Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2007-09-05-Speech-3-056"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20070905.2.3-056"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Pani Przewodnicząca! Poniedziałkowe aresztowania w Kopenhadze pokazują, jak wciąż aktualne jest zagrożenie terrorystyczne w Europie. Ze sprawozdania opublikowanego przez Europol wynika, że w ubiegłym roku utrzymywało się ono wciąż na wysokim poziomie. Dość powiedzieć, że w ubiegłym roku odnotowano 498 aktów terrorystycznych.
Co prawda zagrożenie to rozkłada się nierównomiernie, bo aż 294 przypadki miały miejsce we Francji, a 145 w Hiszpanii, ale w dobie globalizacji tak naprawdę przedmiotem zainteresowania terrorystów jest całe terytorium Unii Europejskiej. Nie zmienia tego faktu także to, że znaczna większość tych aktów ma charakter (do którego Europa zdążyła się już przez dziesięciolecia przyzwyczaić) separatystyczny, jak w przypadku terroryzmu baskijskiego czy korsykańskiego, oraz lewacko-anarchistyczny, jak w Grecji.
Czy to przyzwyczajenie oznacza zatem, że w Europie jesteśmy dobrze przygotowani do zwalczania terroryzmu? W moim przekonaniu w dalszym ciągu nie. Wiele do życzenia pozostawia implementacja podstawowych dokumentów koncepcyjnych, chociażby tak zasadniczego jak strategia zwalczania terroryzmu, jak i instrumentów legislacyjnych w rodzaju decyzji ramowej z czerwca 2002 r.
Niewystarczająca jest także koordynacja prewencji oraz reakcji na akty terroryzmu. W związku z tym trzeba koniecznie usprawnić tę współpracę, zwłaszcza współpracę operacyjną i wymianę informacji między państwami członkowskimi, trzeba wzmocnić zdolności Europolu i Eurojustu, trzeba, o co wciąż apelujemy, wzmocnić ochronę krytycznej infrastruktury, zwłaszcza transportowej i energetycznej. A także koniecznie należy umieścić w nowym traktacie klauzulę solidarności zapisaną we wcześniejszym projekcie Traktatu Konstytucyjnego, a w umowach z państwami trzecimi odpowiednio wprowadzać klauzule antyterrorystyczne, o co apelowaliśmy przed wakacjami w moim sprawozdaniu."@pl16
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Paní předsedající, pondělní zatýkání v Kodani dokazuje, že terorismus představuje dosud pro Evropu reálnou hrozbu. Ve zprávě Europolu se uvádí, že během celého uplynulého roku byla úroveň rizika útoků velice vysoká. Stačí připomenout, že během uplynulého roku bylo zaznamenáno 498 teroristických činů.
Je pravdou, že tato hrozba není rozdělena rovnoměrně. Ve Francii došlo ke 294 činům a ve Španělsku ke 145. V době globalizace je však středem zájmu teroristů celé území Evropské unie. Kromě toho, na této skutečnosti nic nemění ani to, že výrazná většina těchto útoků má separatistickou povahu (povahu separatismu, na který se Evropa již mnoho desetiletí snažila zvyknout), tak jako baskický či korsický terorismus či terorismus levicového anarchismu v Řecku.
Znamená tento proces zvykání si na terorismus, že my v Evropě jsme na boj proti němu dobře připraveni? Osobně jsem přesvědčen, že odpověď zní stále „ne“. Realizace základních konceptuálních dokumentů, dokonce i takového základního dokumentu, jakým je strategie potírání terorismu, nebo legislativních nástrojů v podobě rámcového rozhodnutí z června 2002, má stále ještě mnoho nedostatků.
Neuspokojivá je rovněž koordinace prevence teroristických činů a reakce na ně. V této souvislosti existuje naléhavá potřeba zkvalitnění této spolupráce, zejména operační spolupráce a výměny informací mezi členskými státy. Musíme posílit kapacitu Europolu a Eurojustu, potřebujeme posílit ochranu kritické infrastruktury především v oblasti dopravy a energetiky, a to je krok, k němuž neustále vyzýváme. Musíme trvat i na tom, aby byla doložka o solidaritě, která byla součástí textu původního návrhu ústavní smlouvy, začleněna do nové smlouvy, a aby byla do dohod se třetími zeměmi začleněna vhodná protiteroristická doložka. Ve své zprávě jsem k této činnosti vyzýval již před prázdninami."@cs1
"Fru formand! Mandagens arrestationer i København viser, at terrorisme stadig er en trussel i Europa. Det fremgår af Europols rapport, at denne trussel var stor hele sidste år. Lad det være nok at sige, at der blev registreret 498 terrorhandlinger sidste år.
Det er korrekt, at truslen ikke er den samme overalt. Der var hele 294 tilfælde i Frankrig og 145 i Spanien, men i en globaliseringstid er hele EU's territorium af et mål for terrorister. Dette gælder også, selv om langt de fleste af disse handlinger er separatistiske (Europa har haft flere årtier til at vænne sig hertil) som f.eks. baskisk eller korsikansk terrorisme eller venstreorienteret anarki i Grækenland.
Betyder dette forhold, at vi er ved at vænne os til terrorisme, at vi i Europa er godt udrustet til at bekæmpe den? Jeg er overbevist om, at svaret stadig er nej. Gennemførelsen af de grundlæggende begrebsmæssige dokumenter, selv noget så grundlæggende som terrorbekæmpelsesstrategien, eller lovgivningsinstrumenter i form af rammeafgørelsen fra juni 2002 lader meget tilbage at ønske.
Koordinationen af forebyggende tiltag og reaktion på terrorhandlinger er også utilfredsstillende. Der er i denne forbindelse et presserende behov for at opprioritere dette samarbejde, navnlig det operationelle samarbejde og udvekslingen af oplysninger mellem medlemsstater. Vi er nødt til at styrke Europols og Eurojusts kompetencer, og vi er nødt til at øge beskyttelsen af kritisk infrastruktur, navnlig for transport og energi - hvilket vi til stadighed stiller krav om. Vi er også nødt til at insistere på, at den solidaritetsklausul, der blev indskrevet i det tidligere udkast til traktat om en forfatning for Europa, indskrives i den nye traktat, og at der indarbejdes en passende klausul om bekæmpelse af terrorisme i aftaler med tredjelande, et krav, der også blev stillet i min betænkning før ferien."@da2
"Frau Präsidentin! Die Verhaftungen am Montag in Kopenhagen zeigen, dass der Terrorismus in Europa noch immer eine reale Gefahr darstellt. Aus dem Bericht von Europol geht hervor, dass sie das gesamte vergangene Jahr auf einem hohen Niveau blieb. Es genügt, wenn ich sage, dass im vergangenen Jahr 498 Terrorakte verzeichnet wurden.
Natürlich ist diese Gefahr nicht gleichmäßig verteilt; es gab immerhin 294 Vorfälle in Frankreich und 145 in Spanien, aber in einer Zeit der Globalisierung ist das gesamte Territorium der Europäischen Union für Terroristen von Interesse. Daran ändert auch die Tatsache nichts, dass eine große Mehrheit dieser Akte ihrem Wesen nach separatistisch ist (Europa hat sich mit den Jahrzehnten daran gewöhnen müssen), wie der baskische oder der korsische Terrorismus oder die linken Anarchisten in Griechenland.
Bedeutet dieser Prozess der Gewöhnung an den Terrorismus, dass wir in Europa gut auf seine Bekämpfung vorbereitet sind? Nach meiner Überzeugung lautet die Antwort immer noch: Nein. Die Umsetzung der grundlegenden konzeptionellen Dokumente, selbst solcher so fundamentalen Dokumente wie die Strategie zur Bekämpfung des Terrorismus oder die legislativen Instrumente in Gestalt des Rahmenbeschlusses vom Juni 2002, lässt viel zu wünschen übrig.
Auch die Koordinierung von Verhinderung und Reaktion auf Terrorakte ist unbefriedigend. In dieser Hinsicht besteht dringender Bedarf, eine solche Zusammenarbeit, vor allem die operationelle Zusammenarbeit und den Informationsaustausch zwischen den Mitgliedstaaten, auf eine höhere Stufe zu stellen, wir müssen die Kapazitäten von Europol und Eurojust stärken, wir müssen – und das fordern wir immer wieder – den Schutz der kritischen Infrastruktur, insbesondere für den Verkehr und die Energieversorgung, verstärken. Auch müssen wir darauf bestehen, dass die im früheren Entwurf des Verfassungsvertrags festgeschriebene Solidaritätsklausel in den neuen Vertrag eingeht und dass eine geeignete Antiterrorismus-Klausel in Vereinbarungen mit Drittländern aufgenommen wird; ich habe das vor den Ferien in meinem Bericht gefordert."@de9
"Κυρία Πρόεδρε, οι συλλήψεις της Δευτέρας στην Κοπεγχάγη δείχνουν ότι η τρομοκρατία εξακολουθεί να αποτελεί πραγματική απειλή στην Ευρώπη. Η έκθεση της Europol αποκαλύπτει ότι παρέμεινε σε υψηλά επίπεδα καθ’ όλη τη διάρκεια της περσινής χρονιάς. Αρκεί να πούμε ότι πέρυσι καταγράφηκαν 498 τρομοκρατικές επιθέσεις.
Είναι αλήθεια ότι αυτή η απειλή δεν κατανέμεται ομοιόμορφα, αφού σημειώθηκαν 294 κρούσματα στη Γαλλία και 145 στην Ισπανία, σε μια εποχή παγκοσμιοποίησης, όμως, ολόκληρη η επικράτεια της Ευρωπαϊκής Ένωσης μπαίνει στο στόχαστρο των τρομοκρατών. Επιπλέον, αυτό δεν αλλάζει με το γεγονός ότι στη μεγάλη τους πλειονότητα αυτές οι πράξεις έχουν αποσχιστικό χαρακτήρα (κάτι που η Ευρώπη χρειάστηκε δεκαετίες για να το συνηθίσει), όπως είναι η βασκική ή η κορσικανή τρομοκρατία, ή η αριστερή αναρχία στην Ελλάδα.
Σημαίνει αυτή η διαδικασία εθισμού στην τρομοκρατία ότι εμείς στην Ευρώπη είμαστε καλά προετοιμασμένοι να την καταπολεμήσουμε; Είμαι πεπεισμένος ότι η απάντηση εξακολουθεί να είναι αρνητική. Η εφαρμογή των βασικών στρατηγικών εγγράφων, ακόμη και για κάτι τόσο θεμελιώδες όσο είναι η αντιτρομοκρατική στρατηγική, ή τα νομοθετικά μέσα υπό τη μορφή της απόφασης-πλαίσιο του Ιουνίου του 2002, πόρρω απέχουν από το επιθυμητό.
Ο συντονισμός της πρόληψης και η αντίδραση σε πράξεις τρομοκρατίας επίσης δεν είναι σε ικανοποιητικά επίπεδα. Σε σχέση με αυτό, είναι κατεπείγουσα ανάγκη να αναβαθμίσουμε τη συνεργασία αυτού του είδους, ιδίως την επιχειρησιακή συνεργασία και την ανταλλαγή πληροφοριών μεταξύ των κρατών μελών• πρέπει να ενισχύσουμε τις ικανότητες της Europol και της Eurojust• πρέπει –και αυτό είναι κάτι, που το ζητάμε συνεχώς– να ενισχύσουμε την προστασία των κρίσιμων υποδομών, ιδίως στους τομείς των μεταφορών και της ενέργειας. Πρέπει, επίσης, να επιμείνουμε να περιληφθεί η ρήτρα αλληλεγγύης, που καταγραφόταν στο προηγούμενο σχέδιο Συνταγματικής Συνθήκης, στη νέα συνθήκη και να ενσωματωθεί η κατάλληλη αντιτρομοκρατική ρήτρα στις συμφωνίες με τρίτες χώρες• στην έκθεσή μου ζητούσα αυτό το πράγμα πριν από τις διακοπές."@el10
"Madam President, Monday’s arrests in Copenhagen show that terrorism is still a real threat in Europe. Europol’s report reveals that it remained at a high level throughout last year. Suffice it to say that last year 498 terrorist acts were recorded.
It is true that this threat is not evenly distributed, with as many as 294 instances taking place in France and 145 in Spain, but at a time of globalisation, the whole territory of the European Union is of interest to terrorists. Moreover, this is not altered by the fact that a significant majority of these acts are separatist in nature (something Europe has spent decades getting used to), such as Basque or Corsican terrorism, or the left-wing anarchy in Greece.
Does this process of getting used to terrorism mean that we in Europe are well prepared to fight it? My conviction is that that the answer is still no. Implementation of the basic conceptual documents, even something as fundamental as the counter-terrorism strategy, or the legislative instruments in the shape of the framework decision of June 2002, leaves much to be desired.
Coordination of prevention and reaction to acts of terrorism is also unsatisfactory. In this regard there is an urgent need to upgrade such cooperation, especially operational cooperation and the exchange of information between Member States; we need to enhance the capacities of Europol and Eurojust; we need – and this is something we keep calling for – to strengthen the protection of critical infrastructure, especially for transport and energy. We must also insist that the solidarity clause that was written into the earlier draft of the Constitutional Treaty is included in the new treaty and that a suitable anti-terrorism clause is incorporated into agreements with third countries; my report was calling for this before the holidays."@en4
"Señora Presidenta, los arrestos del lunes en Copenhague demuestran que el terrorismo es todavía una amenaza real en Europa. Los informes de Europol desvelan que durante el pasado año se encontraba a un alto nivel. Basta con decir que ese año se registraron 498 actos terroristas.
Es cierto que esta amenaza no se distribuye uniformemente —con 294 casos que han tenido lugar en Francia y 145 en España—, pero en tiempos de globalización, la totalidad del territorio de la UE es de interés para los terroristas. Además, esto no se ve alterado por el hecho de que una mayoría significativa de dichos actos sea de naturaleza separatista (algo a lo que Europa ha tardado decenios en acostumbrarse), como el terrorismo vasco o corso, o el movimiento anarquista de izquierdas en Grecia.
¿Significa este proceso de acostumbrarse al terrorismo que en Europa estamos bien preparados para combatirlo? Estoy convencido de que la respuesta sigue siendo «no». La aplicación de los documentos conceptuales básicos, incluso algo tan esencial como la Estrategia antiterrorista o los instrumentos legislativos en forma de Decisión marco de junio de 2002, deja mucho que desear.
La coordinación de la prevención y la reacción a los actos terroristas también resulta insatisfactoria. A este respecto, hay una necesidad urgente de actualizar dicha cooperación, especialmente la de tipo operativo y el intercambio de información entre los Estados miembros. Necesitamos intensificar las capacidades de Europol y Eurojust. Necesitamos —y esto es algo que seguimos pidiendo— reforzar la protección de la infraestructura básica, en particular para el transporte y la energía. Asimismo, hemos de insistir en que la cláusula de solidaridad que se recogió en el anterior proyecto de Tratado Constitucional se incluya en el nuevo Tratado y en que se incorpore una cláusula antiterrorista en acuerdos con terceros países; mi informe lo exigía antes de las vacaciones."@es21
"Proua juhataja, esmaspäevased arreteerimised Kopenhaagenis näitavad, et terrorism on Euroopas endiselt reaalseks ohuks. Europoli raport näitab, et see püsis kõrgel tasemel kogu eelmise aasta jooksul. Piisab sellest, kui öelda, et eelmisel aastal registreeriti 498 terroriakti.
On tõsi, et see oht ei ole ühtlaselt laiali laotuv, kuna 294 juhtumit leidis aset Prantsusmaal ja 145 Hispaanias, kuid üleilmastumise ajal pakub terroristidele huvi kogu Euroopa Liidu territoorium. Pealegi ei muuda seda asjaolu, et nende aktide oluline enamus on separatistlikku loomu (millega harjumine on Euroopal võtnud aastakümneid), nagu Baski või Korsika terrorism või vasakpoolne anarhia Kreekas.
Kas see terrorismiga harjumise protsess tähendab, et meie Euroopas oleme hästi ette valmistunud selle vastu võitlemiseks? Minu kindel veendumus on, et vastus on endiselt eitav. Kontseptuaalsete alusdokumentide rakendamine, isegi millegi nii põhimõttelise nagu terrorismivastase võitluse strateegia või 2002. aasta juuni raamotsuse vormis õiguslike vahendite rakendamine jätab palju soovida.
Ennetamise ja terroriaktidele reageerimise koordineerimine on samuti mitterahuldav. Selles suhtes on kiireloomuline vajadus sellist koostööd, eelkõige operatiivset koostööd ja liikmesriikide vahelist teabevahetust parandada; meil on vaja tõhustada Europoli ja Eurojusti võimekust; meil on vaja – ja see on midagi, mida me pidevalt nõuame – tugevdada elutähtsa infrastruktuuri kaitsmist, eelkõige energia ja transpordi osas. Me peame ka nõudma, et solidaarsusklausel, mis kirjutati varasemasse põhiseaduslepingu eelnõusse, lisataks uude lepingusse, ning et sobiv terrorismivastane klausel lisataks lepingutesse kolmandate riikidega; minu raport nõudis seda enne puhkust."@et5
"Arvoisa puhemies, Kööpenhaminan maanantaiset pidätykset osoittavat, että terrorismi on yhä uhka Euroopalle. Europolin selvityksestä ilmenee, että uhka oli suuri koko viime vuoden ajan. Tästä kertoo, että viime vuonna tilastoitiin 498 terroritekoa.
On totta, ettei uhka jakaudu tasaisesti, sillä jopa 294 tapausta sattui Ranskassa ja 145 Espanjassa, mutta globalisaation aikakaudella koko Euroopan unionin alue on terroristien tähtäimessä. Tätä ei muuta se tosiasia, että huomattava osa terroriteoista on separatistisia (joihin Eurooppa on koettanut sopeutua vuosikymmenien ajan), kuten baskien tai korsikalaisten harjoittama terrorismi tai vasemmistolaisten anarkia Kreikassa.
Tarkoittaako terrorismiin sopeutuminen sitä, että me eurooppalaiset olemme valmistautuneet hyvin sen torjumiseen? Vakaa vastaukseni on yhä, että emme ole. Perusasiakirjojen ja niinkin tärkeän asiakirjan kuin terrorismin vastaisen strategian tai lainsäädäntövälineiden, kuten kesäkuussa 2002 tehdyn puitepäätöksen täytäntöönpanossa on yhä paljon toivomisen varaa.
Myös ennaltaehkäisytoimien koordinoinnissa ja terroristitekoihin reagoinnissa on toivomisen varaa. Yhteistyötä tältä osin onkin parannettava kiireesti, erityisesti toiminnallista yhteistyötä ja jäsenvaltioiden välistä tietojenvaihtoa. On tarpeen parantaa Europolin ja Eurojustin valmiuksia, ja on tarpeen – tätä me vaadimme jatkuvasti – lujittaa kriittisten infrastruktuurien, kuten erityisesti liikenne- ja energia-alan infrastruktuurin suojelua. On myös vaadittava, että perustuslakisopimuksen edelliseen luonnokseen sisältyvä solidaarisuuslauseke sisällytetään uuteen sopimukseen ja että kolmansien maiden kanssa tehtäviin sopimuksiin liitetään tarkoituksenmukainen terrorismin vastainen lauseke. Ennen kesälomaa valmistuneessa mietinnössäni peräänkuulutettiin tätä."@fi7
"Madame la Présidente, les arrestations lundi à Copenhague montrent que la menace terroriste continue de véritablement guetter l’Europe. Le rapport d'Europol révèle que le niveau de menace est resté élevé tout au long de l'année dernière. Il suffit de rappeler que l'an dernier on a répertorié 498 actes terroristes.
Il est vrai que cette menace n'est pas répartie de manière égale, avec pas moins de 294 incidents en France et 145 en Espagne, mais à l'ère de la mondialisation, l’ensemble du territoire européen est concerné par le terrorisme. De plus, une grande majorité de ces actes est de nature séparatiste (phénomène que l'Europe connaît depuis des décennies), tels que le terrorisme basque ou corse ou l'anarchie de l'extrême-gauche en Grèce.
Ce processus d’accoutumance au terrorisme signifie-t-il que l’Europe est bien préparée pour lutter contre ce phénomène? J’ai la conviction que la réponse demeure négative. La mise en œuvre des documents conceptuels de base, même de quelque chose d'aussi fondamental que la stratégie de lutte contre le terrorisme, ou les instruments législatifs de la décision-cadre de juin 2002, laisse à désirer.
La coordination de la prévention et de la réaction face aux actes terroristes est également insatisfaisante. À cet égard, il y a un besoin urgent de mise à niveau d'une telle coopération, notamment la coopération opérationnelle et l'échange d'informations entre les États membres; il faut que nous améliorions les moyens mis à la disposition d'Europol et d’Eurojust; il faut – chose que nous continuons de réclamer – renforcer la protection des infrastructures critiques, notamment des transports et de l'énergie. Nous devons aussi insister pour que la clause de solidarité, qui a été établie dans le dernier projet de traité constitutionnel, soit incluse dans le nouveau traité et qu'une clause antiterroriste pertinente soit incorporée dans les accords avec les pays tiers ; mon rapport y exhortait avant les vacances."@fr8
"Elnök asszony! A hétfői, koppenhágai letartóztatások azt bizonyítják, hogy még mindig valós a fenyegetés Európában. Az Europol jelentése arra mutat rá, hogy ez az egész tavalyi év során magas szinten maradt. Elég csak annyit mondani, hogy tavaly 498 terrorcselekményt jegyeztek.
Igaz, hogy ez a fenyegetés nem egyenletesen oszlik el – 294 ilyen eset fordult elő Franciaországban és 145 Spanyolországban –, de a globalizáció korában az Európai Unió egész területe a terroristák érdekkörébe tartozik. Ezen nem változtat az sem, hogy e cselekmények jelentős többsége jellegét tekintve szeparatista (ami olyasvalami, amelyet Európa évtizedek alatt megszokott), mint például a baszk vagy a korzikai terrorizmus, vagy a görögországi baloldali anarchia.
A terrorizmus megszokásának ez a folyamata azt jelenti-e, hogy mi itt Európában megfelelően fel vagyunk készülve arra, hogy küzdjünk ellene? Meggyőződésem, hogy a válasz még mindig nemleges. Az alapvető koncepciókat megfogalmazó dokumentumok – még az olyan alapvetőé is, mint a terrorizmusellenes stratégia – vagy a 2002. júniusi kerethatározat formáját öltő jogalkotási eszközök végrehajtása sok kívánnivalót hagy maga után.
A terrorcselekmények megelőzésének és az azokra adott válaszoknak a koordinálása szintén nem kielégítő. E tekintetben sürgősen javítani kell az ilyen jellegű együttműködést, főként az operatív együttműködést és a tagállamok közötti információcserét; fokoznunk kell az Europol és az Eurojust kapacitásait; meg kell erősítenünk – ez olyasvalami, amit folyamatosan kérünk – a kritikus infrastruktúra védelmét, főleg a közlekedési és az energetikai infrastruktúráét. Ragaszkodnunk kell továbbá ahhoz, hogy az alkotmányszerződés korábbi változatában szereplő szolidaritási záradék kerüljön be az új szerződésbe, és hogy a harmadik országokkal kötött megállapodásokban szerepeljen megfelelő, terrorizmusellenes záradék; jelentésemben – az ünnepek előtt – ezt kértem."@hu11
"Signora Presidente, gli arresti di lunedì a Copenhagen dimostrano che la lotta al terrorismo non smette di essere una minaccia reale per l’Europa. Secondo la relazione dell’Europol essa è rimasta a livelli alti nel corso dell’anno passato. Basti dire che l’anno scorso sono stati registrati 498 attacchi terroristici.
E’ vero che la minaccia non è distribuita in modo omogeneo, con un picco di 294 attacchi in Francia e 145 in Spagna, ma nell’era della globalizzazione l’intero territorio dell’Unione europea è nel mirino dei terroristi. Inoltre, la situazione non viene alterata dal fatto che una maggioranza significativa di questi attacchi sono di natura separatista (un fenomeno col quale l’Europa è divenuta familiare nel corso di decenni), come il terrorismo basco o quello corso, nonché l’anarchia di sinistra in Grecia.
Questo processo di famigliarizzazione col terrorismo significa che l’Europa è ben preparata a combatterlo? A mio avviso la risposta a tale domanda è ancora negativa. L’attuazione dei principali documenti concettuali, anche di un documento così importante come la strategia per la lotta contro il terrorismo, o gli strumenti giuridici come la decisione quadro del giugno 2002, lascia a desiderare.
Il coordinamento della prevenzione e la risposta agli attacchi terroristici sono insufficienti. A questo riguardo occorre urgentemente consolidare tale cooperazione, soprattutto la cooperazione operativa e lo scambio di informazioni fra gli Stati membri; dobbiamo consolidare le capacità di Europol e Eurojust; dobbiamo rafforzare – e continuiamo a invocare questo – la protezione delle infrastrutture critiche, soprattutto del trasporto e dell’energia. Dobbiamo inoltre insistere affinché la clausola sulla solidarietà, che faceva parte della bozza precedente del Trattato costituzionale, sia inclusa nel nuovo Trattato e che un’opportuna clausola antiterrorismo sia inclusa negli accordi con i paesi terzi, richieste che erano già state espresse nella mia relazione presentata prima delle vacanze."@it12
"Ponia Pirmininke, Kopenhagoje pirmadienį atlikti areštai rodo, kad terorizmas vis dar yra reali grėsmė Europai. Europolo ataskaita atskleidžia, kad ji buvo didelė visus praėjusius metus. Užtenka pasakyti, kad praėjusiais metais buvo užregistruoti 498 teroristų išpuoliai.
Tiesa, ši grėsmė ne visur vienoda; net 294 išpuolių įvykdyta Prancūzijoje ir 145 Ispanijoje, bet globalizacijos laikais visa Europos Sąjungos teritorija gali būti teroristų taikiniu. Be to, to nekeičia faktas, kad žymi dalis šių išpuolių buvo separatistinio pobūdžio (per kelis dešimtmečius prie to Europa priprato), kaip antai baskų ir korsikiečių terorizmas, kairiųjų anarchija.
Ar šis pripratimo prie terorizmo procesas reiškia, kad mes, europiečiai, esame gerai pasirengę su juo kovoti? Esu įsitikinęs, kad atsakymas – dar ne. Įgyvendinus bazinius konceptualius dokumentus, netgi tokį esminį kaip Kovos su terorizmu strategija ir 2002 m. birželio mėn. pamatinio sprendimo pagrindu priimti teisiniai aktai, dar daug lieka nepadaryta.
Terorizmo prevencijos ir reagavimo į teroristų išpuolius koordinavimas taip pat yra nepatenkinamas. Šiuo atžvilgiu reikia skubiai pagerinti tokį bendradarbiavimą, ypač valstybių narių operatyvinį bendradarbiavimą ir apsikeitimą informacija; mums reikia sustiprinti Europolo ir Eurojusto galias; mums reikia – ir tai mes nuolat siūlome – sustiprinti kritiškos infrastruktūros apsaugą, ypač transporto ir energetikos. Taip pat reikia reikalauti, kad Steigimo sutarties projekte įrašyta solidarumo nuostata būtų įtraukta į naują sutartį, ir kad atitinkama kovos su terorizmu nuostata būtų įtraukta į susitarimus su trečiosiomis šalimis; to buvo reikalauta prieš atostogas parengtame mano pranešime."@lt14
"Priekšsēdētājas kundze, pirmdienas aresti Kopenhāgenā parāda, ka terorisms vēl arvien ir reāls drauds Eiropā.
ziņojums atklāj, ka tas ir turējies augstā līmenī visu pagājušo gadu. Pietiek, ja pasaka, ka pagājušajā gadā tika piereģistrēti 498 terora akti.
Ir tiesa, ka šis drauds nav vienmērīgi sadalīts, gandrīz 294 gadījumi ir notikuši Francijā un 145 Spānijā, bet globalizācijas laikā visa Eiropas Savienības teritorija teroristiem ir interesanta. Turklāt to nemaina fakts, ka ievērojamā pārsvarā gadījumu šie akti ir separātiski pēc rakstura (kaut kas tāds, kam Eiropai ir vajadzējis desmitiem gadu, lai ar to aprastu) kā, piemēram, basku vai korsikāņu terorisms vai kreisā spārna anarhisms Grieķijā.
Vai šis pierašanas pie terorisma process nozīmē, ka mēs Eiropā esam labi sagatavoti ar to cīnīties? Mana pārliecība ir, ka atbilde vēl arvien ir nē. Konceptuālo pamatdokumentu, pat kaut kā tik fundamentāla kā pretterorisma stratēģija vai tādu tiesību instrumentu kā 2002. gada jūnija pamatnostādnes nolēmums, īstenošana ir tālu vēl no pilnības.
Terorisma aktu novēršanas un reaģēšanas koordinēšana arī ir neapmierinoša. Šajā sakarā ir neatliekama vajadzība uzlabot šo sadarbību, īpaši operatīvo sadarbību un informācijas apmaiņu dalībvalstu starpā; mums ir jāstiprina
un
jaudas; mums jāstiprina — un tas ir kaut kas, uz ko es visu laiku aicinu — kritisku infrastruktūru, sevišķi transporta un enerģijas, aizsardzība. Mums ir arī jāpieprasa, lai solidaritātes klauzula, kas bija ierakstīta Konstitūcijas līguma agrākajā projektā, tiek ietverta jaunajā līgumā un lai piemērota pretterorisma klauzula tiek iestrādāta nolīgumos ar trešām valstīm; mans ziņojums pirms brīvdienām aicināja to darīt."@lv13
"Pani Przewodnicząca! Poniedziałkowe aresztowania w Kopenhadze pokazują, jak wciąż aktualne jest zagrożenie terrorystyczne w Europie. Ze sprawozdania opublikowanego przez Europol wynika, że w ubiegłym roku utrzymywało się ono wciąż na wysokim poziomie. Dość powiedzieć, że w ubiegłym roku odnotowano 498 aktów terrorystycznych.
Co prawda zagrożenie to rozkłada się nierównomiernie, bo aż 294 przypadki miały miejsce we Francji, a 145 w Hiszpanii, ale w dobie globalizacji tak naprawdę przedmiotem zainteresowania terrorystów jest całe terytorium Unii Europejskiej. Nie zmienia tego faktu także to, że znaczna większość tych aktów ma charakter (do którego Europa zdążyła się już przez dziesięciolecia przyzwyczaić) separatystyczny, jak w przypadku terroryzmu baskijskiego czy korsykańskiego, oraz lewacko-anarchistyczny, jak w Grecji.
Czy to przyzwyczajenie oznacza zatem, że w Europie jesteśmy dobrze przygotowani do zwalczania terroryzmu? W moim przekonaniu w dalszym ciągu nie. Wiele do życzenia pozostawia implementacja podstawowych dokumentów koncepcyjnych, chociażby tak zasadniczego jak strategia zwalczania terroryzmu, jak i instrumentów legislacyjnych w rodzaju decyzji ramowej z czerwca 2002 r.
Niewystarczająca jest także koordynacja prewencji oraz reakcji na akty terroryzmu. W związku z tym trzeba koniecznie usprawnić tę współpracę, zwłaszcza współpracę operacyjną i wymianę informacji między państwami członkowskimi, trzeba wzmocnić zdolności Europolu i Eurojustu, trzeba, o co wciąż apelujemy, wzmocnić ochronę krytycznej infrastruktury, zwłaszcza transportowej i energetycznej. A także koniecznie należy umieścić w nowym traktacie klauzulę solidarności zapisaną we wcześniejszym projekcie Traktatu Konstytucyjnego, a w umowach z państwami trzecimi odpowiednio wprowadzać klauzule antyterrorystyczne, o co apelowaliśmy przed wakacjami w moim sprawozdaniu."@mt15
"Mevrouw de Voorzitter, de arrestaties afgelopen maandag in Kopenhagen laten zien dat terrorisme nog steeds een echte dreiging in Europa vormt. Het verslag van Europol onthult dat deze dreiging het hele afgelopen jaar hoog was. Het volstaat om te zeggen dat afgelopen jaar 498 terroristische daden werden vastgelegd.
Het is waar dat deze dreiging niet gelijkmatig is verdeeld, met wel 294 gevallen in Frankrijk en 145 in Spanje, maar in een tijd van globalisering is het hele grondgebied van de Europese Unie voor terroristen interessant. Bovendien verandert dit niets aan het feit dat een belangrijke meerderheid van deze daden separatistisch van aard zijn (iets wat in Europa tientallen jaren duurde voordat men er aan gewend was), zoals Baskisch en Corsicaans terrorisme of de linkse anarchie in Griekenland.
Betekent dit proces van gewenning aan terrorisme dat we in Europa goed voorbereid zijn om het te bestrijden? Naar mijn overtuiging is het antwoord nog steeds nee. De tenuitvoerlegging van de belangrijke conceptuele documenten, zelfs als het gaat om fundamentele documenten over de strategie voor terrorismebestrijding of het wetgevingsinstrumentarium in de vorm van het kaderbesluit van juni 2002, laat veel te wensen over.
De coördinatie van de preventie van en de reactie op terroristische misdrijven is ook onbevredigend. In dit opzicht is er dringend behoefte aan verbetering van een dergelijke samenwerking, vooral operationele samenwerking en de uitwisseling van informatie tussen lidstaten; we moeten de bevoegdheden van Europol en Eurojust vergroten; we moeten – en dit is iets wat we blijven roepen – de bescherming van de kritieke infrastructuur, vooral voor vervoer en energie, versterken. We moeten ook erop aandringen dat de solidariteit die in een eerder ontwerp van het Constitutioneel Verdrag stond, in het nieuwe verdrag wordt vermeld en dat een geschikte bepaling over terrorismebestrijding in overeenkomsten met derde landen wordt opgenomen; mijn verslag vroeg hierom voorafgaande aan de vakantie."@nl3
"Senhora Presidente, as detenções de Segunda-feira em Copenhaga mostram que o terrorismo continua a ser uma verdadeira ameaça na Europa. O relatório da Europol revela que se manteve num nível elevado, ao longo do último ano. Basta dizer que, no ano transacto, se registaram 498 actos terroristas.
É verdade que esta ameaça não está uniformemente distribuída, registando-se 294 casos em França e 145 em Espanha, mas, num tempo de globalização, todo o território da União Europeia é um alvo para os terroristas. Para além disso, o problema não deixa de ser o mesmo pelo facto de uma maioria significativa destes actos serem de natureza separatista (algo que a Europa tem passado décadas a habituar-se), como por exemplo, o terrorismo basco ou córsego, ou o dos anarquistas de esquerda na Grécia.
Será que este processo de habituação ao terrorismo significa que nós, na Europa, estamos bem preparados para o combater? A minha convicção é de que a resposta continua a ser "não". A implementação dos documentos conceptuais de base, mesmo algo tão fundamental como a estratégia de luta contra o terrorismo, ou os instrumentos legislativos sob a forma da decisão-quadro de Junho de 2002, deixam muito a desejar.
A coordenação da prevenção e da resposta aos actos de terrorismo é também insatisfatória. A este respeito, há uma necessidade urgente de melhorar essa cooperação, em especial a cooperação operacional e o intercâmbio de informação entre Estados-Membros; impõe-se reforçar as capacidades da Europol e do Eurojust; precisamos – e isto é algo para que temos continuamente chamado a atenção – de reforçar a protecção de infra-estruturas fundamentais, especialmente na área do transporte e da energia. Cumpre-nos também insistir em que a cláusula de solidariedade, que foi redigida no anterior projecto do Tratado Constitucional, seja incluída no novo Tratado e em que uma cláusula antiterrorismo apropriada seja incorporada nos acordos com países terceiros; o meu relatório, antes de férias, exortava a que se procedesse nesse sentido."@pt17
"Pani Przewodnicząca! Poniedziałkowe aresztowania w Kopenhadze pokazują, jak wciąż aktualne jest zagrożenie terrorystyczne w Europie. Ze sprawozdania opublikowanego przez Europol wynika, że w ubiegłym roku utrzymywało się ono wciąż na wysokim poziomie. Dość powiedzieć, że w ubiegłym roku odnotowano 498 aktów terrorystycznych.
Co prawda zagrożenie to rozkłada się nierównomiernie, bo aż 294 przypadki miały miejsce we Francji, a 145 w Hiszpanii, ale w dobie globalizacji tak naprawdę przedmiotem zainteresowania terrorystów jest całe terytorium Unii Europejskiej. Nie zmienia tego faktu także to, że znaczna większość tych aktów ma charakter (do którego Europa zdążyła się już przez dziesięciolecia przyzwyczaić) separatystyczny, jak w przypadku terroryzmu baskijskiego czy korsykańskiego, oraz lewacko-anarchistyczny, jak w Grecji.
Czy to przyzwyczajenie oznacza zatem, że w Europie jesteśmy dobrze przygotowani do zwalczania terroryzmu? W moim przekonaniu w dalszym ciągu nie. Wiele do życzenia pozostawia implementacja podstawowych dokumentów koncepcyjnych, chociażby tak zasadniczego jak strategia zwalczania terroryzmu, jak i instrumentów legislacyjnych w rodzaju decyzji ramowej z czerwca 2002 r.
Niewystarczająca jest także koordynacja prewencji oraz reakcji na akty terroryzmu. W związku z tym trzeba koniecznie usprawnić tę współpracę, zwłaszcza współpracę operacyjną i wymianę informacji między państwami członkowskimi, trzeba wzmocnić zdolności Europolu i Eurojustu, trzeba, o co wciąż apelujemy, wzmocnić ochronę krytycznej infrastruktury, zwłaszcza transportowej i energetycznej. A także koniecznie należy umieścić w nowym traktacie klauzulę solidarności zapisaną we wcześniejszym projekcie Traktatu Konstytucyjnego, a w umowach z państwami trzecimi odpowiednio wprowadzać klauzule antyterrorystyczne, o co apelowaliśmy przed wakacjami w moim sprawozdaniu."@ro18
"Pani predsedajúca, pondelkové zatýkanie v Kodani dokazuje, že terorizmus ešte stále pre Európu predstavuje reálnu hrozbu. V správe Europolu sa uvádza, že počas celého uplynulého roku bola úroveň rizika útokov veľmi vysoká. Stačí pripomenúť, že počas uplynulého roku bolo zaznamenaných 498 teroristických činov.
Je pravdou, že táto hrozba nie je rovnomerne rozdelená. Vo Francúzsku došlo ku 294 činom a v Španielsku k 145. Avšak v čase globalizácie je v centre záujmu teroristov celé územie Európskej únie. Okrem toho nič nemení na tejto skutočnosti ani fakt, že výrazná väčšina týchto útokov je separatistického charakteru (separatizmu, na ktorý sa Európa počas desaťročí snažila privyknúť), akým je baskický alebo korzický terorizmus či terorizmus ľavicového anarchizmu v Grécku.
Znamená tento proces privykania si na terorizmus, že my v Európe, sme na boj proti nemu dobre pripravení? Osobne som presvedčený, že odpoveďou je stále „nie“. Realizácia základných konceptuálnych dokumentov, dokonca takého základného dokumentu, akým je stratégia na boj proti terorizmu alebo legislatívnych nástrojov v podobe rámcového rozhodnutia z júna 2002, má stále ešte množstvo nedostatkov.
Rovnako je neuspokojivá koordinácia prevencie teroristických činov a reakcie na ne. V tejto súvislosti existuje naliehavá potreba na skvalitnenie takejto spolupráce, najmä operačnej spolupráce a výmeny informácií medzi členskými štátmi. Musíme posilniť kapacitu Europolu a Eurojustu, potrebujeme posilniť ochranu kritickej infraštruktúry, najmä v oblasti dopravy a energetiky, a to je krok, na ktorý neustále vyzývame. Rovnako musíme nástojiť na tom, aby bola doložka o solidarite, ktorá bola súčasťou textu pôvodného návrhu ústavnej zmluvy, začlenená do novej zmluvy a aby bola vhodná protiteroristická doložka začlenená do dohôd s tretími krajinami. Vo svojej správe som vyzýval na túto činnosť ešte pred prázdninami."@sk19
"Gospa predsednica, ponedeljkove aretacije v Kopenhagnu so dokaz, da je terorizem še vedno resnična nevarnost v Evropi. Poročilo Europola kaže, da ga je bilo lansko leto še vedno veliko. Dovolj je, če povem, da je bilo lansko leto zabeleženih 498 terorističnih napadov.
Res je, da ta grožnja ni enakomerno razporejena, ker se je v Franciji zgodilo 294 napadov, v Španiji pa 145, vendar je v času globalizacije celotno ozemlje Evropske unije zanimivo za teroriste. Tega ne spremeni dejstvo, da je velika večina teh napadov separatističnih (na kar se je Evropa navajala več desetletij), kot je baskovski terorizem ali terorizem na Korziki ali levičarska anarhija v Grčiji.
Ali ta postopek navajanja na terorizem pomeni, da smo v Evropi dobro pripravljeni na boj proti njemu? Prepričan sem, da je odgovor še vedno negativen. Izvajanje osnovnih tehničnih dokumentov, celo nekaj tako bistvenega, kot je strategija boja proti terorizmu, ali zakonodajnih dokumentov v obliki okvirnega sklepa iz junija 2002, se lahko še bistveno izboljša.
Usklajevanje preprečevanja in odziva na teroristična dejanja je prav tako nezadovoljivo. V zvezi s tem je nujno treba izboljšati tako sodelovanje, zlasti operativno sodelovanje in izmenjavo informacij med državami članicami; izboljšati je treba zmogljivosti Europola in Eurojusta; okrepiti je treba – to smo že večkrat izpostavili – zaščito ključne infrastrukture, zlasti prometne in energetske. Prav tako moramo vztrajati, da je solidarnostna klavzula, ki je bila vključena v prejšnji osnutek ustavne pogodbe, vključena tudi v novo pogodbo in da je ustrezna protiteroristična klavzula vključena v sporazume s tretjimi državami; v svojem poročilu sem pozval, da se to naredi pred počitnicami."@sl20
"Fru talman! Måndagens gripanden i Köpenhamn visar att terrorismen fortfarande är ett reellt hot i Europa. Av Europols rapport framgår att hotet låg kvar på en hög nivå under hela förra året. Det räcker med att säga att 498 terroristhandlingar registrerades förra året.
Det stämmer att hotet inte är jämnt fördelat – så många som 294 incidenter ägde rum i Frankrike och 145 i Spanien. I globaliseringens tidevarv är dock hela EU:s territorium av intresse för terrorister. Detta ändras inte av att de allra flesta av dessa handlingar är av separatistisk karaktär (något som Europa fått vänja sig vid under årtionden), t.ex. baskisk eller korsikansk terrorism eller den grekiska vänsteranarkismen.
Innebär denna tillvänjningsprocess att vi i EU är väl förberedda för att bekämpa terrorismen? Jag är övertygad om att svaret fortfarande är nej. Genomförandet av grundläggande begreppsmässiga dokument, till och med något så fundamentalt som strategin för kampen mot terrorism, eller rättsakter som rambeslutet från juni 2002, lämnar mycket att önska.
Samordningen av arbetet med att förebygga och reagera på terrorhandlingar är också otillfredsställande. I det avseendet finns det ett trängande behov av att uppgradera samarbetet, särskilt det operativa samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna. Vi måste stärka Europols och Eurojusts kapacitet. Vi måste förbättra skyddet av kritisk infrastruktur, särskilt för transport och energi – detta är något som vi ständigt efterlyser. Dessutom måste vi kräva att den solidaritetsklausul som skrevs in i det tidigare utkastet till konstitutionsfördrag tas med i det nya fördraget och att en lämplig klausul mot terrorism införlivas i avtal med tredjeländer. Detta krav ställdes i mitt betänkande före semestern."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples