to nebylo dovoleno.
Jsem přesvědčen, že to, co jsme museli dělat, bylo jednat podle pondělní rozpravy v Evropské radě a podle usnesení Rady, protože jsem přesvědčen, že pondělní usnesení jsou velice dobrá a dávají pocit směřování, které vítají všechny strany: Egypt, Palestinci a Izrael.
Proto věřím, že jsme na dobré cestě. Musíme ale vyřešit, jak zajistit, aby se cesta, na kterou se vydáváme v souladu s usneseními Rady, mohla rychle stát realitou.
Zažívané lidské utrpení je hrozné, a stejně tak je hrozné i utrpení obyvatelstva v jižním Izraeli, který se také dostává pod palbu raket vystřelovaných ze severní Gazy na jejich vlastní lidi, což je okolnost, která ve skutečnosti stabilitu znemožňuje.
Pokud bychom měli vytvořit balíček opatření, který by pokrýval všechny tyto záležitosti, včetně osvobození města Al-Haram ash-Sharif, které nelze opomenout, pokud je naším cílem stabilizovat situaci, mohli bychom snad spolupracovat na vyřešení situace, a to je něco, co bych velmi rád znovu dělal.
Jak jsem řekl, jsem v neustálém kontaktu s většinou důležitých hráčů. Budu cestovat do Egypta okamžitě poté, co budou ukončena pracovní zasedání mezi Palestinci a Egypťany, která dnes začala. Budu tam zítra nebo pozítří, abych se jich mohl také zúčastnit a nastínil, jak by Evropská unie mohla přispět.
Jsem upřímně přesvědčen, že nejlepším řešením by bylo vrátit se k více všestranným podmínkám, kdy by palestinská samospráva kontrolovala hranice a existoval by volný pohyb osob a služeb nejenom pro humanitární pomoc, ale také kvůli hospodářskému rozvoji a obchodu, které jsou nezbytné, aby mohlo dojít k opravdovému pokroku.
Dámy a pánové, domnívám se, že stojíme před velmi obtížnou situací, protože, jak jsem řekl na začátku, vše na Středním východě je úzce svázáno se vším ostatním.
Pane předsedo, otevíráme rozpravu o tragických událostech, které se vyjevily za poslední týdny a dny: záležitost Gazy, záležitost hranic mezi Gazou a Egyptem a hraniční přechody mezi Gazou a Izraelem.
Pokud se neposuneme k řešení otázky Gazy, dostane se do obtíží také mírový proces. Proto neseme na svých bedrech velkou odpovědnost; prosím, buďte si vědomi toho, co leží před námi, a také toho, že my, paní komisařka a já, uděláme vše pro to, abychom čas, který nám v těchto několika týdnech zbývá, věnovali zjištění, zda můžeme napomoci hledání řešení jménem Evropské unie.
Pane předsedo, nemám už mnoho co dodat, kromě svého přání být nápomocen při dosažení tohoto cíle a mít při jeho dosahování podporu poslanců tohoto Parlamentu.
Výsledek, kterého jsme byli svědky v posledních dnech, je tragický: došlo k velmi ostrému zhoršení humanitární situace a dokonce i bezpečnostní situace se povážlivě zhoršila.
Jsem přesvědčen, že dnešní rozprava by měla být rozpravou o tom, jak můžeme přispět k vyřešení problémů.
V tomto Parlamentu jsme vedli mnoho rozprav o problémech minulosti a věřím, že bychom dnes měli chápat, jsme-li v Evropské unii schopni přispět k vyřešení této zásadní otázky (protože bude také mít dopad na konferenci v Annapolis a mírový proces).
Rád bych znovu zdůraznil, že jsme jako Evropská unie byli důslední, když jsme požadovali otevření hraničních přechodů a aby na nich probíhal volný pohyb osob a zboží, za podmínky bezpečnostních záruk, a to nejenom zboží pro účely humanitární pomoci, ale také zboží, které může napomáhat hospodářskému rozvoji regionu, konkrétněji Západnímu břehu a Gaze.
Chybí-li tyto tři prvky – politický vývoj, hospodářský vývoj a změny konkrétní situace –, budeme se posouvat kupředu s obtížemi. Musí dojít k pokroku v těchto třech oblastech, a to souběžně ve všech třech oblastech najednou.
Co můžeme my Evropané dělat?
Od chvíle, kdy k této nové situaci došlo, jsme v neustálém kontaktu s klíčovými hráči."@cs1
"Hr. formand! Tak fordi De har givet mig ordet i denne vigtige forhandling, vi skal i gang med.
Som bekendt blev der afholdt et vigtigt møde i Den Arabiske Liga i søndags, hvor alle problemerne kom på bordet, og hvor man forsøgte at nå frem til en løsning, som ikke ligger langt fra det, som premierminister Fayad allerede fortalte os på Det Europæiske Råd for flere uger siden, og som han gentog i søndags på topmødet i Den Arabiske Liga eller på ministermødet i Den Arabiske Liga, nemlig at der skal findes en måde at få kontrollen over grænserne tilbage på, således at Den Palæstinensiske Myndighed kan få ansvaret for dem.
Hvis det var tilfældet, burde EU efter min opfattelse tage Rafahspørgsmålet op til fornyet overvejelse på de samme betingelser, som vi gjorde i 2005.
Som bekendt er vi ikke til stede fysisk i dag. Vi kan tage af sted, så snart man beder os om det, men lige nu er vi ikke til stede, vi har ikke været til stede på grænsen, siden Gaza begyndte at være kontrolleret af Hamas, for de tillod os det ikke.
Efter min mening bør vi handle i overensstemmelse med den forhandling, der fandt sted på Det Europæiske Råd i mandags og med Rådets beslutninger, for jeg synes, at mandagens beslutninger er gode og har anvist en retning, som alle har taget godt i mod, dvs. Egypten, palæstinenserne og Israel.
Jeg synes derfor, at vi har valgt den rigtige vej. Det, vi skal gøre, er at se, hvordan vi kan sikre, at den vej, vi er slået ind på i overensstemmelse med Rådets beslutninger, kan blive til virkelighed snarest muligt.
Befolkningens lidelser er frygtelige. Det er befolkningen i det sydlige Israels lidelser også, da de også er udsat for de raketter, der bliver afskudt i det nordlige Gaza mod deres egne borgere, og som reelt umuliggør stabiliteten.
Hvis vi lavede en pakke med alle disse emner - herunder frigivelse af Al-Haram ash-Sharif, der skal med, hvis vi ønsker at stabilisere situationen. Måske kunne vi samarbejde - og det ville jeg meget gerne gøre igen - om en løsning af denne situation.
Som nævnt er jeg i konstant kontakt med de vigtigste aktører. Jeg tager til Egypten, så snart de arbejdsmøder, som palæstinenserne holder med egypterne, er afsluttet, og som er startet i dag. I morgen eller i overmorgen kan jeg være dér, så jeg kan deltage og bidrage med det, vi fra EU's side har at tilbyde.
Jeg mener oprigtigt, at det ville være det bedste at kunne vende tilbage til en mere komplet situation, hvor Den Palæstinensiske Myndighed havde kontrol over grænserne, og hvor der var fri bevægelighed for varer og personer, ikke kun humanitær bistand, men også økonomisk udvikling og handel, som er nødvendig for at gøre reelle fremskridt.
Mine damer og herrer! Jeg synes, at vi befinder os i en meget vanskelig situation, for som jeg sagde indledningsvis, hænger alting sammen i Mellemøsten.
Hr. formand! Vi indleder en forhandling om nogle dramatiske hændelser, der har fundet sted i de sidste par uger og dage: situationen i Gaza, spørgsmålet om grænserne mellem Gaza og Egypten og grænseovergangene mellem Gaza og Israel.
Hvis vi ikke er i stand til at komme videre med en løsning på problemet i Gaza, får fredsprocessen også vanskeligheder. Vi har derfor et stort ansvar. De skal være opmærksomme på det, vi p.t. står over for, og at vi fra vores side - fra kommissærens og min side - vil gøre alt, hvad der står i vores magt, for at bruge de sidste timer, vi har tilbage i disse uger, på at se, om vi kan hjælpe med at finde en løsning i EU's navn.
Hr. formand! Jeg har ikke meget mere at tilføje ud over at give udtryk for min vilje til at bidrage til at nå dette mål, og jeg regner med Deres opbakning til at nå det.
Det resultat, vi har set i de seneste dage, er dramatisk. Der sker en meget alvorlig forværring af den humanitære situation, og selv hvad angår sikkerheden, forværres situationen betydeligt.
Efter min mening burde dagens forhandling være en forhandling om, hvordan vi kan bidrage til en løsning af problemerne.
Vi har haft mange forhandlinger her i Parlamentet om fortidens problemer, og jeg synes, at vi i dag burde se, om vi fra EU's side er i stand til at løse dette så vigtige problem (for det vil også have konsekvenser for Annapolismødet og fredsprocessen).
Jeg vil gerne endnu en gang minde om, at vi i EU har været konsistente, når vi har opfordret til, at grænsestederne blev åbnet, så der kunne komme en fri bevægelighed - med sikkerhedsgarantier - af personer og varer, ikke kun af humanitær bistand, men også af varer, der bidrager til den økonomiske udvikling i regionen, nærmere bestemt på Vestbredden og i Gaza.
Hvis ikke de tre grundlæggende elementer - politisk udvikling, økonomisk udvikling og en ændret virkelighed på stedet - er på plads, bliver det meget svært for os at komme videre. Vi skal videre inden for alle tre områder, og vores tiltag skal være sammenhængende.
Hr. formand! Hvad kan vi europæere gøre?
Siden den nye situation opstod, har vi været i permanent kontakt med alle de vigtigste aktører."@da2
"−
Danke, Herr Präsident, dass Sie mir das Wort in dieser wichtigen Debatte erteilen, die wir gleich beginnen wollen.
Wie Sie wissen, fand am Sonntag eine wichtige Tagung der Arabischen Liga statt, auf der alle diese Probleme behandelt wurden und wo versucht wurde, eine Lösungsformel zu finden: eine Formel, die nicht zu weit von der Erklärung entfernt ist, die Ministerpräsident Fayyad vor einigen Wochen vor dem Europäischen Rat abgab und die er am Sonntag auf dem Gipfel der Arabischen Liga oder auf der Ministertagung der Arabischen Liga wiederholte: Es muss eine Methode gefunden werden, um die Grenzkontrolle wiederherzustellen, und zwar so, dass die Palästinensische Autonomiebehörde die Verantwortung dafür tragen kann.
In diesem Fall sollte die Europäische Union nach meiner Ansicht erneut die Frage von Rafah stellen, genau so wie wir es 2005 getan haben.
Bekanntlich sind wir dort im Moment physisch nicht präsent; wir stehen zum Einsatz bereit, sobald man uns ruft, aber zurzeit sind wir nicht vor Ort; wir haben keine Kräfte an der Grenze, seit der Gazastreifen von der Hamas kontrolliert wird, weil man uns keine Erlaubnis dafür gibt.
Was wir meiner Meinung nach tun müssen, ist, im Einklang mit der Debatte im Europäischen Rat vom Montag und den Entschließungen des Rates vorzugehen, da ich davon überzeugt bin, dass die Entschließungen vom Montag sehr gut sind und eine Richtung vorgegeben haben, die von allen Seiten begrüßt wurde: von Ägypten, den Palästinensern und Israel.
Deshalb sind wir auf dem richtigen Weg, wie ich meine. Wir müssen jetzt sehen, wie wir sicherstellen können, dass der Weg, den wir in Übereinstimmung mit den Entschließungen des Rates eingeschlagen haben, zügig in die Praxis umgesetzt werden kann.
Die Menschen leiden schrecklich; das betrifft auch die Bevölkerung im Süden Israels, die ebenfalls den Raketen ausgesetzt ist, die aus dem Norden Gazas auf ihr eigenes Volk abgeschossen werden, ein Faktor, der eine Stabilisierung wirklich unmöglich macht.
Wenn wir ein Paket mit allen diesen Themen schnüren würden, einschließlich der Freilassung von Al-Haram ash-Sharif, die dazu gehören muss, wenn wir die Situation stabilisieren wollen, könnten wir vielleicht zusammenarbeiten, und das würde ich sehr gern wieder tun, um dieses Problem zu lösen.
Wie ich sagte, stehe ich in ständigem Kontakt mit den wichtigsten Akteuren. Ich werde nach Ägypten reisen, sobald die heute begonnenen Arbeitstreffen zwischen den Palästinensern und den Ägyptern abgeschlossen sind. Morgen oder übermorgen werde ich dort sein, sodass auch ich teilnehmen und darlegen kann, welchen Beitrag die Europäische Union leisten könnte.
Ich glaube aufrichtig, dass die beste Lösung in einer Rückkehr zu einer Situation liegt, die möglichst viele Aspekte einbezieht, in der die Palästinensische Autonomiebehörde die Grenzkontrolle ausübte und ein freier Personen- und Warenverkehr bestand, nicht nur für die humanitäre Hilfe, sondern auch für die wirtschaftliche Entwicklung und den Handel, die notwendig sind, um wirklich voranzukommen.
Meine Damen und Herren! Nach meiner Auffassung stehen wir vor einer sehr schwierigen Lage, denn, wie ich eingangs sagte, im Nahen Osten ist alles miteinander verknüpft.
Herr Präsident, wir eröffnen eine Aussprache über tragische Ereignisse, die sich in den letzten Tagen und Wochen zugetragen haben: über das Gaza-Problem, über die Frage der Grenzen zwischen Gaza und Ägypten und der Grenzübergangsstellen zwischen Gaza und Israel.
Wenn wir bei der Lösung des Gaza-Problems nicht vorankommen, steckt auch der Friedensprozess in Schwierigkeiten. Deshalb liegt eine große Verantwortung auf unseren Schultern; bitte seien Sie sich dessen bewusst, was jetzt vor uns liegt und dass wir, die Kommissarin und ich, alles nur Mögliche tun und die uns verbleibende Zeit in diesen wenigen Wochen nutzen werden, um zu sehen, ob wir helfen können, im Namen der Europäischen Union die Lösung zu finden.
Herr Präsident, ich habe nichts weiter hinzuzufügen, ich möchte lediglich meinen Wunsch zum Ausdruck bringen, zur Erreichung dieses Ziels beitragen zu können, und ich hoffe dabei auf die Unterstützung der Mitglieder dieses Hauses.
Das Ergebnis, das wir in den letzten Tagen feststellen konnten, ist tragisch: Die humanitäre Situation und auch die Sicherheitslage haben sich erheblich verschlechtert.
Ich glaube, dass es in der heutigen Debatte um die Frage gehen müsste, wie wir zur Lösung der Probleme beitragen können.
Wir hatten in diesem Haus viele Aussprachen zu den Problemen der Vergangenheit, und heute sollten wir sehen, ob wir als Europäische Union in der Lage sind, zur Lösung dieses großen Problems (denn es wird auch Folgen für die Konferenz von Annapolis und den Friedensprozess haben) beizutragen.
Ich würde gern nochmals darauf verweisen, dass wir, die Europäische Union, konsequent waren, als wir dazu aufriefen, die Grenzübergänge zu öffnen und Bewegungsfreiheit für Menschen und Waren zu gewährleisten, mit Sicherheitsgarantien, und nicht nur für Güter der humanitären Hilfe, sondern auch für solche, die zur wirtschaftlichen Entwicklung der Region und konkret des Westjordanlands und des Gazastreifens beitragen können.
Wenn diese drei Grundelemente – politische Entwicklung, wirtschaftliche Entwicklung und Änderungen der Lage vor Ort – nicht gegeben sind, wird es für uns sehr schwierig sein, voran zu kommen. Auf diesen drei Gebieten müssen wir Fortschritte erzielen, und zwar auf allen dreien gleichzeitig.
Was könnten wir Europäer tun?
Seit wir mit dieser neuen Situation konfrontiert sind, stehen wir in ständigem Kontakt mit den Hauptakteuren."@de9
"Σας ευχαριστώ, κύριε Πρόεδρε, που μου δίνετε τον λόγο σε αυτήν τη σημαντική συζήτηση που πρόκειται να ξεκινήσουμε.
Όπως γνωρίζετε, την Κυριακή έγινε μια σημαντική συνάντηση του Αραβικού Συνδέσμου όπου τέθηκαν όλα τα ζητήματα και έγιναν προσπάθειες να σχεδιαστεί μια φόρμουλα επίλυσης της κατάστασης: μια φόρμουλα η οποία δεν απέχει πολύ από εκείνη που πρότεινε ο υπουργός Φαγιάντ στο Ευρωπαϊκό Συμβούλιο μερικές εβδομάδες πριν και την οποία επανέλαβε την Κυριακή στη σύνοδο κορυφής του Αραβικού Συνδέσμου ή στην υπουργική διάσκεψη του Αραβικού Συνδέσμου: πρέπει να εξευρεθεί μια μέθοδος ανάκτησης του ελέγχου των συνόρων, ούτως ώστε να μπορέσει η Παλαιστινιακή Αρχή να έχει την ευθύνη τους.
Αν συνέβαινε αυτό τότε, κατά τη γνώμη μου, η Ευρωπαϊκή Ένωση θα έπρεπε να θέσει εκ νέου το ζήτημα της Ράφα ακριβώς όπως κάναμε το 2005.
Όπως γνωρίζετε, δεν έχουμε επί του παρόντος φυσική παρουσία εκεί· είμαστε διαθέσιμοι να αναπτυχθούμε στην περιοχή αμέσως μόλις μας το ζητήσουν, αλλά αυτήν τη στιγμή δεν έχουμε παρουσία εκεί· δεν έχουμε παρουσία στα σύνορα από τη στιγμή που η Γάζα επήλθε στον έλεγχο της Χαμάς, διότι δεν μας δόθηκε η άδεια να είμαστε παρόντες εκεί.
Πιστεύω ότι αυτό που θα έπρεπε να κάνουμε θα ήταν να ενεργήσουμε σύμφωνα με τη συζήτηση στο Ευρωπαϊκό Συμβούλιο τη Δευτέρα και με τα ψηφίσματα του Συμβουλίου, καθώς πιστεύω ότι τα ψηφίσματα της Δευτέρας είναι πολύ καλά και έχουν δώσει μια αίσθηση κατεύθυνσης η οποία έχει χαιρετηθεί από όλες τις πλευρές: την Αίγυπτο, τους Παλαιστινίους και το Ισραήλ.
Επομένως, πιστεύω ότι είμαστε στον σωστό δρόμο. Αυτό που πρέπει να κάνουμε είναι να δούμε πώς θα διασφαλίσουμε ότι ο δρόμος που χαράζουμε σύμφωνα με τα ψηφίσματα του Συμβουλίου μπορεί να γίνει γρήγορα πραγματικότητα.
Ο ανθρώπινος πόνος που βιώνεται είναι τρομερός: το ίδιο και ο ανθρώπινος πόνος στο νότιο Ισραήλ το οποίο δέχεται επίσης τα πυρά από τους πυραύλους που εκτοξεύονται από τη βόρεια Γάζα, εναντίον του ίδιου του λαού της, ένας παράγοντας ο οποίος πραγματικά καθιστά τη σταθερότητα ανέφικτη.
Αν σχεδιάζαμε ένα πακέτο που να καλύπτει όλα αυτά τα θέματα, συμπεριλαμβανομένης της απελευθέρωσης του Al-Haram ash-Sharif, η οποία πρέπει να συμπεριληφθεί αν ο στόχος μας είναι να σταθεροποιηθεί η κατάσταση, θα μπορούσαμε ίσως να συνεργαστούμε, και αυτό είναι κάτι που θα ήθελα πολύ να επαναλάβω, για να επιλυθεί η κατάσταση.
Όπως είπα, είμαι σε συνεχή επαφή με τους πιο σημαντικούς παράγοντες. Θα ταξιδέψω στην Αίγυπτο αμέσως μόλις τελειώσουν οι σύνοδοι εργασίας που βρίσκονται υπό εξέλιξη μεταξύ των Παλαιστινίων και των Αιγυπτίων, οι οποίες άρχισαν σήμερα. Αύριο ή μεθαύριο θα είμαι εκεί ώστε να μπορέσω να συμμετάσχω επίσης και να σκιαγραφήσω τη συνεισφορά που θα είναι σε θέση να προσφέρει η Ευρωπαϊκή Ένωση.
Ειλικρινά πιστεύω ότι η καλύτερη λύση θα ήταν να επιστρέψουμε σε μια πιο ολοκληρωμένη κατάσταση στην οποία η Παλαιστινιακή Αρχή θα είχε τον έλεγχο των συνόρων και θα υπήρχε ελεύθερη κυκλοφορία αγαθών και προσώπων· όχι μόνο για ανθρωπιστική βοήθεια αλλά επίσης για οικονομική ανάπτυξη και εμπόριο, που είναι απαραίτητα προκειμένου να επιτευχθεί πραγματική πρόοδος.
Κυρίες και κύριοι, πιστεύω ότι αντιμετωπίζουμε μια πολύ δύσκολη κατάσταση διότι, όπως είπα στη αρχή, όλα στη Μέση Ανατολή συνδέονται μεταξύ τους.
Κύριε Πρόεδρε, ανοίγουμε μια συζήτηση για τα τραγικά γεγονότα που έχουν εκτυλιχθεί τις τελευταίες εβδομάδες και ημέρες: το θέμα της Γάζας, το θέμα των συνόρων μεταξύ Γάζας και Αιγύπτου, και τα σημεία διέλευσης των συνόρων μεταξύ Γάζας και Ισραήλ.
Αν δεν μπορέσουμε να σημειώσουμε πρόοδο προς την επίλυση του προβλήματος της Γάζας, τότε η ειρηνευτική διαδικασία θα έχει επίσης πρόβλημα. Επομένως, έχουμε επωμιστεί μια μεγάλη ευθύνη· παρακαλώ αντιληφθείτε τι έχουμε μπροστά μας, και να είστε σίγουροι ότι εμείς, η Επίτροπος και εγώ, θα κάνουμε ό,τι είναι δυνατό προκειμένου να αφιερώσουμε τον χρόνο που μας μένει αυτές τις λίγες εβδομάδες για να δούμε αν μπορούμε να συμβάλλουμε στην εξεύρεση μιας λύσης εξ ονόματος της Ευρωπαϊκής Ένωσης.
Κύριε Πρόεδρε, δεν έχω τίποτα άλλο να προσθέσω παρά μόνο να εκφράσω την επιθυμία μου να συμβάλω στην επίτευξη αυτού του στόχου και να έχω τη στήριξη των μελών αυτού του Κοινοβουλίου για να το πετύχω.
Το αποτέλεσμα που βλέπουμε τις τελευταίες ημέρες είναι τραγικό: υπάρχει μια πολύ έντονη επιδείνωση στην ανθρωπιστική κατάσταση και ακόμη και η κατάσταση της ασφάλειας έχει επιδεινωθεί σημαντικά.
Πιστεύω ότι η σημερινή συζήτηση πρέπει να είναι μια συζήτηση για το πώς μπορούμε να συμβάλλουμε στην επίλυση των προβλημάτων.
Έχουμε διεξάγει πολλές συζητήσεις σε αυτό το Κοινοβούλιο σχετικά με τα προβλήματα του παρελθόντος, και πιστεύω ότι σήμερα πρέπει να δούμε αν εμείς στην Ευρωπαϊκή Ένωση είμαστε ικανοί να συμβάλλουμε στην επίλυση αυτού του σημαντικού προβλήματος (διότι θα έχει επίσης αντίκτυπο στη Διάσκεψη της Αννάπολις και στην ειρηνευτική διαδικασία).
Θα ήθελα να επισημάνω για άλλη μία φορά ότι εμείς, η Ευρωπαϊκή Ένωση, ήμασταν συνεπείς ζητώντας να ανοίξουν τα συνοριακά σημεία διέλευσης και να υπάρχει ελεύθερη διακίνηση ανθρώπων και αγαθών, που θα υπόκειται σε δικλείδες ασφαλείας, αγαθών όχι μόνο για σκοπούς ανθρωπιστικής βοήθειας, αλλά επίσης αγαθών που μπορεί να συμβάλλουν στην οικονομική ανάπτυξη της περιοχής, συγκεκριμένα της Δυτικής Όχθης και της Γάζας.
Αν λείπουν αυτά τα τρία βασικά στοιχεία –πολιτική ανάπτυξη, οικονομική ανάπτυξη και αλλαγές στην κατάσταση στην περιοχή– θα είναι πολύ δύσκολο για εμάς να προχωρήσουμε μπροστά. Πρέπει να υπάρξει πρόοδος σε αυτά τα τρία πεδία και αυτή η πρόοδος πρέπει να σημειωθεί και στα τρία πεδία ταυτόχρονα.
Τι μπορούμε να κάνουμε εμείς οι Ευρωπαίοι;
Από την εμφάνιση αυτής της νέας κατάστασης είμαστε σε συνεχή επαφή με τους βασικούς πρωταγωνιστές."@el10
"Thank you, Mr President, for giving me the floor in this important debate which we are about to begin.
As you know, on Sunday there was an important meeting of the Arab League where all the issues were raised and efforts were made to draw up a formula for a solution: a formula which is not too far removed from the one Minister Fayad put to the European Council a number of weeks ago and which he reiterated on Sunday at the Arab League Summit or the Ministerial meeting of the Arab League: a method must be sought of recovering control of the borders so that the Palestinian Authority can have responsibility for them.
If this were to happen then in my opinion the European Union should raise the issue of Rafah again exactly as we did in 2005.
As you know, we do not now have a physical presence there; we are available for deployment as soon as we are called upon but currently have no presence there; we have not been present on the border since Gaza came under the control of Hamas, because we were not given permission to be.
I believe that what we would have to do would be to operate in accordance with the debate in the European Council on Monday and with the Council Resolutions, as I believe that Monday’s resolutions are very good and have provided a sense of direction which has been welcomed by all parties: Egypt, the Palestinians and Israel.
Therefore I believe we are on the right road. What we must do is work out how to ensure that the road we are setting out on in accordance with the Council resolutions can become a reality quickly.
The human suffering being experienced is terrible: so is the human suffering in southern Israel which also comes under fire from rockets launched from northern Gaza, towards their own people, a factor which in point of fact make stability impossible.
If we were to draw up a package covering all these matters, including the liberation of Al-Haram ash-Sharif, which must be included if our aim is to stabilise the situation, we could perhaps work together, and this is something I would very much like to do again, to resolve the situation.
As I said, I am in constant contact with the most important players. I shall travel to Egypt as soon as the working sessions under way between the Palestinians and Egyptians, which started today, have finished. Tomorrow or the day after I shall be there so that I can take part too and outline the contribution which we in the European Union would be able to make.
I honestly believe that the best solution would be to return to a more all-round situation in which the Palestinian Authority had control of borders and there was free movement of goods and people; not only for humanitarian aid but also for economic development and trade, which are necessary in order for genuine progress to be made.
Ladies and gentlemen, I believe that we are facing a very difficult situation because, as I said at the beginning, everything in the Middle East is bound up with everything else.
Mr President, we are opening a debate on tragic events which have unfolded over recent weeks and days: the issue of Gaza, the issue of the borders between Gaza and Egypt and the border crossing points between Gaza and Israel.
If we cannot make progress towards resolving the Gaza issue then the peace process will also be in difficulties. Therefore there is a great responsibility on our shoulders; please be aware of what is ahead of us, and aware that we, the Commissioner and I, are going to do everything possible to dedicate the time left to us in these few weeks to see if we can help find a solution on behalf of the European Union.
Mr President, I do not have anything much further to add except to express my wish to help achieve that end and to have the support of the Members of this House in achieving it.
The outcome witnessed by us in recent days is tragic: there has been a very sharp deterioration in the humanitarian situation and even the security situation has worsened considerably.
I believe that today’s debate should be a debate on how we can contribute to resolving problems.
We have had many debates in this Chamber on the problems of the past, and I believe that today we should see if we in the European Union are able to contribute to resolving this major issue (because it will also have an impact on the Annapolis Conference and the peace process).
I would like to point out once again that we, the European Union, have been consistent in calling for the border crossings to be opened and for there to be free movement of people and goods, subject to security guarantees, not only goods for humanitarian aid purposes, but goods which may assist in the economic development of the region, more specifically, the West Bank and Gaza.
If those three basic elements - political development, economic development and changes in the situation on the ground – are lacking, it will be very difficult for us to move forward. Progress in these three fields must be made and that progress must be made in all three at the same time.
What can we Europeans do?
Since the emergence of this new situation we have been in constant contact with the key players."@en4
"Aitäh, hr president, et andsite mulle sõna selles olulises arutelus, millega me nüüd alustame.
Nagu te teate, leidis pühapäeval aset oluline Araabia Liiga kohtumine, kus tõstatati kõik need küsimused ja püüti koostada valem lahenduse leidmiseks: valem, mis ei ole liiga erinev sellest, mille minister Fayad esitas Euroopa Nõukogule mõne nädala eest ja mille ta esitas uuesti pühapäeval Araabia Liiga tippkohtumisel või Araabia Liiga ministrite kohtumisel: tuleb leida võimalus kontrolli saavutamiseks piiridel, nii et Palestiina omavalitsus saaksid nende eest vastutada.
Kui see peaks juhtuma, siis peaks Euroopa Liit minu arvates tõstatama uuesti Rafahi küsimuse nagu me tegime 2005. aastal.
Nagu teile teada, ei ole me seal praegu füüsiliselt esindatud; meil on võimalik positsioonidele asuda niipea, kui meid kutsutakse, kuid hetkel ei ole me seal esindatud; me ei ole piiril esindatud olnud sellest ajast, kui Gaza läks Hamasi kontrolli alla, kuna meile ei ole selleks luba antud.
Minu arvates peaksime me tegutsema tuginedes Euroopa Nõukogus esmaspäeval peetud arutelule ja nõukogu resolutsioonidele, kuna ma usun, et esmaspäevased resolutsioonid on väga head ja annavad suunatunde, mida tervitavad kõik osapooled: Egiptus, palestiinlased ja Iisrael.
Seega usun, et oleme õigel teel. Peame välja selgitama, kuidas tagada, et tee, millele me nõukogu resolutsioonidele tuginedes asume, saaks kiiresti reaalsuseks.
Inimeste kannatused on kohutavad: kohutavad on ka inimeste kannatused Lõuna-Iisraelis, mis on samuti Gaza sektori põhjaosast omaenda inimeste suunas tulistatud rakettide tule all, asjaolu, mis muudab stabiilsuse saavutamise võimatuks.
Kui me peaksime koostama paketi, mis hõlmaks kõiki neid teemasid, kaasa arvatud Al-Haram ash-Sharifi vabastamist, mida tuleb teha, kui meie eesmärgiks on olukorra stabiliseerimine, võiksime me võib-olla olukorra lahendamise nimel koos töötada, ja seda tahaksin ma hea meelega uuesti teha.
Nagu ma ütlesin suhtlen ma pidevalt kõige olulisemate tegutsejatega. Sõidan Egiptusesse niipea, kui täna alanud töökohtumised palestiinlaste ja egiptlaste vahel on lõppenud. Homme või ülehomme olen ma seal, nii et saaksin samuti osaleda ja visandada selle panuse, mida Euroopa Liit selles küsimuses teha saaks.
Usun tõesti, et kõige parem lahendus oleks pöörduda tagasi kõikehõlmavama olukorra juurde, milles Palestiina omavalitsus omas kontrolli piiride üle ja võimalik oli kaupade ja inimeste vaba liikumine; mitte ainult humanitaarabi, vaid ka majandusliku arengu ja kaubanduse eesmärgil, mis on vajalikud tõelise edu saavutamiseks.
Daamid ja härrad, usun, et seisame silmitsi väga keerulise olukorraga, kuna, nagu ma juba algul ütlesin, on Lähis-Idas kõik seotud kõige muuga.
Hr president, me alustame arutelu traagiliste sündmuste teemal, mis on aset leidnud viimaste nädalate ja päevade jooksul: olukord Gazas, Gaza ja Egiptuse vaheliste piiride küsimus ning Gaza ja Iisraeli vaheliste piiriületuspunktide küsimus.
Kui me ei suuda saavutada edu Gaza küsimuse lahendamisel, on raskustes ka rahuprotsess. Seega on lasub meil suur vastutus; palun olge kursis sellega, mis meid ees ootab ja teadke, et meie, volinik ja mina, teeme kõik, mis võimalik, et pühendada meile nende nädalate jooksul veel jäänud aeg sellele, et aidata leida probleemile Euroopa Liidu poolset lahendust.
Hr president, mul ei ole rohkem midagi lisada peale soovi aidata saavutada nimetatud eesmärki ja saada selles osas parlamendi liikmete toetust.
Tulemus, millele viimastel päevadel tunnistajaks oleme olnud, on traagiline: humanitaarolukord on järsult halvenenud ja isegi julgeoleku olukord on märkimisväärselt halvenenud.
Usun, et tänane arutelu peaks toimuma teemal, kuidas me saaksime aidata kaasa probleemidele lahenduse leidmisele.
Oleme selles kojas pidanud mitmeid arutelusid minevikuteemadel ja ma usun, et täna peaksime me vaatama, kas meil siin Euroopa Liidus on võimalik aidata kaasa selle suure probleemi lahendamisele (kuna see mõjutab ka Annapolise konverentsi ja rahuprotsessi).
Tahaksin veel kord märkida, et meie, see on Euroopa Liit, oleme olnud järjepidevad nõudes piiriületuspunktide avamist ja seda, et oleks võimaldatud inimeste ja kaupade vaba liikumine, millele kohaldataks julgeolekutagatisi, ja mitte ainult humanitaareesmärgil liikuvate kaupade, vaid kaupade osas, mis aitaksid kaasa piirkonna, ja eriti läänekalda ja Gaza majanduslikule arengule.
Kui need kolm peamist elementi – poliitiline areng, majanduslik areng ja muutused riigis valitsevas olukorras – puuduvad, on meil väga raske edasi liikuda. Nimetatud kolmes valdkonnas on vaja saavutada edu ja seda kõigis kolmes korraga.
Mida saame meie, eurooplased, teha?
Selle uue olukorra tekkimisest alates oleme olnud pidevas kontaktis põhitegutsejatega."@et5
"Kiitos, arvoisa puhemies, että annatte minulle puheenvuoron tässä tärkeässä keskustelussa, jota olemme aloittamassa.
Kuten tiedätte, sunnuntaina oli Arabiliiton tärkeä kokous, jossa otettiin esiin kaikki kysymykset ja yritettiin laatia ratkaisun sanamuoto: sanamuoto, joka ei ole kovin kaukana siitä, jonka ministeri Fayad esitti Euroopan neuvostolle muutama viikko sitten ja jonka hän toisti sunnuntaina Arabiliiton huippukokouksessa eli Arabiliiton ministerikokouksessa: on etsittävä menetelmä rajojen valvonnan takaisinsaamiseksi, niin että palestiinalaishallinto voi olla vastuussa niistä.
Tällöin mielestäni Euroopan unionin pitäisi ottaa taas esiin Rafahin kysymys aivan kuten vuonna 2005.
Kuten tiedätte, meillä ei ole fyysistä läsnäoloa siellä; olemme käytettävissä heti, kun puoleemme käännytään, mutta tällä hetkellä emme ole läsnä siellä; emme ole olleet läsnä rajalla sen jälkeen, kun Gaza siirtyi Hamasin määräysvaltaan, koska meille ei annettu lupaa siihen.
Uskon, että meidän pitäisi toimia maanantaina Euroopan neuvostossa käydyn keskustelun ja neuvoston päätöslauselmien mukaisesti, koska uskon maanantain päätöslauselmien olevan erittäin hyviä ja tarjoavan oikean suunnan, johon kaikki osapuolet, Egypti, palestiinalaiset ja Israel, ovat suhtautuneet myönteisesti.
Siksi uskon meidän olevan oikealla tiellä. Meidän on selvitettävä, miten varmistetaan, että tämä neuvoston päätöslauselmien mukainen kehitys voi toteutua nopeasti.
Koettu inhimillinen kärsimys on kauheaa: niin on myös inhimillinen kärsimys Etelä-Israelissa, joka myös joutuu Pohjois-Gazasta heidän omaa kansaansa kohti laukaistujen rakettien aiheuttaman tulituksen kohteeksi – itse asiassa tämä tekijä tekee vakauden mahdottomaksi.
Jos minun pitäisi laatia kaikki nämä asiat kattava paketti, mukaan lukien Al-Haram ash-Sharifin vapauttaminen, mikä on otettava mukaan, jos tavoitteemme on tilanteen vakiinnuttaminen, voisimme ehkä työskennellä yhdessä tilanteen ratkaisemiseksi, ja tämän haluaisin mielelläni tehdä taas.
Kuten sanoin, olen jatkuvasti yhteydessä tärkeimpiin toimijoihin. Matkustan Egyptiin heti, kun palestiinalaisten ja egyptiläisten väliset käynnissä olevat työistunnot, jotka alkoivat tänään, ovat päättyneet. Huomenna tai ylihuomenna olen siellä niin, että voin myös osallistua ja esittää pääpiirteittäin avun, jonka me Euroopan unionissa voisimme antaa.
Uskon rehellisesti, että paras ratkaisu olisi palaaminen monipuolisempaan tilanteeseen, jossa palestiinalaishallinto valvoisi rajoja ja jossa kunnioitettaisiin tavaroiden ja ihmisten vapaata liikkuvuutta; ei vain humanitaariseen apuun vaan myös taloudelliseen kehitykseen ja kauppaan, jotka ovat välttämättömiä aidon edistyksen aikaansaamiseksi.
Hyvät parlamentin jäsenet, uskon että edessämme on erittäin vaikea tilanne, koska kuten sanoin alussa, kaikki Lähi-idässä on läheisessä yhteydessä kaikkeen muuhun.
Arvoisa puhemies, aloitamme keskustelun traagisista tapahtumista, jotka ovat tulleet julki viime viikkojen ja päivien aikana: Gazan kysymys, Gazan ja Egyptin väliseen rajaan sekä Gazan ja Israelin välisiin rajanylityspaikkoihin liittyvä kysymys.
Jos emme voi edistyä Gazan kysymyksen ratkaisussa, myös rauhanprosessi on vaikeuksissa. Siksi harteillamme on suuri vastuu; ymmärtäkää siis mikä meillä on edessämme ja ymmärtäkää, että me, komission jäsen ja minä, teemme kaiken mahdollisen ja omistamme meillä olevan ajan näinä muutamina viikkoina nähdäksemme, voimmeko auttaa ratkaisun löytämisessä Euroopan unionin puolesta.
Arvoisa puhemies, minulla ei ole kovinkaan paljon muuta lisättävää, mutta haluan ilmaista toiveeni, että voisin auttaa saavuttamaan tämän päämäärän ja saada tämän parlamentin jäsenten tuen sen saavuttamisessa.
Viime päivinä todistamamme tulos on traaginen: humanitaarinen tilanne on huonontunut erittäin selvästi, ja jopa turvallisuustilanne on huonontunut huomattavasti.
Uskon, että tämänpäiväisen keskustelun pitäisi olla keskustelu siitä, miten voimme vaikuttaa ongelmien ratkaisemiseen.
Meillä on ollut tässä istuntosalissa monia keskusteluja menneisyyden ongelmista, ja uskon, että tänään meidän pitäisi selvittää, voimmeko me Euroopan unionissa vaikuttaa tämän tärkeän kysymyksen ratkaisemiseen (koska sillä on vaikutusta myös Annapolisin konferenssiin ja rauhanprosessiin).
Haluaisin huomauttaa jälleen kerran, että me Euroopan unionissa olemme johdonmukaisia vaatiessamme rajanylityspaikkojen avaamista ja ihmisten ja tavaroiden vapaan liikkuvuuden turvallisuuden takaamista, eikä vain humanitaariseen apuun tarkoitettujen tavaroiden, vaan tavaroiden, joilla voidaan auttaa alueen, tarkemmin sanottuna Länsirannan ja Gazan, taloudellista kehitystä.
Jos nämä kolme peruselementtiä – poliittinen kehitys, taloudellinen kehitys ja vallitsevan tilanteen muutokset – puuttuvat, meidän on hyvin vaikeaa edetä. Edistystä on tapahduttava näillä kolmella alueella, ja sitä edistystä on tapahduttava kaikissa kolmessa samanaikaisesti.
Mitä me eurooppalaiset voimme tehdä?
Tämän uuden tilanteen ilmenemisestä lähtien olemme olleet jatkuvasti yhteydessä päätoimijoihin."@fi7
"Merci, Monsieur le Président, de me laisser la tribune dans ce débat important que nous sommes sur le point de commencer.
Comme vous le savez, une importante réunion de la Ligue arabe s’est tenue dimanche. Toutes les questions ont été soulevées et des efforts faits pour formuler une solution: un plan qui ne s’éloigne pas trop de celui du ministre Fayad présenté au Conseil européen il y a quelques semaines et qu’il a réitéré dimanche au sommet de la Ligue arabe ou à la réunion ministérielle de la Ligue arabe. Une méthode doit être recherchée pour retrouver le contrôle des frontières afin que l’autorité palestinienne puisse en avoir la responsabilité.
Si cela devait se produire, à mon avis, l’Union européenne devrait à nouveau soulever la question de Rafah exactement comme elle l’a fait en 2005.
Comme vous le savez, nous ne sommes pas physiquement présents là-bas; nous serons prêts au déploiement dès qu’on nous le demandera, mais actuellement nous ne sommes pas présents; nous n’avons pas été présents sur la frontière depuis que Gaza est passé sous le contrôle du Hamas, car il ne nous en a pas donné l’autorisation.
Je crois que ce que nous devrions faire, c’est agir conformément au débat qui s’est tenu lundi au sein du Conseil européen et aux résolutions du Conseil, puisque je pense que les résolutions de lundi sont très bonnes et qu’elles ont fourni des orientations qui ont été bien accueillies par toutes les parties: L’Égypte, les Palestiniens et Israël.
Je pense donc que nous sommes sur la bonne voie. Nous devons trouver comment garantir que la voie que nous sommes en train de prendre conformément aux résolutions du Conseil devienne rapidement une réalité.
La souffrance humaine est terrible: à l’instar de la souffrance humaine dans le sud d’Israël qui a été la cible des fusées lancées du nord de Gaza, vers leur propre peuple, un élément qui dans les faits rend la stabilité impossible.
Si nous formulons un plan couvrant toutes ces matières, y compris la libération de Al-Haram ash-Sharif, que nous devons inclure si notre intention est de stabiliser la situation, nous pourrions peut-être travailler ensemble, et c’est quelque chose que j’aimerais vraiment beaucoup faire à nouveau, pour résoudre la situation.
Comme je l’ai dit, je suis en contact constant avec les acteurs les plus importants. J’irai en Égypte dès que les sessions de travail en cours entre les Palestiniens et les Égyptiens, qui ont commencé aujourd’hui, seront terminées. Demain ou après-demain, je serai là-bas et je pourrai donc moi aussi participer et exposer la contribution que l’Union européenne est capable d’apporter.
Je crois honnêtement que la meilleure solution serait de revenir à une situation plus générale où l’Autorité palestinienne aurait le contrôle des frontières et où les personnes et les biens pourraient circuler librement; pas seulement dans le cadre de l’aide humanitaire, mais aussi pour le développement économique et le commerce, qui sont nécessaires pour que d’authentiques progrès soient faits.
Mesdames et messieurs, je crois que nous affrontons une situation très difficile car, comme je l’ai dit au début, tout au Moyen-Orient est lié à quelque chose d’autre.
M. le Président, nous ouvrons un débat sur les événements tragiques de ces dernières semaines: Gaza, les frontières entre Gaza et l’Égypte et les points de passage frontalier entre Gaza et Israël.
Si nous n’arrivons pas à progresser au sujet de Gaza, alors le processus de paix sera également en difficulté. Une grande responsabilité pèse sur nos épaules; s’il vous plaît, soyez conscients de ce qui nous attend et que la commissaire et moi ferons tout notre possible pour consacrer le temps qui nous est imparti pendant ces quelques semaines pour voir si nous pouvons contribuer à trouver une solution au nom de l’Union européenne.
M. le Président, je n’ai pas grand-chose d’autre à ajouter si ce n’est que j’espère contribuer à atteindre cette conclusion et avoir le soutien des députés pour y parvenir.
Le résultat dont nous avons été témoins ces derniers jours est tragique: la situation humanitaire s’est brusquement détériorée et même la situation au niveau de la sécurité a considérablement empiré.
Je crois que le débat d’aujourd’hui doit porter sur la façon dont nous pouvons contribuer à résoudre les problèmes.
De nombreux débats ont eu lieu dans cette Chambre sur les problèmes du passé. Je crois qu’aujourd’hui nous devrions voir si nous sommes capables, au sein de l’Union européenne, de contribuer à résoudre cette question majeure (car cela aura aussi un impact sur la conférence d’Annapolis et sur le processus de paix).
J’aimerais à nouveau insister sur le fait que l’Union européenne a fait preuve de cohérence lorsqu’elle a demandé l’ouverture des passages frontaliers et la libre circulation des personnes et des biens, soumis à des mesures de sécurité, et pas seulement des biens dans le cadre de l’action humanitaire, mais des biens pouvant favoriser le développement économique de la région, en particulier de la Cisjordanie et de Gaza.
Si ces trois éléments de base – le développement politique, le développement économique et les changements de la situation sur le terrain – font défaut, ce sera très difficile pour nous d’avancer. Des progrès doivent être faits dans ces trois domaines et ils doivent être faits en même temps.
Que peuvent faire les Européens?
Depuis l’émergence de cette nouvelle situation, nous avons toujours été en contact avec les acteurs clé."@fr8
"Köszönöm, Elnök úr, hogy átadja nekem a szót a most kezdődő fontos vitában.
Mint tudják, vasárnap az Arab Liga fontos ülést tartott, ahol valamennyi kérdés felmerült, egyúttal törekedtek egy megoldási képlet kidolgozására: egy olyan képletre, amely nem mozdul el túlságosan attól, amelyet Fajed miniszter hetekkel ezelőtt az Európai Tanács elé terjesztett, és amelyet vasárnap az Arab Liga csúcstalálkozóján, illetve az Arab Liga miniszteri ülésén megismételt: módot kell találni a határok feletti ellenőrzés visszaszerzésére, hogy a Palesztin Hatóság felelhessen értük.
Ha ez megtörténne, akkor az Európai Unió szerintem ismét felvethetné Rafah kérdését, pontosan úgy, ahogy 2005-ben tettük.
Mint tudják, fizikailag most nem vagyunk ott jelen; hívásra bármikor bevethetőek vagyunk, de aktuálisan nem vagyunk jelen; a határon azóta nem vagyunk jelen, amióta Gáza a Hamasz ellenőrzése alá került, mivel nem kaptunk rá engedélyt.
Úgy vélem, azt kellene tennünk, hogy az Európai Tanácsban hátfőn lezajlott vitának és a tanácsi állásfoglalásoknak megfelelően járunk el, mivel szerintem a hétfői állásfoglalások nagyon jól sikerültek, és biztosítanak egyfajta iránymutatást, amelyet a felek mindegyike üdvözölt: Egyiptom, a palesztinok és Izrael.
Ezért úgy vélem, jó úton járunk. Most azt kell tennünk, hogy kidolgozzuk, hogyan biztosítsuk, hogy az az út, amelyen a tanácsi állásfoglalásoknak megfelelően elindulunk, hamar valósággá válhasson.
Az ott tapasztalt emberi szenvedés rettenetes, akárcsak az Izrael déli részén látott emberi szenvedés, mivel ez a terület is tűz alá került az Észak-Gázából indított rakéták révén, amelyek a saját embereik ellen irányulnak – ez az a tényező, ami a stabilitást voltaképpen lehetetlenné teszi.
Ha mindezekre a kérdésekre kiterjedő csomagot tudnánk összeállítani, Al-Haram ash-Sharif kiszabadítását is beleértve, mivel a helyzet stabilizálásához ezt is szerepeltetnünk kell, talán együtt tudnánk működni a helyzet rendezése érdekében, amit én nagyon szeretnék.
Mint már mondtam, a legfontosabb szereplőkkel állandó kapcsolatban vagyok. Amint véget érnek a ma kezdődött munkaülések a palesztinok és az egyiptomiak között, Egyiptomba utazom. Holnap vagy holnapután már ott leszek, így én is részt tudok venni és fel tudom vázolni, hogy az Európai Unió milyen formában tudna hozzájárulni a megoldáshoz.
Őszintén hiszem, hogy a legjobb megoldás az lenne, ha vissza tudnánk térni egy általánosabb helyzethez, amelyben a Palesztin Hatóság gyakorolná a határellenőrzést, és megvalósulna a személyek és az áruk szabad mozgása, nemcsak a humanitárius segélyhez, hanem a gazdasági fejlődéshez és a kereskedelemhez szükséges áruké is, mivel erre szükség van a tényleges előrehaladáshoz.
Hölgyeim és uraim, úgy vélem, nagyon nehéz helyzet előtt állunk, mivel, mint ahogy az elején már mondtam, a Közel-Keleten minden mindennel összefügg.
Elnök úr, az elmúlt hetekben és napokban kibontakozott tragikus eseményekről nyitunk most vitát: a gázai kérdésről, a Gáza és Egyiptom közötti határ kérdéséről, valamint a Gáza és Izrael közötti határátkelőkről.
Ha nem tudunk előrelépést elérni a gázai kérdés rendezésében, a békefolyamat is nehézségekbe fog ütközni. Ezért nagy a felelősségünk; kérem, legyenek tudatában annak, hogy mi áll előttünk, és annak, hogy mi – a biztos asszony és én – mindent meg fogunk tenni annak érdekében, hogy a hátralévő néhány hétben rászánjuk az időt, és megvizsgáljuk, hogy az Európai Unió nevében hozzá tudunk-e járulni a megoldás megtalálásához.
Elnök úr, nincs több hozzáfűznivalóm, már csak annak a kívánságomnak szeretnék hangot adni, hogy hozzájárulhassak a fenti cél eléréséhez és ebben számíthassak e Ház tagjainak támogatására.
Az elmúlt napokban tragikus következményeknek lehettünk szemtanúi: a humanitárius helyzet meredeken romlott, és még a biztonsági helyzet is lényegesen rosszabbodott.
Úgy vélem, a mai vita alkalmával arról kellene tárgyalnunk, hogyan tudunk hozzájárulni a problémák megoldásához.
A korábbi problémákról ebben a Házban már sok vita folyt, ezért szerintem ma azt kellene megvizsgálnunk, hogy mi az Európai Unióban hozzá tudunk-e járulni ennek a fontos kérdésnek a rendezéséhez (mivel ez az annapolis-i konferenciára és a békefolyamatra is kihat).
Szeretném ismételten felhívni a figyelmet arra, hogy mi az Európai Unióban következetesen a határátkelők megnyitására és a személyek és áruk szabad mozgásának biztosítására szólítottunk fel, biztonsági garanciák mellett, és nemcsak a humanitárius segélyhez szükséges áruk, hanem mindazok esetében, amelyek segíthetik a régió, pontosabban szólva Ciszjordánia és Gáza gazdasági fejlődését.
Ha nincs meg ez a három alapvető elem – a politikai fejlődés, a gazdasági fejlődés és a helyzet megváltozása a helyszínen –, nagyon nehéz lesz előrelépnünk. A felsorolt három területen előrehaladásra van szükség, és ennek az előrehaladásnak mindhárom területen egyidejűleg kellene megtörténnie.
Mit tehetünk mi, európaiak?
Az új helyzet kialakulása óta folyamatosan kapcsolatban voltunk a fő szereplőkkel."@hu11
"−
La ringrazio, signor Presidente, per avermi concesso la parola in questo importante dibattito che stiamo per affrontare.
Come ben sapete, domenica si è svolta un’importante riunione della Lega araba in occasione della quale sono stati esposti tutti i problemi cui si è tentato di trovare una sorta di soluzione, una formula non molto distante da quella illustrataci alcune settimane fa al Consiglio europeo dal Primo Ministro Fayad e che ci ha ribadito domenica al vertice della Lega araba o alla riunione ministeriale della Lega araba: occorrerebbe cercare il modo di riprendere il controllo delle frontiere, affinché l’Autorità palestinese possa assumersene la responsabilità.
Se dovesse verificarsi questa situazione, a mio avviso l’Unione europea dovrebbe sollevare di nuovo la questione di Rafh negli stessi termini con cui l’abbiamo affrontata nel 2005.
Come ben sapete, ora non siamo presenti fisicamente in loco, siamo pronti a intervenire non appena richiesto, ma al momento non siamo sul posto. Non siamo presenti sulla frontiera da quando Gaza è sotto il controllo di Hamas, perché non siamo stati autorizzati a restare.
Ritengo che quello che dovremmo fare sia agire secondo quanto emerso nel dibattito svoltosi in sede di Consiglio europeo lunedì e in linea con le risoluzioni del Consiglio, in quanto penso che queste ultime siano molto valide e che abbiano indicato un orientamento ben accetto da tutti, dall’Egitto, dai palestinesi e da Israele.
Sono quindi dell’avviso che abbiamo imboccato la strada giusta. Quello che dobbiamo fare è capire come far sì che il cammino intrapreso in linea con le risoluzioni del Consiglio possa presto diventare realtà.
La sofferenza della gente è terribile, lo è anche la sofferenza della popolazione del sud di Israele, vittima anche del fuoco dei missili lanciati dalla parte settentrionale di Gaza, lanciati sui propri cittadini, un fattore che rende vano qualsiasi vagheggiamento di stabilità.
Se elaborassimo un pacchetto con tutti questi temi, compresa la liberazione di Al-Haram ash-Sharif, che non può esserne esclusa se vogliamo stabilizzare la situazione, forse potremmo cooperare, e mi farebbe davvero molto piacere che ciò avvenisse, nel tentativo di pervenire a una soluzione.
Come ho detto, sono in costante contatto con gli attori più importanti. Mi recherò in Egitto non appena terminano le sessioni di lavoro in corso tra palestinesi ed egiziani e che sono iniziate oggi. Domani o dopodomani sarò sul posto per poter partecipare e illustrare, a nome dell’Unione europea, il contributo che possiamo apportare.
Credo in tutta onestà che la soluzione migliore sarebbe poter ripristinare una situazione completa, in cui l’Autorità palestinese detenesse il controllo delle frontiere e ci fosse la libera circolazione di merci e persone, non solo per gli aiuti umanitari, ma anche per lo sviluppo economico e il commercio, essenziali per compiere reali progressi.
Onorevoli deputati, siamo di fronte a una realtà molto difficile, perché, come ho accennato all’inizio, in Medio Oriente tutto è collegato.
Signor Presidente, la discussione che ci accingiamo a svolgere riguarda i drammatici avvenimenti delle ultime settimane e dei giorni scorsi: la questione di Gaza, la questione delle frontiere tra Gaza e l’Egitto e i valichi di frontiera tra Gaza e Israele.
Se non riusciamo a compiere passi avanti verso una soluzione della questione di Gaza anche il processo di pace sarà pieno di difficoltà. Pertanto grava una grande responsabilità sulle nostre spalle; siate consapevoli di quello che si staglia dinanzi a noi e del fatto che noi, il Commissario ed io, non ci risparmieremo e dedicheremo il tempo rimastoci in queste poche settimane a esaminare come poter contribuire a trovare una soluzione a nome dell’Unione europea.
Signor Presidente, non ho più nulla da aggiungere, salvo esprimere la mia volontà di contribuire a realizzare questo obiettivo e la speranza di poter contare sul sostegno di quest’Assemblea.
La realtà emersa in questi ultimi giorni è terribile, la situazione umanitaria si sta gravemente deteriorando e anche la sicurezza registra un sensibile peggioramento.
Ritengo che il dibattito di oggi dovrebbe essere incentrato su come possiamo contribuire a risolvere i problemi.
In quest’Aula si sono svolti numerosi dibattiti sui problemi del passato e credo che oggi dobbiamo capire se siamo in grado di contribuire in quanto Unione europea a risolvere questa questione così importante, che influenzerà senza dubbio lo sviluppo della Conferenza di Annapolis e il processo di pace.
Desidero far presente ancora una volta che noi, l’Unione europea, siamo stati coerenti quando abbiamo esortato ad aprire i punti di frontiera al fine di permettere la libera circolazione, garantendone la sicurezza, di persone e merci, non solo merci destinate ad aiuti umanitari, ma anche di beni che possono contribuire allo sviluppo economico della regione e, più in particolare, della Cisgiordania e di Gaza.
In mancanza dei tre elementi fondamentali, vale a dire sviluppo politico, sviluppo economico e cambiamento della realtà sul terreno, sarà estremamente difficile per noi registrare pregressi. Occorre compiere passi avanti in questi tre campi, e occorre compierli tutti contemporaneamente.
Cosa possiamo fare noi europei?
Da quando ha iniziato a delinearsi la nuova situazione siamo stati in contatto permanente con tutti i soggetti chiave."@it12
"ES vyriausiasis įgaliotinis bendrai užsienio ir saugumo politikai (BUSP) − (
Dėkoju, Gerbiamasis Pirmininke, už suteiktą žodį šiuose svarbiuose debatuose, kuriuos tuojau ketiname pradėti.
Kaip žinote, sekmadienį įvyko svarbus Arabų lygos susitikimas, kurio metu buvo keliami visi šie klausimai bei mėginta rasti tinkamą jų sprendimo formulę, pernelyg nesiskiriančią nuo ministro Fayado Europos Tarybai prieš kelias savaites pasiūlytos formulės, kurią jis dar kartą išdėstė sekmadienį Arabų lygos aukščiausiajame susitikime, arba Arabų lygos ministrų susitikime: turi būti ieškoma būdo atgauti sienų kontrolę tokiu mastu, kad Palestinos savivalda galėtų būti už jas atsakinga.
Jei taip įvyks, tuomet, mano nuomone, Europos Sąjunga vėl turėtų kelti Rafah klausimą lygiai taip, kaip tai darėme 2005-aisiais.
Kaip žinote, šiuo metu mes ten fiziškai nedalyvaujame; galime dislokuoti pajėgas per tokį laiką, kiek jo reikės joms sušaukti, tačiau šiuo metu jų ten nėra; mes nebuvome prie sienų tada, kai Gaza perėjo į „Hamas“ kontrolę, nes mums nebuvo duotas leidimas ten būti.
Manau, kad būsimoji mūsų veikla turėtų būti vykdoma nenukrypstant nuo Europos Taryboje pirmadienį vykusių debatų ataskaitos ir Tarybos rezoliucijų, nes pirmadienį pasirašytas rezoliucijas laikau labai tinkamomis ir nurodančiomis aiškią kryptį, priimtiną visoms šalims – Egiptui, Palestinai ir Izraeliui.
Taigi laikau, jog einame teisingu keliu. Turime parengti planą, užtikrinantį, kad mūsų kelias, kurio kryptį brėžiame laikydamiesi Tarybos rezoliucijų, greitai taps realybe.
Baisu matyti žmonių kančias – tokias kaip žmonių kančios Izraelio pietuose, apšaudomuose raketomis, paleistomis iš Šiaurės Gazos ir nukreiptomis į gyventojus, ir šis veiksnys iš esmės daro stabilumą neįmanomą.
Ketindami sudaryti vieningą sprendimų planą, apimantį visus šiuos klausimus, įskaitant ir Al-Haram ash-Sharifo išlaisvinimą (o šis punktas turi būti įtrauktas, jei mūsų tikslas yra stabilizuoti situaciją), veikiausiai turime dirbti kartu, ir labai to norėčiau mums siekiant išspręsti šią padėtį.
Kaip minėjau, palaikau nuolatinį ryšį su svarbiausiais veikėjais. Vykstu į Egiptą pasibaigus šiandien prasidėjusiam ir dar tebesitęsiančiam Palestinos ir Egipto darbiniam susitikimui. Rytoj arba poryt būsiu ten ir taip pat galėsiu dalyvauti bei apibrėžti indėlį, kuriuo galime prisidėti mes, Europos Sąjunga.
Tiesą sakant, manau, kad geriausias sprendimas – sugrąžinti įvairiapusiškesnę padėtį, kuriai esant Palestinos savivalda kontroliavo sienas bei krovinių ir žmonių judėjimas buvo laisvas, tai taikant ne tik humanitarinei pagalbai, bet ir ekonominiam vystymuisi ir prekybai, kurie būtini norint pasiekti neabejotinos pažangos.
Ponios ir ponai, aš manau, kad akis į akį susidūrėme su labai sunkia padėtimi, nes, kaip minėjau iš pradžių, Artimuosiuose Rytuose visi dalykai yra neatskiriamai susiję tarpusavyje.
Gerbiamasis Pirmininke, pradedame debatus apie tragiškus įvykius, išsirutuliojusius paskutiniosiomis savaitėmis ir dienomis: Gazos problemą, klausimą dėl sienų tarp Gazos ir Egipto bei sienos kirtimo punktų tarp Gazos ir Izraelio.
Jei negalėsime pažengti į priekį spręsdami Gazos klausimą, taikos proceso taip pat laukia sunkumai. Mus slegia didžiulė atsakomybė, tad suvokime, prieš ką atsidūrėme, suvokime ir tai, jog mes, Komisijos narė ir aš, esame pasirengę daryti visa, kas įmanoma, kad šį mums likusį poros savaičių laikotarpį panaudotume prisidėdami prie sprendimo, kuris būtų priimtas Europos Sąjungos vardu, paieškų.
Gerbiamasis Pirmininke, daugiau neturiu ko pridurti, išskyrus tai, jog labai noriu padėti pasiekti šį rezultatą bei jo siekdamas sulaukti šių rūmų narių paramos.
Šiomis dienomis regime tragiškas pasekmes – labai pablogėjusią humanitarinę situaciją ir žymiai sumažėjusį saugumą.
Tikiuosi, kad šiandienos debatų tema bus tai, kaip galėtume prisidėti prie šių problemų sprendimo.
Daugelis mūsų debatų apie praeities problemas vyko šiuose rūmuose, ir manau, jog šiandien mes nuspręsime, ar mes, priklausydami Europos Sąjungai, galime prisidėti sprendžiant šį svarbų klausimą (nes tai taip pat turės įtakos Anapolio konferencijai ir taikos procesui).
Norėčiau dar kartą pabrėžti, jog mes, Europos Sąjunga, visuomet nuosekliai pasisakėme už tai, kad sienų perėjimas būtų atviras, kad žmonių ir krovinių judėjimas būtų laisvas bei jam būtų garantuojamas saugumas – kalbama ne tik apie humanitarinės pagalbos krovinius, bet ir tokius, kurie reikalingi regiono, t. y. Vakarų Kranto ir Gazos ekonominiam vystymuisi.
Jei nebus šių trijų pagrindinių elementų – politinės plėtros, ekonominės plėtros ir vietos situacijos pokyčių, mums bus labai sunku pajudėti į priekį. Visose šiose trijose srityse turi būti padaryta pažanga, ir visose trijose srityse ji turi vykti vienu metu.
Ką galime padaryti mes, europiečiai?
Nuo pat šios naujos padėties pradžios palaikėme nuolatinį ryšį su svarbiausiais jos veikėjais."@lt14
"Paldies, priekšsēdētāja kungs, par man doto vārdu šajās nozīmīgajās debatēs, kuras mēs gatavojamies uzsākt.
Kā jūs zināt, svētdien notika nozīmīga Arābu līgas sanāksme, kuras dalībnieki apskatīja visus šos jautājumus un centās atrast risinājuma formulu, formulu, kas nav ļoti atšķirīga no tās, kuru Eiropas Padomei piedāvāja ministrs
pirms vairākām nedēļām un kuru viņš atkārtoti pieminēja Arābu līgas sarunās vai Arābu līgas ministru sanāksmē: ir jāmeklē metode, kā atjaunot robežu kontroli, lai par tām atbildētu Palestīnas varas iestādes.
Ja tā notiktu, tad, pēc manām domām, Eiropas Savienībai vajadzētu vēlreiz aktualizēt jautājumu par Rafahu, tāpat kā mēs to darījām 2005. gadā.
Kā jūs zināt, mums patlaban tur nav savas fiziskas pārstāvniecības; mēs esam gatavi to izveidot, tiklīdz mūs aicinās to darīt, bet patlaban mums tur nav savas pārstāvniecības; mēs neesam pārstāvēti pie robežas, kopš kontroli pār Gazu pārņēma
grupējums, jo mums nav atļaujas tur atrasties.
Es uzskatu, ka mums ir jārīkojas saskaņā ar debatēm, kas pirmdien notika Eiropas Padomē, un ar Padomes lēmumiem, jo es domāju, ka pirmdien pieņemtie lēmumi ir ļoti labi un piedāvā virzību, kuru atbalsta visas puses: Ēģipte, Palestīna un Izraēla.
Tādējādi es uzskatu, ka mēs esam uz pareizā ceļa. Mums ir jāsaprot, kā nodrošināt, lai mūsu noteiktais ceļš saskaņā ar Padomes lēmumiem ātri kļūst par realitāti.
Cilvēku ciešanas ir šausmīgas: tādas ir cilvēku ciešanas Izraēlas dienvidu daļā, kas arī ir pakļauta Gazas ziemeļos notiekošajiem raķešu uzbrukumiem pret saviem cilvēkiem, tas ir faktors, kurš faktiski stabilitāti padara neiespējamu.
Ja mums būtu jāsagatavo risinājums, kurš aptver visus šos jautājumus, arī
atbrīvošanu, kas ir jāiekļauj risinājumā, ja mūsu mērķis ir stabilizēt situāciju, mēs varētu strādāt kopā, un es to ļoti vēlētos vēlreiz darīt, lai atrisinātu problēmu.
Kā jau teicu, es nepārtraukti sazinos ar galvenajām iesaistītajām pusēm. Es došos uz Ēģipti, tiklīdz būs beigusies šodien sāktā darba sesija par palestīniešiem un ēģiptiešiem. Rīt vai parīt es tur būšu, lai varētu piedalīties un izklāstīt par ieguldījumu, kuru varētu veikt mēs — Eiropas Savienība.
Es patiesi ticu, ka vislabākais risinājums būtu atgriezties pie brīvākas situācijas, kurā Palestīnas varas iestādēm būtu kontrole pār robežām un tiktu nodrošināta brīva preču un cilvēku kustība; ne tikai humānajai palīdzībai, bet arī ekonomiskajai attīstībai un tirdzniecībai, kas ir nepieciešamas, lai panāktu īstu progresu.
Dāmas un kungi, es uzskatu, ka mēs strādājam pie ļoti sarežģītas situācijas, kā jau minēju sākumā, Tuvajos Austrumos notiekošais ir saistīts ar visiem citiem notiekošajiem procesiem.
Priekšsēdētāja kungs, mēs uzsākam debates par traģiskajiem notikumiem, kas notikuši pēdējās nedēļās un dienās: jautājums par Gazu, jautājums par robežu starp Gazu un Ēģipti un robežu šķērsošanas punktiem starp Gazu un Izraēlu.
Ja mēs nevarēsim panākt progresu Gazas jautājuma risināšanā, tiks apgrūtināts arī miera process. Tādēļ mums ir jāuzņemas milzīga atbildība; lūdzu, apzinieties, kas mūs sagaida, un ziniet, ka mēs, komisārs un es, darīsim visu iespējamo, lai veltītu atlikušo laiku šajās dažās nedēļās tam, lai pārliecinātos, vai mēs varam palīdzēt rast risinājumu Eiropas Savienības vārdā.
Priekšsēdētāja kungs, man vairs nekas nav piebilstams, izņemot vēlēšanos palīdzēt sasniegt šo mērķi un saņemt atbalstu no šī Parlamenta deputātiem šī mērķa sasniegšanai.
Notikumi, kuriem mēs bijām liecinieki pēdējās dienās, ir traģiski: ļoti krasi pasliktinājušies cilvēku dzīves apstākļi, un ievērojami pasliktinājusies pat drošības situācija.
Es uzskatu, ka šodienas debatēm būtu jāizvēršas par diskusiju par to, kā mēs varam palīdzēt risināt problēmas.
Mums ir bijušas vairākas debates šajā plenārsēžu zālē par pagātnes problēmām, un es domāju, ka šodien mums vajadzētu saprast, vai mēs Eiropas Savienībā spējam palīdzēt risināt šo būtisko jautājumu (jo šis jautājums ietekmēs arī Anapolisas konferenci un miera procesu).
Es vēlētos vēlreiz vērst uzmanību uz to, ka mēs, Eiropas Savienība, esam bijuši konsekventi, aicinot atvērt robežu šķērsošanas punktus un atļaut tajos brīvu cilvēku un preču kustību saskaņā ar drošības garantijām ne tikai humānās palīdzības precēm, bet arī precēm, kas varētu palīdzēt reģiona, precīzāk, Rietumu krasta un Gazas, ekonomiskajai attīstībai.
Ja trūks šo trīs pamatelementu — politiskās attīstības, ekonomiskās attīstības un situācijas izmaiņu reģionā —, mums būs ļoti grūti virzīties uz priekšu. Progress šajās jomās ir jāpanāk, un progress ir jānodrošina visās šajās trijās sfērās.
Ko mēs, eiropieši, varam darīt?
Kopš šīs jaunās situācijas izveidošanās mēs nepārtraukti sazināmies ar galvenajām iesaistītajām pusēm."@lv13
"Gracias, señor Presidente, por concederme la palabra en este importante debate que vamos a comenzar.
Como ustedes saben, el domingo hubo una reunión importante de la Liga Árabe en que se plantearon todos los problemas y se intentó dar una fórmula de solución: fórmula de solución que no es muy lejana a lo que el primer ministro Fayad nos dijo ya al Consejo Europeo hace varias semanas y que ha vuelto a repetir el domingo en la cumbre de la Liga Árabe o en la reunión ministerial de la Liga Árabe: habría que ver una manera de recuperar el control de las fronteras, de manera tal, que la Autoridad Palestina pudiera tener la responsabilidad sobre ellas.
Si éste fuera el caso, a mi juicio, la Unión Europea debería volver a plantearse la cuestión de Rafah en los mismos términos en que nos la planteamos en el año 2005.
Como ustedes saben, ahora no estamos presentes físicamente; estamos disponibles para desplegarnos en cuanto se nos diga, pero ahora mismo no estamos presentes; no estamos presentes en la frontera desde que Gaza empezó a estar controlada por Hamás, porque no nos dejaron.
Creo que lo que tendríamos que hacer sería obrar de acuerdo con el debate que tuvo lugar en el Consejo Europeo el lunes y con las resoluciones del Consejo, ya que creo que las resoluciones del lunes son unas resoluciones muy buenas y que han dado un sentido de dirección bien acogido por todos: por Egipto, por los palestinos y por Israel.
Por lo tanto, estamos, creo, en un camino acertado. Lo que tenemos que hacer es ver cómo conseguir que ese camino que empezamos de acuerdo con las resoluciones del Consejo se pueda hacer realidad pronto.
El sufrimiento de la gente es terrible; lo es también el sufrimiento de la población del sur de Israel, que está sometida también al fuego de los cohetes que se lanzan desde la parte del norte de Gaza, lanzados hacia sus propios ciudadanos, y que realmente hacen imposible la estabilidad.
Si hiciéramos un paquete con todos estos temas —incluida también la liberación de Al-Haram ash-Sharif, que tiene que estar incluida si queremos estabilizar la situación—, podríamos quizá cooperar —y me gustaría mucho volver a hacerlo— para que esta situación se solucionara.
Como he dicho, estoy en contacto permanente con los más importantes actores. Me iré a Egipto en cuanto terminen las sesiones de trabajo que están teniendo los palestinos con los egipcios y que han empezado hoy. Mañana o pasado estaré allí para poder participar también y aportar, desde el punto de vista de la Unión Europea, lo que podríamos ofrecer.
Creo, honradamente, que sería la mejor solución: poder volver a una situación más completa en la que hubiera un control de las fronteras por parte de la Autoridad Palestina y en la que hubiera libre circulación de bienes y de personas; no solamente ayuda humanitaria, sino también desarrollo económico, comercio, que es necesario para poder avanzar realmente.
Señoras y señores, creo que estamos ante una situación muy difícil, porque, como he dicho al principio, en Oriente Medio todo está ligado.
Señor Presidente, abrimos un debate sobre acontecimientos dramáticos que han tenido lugar en las últimas semanas y en los últimos días: la cuestión de Gaza, la cuestión de las fronteras entre Gaza y Egipto y los pasos de frontera entre Gaza e Israel.
Si no somos capaces de avanzar en la solución de este problema de Gaza, también el proceso de paz estará en dificultades. Por lo tanto, tenemos una gran responsabilidad; sean conscientes de lo que tenemos en este momento delante de nosotros, de que por nuestra parte —por parte de la Comisaria y por mi parte— vamos a hacer todo lo posible por entregar las horas que nos quedan estas semanas para ver si podemos ayudar a encontrar la solución en nombre de la Unión Europea.
Señor Presidente, no tengo mucho más que añadir, salvo expresar mi voluntad de contribuir a lograr este fin y contar con el apoyo de sus Señorías para hacerlo así.
El resultado que hemos visto estos últimos días es dramático: hay un deterioro muy profundo de la situación humanitaria e, incluso, en lo relativo a la seguridad, la situación empeora de manera sensible.
Creo que este debate de hoy debería ser un debate sobre cómo contribuimos a la resolución de los problemas.
Hemos tenido muchos debates en esta Cámara sobre los problemas del pasado, y yo creo que hoy deberíamos ver si somos capaces de contribuir desde la Unión Europea a resolver este problema tan importante (porque tendrá consecuencias, también, para el desarrollo de la Conferencia de Annapolis y el proceso de paz).
Me gustaría recordar una vez más que hemos sido consistentes —nosotros, la Unión Europea— cuando hemos hecho un llamamiento para que los puntos de frontera se abrieran y para que hubiera libre circulación —con garantías de seguridad— de personas y de bienes; no solamente de ayuda humanitaria, sino también de bienes que ayudaran al desarrollo económico de la región y, concretamente, al de Cisjordania y de Gaza.
Si no están los tres elementos fundamentales —desarrollo político, desarrollo económico y cambios de la realidad sobre el terreno— será muy difícil que podamos avanzar. En los tres campos hay que avanzar, y hay que avanzar de manera convergente.
Señor Presidente, ¿qué podríamos hacer los europeos?
Desde los días en que empezó la nueva situación hemos estado en contacto permanente con todos los actores fundamentales."@mt15
"Dank u, Mijnheer de Voorzitter, dat u mij het woord geeft in dit belangrijke debat dat op het punt staat te beginnen.
Zoals u weet, is er zondag een belangrijke vergadering geweest van de Arabische Liga waar alle kwesties ter tafel werden gebracht en pogingen werden gedaan een formule voor een oplossing op te stellen: een formule die niet te ver afstaat van de formule die minister Fayad een aantal weken geleden aan de Europese Raad heeft voorgelegd en die hij zondag herhaalde tijdens de top van de Arabische Liga of ministeriële bijeenkomst van de Arabische Liga: er moet een manier worden gezocht om de controle over de grenzen terug te krijgen zodat de Palestijnse Autoriteit de verantwoordelijkheid ervoor kan dragen.
Zou dit gebeuren, dan zou naar mijn mening de Europese Unie de kwestie van Rafah opnieuw aan de orde moeten stellen precies zoals we dat in 2005 hebben gedaan.
Zoals u weet, hebben we daar nu geen fysieke aanwezigheid; we zijn beschikbaar om ingezet te worden zodra een beroep op ons wordt gedaan maar op dit moment hebben we daar geen aanwezigheid; die hebben we al niet meer aan de grens sinds Gaza onder de controle van Hamas kwam, omdat we geen toestemming kregen daar te zijn.
Ik geloof dat we zouden moeten handelen overeenkomstig het debat in de Europese Raad van maandag en overeenkomstig de resoluties van de Raad, omdat ik geloof dat de resoluties van maandag zeer goed zijn en een richtingsgevoel hebben gegeven dat door alle partijen is verwelkomd: Egypte, de Palestijnen en Israël.
Daarom geloof ik dat we op de goede weg zijn. Wat we moeten doen is uitwerken hoe we ervoor kunnen zorgen dat de weg die we nu inslaan overeenkomstig de resoluties van de Raad, snel werkelijkheid kan worden.
Het lijden dat de mensen meemaken is verschrikkelijk: en ook het lijden van de mensen in het zuiden van Israël dat ook onder vuur komt te liggen van de raketten die worden gelanceerd vanuit noordelijk Gaza, naar hun eigen mensen, een factor die in feite stabiliteit onmogelijk maakt.
Als we een pakket zouden opstellen dat al deze zaken omvat, inclusief de bevrijding van Al-Haram ash-Sharif, dat er mede in moet worden opgenomen als ons doel is de situatie te stabiliseren, dan zouden we misschien samen kunnen werken, en dit is iets wat ik heel graag weer zou willen doen, om de situatie op te lossen.
Zoals ik heb gezegd, ik sta voortdurend in contact met de meest belangrijke spellers. Ik reis naar Egypte zodra de werksessies tussen de Palestijnen en Egyptenaren, die vandaag zijn begonnen, zijn afgerond. Morgen of overmorgen ben ik daar, zodat ik ook kan deelnemen en in grote trekken onze bijdrage kan weergeven die wij in de Europese Unie zouden kunnen leveren.
Ik geloof eerlijk dat de beste oplossing zou zijn een terugkeer naar een meer globale situatie waarin de Palestijnse Autoriteit de controle over de grenzen zou hebben en er vrijheid van verkeer van goederen en mensen zou zijn; niet alleen voor humanitaire hulp maar ook voor economische ontwikkeling en handel, die nodig zijn om echt vooruitgang te boeken.
Dames en heren, ik geloof dat we te maken hebben met een zeer moeilijke situatie omdat, zoals ik aan het begin al zei, in het Midden-Oosten alles onderling met elkaar verbonden is.
Mijnheer de Voorzitter, we beginnen aan een debat met betrekking tot tragische gebeurtenissen die zich de laatste weken en dagen hebben ontvouwd: de kwestie van Gaza, de kwestie van de grenzen tussen Gaza en Egypte en de grensovergangen tussen Gaza en Israël.
Als we geen vooruitgang kunnen boeken met het oplossen van de kwestie van Gaza, dan zullen we met het vredesproces ook in moeilijkheden komen. Daarom rust er een grote verantwoordelijkheid op onze schouders; besef alstublieft wat er voor ons ligt, en besef dat wij, de commissaris en ik, al het mogelijke zullen gaan doen om de tijd die ons in deze paar weken nog rest te besteden om te kijken of we namens de Europese Unie kunnen helpen met het zoeken naar een oplossing.
Mijnheer de Voorzitter, ik heb er verder niet veel meer aan toe te voegen behalve uitdrukking te geven aan mijn wens te helpen dat doel te bereiken en de steun te krijgen van de leden van dit Huis bij het bereiken van dat doel.
Het resultaat waarvan wij de afgelopen dagen getuige zijn geweest is tragisch: de humanitaire situatie is in sterke mate verslechterd en zelfs de veiligheidssituatie is aanzienlijk slechter geworden.
Ik geloof dat het debat van vandaag een debat moet zijn over hoe wij kunnen bijdragen aan het oplossen van problemen.
We hebben in deze Kamer vele debatten gevoerd over de problemen van het verleden en ik geloof dat we vandaag moeten kijken of wij in de Europese Unie in staat zijn bij te dragen aan de oplossing van deze belangrijke kwestie (omdat het ook invloed zal hebben op de Annapolis-conferentie en het vredesproces).
Ik wil er nogmaals op wijzen dat wij, de Europese Unie, consequent gevraagd hebben om de grensovergangen open te stellen en te zorgen voor vrijheid van verkeer en goederen, onderworpen aan veiligheidsgaranties, niet alleen goederen voor humanitaire hulpdoeleinden, maar ook goederen die kunnen helpen bij de economische ontwikkeling van de regio, meer specifiek, de Westoever en Gaza.
Als die drie basiselementen – politieke ontwikkeling, economische ontwikkeling en veranderingen in de situatie ter plaatse – ontbreken, zal het zeer moeilijk zijn voor ons om vooruit te komen. Er moet vooruitgang op deze drie gebieden worden geboekt en die vooruitgang moet tegelijkertijd in alle drie worden geboekt.
Wat kunnen wij Europeanen doen?
Sinds het ontstaan van deze nieuw situatie staan wij voortdurend in contact met de belangrijkste spelers."@nl3
"Panie przewodniczący! Dziękuję za umożliwienie mi udziału w tej ważnej debacie, którą za chwilę rozpoczniemy.
Jak państwo wiedzą, w niedzielę odbyło się ważne posiedzenie Ligi Arabskiej, na którym poruszono wszystkie te kwestie i poczyniono starania, aby wypracować formułę rozwiązania: formułę, która nie jest zbyt odległa od tej, którą minister Fajad przedstawił Radzie Europejskiej kilka tygodni temu i powtórzył w niedzielę na szczycie Ligi Arabskiej, czyli posiedzeniu Ligi Arabskiej na szczeblu ministerialnym: należy szukać sposobu na odzyskanie kontroli nad granicami, tak by władze Autonomii Palestyńskiej mogły być za nie odpowiedzialne.
Gdyby miało do tego dojść, moim zdaniem Unia Europejska powinna ponownie poruszyć kwestię Rafah, tak jak w roku 2005.
Jak państwo wiedzą, nie jesteśmy fizycznie obecni na tym terenie; możemy rozmieścić oddziały, kiedy tylko zostaniemy wezwani, ale na dzień dzisiejszy nie jesteśmy tam fizycznie obecni; nie ma nas na granicy od czasu, kiedy Gaza znalazła się pod kontrolą Hamasu, ponieważ nie uzyskaliśmy pozwolenia.
Uważam, że powinniśmy działać zgodnie z wynikami poniedziałkowej debaty w Radzie Europejskiej i rezolucjami Rady, ponieważ uważam, że poniedziałkowe rezolucje są bardzo dobre i dzięki nim udało się określić, w jakim kierunku zmierzamy, co wszystkie strony - Egipt, Palestyńczycy i Izrael - przyjęły z zadowoleniem.
Dlatego uważam, że jesteśmy na właściwej drodze. Musimy dojść do tego, w jaki sposób sprawić, żeby ta droga, którą wytyczamy zgodnie z rezolucjami Rady, mogła szybko stać się rzeczywistością.
Cierpienia, jakich doświadczają ludzie, są niewyobrażalne: dotyczy to również cierpienia ludzi w południowym Izraelu, który też jest ostrzeliwany rakietami wystrzeliwanymi z północnej Gazy, kierowanymi we własnych rodaków. Sprawia to, że stabilność jest de facto niemożliwa.
Jeśli mamy opracować pakiet obejmujący wszystkie te kwestie, w tym wyzwolenie Al-Haram ash-Sharif, które musimy uwzględnić, jeśli chcemy dążyć do ustabilizowania sytuacji, warto byłoby współpracować, aby rozwiązać tę sytuację, dlatego jestem bardzo zainteresowany współpracą.
Jak wspomniałem, jestem w ciągłym kontakcie z najważniejszymi graczami. Udam się do Egiptu zaraz po zakończeniu rozpoczętych dziś sesji roboczych z udziałem Palestyńczyków i Egipcjan. Jutro lub pojutrze będę na miejscu, więc także będę mógł w nich uczestniczyć i przedstawić w zarysie wkład, jaki Unia Europejska mogłaby wnieść.
Jestem szczerze przekonany, że najlepszym rozwiązaniem byłby powrót do bardziej ogólnej sytuacji, w której Autonomia Palestyńska miałaby kontrolę nad granicami i istniałby swobodny przepływ towarów i osób; nie tylko towarów związanych z dostarczaniem pomocy humanitarnej, ale także dla celów rozwoju gospodarczego i handlu, które są konieczne, jeśli mamy osiągnąć realne postępy.
Szanowni Państwo! Uważam, że stajemy w obliczu bardzo trudnej sytuacji, ponieważ, jak powiedziałem na początku, na Bliskim Wschodzie mamy do czynienia z mnóstwem powiązań.
Panie przewodniczący! Otwieramy debatę na temat tragicznych wydarzeń, które miały miejsce w ostatnich tygodniach i dniach: na temat Gazy, otwarcia granic między Gazą i Egiptem oraz przejść granicznych między Gazą i Izraelem.
Jeśli nie poczynimy postępów na drodze do rozwiązania kwestii Gazy, proces pokojowy również czekają trudności. Dlatego spoczywa na nas wielka odpowiedzialność. Proszę pamiętać o tym, co nas czeka i o tym, że zarówno ja, jak i pani komisarz uczynimy wszystko, co w naszej mocy, żeby w ciągu tych kilku tygodni, które nam pozostały, ustalić, czy możemy pomóc w znalezieniu rozwiązania w imieniu grupy Unii Europejskiej.
Panie przewodniczący! Nie mam nic więcej do dodania. Chciałbym jedynie powiedzieć, że mam nadzieję, iż będę mógł pomóc w osiągnięciu tego celu i że będę mógł liczyć na poparcie członków tej Izby.
W ciągu ostatnich dni byliśmy świadkami tragedii: gwałtownie pogorszyła się nie tylko sytuacja humanitarna, ale także sytuacja w zakresie bezpieczeństwa.
Uważam, że dzisiejsza debata powinna być poświęcona temu, co możemy zrobić, żeby rozwiązać te problemy.
Odbyliśmy w tej Izbie wiele debat na temat problemów w przeszłości. Uważam, że dziś powinniśmy się zastanowić nad tym, czy jako Unia Europejska możemy przyczynić się do rozwiązania tej ważnej kwestii (ponieważ będzie to także miało wpływ na konferencję w Annapolis i proces pokojowy).
Chciałbym jeszcze raz zaznaczyć, że jako Unia Europejska od dawna apelujemy o otwarcie przejść granicznych i zapewnienie swobodnego przepływu osób i towarów, z zachowaniem gwarancji bezpieczeństwa, i to nie tylko towarów związanych z dostarczaniem pomocy humanitarnej, ale towarów, które mogą się przyczynić do rozwoju gospodarczego regionu, w szczególności Zachodniego Brzegu i Gazy.
Jeśli zabraknie tych trzech podstawowych elementów – rozwoju politycznego, rozwoju gospodarczego i zmian w sytuacji wewnętrznej – bardzo trudno będzie nam posuwać się do przodu. Musimy zadbać o postępy jednocześnie we wszystkich tych trzech obszarach.
Co możemy zrobić jako Europejczycy?
Odkąd zaistniała ta nowa sytuacja, jesteśmy w stałym kontakcie z głównymi zainteresowanymi stronami."@pl16
"Muito obrigado, Senhor Presidente, por me conceder a palavra neste importante debate que estamos prestes a iniciar.
Como sabem, no domingo teve lugar uma importante reunião da Liga Árabe onde todos os problemas foram abordados e onde se envidaram esforços para encontrar uma fórmula no sentido de os resolver: uma fórmula que não é muito diferente daquela que o Ministro Fayad expôs no Conselho Europeu há algumas semanas, e que voltou a expor, no domingo, na Cimeira da Liga Árabe ou na reunião ministerial da Liga Árabe: há que procurar uma maneira de recuperar o controlo das fronteiras, para que a Autoridade Palestiniana possa assumir a responsabilidade por elas.
Se tal acontecesse, a União Europeia deveria, no meu entender, voltar a levantar a questão de Rafa, exactamente como fizemos em 2005.
Como sabem, neste momento não temos aí uma presença física; estamos disponíveis para entrar em acção quando tal nos for solicitado, mas neste momento não temos aí uma presença física; não estamos presentes na fronteira desde que Gaza ficou sob o controlo do Hamas, uma vez que isso não nos foi autorizado.
Penso que o que deveríamos fazer seria agir em consonância com o debate que teve lugar no Conselho Europeu na passada segunda-feira e com as resoluções do Conselho, pois creio que as resoluções de segunda-feira são muito boas e que definiram um rumo que foi bem acolhido por todas as partes envolvidas: o Egipto, os palestinianos e Israel.
Penso, portanto, que estamos no caminho certo. O que temos de fazer é pensar numa forma de garantir que o caminho que estamos a traçar de acordo com as resoluções do Conselho possa rapidamente tornar-se realidade.
O sofrimento humano que aí se faz sentir é terrível; o mesmo acontece no Sul de Israel, onde a população se encontra também sob o fogo dos mísseis lançados do Norte da Faixa de Gaza, contra os seus próprios cidadãos, um factor que inviabiliza, de facto, a estabilidade.
Se compuséssemos um pacote que abrangesse todas estas questões, incluindo a libertação de Al-Haram ash-Sharif, que tem realmente de ser incluída se estivermos empenhados em estabilizar a situação, poderíamos talvez trabalhar em conjunto – algo que eu muito gostaria de voltar a fazer – para resolver a situação.
Como já referi, estou em contacto permanente com os actores mais importantes. Assim que as sessões de trabalho hoje iniciadas entre os palestinianos e os egípcios tiverem terminado, viajarei para o Egipto. Amanhã ou depois estarei lá para poder participar também e para dar uma ideia geral do contributo que nós poderíamos dar enquanto União Europeia.
Creio muito sinceramente que a melhor solução seria voltar a uma solução mais abrangente em que a Autoridade Palestiniana controlasse as fronteiras e em que houvesse livre circulação de bens e pessoas; não só para fins de ajuda humanitária, mas também em prol do desenvolvimento económico e do comércio, que são factores indispensáveis para que se possam realizar verdadeiros progressos.
Senhoras e Senhores Deputados, penso que estamos perante uma situação muito difícil, pois, como eu disse no início, no Médio Oriente tudo está interligado.
Senhor Presidente, estamos a abrir um debate sobre acontecimentos dramáticos ocorridos nas últimas semanas e dias: a questão de Gaza, a questão das fronteiras entre Gaza e o Egipto e das passagens fronteiriças entre Gaza e Israel.
Se não conseguirmos avançar na via da resolução do problema de Gaza, também o processo de paz estará comprometido.
Temos, portanto, uma grande responsabilidade sobre os ombros; compenetrem-se, por favor, daquilo que temos pela frente, e estejam cientes também de que nós – a Comissária e eu – faremos tudo o que estiver ao nosso alcance para consagrar todo tempo que nos resta nestas poucas semanas a tentar encontrar uma solução em nome da União Europeia.
Senhor Presidente, pouco mais tenho a acrescentar, para além de exprimir a minha vontade de contribuir para alcançar esse objectivo e de poder contar com o apoio dos membros desta Câmara nesse sentido.
O resultado a que assistimos nestes últimos dias é dramático: verificou-se uma profunda deterioração da situação humanitária, e até mesmo a situação de segurança piorou consideravelmente.
Julgo que o debate de hoje deveria ser um debate sobre a forma como podemos contribuir para solucionar os problemas.
Realizámos muitos debates nesta Câmara sobre os problemas do passado, e julgo que hoje deveríamos ver se, enquanto União Europeia, somos capazes de contribuir para resolver este enorme problema (pois também terá um impacto na Conferência de Annapolis e no processo de paz).
Gostaria de realçar uma vez mais que, enquanto União Europeia, fomos consistentes quando apelámos para que as passagens fronteiriças fossem abertas e para houvesse livre circulação de pessoas e bens, com garantias de segurança, e não só de bens para efeitos de ajuda humanitária, mas também de bens que poderão contribuir para o desenvolvimento económico da região, mais especificamente da Cisjordânia e de Gaza.
Se estes três elementos fundamentais – desenvolvimento político, desenvolvimento económico e mudanças da situação no terreno – não estiveram reunidos, ser-nos-á muito difícil avançar. Há que fazer progressos nestes três domínios, e esses progressos têm de ser feitos simultaneamente em todos eles.
O que podemos fazer enquanto europeus?
Desde o surgimento desta nova situação, temos estado em contacto permanente com todos os actores fundamentais."@pt17
"Gracias, señor Presidente, por concederme la palabra en este importante debate que vamos a comenzar.
Como ustedes saben, el domingo hubo una reunión importante de la Liga Árabe en que se plantearon todos los problemas y se intentó dar una fórmula de solución: fórmula de solución que no es muy lejana a lo que el primer ministro Fayad nos dijo ya al Consejo Europeo hace varias semanas y que ha vuelto a repetir el domingo en la cumbre de la Liga Árabe o en la reunión ministerial de la Liga Árabe: habría que ver una manera de recuperar el control de las fronteras, de manera tal, que la Autoridad Palestina pudiera tener la responsabilidad sobre ellas.
Si éste fuera el caso, a mi juicio, la Unión Europea debería volver a plantearse la cuestión de Rafah en los mismos términos en que nos la planteamos en el año 2005.
Como ustedes saben, ahora no estamos presentes físicamente; estamos disponibles para desplegarnos en cuanto se nos diga, pero ahora mismo no estamos presentes; no estamos presentes en la frontera desde que Gaza empezó a estar controlada por Hamás, porque no nos dejaron.
Creo que lo que tendríamos que hacer sería obrar de acuerdo con el debate que tuvo lugar en el Consejo Europeo el lunes y con las resoluciones del Consejo, ya que creo que las resoluciones del lunes son unas resoluciones muy buenas y que han dado un sentido de dirección bien acogido por todos: por Egipto, por los palestinos y por Israel.
Por lo tanto, estamos, creo, en un camino acertado. Lo que tenemos que hacer es ver cómo conseguir que ese camino que empezamos de acuerdo con las resoluciones del Consejo se pueda hacer realidad pronto.
El sufrimiento de la gente es terrible; lo es también el sufrimiento de la población del sur de Israel, que está sometida también al fuego de los cohetes que se lanzan desde la parte del norte de Gaza, lanzados hacia sus propios ciudadanos, y que realmente hacen imposible la estabilidad.
Si hiciéramos un paquete con todos estos temas —incluida también la liberación de Al-Haram ash-Sharif, que tiene que estar incluida si queremos estabilizar la situación—, podríamos quizá cooperar —y me gustaría mucho volver a hacerlo— para que esta situación se solucionara.
Como he dicho, estoy en contacto permanente con los más importantes actores. Me iré a Egipto en cuanto terminen las sesiones de trabajo que están teniendo los palestinos con los egipcios y que han empezado hoy. Mañana o pasado estaré allí para poder participar también y aportar, desde el punto de vista de la Unión Europea, lo que podríamos ofrecer.
Creo, honradamente, que sería la mejor solución: poder volver a una situación más completa en la que hubiera un control de las fronteras por parte de la Autoridad Palestina y en la que hubiera libre circulación de bienes y de personas; no solamente ayuda humanitaria, sino también desarrollo económico, comercio, que es necesario para poder avanzar realmente.
Señoras y señores, creo que estamos ante una situación muy difícil, porque, como he dicho al principio, en Oriente Medio todo está ligado.
Señor Presidente, abrimos un debate sobre acontecimientos dramáticos que han tenido lugar en las últimas semanas y en los últimos días: la cuestión de Gaza, la cuestión de las fronteras entre Gaza y Egipto y los pasos de frontera entre Gaza e Israel.
Si no somos capaces de avanzar en la solución de este problema de Gaza, también el proceso de paz estará en dificultades. Por lo tanto, tenemos una gran responsabilidad; sean conscientes de lo que tenemos en este momento delante de nosotros, de que por nuestra parte —por parte de la Comisaria y por mi parte— vamos a hacer todo lo posible por entregar las horas que nos quedan estas semanas para ver si podemos ayudar a encontrar la solución en nombre de la Unión Europea.
Señor Presidente, no tengo mucho más que añadir, salvo expresar mi voluntad de contribuir a lograr este fin y contar con el apoyo de sus Señorías para hacerlo así.
El resultado que hemos visto estos últimos días es dramático: hay un deterioro muy profundo de la situación humanitaria e, incluso, en lo relativo a la seguridad, la situación empeora de manera sensible.
Creo que este debate de hoy debería ser un debate sobre cómo contribuimos a la resolución de los problemas.
Hemos tenido muchos debates en esta Cámara sobre los problemas del pasado, y yo creo que hoy deberíamos ver si somos capaces de contribuir desde la Unión Europea a resolver este problema tan importante (porque tendrá consecuencias, también, para el desarrollo de la Conferencia de Annapolis y el proceso de paz).
Me gustaría recordar una vez más que hemos sido consistentes —nosotros, la Unión Europea— cuando hemos hecho un llamamiento para que los puntos de frontera se abrieran y para que hubiera libre circulación —con garantías de seguridad— de personas y de bienes; no solamente de ayuda humanitaria, sino también de bienes que ayudaran al desarrollo económico de la región y, concretamente, al de Cisjordania y de Gaza.
Si no están los tres elementos fundamentales —desarrollo político, desarrollo económico y cambios de la realidad sobre el terreno— será muy difícil que podamos avanzar. En los tres campos hay que avanzar, y hay que avanzar de manera convergente.
Señor Presidente, ¿qué podríamos hacer los europeos?
Desde los días en que empezó la nueva situación hemos estado en contacto permanente con todos los actores fundamentales."@ro18
"Pán predseda, ďakujem za slovo v tejto dôležitej diskusii, ktorú práve otvárame.
Ako iste viete, že v nedeľu sa uskutočnilo dôležité stretnutie Ligy arabských štátov, na ktorom boli položené všetky otázky a vyvinuté snahy o vypracovanie modelu riešenia - modelu, ktorý nie je veľmi vzdialený od toho, ktorý pred niekoľkými týždňami predložil Európskej rade minister Fayad. Ten ho zopakoval aj v nedeľu na samite Ligy arabských štátov, resp. na stretnutí ministrov zahraničných vecí Ligy arabských štátov: je potrebné nájsť spôsob opätovného získania kontroly nad hranicami, aby nad nimi palestínska samospráva mohla znova prevziať zodpovednosť.
Ak by sa to podarilo, potom by Európska únia, podľa môjho názoru, mala znova otvoriť otázku Rafahu, presne tak, ako sme urobili v roku 2005.
Ako viete, nie sme v danej oblasti fyzicky prítomní. Sme pripravení na nasadenie v momente, keď na to budeme vyzvaní, no v súčasnosti v oblasti prítomní nie sme. Na hranici nie sme prítomní odvtedy, čo hnutie Hamas získalo kontrolu nad Gazou, pretože sme na to nedostali povolenie.
Myslím, že potrebujeme konať v súlade s pondelňajšou diskusiou v Európskej rade a v súlade s uzneseniami Rady. Domnievam sa, že pondelkové uznesenia sú veľmi dobré a poskytujú určitý návod, ktorý privítali všetky zúčastnené strany: Egypt, Palestínčania aj Izrael.
Z toho dôvodu sa domnievam, že sme na správnej ceste. Teraz musíme vypracovať plán, ktorý by zabezpečil, že sa cesta, ktorú si vytyčujeme v súlade s uzneseniami Rady, stane rýchlo skutočnosťou.
Utrpenie, ktoré ľudia znášajú, je ukrutné, rovnako ako utrpenie obyvateľov na juhu Izraela, ktorý sa tiež ocitol pod paľbou rakiet vypúšťaných zo severnej Gazy proti vlastným ľuďom, čo je faktor, ktorý spôsobuje, že dosiahnutie stability je fakticky nemožné.
Ak by sme začali pracovať na balíku, ktorý by obsahoval všetky tieto skutočnosti (vrátane oslobodenia Al-Haram aš-Šarifu) – skutočnosti, ktoré je potrebné zohľadniť, ak je naším cieľom stabilizácia situácie, možno by sme na vyriešení danej situácie mohli pracovať spoločne. Veľmi rád by som to opäť urobil.
Už som tu spomínal, že som v stálom kontakte s najdôležitejšími subjektami. Pôjdem do Egypta hneď, ako sa skončia práve prebiehajúce pracovné schôdzky medzi Palestínčanmi a Egypťanmi, ktoré dnes začali. Budem tam zajtra alebo pozajtra, aby som sa tiež mohol zúčastniť a načrtnúť, akým spôsobom by sme my, v Európskej únii, mohli byť prínosom.
Úprimne verím, že najlepším riešením by bol návrat k univerzálnej situácii, v ktorej mala palestínska samospráva kontrolu nad hranicami a v ktorej existoval slobodný pohyb tovaru a osôb nielen na účely humanitárnej pomoci, ale tiež na účely hospodárskeho rozvoja a obchodu, ktoré sú nevyhnutné pre dosiahnutie skutočného pokroku.
Dámy a páni, domnievam sa, že čelíme veľmi zložitej situácii, pretože, ako som povedal na začiatku, na Strednom východe je všetko so všetkým spojené.
Pán predseda, začíname rozpravu o tragických udalostiach, ktoré sa udiali počas posledných týždňov a dní: otázka Gazy, problematika hraníc medzi Gazou a Egyptom a otázka hraničných prechodov medzi Gazou a Izraelom.
Ak sa nám nepodarí dosiahnuť pokrok v riešení otázky Gazy, potom sa aj mierový proces ocitne v ťažkostiach. Z toho dôvodu máme na svojich pleciach veľkú zodpovednosť. Uvedomte si, prosím, čo stojí pred nami. Uvedomte si, že my, teda komisárka a ja, urobíme všetko, čo je v našich silách, aby sme využili čas, ktorý nám v týchto niekoľkých týždňoch ešte zostáva, a pokúsili sa nájsť riešenie, ktoré bude v záujme Európskej únie.
Pán predseda, už naozaj nemám čo dodať. Snáď by som len chcel vyjadriť svoje želanie, aby sa nám podarilo dosiahnuť želané riešenie situácie a aby sme pri jeho dosahovaní mali podporu poslancov tohto Parlamentu.
Výsledok, ktorého sme boli v posledných dňoch svedkami, je tragický: došlo k veľmi výraznému zhoršeniu humanitárnej situácie a aj bezpečnostná situácia sa výrazne zhoršila.
Verím, že dnešná diskusia bude diskusiou o tom, ako môžeme prispieť k riešeniu problémov.
V tomto Parlamente sme mali mnoho rozpráv o problémoch z minulosti. Domnievam sa, že dnes by sme sa mali presvedčiť, či sme my, v Európskej únii, schopní prispieť k riešeniu tejto závažnej otázky, lebo to bude mať vplyv aj na konferenciu v Annapolise a mierový proces.
Chcel by som opätovne zdôrazniť, že my, teda Európska únia, sme boli súdržní vo výzvach na otvorenie hraničných priechodov a na voľný pohyb osôb a tovaru cez tieto hraničné priechody, ktorý podlieha bezpečnostným zárukám, a to nielen čo sa týka tovaru určeného na humanitárnu pomoc, ale tiež tovaru, ktorý by prispel k hospodárskemu rozvoju v danom regióne, konkrétne v regióne Západného brehu Jordánu a pásma Gazy.
Ak tieto tri základné prvky – politický rozvoj, hospodársky rozvoj a zmena situácie priamo na mieste – nebudú prítomné, potom pre nás bude veľmi ťažké, pohnúť sa vpred. Je potrebné dosiahnuť pokrok v týchto troch oblastiach. Navyše, pokrok treba dosiahnuť vo všetkých troch oblastiach súčasne.
Čo teda môžeme my, Európania, urobiť?
Už od vzniku tejto novej situácie sme boli v kontakte s kľúčovými subjektami."@sk19
"Gospod predsednik, hvala za besedo v tej pomembni razpravi, ki jo bomo začeli.
Kot veste, je v nedeljo potekalo pomembno srečanje Arabske lige, na katerem so zastavili vsa vprašanja in predstavili prizadevanje za oblikovanje formule za rešitev: formula, ki ne odstopa preveč od formule, ki jo je minister Fajad predložil Evropskemu svetu pred tedni in jo je znova poudaril v nedeljo na vrhu Arabske lige ali ministrskem srečanju Arabske lige: prizadevati si je treba za metodo povrnitve nadzora nad mejami, da lahko palestinska uprava zanje prevzame odgovornost.
Če se zgodi to, potem menim, da mora Evropska unija ponovno zastaviti vprašanje o Rafahu tako, kot ga je leta 2005.
Kot veste, tam nismo bili fizično prisotni; pripravljeni smo na razporeditev sil, takoj ko nas pokličejo, vendar zdaj tam nismo prisotni; na mejah nismo bili prisotni od takrat, ko je Hamas prevzel nadzor nad Gazo, ker za to nismo dobili dovoljenja.
Menim, da bi morali delovati v skladu z razpravo v Evropskem svetu, ki je potekala v ponedeljek, in z resolucijami Sveta, ker menim, da so ponedeljkove resolucije zelo dobre in so zagotovile občutek za smer, ki so jo pozdravile vse strani: Egipt, Palestinci in Izrael.
Zato verjamem, da smo na pravi poti. Ugotoviti moramo, kako zagotoviti hitro uresničitev poti, ki jo gradimo v skladu z resolucijami Sveta.
Trpljenje ljudi, ki ga doživljamo, je strašno: torej, ali je trpljenje ljudi v južnem Izraelu, ki je v dosegu raket, ki jih izstreljujejo iz severne Gaze proti svojemu ljudstvu, dejavnik, ki onemogoča stabilnost.
Če bi lahko oblikovali paket z vsemi temi zadevami, vključno z osvoboditvijo Haram aš Šarifa, ki ga je treba vključiti, če želimo stabilizirati razmere, bi morda lahko sodelovali, to pa bi za rešitev razmer zelo rad ponovil.
Kot rečeno sem v stalnem stiku z najpomembnejšimi udeleženci. V Egipt odpotujem takoj, ko se bodo delovna srečanja, ki so se danes začela med Palestinci in Egipčani, končala. Jutri ali pojutrišnjem bom tam in se jim bom pridružil ter opisal vložek, ki bi ga lahko prispevala Evropska unija.
Iskreno verjamem, da bi bila najboljša rešitev vrnitev v bolj vsestransko stanje, ko je imela palestinska uprava nadzor nad mejami in je bil omogočen prosti pretok blaga in ljudi; ne le za humanitarno pomoč, ampak tudi za gospodarski razvoj in trgovino, ki sta nujna za resničen napredek.
Gospe in gospodje, verjamem, da se srečujemo z zelo težkimi razmerami, ker je na Bližnjem vzhodu, kot sem omenil na začetku, med seboj vse povezano.
Gospod predsednik, začenjamo razpravo o tragičnih dogodkih, ki so se zgodili v zadnjih tednih in dnevih: vprašanje Gaze, vprašanje o mejah med Gazo in Egiptom ter mejni prehodi med Gazo in Izraelom.
Če ne moremo napredovati pri reševanju vprašanja Gaze, potem bo v težavah tudi mirovni proces. Torej nosimo veliko odgovornost, prosim, zavedajte se, kaj nas čaka, in zavedajte se, da bova midva, komisarka in jaz, storila vse, kar je mogoče, da izkoristiva naš čas v teh nekaj tednih in preučiva, ali lahko pomagamo najti rešitev v imenu Evropske unije.
Gospod predsednik, nimam več veliko dodati, razen da želim pomagati doseči ta cilj in pri tem imeti podporo poslancev tega parlamenta.
Posledice, ki smo jim priča v zadnjih dneh, so tragične: razmere na humanitarnem področju so se izrazito poslabšale in tudi varnostne razmere so se bistveno poslabšale.
Menim, da bi morala današnja razprava govoriti o tem, kako lahko prispevamo k reševanju težav.
V tem parlamentu smo že veliko razpravljali o težavah v preteklosti in verjamem, da se moramo danes osredotočiti na to, ali smo v Evropski uniji sposobni prispevati k reševanju tega pomembnega vprašanja (ker bo vplivalo tudi na konferenco v Annapolisu in na mirovni proces).
Še enkrat želim opozoriti, da smo mi, Evropska unija, dosledno pozivali k odprtju mejnih prehodov ter prostemu pretoku ljudi in blaga, za kar veljajo varnostna zagotovila, ne le blaga za humanitarno pomoč, ampak blaga, ki lahko pomaga pri gospodarskem razvoju regije, natančneje Zahodnega brega in Gaze.
Če manjkajo ti trije osnovni elementi, to so politični razvoj, gospodarski razvoj in spremembe razmer na terenu, bo zelo težko napredovati. Napredek na teh treh področjih je nujen, pri čemer ga je treba izpeljati istočasno.
Kaj lahko storimo Evropejci?
Od nastanka novih razmer smo bili v stalnem stiku s ključnimi udeleženci."@sl20
"Tack, herr talman, för att jag får ordet i den viktiga debatt som vi nu ska påbörja.
Som ni känner till hölls i söndags ett viktigt möte i Arabförbundet där alla frågorna togs upp och man försökte utarbeta en modell till lösning, en modell som inte ligger så långt ifrån den som premiärminister Fayyad lade fram för Europeiska rådet för några veckor sedan, och som han upprepade i söndags vid Arabförbundets toppmöte, eller Arabförbundets ministermöte: man måste finna ett sätt att återta kontrollen over gränserna så att palestinska myndigheten kan ansvara för dem.
Om detta skulle ske måste enligt min åsikt EU ta upp frågan om Rafah igen, precis som vi gjorde 2005.
Vi är som ni vet inte fysiskt närvarande där; vi finns tillgängliga och kan utnyttjas så snart vi blir kallade men är för tillfället inte närvarande. Vi har inte varit vid gränsen sedan Hamas tog kontroll över Gaza, för vi har inte haft tillåtelse till det.
Jag tror att vi skulle behöva agera i enlighet med måndagens debatt och resolutioner i Europeiska rådet, för jag menar att måndagens beslut var mycket bra och har gett oss en inriktning som välkomnas av alla parter: Egypten, Palestina och Israel.
Jag tror därför att vi är på rätt väg. Vi måste nu komma fram till hur den väg vi slår in på i enlighet med rådets resolutioner snabbt ska kunna bli verklighet.
Det mänskliga lidandet är fruktansvärt: och det gäller även lidandet i södra Israel som också hamnar under raketattacker från norra Gaza, mot det egna folket. Det är en omständighet som faktiskt omöjliggör stabilitet.
Om vi skulle ta fram ett paket som täcker alla dessa frågor, inklusive befrielsen av Al-Haram ash-Sharif, som måste ingå om vårt mål är att stabilisera situationen, så kunde vi kanske arbeta tillsammans. Det skulle jag gärna vilja göra igen för att lösa situationen.
Jag är som sagt ständigt i kontakt med nyckelaktörerna. Jag kommer att resa till Egypten så snart de arbetssammanträden mellan palestinier och egyptier, som inleddes i dag, har avslutats. I morgon eller i övermorgon kommer jag att vara där så att jag också kan delta och sammanfatta vad vi inom EU kommer att kunna bidra med.
Jag tror verkligen att den bästa lösningen vore att återgå till en mer öppen situation där palestinska myndigheten kontrollerar gränserna och där fri rörlighet råder för varor och personer – inte bara för humanitärt bistånd utan också för ekonomisk utveckling och handel, vilka är nödvändiga för att man ska nå verkliga framsteg.
Mina damer och herrar, jag tror att vi står inför en mycket svår situation eftersom, som jag sa inledningsvis, allt i Mellanöstern hänger ihop med vartannat.
Herr talman! Vi öppnar en debatt om de tragiska händelser som har ägt rum de senaste dagarna och veckorna: Gazafrågan, frågan om gränserna mellan Gaza och Egypten och gränsövergångsställena mellan Gaza och Israel.
Om vi inte gör några framsteg i Gazafrågan kommer fredsprocessen också i ett svårare läge. Det vilar därför ett tungt ansvar på våra axlar. Jag ber er vara medvetna om vad som ligger framför oss och betänka att vi, fru kommissionsledamoten och jag, kommer att göra allt vi kan för att under dessa få veckor försöka hjälpa till att ta fram en lösning för EU.
Herr talman, jag har inte mer att tillägga än att uttrycka min önskan att hjälpa till att uppnå detta mål, och att jag hoppas på stöd från parlamentets ledamöter i min strävan.
Resultatet som vi sett de senaste dagarna är tragiskt: humanitärt har situationen urartat, och till och med säkerhetssituationen har försämrats betydligt.
Jag menar att dagens debatt bör handla om hur vi kan bidra till att lösa problemen.
Vi har haft många debatter här i kammaren om olika problem under årens lopp, och jag tycker att vi i dag bör utröna om vi inom EU kan bidra till att lösa detta svåra problem (det kommer nämligen också att påverka Annapoliskonferensen och fredsprocessen).
Jag vill återigen betona att vi inom Europeiska unionen har varit konsekventa i våra krav på öppnande av gränsövergångarna och, med säkerhetsgarantier, fri rörlighet för personer och varor, och då inte endast varor för humanitärt bistånd utan varor som kan bidra till den ekonomiska utvecklingen i området, framför allt på Västbanken och i Gaza.
Om dessa tre grundläggande element saknas – politisk utveckling, ekonomisk utveckling och förändringar av situationen på platsen – kommer det att bli mycket svårt för oss att komma framåt. Framsteg krävs inom dessa tre områden, och de måste ske samtidigt.
Vad kan vi göra här i Europa?
Alltsedan den nya situationen utvecklades har vi varit i ständig kontakt med nyckelaktörerna."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Al-Haram ash-Sharif"13
"ES)"14
"Fayad"13
"Hamas"13
"Javier Solana,"18,15,14,7
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples