Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2007-09-05-Speech-3-172"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20070905.18.3-172"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"C'est bien de légiférer sur le lait, sur sa distribution dans les écoles, l'armée ou sur la création d'une nouvelle catégorie, mais le secteur laitier c'est autre chose.
Dans les années 80, la Commission de Bruxelles nous a expliqué qu'il y avait des océans de lait et des montagnes de beurre. Alors, comme pour les céréales, on a inauguré la politique «burocrato-malthusienne». Sous l'impulsion d'ailleurs du ministre français de l'agriculture, Michel Rocard, on a inventé les quotas laitiers. C'est-à-dire le rationnement, la fabrication volontaire de la rareté. Pour la première fois dans l'histoire de l'humanité, des hommes s'empêchent de produire, des hommes refusent les richesses offertes naturellement par la nature. Pire, pour être bien sûr d'organiser la marche à la rareté, on est allé jusqu'à la folle prime Hérode d'abattage des bovins.
Ce qui devait arriver est arrivé. Les entraves à la production ont limité la production. Des océans de lait on est passé à la mer d'Aral laitière. Il manque du beurre. Les prix montent. La pénurie a été organisée comme pour le blé."@fr8
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Je velmi dobré přijímat právní předpisy týkající se mléka, jeho distribuce ve školách nebo v armádě či vytváření nových kategorií, avšak v odvětví mléka jde o něco jiného.
V 80. letech minulého století nám Komise v Bruselu tvrdila, že existují oceány mléka a hory másla. Podobně jako v oblasti obilovin byla tehdy zavedena „Malthusova byrokracie“. Na podnět francouzského ministra zemědělství Michela Rocarda byly zavedeny kvóty na mléko. Tedy přídělový systém, úmyslné vytváření nedostatku. Poprvé v dějinách lidé bránili sami sobě ve výrobě a odmítali bohatství, která jim příroda přirozeně poskytuje. A co je horšího – abychom si byli jisti tím, že vznikl nedostatek, zašli jsme až tak daleko, že jsme zavedli podivné odměny za porážku dobytka.
Co se mělo stát, to se stalo. Překážky kladené výrobě skutečně tuto výrobu omezily. Od oceánů mléka jsme se dostali až k Aralskému jezeru mléka. Trpíme nedostatkem másla. Ceny stoupají. Tento nedostatek vznikl podobným způsobem jako v případě pšenice."@cs1
"Det er helt fint at lovgive om mælk, om dens distribution i skoler eller i hæren eller om oprettelsen af en ny kategori, men mejerisektoren er en anden sag.
I 1980'erne fortalte Kommissionen i Bruxelles os om mælkesøer og smørbjerge, og senere kom kornbjergene, da man indførte en politik, som medførte et "eksponentielt bureaukrati". Efter tilskyndelse fra bl.a. den franske landbrugsminister, Michel Rocard, blev der indført mælkekvoter, dvs. rationering, frivillig skabelse af knaphed. For første gang i menneskets historie forhindrede mennesker sig selv i at producere og blev nægtet adgang til naturens naturlige rigdomme. Endnu værre var det, da vi for at være sikre på at skabe knaphed gik så vidt som at indføre den vanvittige præmie for slagtning af kvæg.
Det, som måtte ske, er sket. Produktionshindringerne har begrænset produktionen. Fra kraftige mælkesøer til udtørrede mælkesøer. Der er knaphed på smør. Priserne stiger. Denne knaphed blev planlagt, ligesom det er tilfældet med hvede."@da2
".
Es ist gut, Rechtsvorschriften zur Milch, zu ihrer Verteilung in den Schulen und der Armee oder über die Einführung einer neuen Kategorie zu erlassen, doch der Milchsektor ist eine ganz andere Sache.
In den 1980er Jahren erklärte uns die Brüsseler Kommission, dass es Milchseen und Butterberge gäbe. Daher wurde wie beim Getreide eine „bürokratisch-malthusianische“ Politik eingeführt. Auf Anregung des französischen Landwirtschaftsministers Michel Rocard wurden die Milchquoten erfunden, d. h. die Rationierung, die bewusste Erzeugung des Mangels. Zum ersten Mal in der Geschichte der Menschheit verzichten Menschen darauf, zu produzieren, lehnen Menschen die auf natürliche Weise von der Natur gebotenen Reichtümer ab. Schlimmer noch, um den Markt des Mangels auch bis ins Letzte zu organisieren, wurde die Schlachtprämie für Rinder erdacht.
Es kam, wie es kommen musste. Durch die Hindernisse für die Produktion wurde diese begrenzt. Die Milchseen sind ausgetrocknet wie der Aralsee. Es kommt zu Buttermangel. Die Preise steigen. Es handelt sich um einen organisierten Mangel wie beim Getreide."@de9
"Είναι πολύ καλό να νομοθετούμε για το γάλα, για τη διανομή του στα σχολεία ή στον στρατό, ή για τη δημιουργία μιας νέας κατηγορίας, ο γαλακτοκομικός όμως τομέας είναι κάτι διαφορετικό.
Τη δεκαετία του 1980, η Επιτροπή στις Βρυξέλλες μας είπε ότι υπήρχαν λίμνες γάλακτος και βουνά από βούτυρο. Όπως συνέβη τότε και με τα δημητριακά, θεσπίστηκε μια πολιτική «μαλθουσιανής γραφειοκρατίας». Υπό την έμπνευση του γάλλου υπουργού Γεωργίας, του Michel Rocard, εφευρέθηκαν οι ποσοστώσεις γάλακτος. Αυτό σήμαινε την επιβολή δελτίου, τη σκόπιμη διαμόρφωση συνθηκών σπανιότητας. Για πρώτη φορά στην ιστορία της ανθρωπότητας, οι λαοί εμπόδιζαν εαυτούς να παράγουν και απέρριπταν τα πλούτη που παρείχε η ίδια η φύση. Ακόμη χειρότερα, για να είμαστε βέβαιοι ότι θα επιτύχουμε τη σπανιότητα, φθάσαμε μέχρι του σημείου θέσπισης της παλαβής πριμοδότησης για τη σφαγή των βοοειδών.
Συνέβη αυτό που ήταν γραφτό να συμβεί. Οι φραγμοί στην παραγωγή περιόρισαν την παραγωγή. Από τις λίμνες γάλακτος καταλήξαμε στη λίμνη Αράλης του γάλακτος. Υπάρχει έλλειψη βουτύρου. Οι τιμές ανεβαίνουν. Αυτό το έλλειμμα οργανώθηκε κατά τον ίδιο τρόπο που συνέβη και με το σιτάρι."@el10
"It is all very well to legislate on milk, on its distribution in schools or the army, or on the creation of a new category, but the dairy sector is something else.
In the 1980s, the Commission in Brussels told us that there were milk lakes and butter mountains. As with cereals, then, a policy of ‘Malthusian bureaucracy’ was introduced. Under the impetus of the French Agriculture Minister, Michel Rocard, milk quotas were invented. That is, rationing, the deliberate fabrication of scarcity. For the first time in the history of humanity, people were preventing themselves from producing, and were rejecting the riches offered naturally by nature. Worse still, to be certain of achieving scarcity, we went as far as the daft premium for the slaughter of cattle.
What was bound to happen has happened. The barriers to production have limited production. From milk lakes to the Aral Sea of milk. There is a shortage of butter. Prices are rising. This shortage was organised, in the same way as for wheat."@en4
"Es muy adecuado legislar sobre la leche, su distribución en las escuelas o en el Ejército, o sobre la creación de una categoría nueva, pero el sector de los productos lácteos es otra cosa.
En la década de 1980, la Comisión, desde Bruselas, nos dijo que había lagos de leche y montañas de mantequilla. Al igual que para los cereales, se introdujo una política de «burocracia maltusiana». Con el ímpetu del Ministro de agricultura francés, Michel Rocard, se inventaron las cuotas de leche. Es decir, el racionamiento, la fabricación deliberada de la escasez. Por primera vez en la historia de la humanidad, el hombre se prohíbe a sí mismo producir, el hombre rechaza las riquezas que le proporciona la naturaleza. Lo que es peor, para asegurarnos de que lograríamos la escasez, llegamos a dar primas ridículas por el sacrificio del ganado.
Ha ocurrido lo que era de esperar. Los obstáculos a la producción han limitado la producción. De los lagos de leche al Mar Aral de la leche. Hay escasez de mantequilla. Los precios aumentan. La escasez fue organizada, al igual que ocurre con el trigo."@es21
"Heakene küll, et luuakse õigusakte piima, selle jagamise kohta koolides ja sõjaväes, või uue kategooria loomise kohta, kuid piimandussektor on midagi muud.
1980ndatel rääkis Brüsseli komisjon meile piimajärvedest ja võimägedest. Sarnaselt teraviljale, siis, seati sisse maltusliku bürokraatia poliitika. Prantsusmaa põllumajandusministri Michel Rocardi juhtimisel loodi piimakvoodid. See tähendab normeerimist, puuduse kavatsetud tootmist. Esimest korda inimkonna ajaloos takistasid inimesed end tootmisel ja lükkasid tagasi looduse poolt loomulikult pakutavad rikkused. Veelgi hullem, et olla kindel toidupuuduse saavutamises, läksime me nii kaugele kui rumala auhinna andmine kariloomade tapmise eest.
Juhtus see, mis pidigi juhtuma. Takistused tootmisele on tootmist piiranud. Piimajärvedest piima Araali piimamereni. On või puudujääk. Hinnad tõusevad. See puudujääk oli organiseeritud, samamoodi nagu nisu puhul."@et5
".
Maidosta, sen jakamisesta kouluissa tai armeijassa tai uuden maitoluokan perustamisesta on hyvä säätää lakeja, mutta kokonainen maitotuoteala on eri asia.
Brysselin komissio kertoi meille 1980-luvulla kokonaisista maito- ja voivuorista. Näin ollen pantiin alulle ”malthusilainen” byrokraattinen politiikka, kuten oli tehty viljan kohdalla. Keksittiin maitokiintiöt, joiden alullepanijana oli silloinen maatalousministeri Michel Rocard. Kyse oli siis säännöstelystä, niukkuuden vapaaehtoisesta synnyttämisestä. Ensimmäistä kertaa ihmiskunnan historiassa ihmiset estivät itse itseään tuottamasta ja kieltäytyivät luonnon tarjoamista rikkauksista. Vielä pahempaa oli se, kun niukkuuden varmistamiseksi otettiin käyttöön jopa pähkähullu ”Herodes-palkkio”, joka maksettiin nautojen teurastamisesta.
Kävi niin kuin pitikin käydä. Tuotannon rajoittaminen vähensi tuotantoa. Maitovuoret ovat nyt vaihtuneet Aral-maitovuoriin. Voista on pulaa. Hinnat nousevat. Puute järjestettiin samalla tavoin kuin vehnän kohdalla."@fi7
"Igen jó jogszabályokat alkotni a tejről, a tej iskolákban vagy a hadseregben való szétosztásáról vagy épp egy új kategória megalkotásáról, de a tejágazat – az valami egészen más.
Az 1980-as években a Bizottság azt mondta nekünk Brüsszelben, hogy tócsában áll a tej és hegyekben áll a vaj. Aztán – a gabonafélékhez hasonlóan – bevezették a „malthusi bürokrácia” politikáját. A francia mezőgazdasági miniszter, Michel Rocard ösztönzésére feltalálták a tejkvótákat. Ez – mármint az adagolás – a szűkösség mesterséges előidézése. Az emberiség történetében először vettek vissza az emberek önként a termelésből, és elutasították a természet által természetesen kínált bőséget. Sőt, ami még rosszabb – hogy a szűkösséget biztosan elérjük –, egész addig elmentünk, hogy bolonddíjat adtunk a szarvasmarhák levágására.
Aminek meg kellett történnie, az meg is történt. A termelési akadályok korlátozták a termelést. A tejtengertől eljutottunk a tej Aral-taváig. Vajhiány van. Az árak emelkednek. Ez mesterségesen keltett hiány, ugyanúgy, mint ahogyan az a búza esetében történt."@hu11
"Va molto bene legiferare sul latte, sulla sua distribuzione nelle scuole o nelle forze armate, oppure sulla creazione di una nuova categoria, ma il settore lattiero-caseario è un’altra cosa.
Negli anni ‘80 la Commissione ci diceva che vi erano fiumi di latte e montagne di burro. Come per i cereali, venne adottata una politica di “burocrazia malthusiana”. Sotto la spinta del ministro dell’Agricoltura francese, Michel Rocard, vennero inventate le quote latte, ovvero il razionamento, la creazione artificiale della scarsità. Per la prima volta nella storia dell’umanità, l’uomo impediva a se stesso di produrre, rifiutando le ricchezze offertegli da madre natura. Peggio ancora: per essere sicuri di ottenere la scarsità, ci siamo spinti fino a introdurre lo stupido premio per la macellazione del bestiame.
E’ successo quello che era inevitabile: gli ostacoli alla produzione hanno limitato la produzione. Siamo passati dai laghi di latte a un Lago d’Aral di latte. Vi è scarsità di burro, i prezzi sono in crescita, e tale scarsità è stata creata artificialmente, come è successo per il frumento."@it12
"Labai gerai, kad leidžiami įstatymai dėl pieno, jo tiekimo mokykloms ir kariuomenei ar naujos kategorijos sukūrimo, bet pieno sektorius yra visai kas kita.
Praeito amžiaus devintame dešimtmetyje Komisija Briuselyje pasakė mums, kad turime pieno ežerus ir sviesto kalnus. Kaip ir javų atveju, atsirado „Maltuso biurokratijos“ politika. Prancūzijos žemės ūkio ministro iniciatyva buvo sugalvotos pieno kvotos. Tai yra, normavimas, dirbtinis deficito kūrimas. Pirmą kartą žmonijos istorijoje žmonės patys sau trukdė gaminti ir atsisakė gamtos siūlomų gėrybių. Dar blogiau, tam, kad tikrai atsirastų deficitas, mes mokame idiotiškas premijas už galvijų bandos skerdimą.
Kas turėjo atsitikti, atsitiko. Gamybos ribojimas apribojo gamybą. Pranyko pieno ežerai, atsirado pieno Aralo jūra. Stinga sviesto. Kainos kyla. Šitas stygius buvo suorganizuotas; taip pat atsitiko su kviečiais."@lt14
"Tas viss ir ļoti labi — pieņemt tiesību aktus attiecībā uz pienu, par tā izplatīšanu skolās vai armijā, vai par jaunas kategorijas izveidošanu, bet piena ražošanas nozare ir kaut kas cits.
1980. gadā Komisija Briselē mums teica, ka ir piena ezeri un sviesta kalni. Līdzīgi kā graudaugu produkcijai piena produktiem toreiz tika noteikta „Maltusa birokrātijas” politika. Pēc Francijas lauksaimniecības ministra
ierosinājuma tika paredzētas piena kvotas. Tā ir resursu normēšana, tīša deficīta radīšana. Pirmo reizi cilvēces vēsturē cilvēki atturējās no ražošanas un attiecās no tām bagātībām, ko pašsaprotamā kārtā piedāvā daba. Vēl jo ļaunāk, lai būtu droši par šā deficīta panākšanu, mēs pat gājām tikt tālu, ka noteicām muļķīgu prēmiju par liellopu izkaušanu.
Tas, kam bija lemts notikt, ir noticis. Šķēršļi, kas noteikti ražošanai, ir ierobežojuši ražošanu. No piena upēm esam nonākuši pie Arāla piena jūras. Pašlaik ir sviesta deficīts. Cenas pieaug. Šis deficīts tika organizēts tādā pašā veidā kā kviešu deficīts."@lv13
"C'est bien de légiférer sur le lait, sur sa distribution dans les écoles, l'armée ou sur la création d'une nouvelle catégorie, mais le secteur laitier c'est autre chose.
Dans les années 80, la Commission de Bruxelles nous a expliqué qu'il y avait des océans de lait et des montagnes de beurre. Alors, comme pour les céréales, on a inauguré la politicque "burocrato-malthusienne". Sous l'impulsion d'ailleurs du ministre français de l'agriculture, Michel Rocard, on a inventé les quotas laitiers. C'est-à-dire le rationnement, la fabrication volontaire de la rareté. Pour la première fois dans l'histoire de l'humanité, des hommes s'empêchent de produire, des hommes refusent les richesses offertes naturellement par la nature. Pire, pour être bien sûr d'organiser la marche à la rareté, on est allé jusqu'à la folle prime Hérode d'abattage des bovins.
Ce qui devait arriver est arrivé. Les entraves à la production ont limité la production. Des océans de lait on est passé à la mer d'Aral laitière. Il manque du beurre. Les prix montent. La pénurie a été organisée comme pour le blé."@mt15
"Het is prima om voorschriften te geven over melk, over de distributie ervan op scholen of in het leger, of over het instellen van een nieuwe categorie, maar de zuivelsector is iets anders.
In jaren tachtig van de vorige eeuw kregen we van de Commissie in Brussel te horen dat er melkmeren en boterbergen waren. Net als met graan werd er toen een “Malthusiaanse bureaucratie” ingevoerd. Onder de impuls van de Franse minister van landbouw, Michel Rocard, werden er melkquota uitgevonden. Dat is distributie, het opzettelijk produceren van schaarsheid Voor de eerste keer in de geschiedenis van de mensheid belemmerden mensen zichzelf bij de productie en deden ze afstand van de natuurlijke rijkdommen. Het kan nog erger, om zeker ervan te zijn dat we schaarsheid realiseerden, gingen we ertoe over een onbezonnen premie te verstrekken voor het slachten van vee.
Wat er moest gebeuren, is ook gebeurd. De belemmeringen voor de productie hebben de productie beperkt. Van de melkmeren naar het Aralmeer van de melk. Er is een tekort aan boter. Prijzen stijgen. Dit tekort was georganiseerd, op dezelfde manier als bij tarwe."@nl3
"Dobrym pomysłem jest ustanawianie przepisów dotyczących mleka, jego dystrybucji w szkołach, armii, czy stworzenia nowej kategorii, ale sytuacja z sektorem mleczarskim wygląda inaczej.
W latach 80. XX wieku Komisja w Brukseli mówiła nam, że istnieją jeziora mleka i góry masła. Podobnie jak w przypadku zbóż, zastosowano wtedy politykę „biurokracji maltuzjańskiej”. Z inicjatywy francuskiego ministra rolnictwa, Michela Ricarda, wprowadzono kwoty na mleko. Oznaczało to wydzielanie, celowe tworzenie niedoborów. Po raz pierwszy w historii ludzkości ludzie powstrzymywali się przed produkcją i odrzucali bogactwa oferowane przez naturę. W dodatku, aby upewnić się, że osiągniemy niedobór, posunęliśmy się aż do bezsensownych dopłat do uboju bydła.
Stało się to, co musiało się stać. Bariery ograniczyły produkcję. Z jezior mleka do Morza Aralskiego mleka. Brakuje masła. Ceny rosną. Ten niedobór został zaaranżowany, podobnie jak w przypadku pszenicy."@pl16
"É óptimo legislar sobre o leite, sobre a sua distribuição nas escolas ou no exército, ou sobre a criação de uma nova categoria, mas o sector leiteiro é outra coisa.
Nos anos oitenta, a Comissão de Bruxelas explicou-nos que havia oceanos de leite e montanhas de manteiga. Então, tal como relativamente aos cereais, inaugurámos a política "burocrato-mathusiana". Por impulso aliás do Ministro francês da Agricultura, Michel Rocard, inventámos as quotas leiteiras. Ou seja o racionamento, o fabrico voluntário da raridade. Pela primeira vez na história da humanidade, homens impedem a produção, homens recusam as riquezas naturalmente oferecidas pela natureza. Pior do que isso, para termos a certeza de que estávamos a organizar o mercado da raridade, chegámos à loucura de criarmos um prémio idiota para o abate de bovinos.
E o que devia acontecer aconteceu. Os entraves à produção limitaram a produção. De oceanos de leite passámos para o Mar de Aral leiteiro. Falta manteiga. Os preços estão a subir. Foi organizada a penúria, tal como aconteceu com o trigo."@pt17
"C'est bien de légiférer sur le lait, sur sa distribution dans les écoles, l'armée ou sur la création d'une nouvelle catégorie, mais le secteur laitier c'est autre chose.
Dans les années 80, la Commission de Bruxelles nous a expliqué qu'il y avait des océans de lait et des montagnes de beurre. Alors, comme pour les céréales, on a inauguré la politicque "burocrato-malthusienne". Sous l'impulsion d'ailleurs du ministre français de l'agriculture, Michel Rocard, on a inventé les quotas laitiers. C'est-à-dire le rationnement, la fabrication volontaire de la rareté. Pour la première fois dans l'histoire de l'humanité, des hommes s'empêchent de produire, des hommes refusent les richesses offertes naturellement par la nature. Pire, pour être bien sûr d'organiser la marche à la rareté, on est allé jusqu'à la folle prime Hérode d'abattage des bovins.
Ce qui devait arriver est arrivé. Les entraves à la production ont limité la production. Des océans de lait on est passé à la mer d'Aral laitière. Il manque du beurre. Les prix montent. La pénurie a été organisée comme pour le blé."@ro18
"Je veľmi dobré prijímať právne predpisy týkajúce sa mlieka, jeho distribúcie v školách alebo v armáde alebo vytvárania novej kategórie, avšak mliekarenský sektor je o niečom inom.
V 80. rokoch minulého storočia nám Komisia v Bruseli povedala, že existujú jazerá z mlieka a hory z masla. Podobne ako v oblasti obilnín bola vtedy zavedená „Malthusova byrokracia“. Na podnet francúzskeho ministra poľnohospodárstva Michela Rocarda boli zavedené kvóty na mlieko. Teda, prídelový systém, úmyselné vytváranie nedostatku. Po prvýkrát v histórii ľudstva si ľudia zabraňovali vo výrobe a odmietali bohatstvá, ktoré im prirodzene poskytuje príroda. A čo je horšie, aby sme si boli istí, že sme dosiahli nedostatok, zašli sme až tak ďaleko, že sme zaviedli čudné odmeny za porážku dobytka.
Čo sa stať malo, sa stalo. Prekážky výrobe výrobu obmedzili. Od jazier z mlieka sme sa dostali k Aralskému jazeru mlieka. Trpíme nedostatkom masla. Ceny stúpajú. Tento nedostatok bol zorganizovaný rovnakým spôsobom ako v prípade pšenice."@sk19
"Dobro je sprejemati zakone o mleku, o distribuciji v šolah ali vojski, ali o oblikovanju novih kategorij, vendar je mlečni sektor nekaj drugega.
V 80. letih 20. stoletja je Komisija v Bruslju sporočila, da imamo jezera mleka in gore masla. V zvezi z žiti je bila uvedena politika „maltuzianske birokracije“. Na pobudo francoskega ministra za kmetijstvo Michela Rocarda so bile oblikovane mlečne kvote. To je racioniranje, namerno izmišljanje pomanjkanja. Prvič v zgodovini človeštva so ljudje sami sebi preprečevali proizvodnjo in zavračali obilje, ki ga je narava samodejno ponudila. Še huje, da bi zagotovo dosegli pomanjkanje, smo uvedli celo neumne premije za zakol živine.
Kar se je moralo zgoditi, se je zgodilo. Ovire proizvodnje so omejile proizvodnjo. Od jezer mleka do mlečnega Aralskega jezera. Imamo pomanjkanje masla. Cene se zvišujejo. To pomanjkanje je bilo organizirano, enako kot za pšenico."@sl20
"Visst kan vi lagstifta om mjölk, om mjölkdistribution i skolorna eller till armén eller om införande av en ny kategori, men mejerisektorn är något annat.
På 1980-talet talade kommissionen i Bryssel om mjölkhav och smörberg. På samma sätt som för spannmål infördes sedan politiken med ”malthusiansk byråkrati”. Mjölkkvoterna uppfanns, med den franske jordbruksministern Michel Rocard som drivande kraft. Detta innebar ransonering, att avsiktligt framkalla en brist. För första gången i mänsklighetens historia förhindrade folket sin egen produktion och avstod från de rikedomar som naturen erbjöd. Och ännu värre, för att försäkra oss om att det verkligen skulle uppstå en brist gick vi så långt som till den tokiga premien för slakt av boskap.
Det oundvikliga har nu hänt. Produktionshindren har begränsat produktionen. Det som var ett mjölkhav är nu en Aralsjö av mjölk. Det råder brist på smör. Priserna stiger. Denna brist skapades avsiktligt, på samma sätt som för vete."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"par écrit"18,15,8
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples