Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2007-09-05-Speech-3-026"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20070905.2.3-026"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Mr President, there are essentially two points I would like to make in this important debate. First, all or most of us can come to this House and deplore and denounce terrorism, as well we might, because it is vile and indefensible in all its forms. But within the EU do we always consistently practise what we preach?
Events at Frankfurt and in Denmark are a reminder of the ever-present threat of terrorism. If any government minister anywhere in the EU were to condemn those arrests this morning or later to resist connected necessary extraditions, we would all be outraged because terrorism is terrorism and is not sanitised by the passage of time.
Yet in my small country just weeks ago we had the Deputy First Minister, Martin McGuinness, who knows more than most about the hideous practice of terrorism, reverting to form and vehemently attacking the German Government’s current application, under a European arrest warrant, for the extradition of an Irish Republican suspect for a bombing many years ago in Germany. Such behaviour is intolerable. Just as was the harbouring by Ireland of three IRA terrorists convicted in Colombia.
So I say it behoves us all in Europe to lead by example. We cannot pick and choose in attacking and resisting terrorism. If we are against it, we must be against it all and act accordingly. If you genuinely support the rule of law, then you do not attack and protest against the means of securing international justice.
My second point is that the recourse of ETA to active terrorism is a timely reminder that seldom does the terrorist leopard change its spots. Those who stoop to terrorism have an amoral mindset, capable of switching for tactical reasons to supposed commitment to political means if, for the time being, it better serves their purposes.
We should all be wary of such and never make the mistake of judging terrorists by our own standards."@en4
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Pane předsedo, v této důležité rozpravě bych se chtěl vyjádřit ke dvěma zásadním věcem. Zaprvé, všichni nebo většina z nás můžeme přijít sem, do Parlamentu, abychom projevovali politování nad terorismem a odsuzovali jej, což bychom i mohli, protože je v každé své podobě podlý a neomluvitelný. Děláme však v rámci EU vždy důsledně to, co kážeme?
Události v Dánsku a na letišti ve Frankfurtu připomněly neustále přítomnou hrozbu terorismu. Kdyby dnes ráno kterýkoliv ministr kdekoliv v EU toto zatýkání odsoudil nebo kdyby se později postavil proti souvisejícímu nevyhnutelnému vydání osob, byli bychom všichni pobouřeni, protože terorismus je terorismus a postupem času se nezlepší.
Přesto je tomu jen několik týdnů, co se v naší malé zemi pan Martin McGuinness, místopředseda vlády, který velmi dobře zná odporné praktiky terorismu, znovu dostal do formy a razantně vystoupil proti žádosti německé vlády, aby byla na základě evropského zatykače vydána osoba pocházející z irských republikánských kruhů, podezřelá ze spáchání bombového útoku před mnoha lety v Německu. Takovéto jednání nelze tolerovat. Stejně tak nelze tolerovat ani skutečnost, že Irsko ukrývá tři teroristy IRA, usvědčené v Kolumbii.
Proto si myslím, že by se slušelo, abychom my, Evropané, šli příkladem. Při útocích a boji proti terorismu si nelze vybírat. Jsme-li proti němu, pak musíme být proti němu všichni a podle toho také jednat. Pokud skutečně podporujete právní zásadu, pak neútočíte a neprotestujete proti prostředkům zajištění mezinárodní spravedlnosti.
Zadruhé, to, že se ETA uchyluje k aktivnímu terorismu, je stálou připomínkou biblického výroku, že leopard stěží změní své skvrny. Mysl těch, kdo se přiklánějí k terorismu, je nemorální, schopná z taktických důvodů přecházet k očekávanému odhodlání používat politických nástrojů, pokud to v dané době více vyhovuje jejich cílům.
Před takovými lidmi bychom se proto měli mít všichni na pozoru a nikdy bychom neměli udělat tu chybu, že bychom posuzovali teroristy podle našich vlastních měřítek."@cs1
"Hr. formand! Der er i realiteten to ting, som jeg gerne vil sige i denne vigtige forhandling. For det første kan vi alle, eller i hvert fald de fleste af os, komme her i Parlamentet og beklage og undsige terrorismen, som det er passende, for den er nederdrægtig og uforsvarlig på enhver måde. Men lader vi altid konsekvent handling følge ord i EU?
Begivenhederne i Frankfurt og Danmark minder os om den stadige tilstedeværelse af terrortruslen. Hvis nogen minister nogetsteds i EU skulle fordømme de anholdelser, der har fundet sted her til morgen, eller senere skulle modsætte sig den nødvendige udlevering i forbindelse hermed, vil vi alle blive forargede, for terrorisme er terrorisme, og den bliver ikke stueren med tiden.
Men i mit lille land oplevede vi for bare nogle uger siden, at en vicepremierminister, Martin McGuinness, der ved mere end de fleste om den hæslige praksis, som terrorisme udgør, vendte tilbage til sit gamle jeg og voldsomt angreb de tyske myndigheders aktuelle ansøgning under den europæiske arrestordre om udlevering af et IRA-medlem mistænkt for et bombeangreb for mange år siden i Tyskland. En sådan adfærd er utålelig, og det var det samme, da Irland gav ly til tre IRA-terrorister, som var blevet dømt i Colombia.
Så jeg siger, at det passer sig for os alle i Europa at lede ved eksemplets magt. Vi kan ikke vælge og vrage, når vi angriber og modsætter os terrorismen. Hvis vi er imod den, må vi være imod den i sin helhed og handle i overensstemmelse hermed. Hvis man virkelig støtter lov og orden, angriber og protesterer man ikke imod de midler, der sikrer international retfærdighed.
Det andet, jeg vil sige, er, at ETA's tilbagevenden til aktiv terrorisme minder os om, at terroristerne aldrig ændrer natur. De, der nedværdiger sig til at udøve terrorisme, er amoralske, og de kan af taktiske grunde gå over til at foregive at støtte politiske midler, hvis det i øjeblikket tjener deres sag bedst.
Vi bør alle tage os i agt for den slags og aldrig begå den fejl at måle terroristerne med vores egen alen."@da2
"Herr Präsident! Es gibt im Wesentlichen zwei Dinge, die ich in dieser wichtigen Aussprache herausstellen möchte. Erstens können wir alle oder die meisten von uns hierher kommen und den Terrorismus beklagen und anprangern, und das ist richtig so, denn er ist in all seinen Formen niederträchtig und unentschuldbar. Aber setzen wir in der EU das, was wir predigen, auch wirklich konsequent um?
Die Geschehnisse in Frankfurt und Dänemark sind eine Erinnerung an die anhaltende Bedrohung durch den Terrorismus. Würde irgendein Minister irgendwo in der EU diese Verhaftungen heute Morgen verurteilen oder sich später einer in diesem Zusammenhang erforderlichen Überstellung widersetzen, wären wir alle empört, weil Terrorismus eben Terrorismus bleibt und nicht durch die Zeit geheilt wird.
In meinem kleinen Land konnten wir jedoch erst vor ein paar Wochen beobachten, wie der stellvertretende Ministerpräsident, Martin McGuinness, der mit am besten über die abscheuliche Praxis des Terrorismus Bescheid weiß, zu seiner alten Form zurückfand und den derzeitigen im Rahmen eines europäischen Haftbefehls gestellten Antrag der deutschen Regierung auf Überstellung eines IRA-Mitglieds, das eines in Deutschland vor vielen Jahren verübten Bombenanschlags verdächtigt wird, aufs Schärfste verurteilte. Ein solches Verhalten ist ebenso inakzeptabel wie die Tatsache, dass Irland drei in Kolumbien verurteilten IRA-Terroristen Unterschlupf gewährte.
Daher sage ich, dass es sich für uns alle in Europa geziemt, mit gutem Beispiel voranzugehen. Wir können uns nicht einfach aussuchen, welche Art von Terrorismus wir verurteilen und bekämpfen wollen. Wenn wir dagegen sind, müssen wir gegen alle seine Formen sein und dementsprechend handeln. Wenn man wirklich für das Rechtsstaatsprinzip einsteht, greift man nicht die Mittel an, mit denen das Recht auf internationaler Ebene geschützt werden soll.
Mein zweiter Punkt ist, dass der Rückgriff der ETA auf den aktiven Terrorismus uns zur rechten Zeit daran erinnert, dass Terroristen selten aus ihrer Haut können. Menschen, die sich für Terrorismus hergeben, haben eine unmoralische Einstellung und können aus taktischen Gründen vorgeben, sich politischen Mitteln zu verpflichten, wenn ihren Interessen damit zu einem bestimmten Zeitpunkt besser gedient ist.
Wir sollten uns vor einer solchen Taktik in Acht nehmen und niemals den Fehler machen, Terroristen an unseren eigenen Maßstäben zu messen."@de9
"Κύριε Πρόεδρε, θα ήθελα ουσιαστικά να κάνω δύο παρατηρήσεις σε αυτήν τη σημαντική συζήτηση. Πρώτον, όλοι μας ή οι περισσότεροι από εμάς μπορούμε να ερχόμαστε στο Σώμα και να οικτίρουμε και να αποκηρύσσουμε την τρομοκρατία, ορθώς, διότι είναι ποταπή και αδικαιολόγητη σε όλες τις μορφές της. Όμως, στην ΕΕ εφαρμόζουμε πάντα με συνέπεια όσα κηρύσσουμε;
Τα γεγονότα στη Φρανκφούρτη και στη Δανία μας υπενθυμίζουν την πάντοτε παρούσα απειλή της τρομοκρατίας. Εάν κάποιος κυβερνητικός υπουργός σε οποιοδήποτε μέρος της ΕΕ καταδίκαζε αυτές τις συλλήψεις σήμερα το πρωί ή αργότερα αντιδρούσε στις σχετικές αναγκαίες εκδόσεις υποδίκων, θα ήμασταν όλοι σοκαρισμένοι διότι η τρομοκρατία είναι τρομοκρατία και δεν εξαγνίζεται με το πέρασμα του χρόνου.
Ωστόσο, στη μικρή χώρα μου μόλις πριν από λίγες εβδομάδες ο Αναπληρωτής Πρωθυπουργός, Martin McGuinness, ο οποίος γνωρίζει περισσότερα από τον καθένα σχετικά με την ειδεχθή πρακτική της τρομοκρατίας, μετέστρεψε τη στάση του και επιτέθηκε σφοδρά στη σημερινή αίτηση της γερμανικής κυβέρνησης, στο πλαίσιο ενός ευρωπαϊκού εντάλματος σύλληψης, για την έκδοση ενός ιρλανδού υπόπτου για βομβιστική επίθεση που πραγματοποιήθηκε πριν από πολλά χρόνια στη Γερμανία. Αυτή η συμπεριφορά είναι απαράδεκτη. Όπως ήταν και η παροχή ασύλου από την Ιρλανδία σε τρεις τρομοκράτες του IRA που καταδικάστηκαν στην Κολομβία.
Συνεπώς, πιστεύω ότι είναι προς όφελος όλων μας στην Ευρώπη να αποτελέσουμε το παράδειγμα. Δεν μπορούμε να επιλέγουμε επιλεκτικά πότε θα επιτιθέμεθα και θα αντιστεκόμαστε στην τρομοκρατία. Εάν είμαστε αντίθετοι σε αυτήν, πρέπει να είμαστε αντίθετοι στο σύνολό της και να δρούμε ανάλογα. Εάν κάποιος στηρίζει πραγματικά το κράτος δικαίου, τότε δεν επιτίθεται και δεν διαμαρτύρεται για τα μέσα με τα οποία διασφαλίζεται η διεθνής δικαιοσύνη.
Η δεύτερη παρατήρησή μου είναι ότι η καταφυγή του ETA στην ενεργό τρομοκρατία αποτελεί μια επίκαιρη υπενθύμιση ότι σπάνια η τρομοκρατική λεοπάρδαλη αλλάζει τις βούλες της. Όσοι καταφεύγουν στην τρομοκρατία έχουν μια αντίληψη που στερείται ηθικής, η οποία είναι ικανή να μεταστραφεί για λόγους τακτικής σε υποτιθέμενη δέσμευση σε πολιτικά μέσα εάν, τη στιγμή εκείνη, κάτι τέτοιο εξυπηρετεί καλύτερα τους στόχους τους.
Θα πρέπει να είμαστε όλοι επιφυλακτικοί για κάτι τέτοιο και ποτέ να μην κάνουμε το λάθος να κρίνουμε τους τρομοκράτες με τα δικά μας δεδομένα."@el10
"Señor Presidente, me gustaría hacer simplemente dos observaciones en este importante debate. Primero, todos o casi todos nosotros podemos acudir a esta Cámara y deplorar y denunciar el terrorismo, por su carácter infame e injustificable en todas sus formas. ¿Pero hacemos siempre en la UE lo que predicamos?
Los acontecimientos de Frankfurt y de Dinamarca nos recuerdan que la amenaza del terrorismo está siempre presente. Si un Ministro de un Gobierno de la UE condenara las detenciones de esta mañana u otras futuras por oponerse a las consiguientes extradiciones, todos nos indignaríamos, porque el terrorismo es terrorismo y no se justifica con el paso del tiempo.
Aun así, en mi pequeño país, hace sólo unas semanas, pudimos ver cómo el Viceprimer Ministro, Martin McGuinness, que sabe más que nadie sobre la repugnante práctica del terrorismo, volvía a las andadas y atacaba con vehemencia la solicitud actual de extradición, cursada por el Gobierno alemán al amparo de una orden de detención europea, de un miembro del Ejército Republicano irlandés sospechoso de haber cometido un atentado con bomba hace mucho años en Alemania. Esa conducta es intolerable. Como lo fue la acogida por Irlanda de tres terroristas del IRA condenados en Colombia.
Por eso digo que a todos nos corresponde en Europa predicar con el ejemplo. No podemos quedarnos sólo con lo que nos guste en la lucha antiterrorista. Si estamos en contra del terrorismo, tenemos que estar en contra de todo él y actuar en consecuencia. Si estamos sinceramente a favor del Estado de Derecho, no podemos atacar y protestar contra los medios utilizados para garantizar la justicia internacional.
Mi segundo comentario es que la utilización del terrorismo activo por parte de ETA es un recordatorio oportuno de que rara vez el leopardo terrorista cambia sus manchas. Los que recurren al terrorismo tienen una forma de pensar amoral, capaz de cambiar por razones tácticas a un supuesto compromiso con los medios políticos si, en algún momento, eso sirve mejor a sus fines.
Todos debemos ser conscientes de ello y no cometer nunca el error de juzgar a los terroristas por el mismo rasero que nos aplicamos a nosotros."@es21
"Austatud juhataja, on kaks olulist punkti, mida tahaksin käesolevas tähtsas arutelus välja tuua. Esiteks, me kõik või enamus meist saab tulla siia täiskogu ette ning samamoodi terrorismi taunida ja avalikult hukka mõista, sest see on kõigis oma vormides alatu ja andestamatu. Kuid kas ELi piires praktiseerime me alati järjepidevalt seda, mida jutlustame?
Sündmused Frankfurdis ja Taanis on selle igikestva terrorismiohu meeldetuletuseks. Kui mõni minister kuskil Euroopas mõistaks täna hommikul või hiljem need vahistamised hukka, et avaldada vastupanu sellega seotud vajalikele väljaandmistele, oleksime me kõik solvunud, sest terrorism on terrorism ning see ei muutu ajaga vastuvõetavamaks.
Ent vaid mõned nädalad tagasi oli minu väikeses riigis asepeaminister Martin McGuinness, kes teab terrorismi koledast praktikast enam kui kõike, avaldamas vastuseisu ning kritiseerimas ägedalt Saksamaa valitsuse kehtivat taotlust Euroopa vahistamismääruse alusel ühe Saksamaal mitme aasta taguses pommitamises kahtlustatava Iiri vabariiklase väljaandmiseks. Selline käitumine on väljakannatamatu. Samamoodi nagu ka kolme Kolumbias süüdi mõistetud IRA terroristi varjamine Iirimaa poolt.
Seega ütlen ma, et me kõik Euroopas peaksime järgima üht eeskuju. Me ei saa terrorismi vastu võitlemisel ja sellele vastu seismisel valida ja otsustada. Kui me oleme selle vastu, peame olema kõige selle vastu ja vastavalt käituma. Kui keegi tõeliselt toetab õigusriiki, siis ei esita ta kriitikat ega protesteeri rahvusvahelise õigluse tagamise vahendite vastu.
Minu teine punkt on, et aktiivse terrorismi kasutamine ETA poolt on ajakohane meeldetuletus selle kohta, et harva vahetab terrorismileopard oma tähne. Nendel, kes laskuvad terrorismi kasutamiseni, on amoraalne mõtteviis, mille tõttu nad on võimelised taktikalistel põhjustel ajutiselt ümber lülituma, sidudes end poliitiliste vahenditega, kui see aitab paremini nende eesmärke saavutada.
Me peaksime kõik selliseid ettevaatlikult vältima ning mitte kunagi tegema seda viga, et hakata terroriste arvustama omaenda standardite järgi."@et5
"Arvoisa puhemies, haluan tehdä etupäässä kaksi asiaa selväksi tässä tärkeässä keskustelussa. Ensimmäinen on se, että kaikki tai suurin osa meistä on kyllä valmis voivottelemaan ja tuomitsemaan terrorismin täällä parlamentissa, kuten saatamme tehdäkin, onhan kaikenlainen terrorismi toki halpamaista ja anteeksiantamatonta ja on kaikissa muodoissaan häpeällistä ja tuomittavaa. Mutta voidaan kysyä, toimimmeko me aina EU:ssa julistustemme mukaisesti.
Frankfurtin ja Tanskan tapahtumat ovat muistutuksena jatkuvasti läsnä olevasta terrorismin uhkasta. Olisimme kaikki tyrmistyneitä, jos jonkin EU:n jäsenvaltion hallituksessa istuva ministeri olisi aikeissa tuomita tämänaamuiset tai myöhemmät pidätykset ja niitä välttämättä seuraavat luovutukset, koska terrorismi on aina terrorismia, joka ei muutu siistimmäksi ajan myötä.
Silti on vain muutamia viikkoja siitä, kun pienen maamme varapääministeri Martin McGuinnes, joka tietää terrorismin kauheuksista enemmän kuin moni muu, kritisoi muotoseikkoihin viitaten jyrkästi sitä, että Saksan hallitus luovutti eurooppalaisen pidätysmääräyksen ja sen nykyisen soveltamistavan perusteella Irlannille erään Irlannin tasavallan kansalaisen, jota epäiltiin vuosia sitten Saksassa tehdystä pommi-iskusta. Tällaista käytöstä on mahdotonta hyväksyä, samoin kuin sitä, että Irlanti tarjosi suojapaikan kolmelle Kolumbiassa tuomitulle IRAn terroristille.
Näin ollen meidän kaikkien on minun mielestäni näytettävä esimerkkiä Euroopassa. Emme voi toimia valikoivasti terrorismin torjumisessa ja estämisessä. Jos vastustamme sitä, meidän on vastustettava sitä kaikissa muodoissaan ja toimittava sen mukaan. Jos me tuemme aidosti oikeusvaltiota, emme vastusta myöskään keinoja, joilla kansainvälinen oikeus voidaan turvata.
Toinen asiani on se, että ETAn turvautuminen aktiiviseen terrorismiin on ajankohtainen muistutus siitä, että terroristit eivät hevillä muutu. Terrorismiin turvautuvilla on heikko moraali, ja he pystyvät vaihtamaan taktiikkaansa ja sitoutumaan poliittisten keinoihin, jos se palvelee paremmin heidän tarkoitusperiään.
Meidän kaikkien olisi suhtauduttava tähän varoen ja varottava tekemästä sitä virhettä, että arvioimme terroristeja omien lähtökohtiemme perusteella."@fi7
"(EN) Monsieur le Président, il y a deux aspects essentiels que j’aimerais aborder au cours de ce débat important. En premier lieu, tout le monde ou en tous cas la plupart d’entre nous, peut venir dans cette Assemblée pour déplorer et dénoncer le terrorisme et en l’occurrence nous le pourrions, parce qu’il s’agit d’actes vils et impardonnables quoi qu’il en soit. Mais au sein de l’UE, est-ce que nous adoptons toujours ce que nous prêchons?
Les événements de Frankfort et du Danemark nous rappellent combien la menace du terrorisme est perpétuelle. Si un quelconque ministre, de n’importe quelle partie de l’Europe, devait condamner ces arrestations ce matin ou plus tard pour protester contre les extraditions nécessaires connexes, nous serions tous outrés parce que le terrorisme reste le terrorisme et qu’il n’est pas stérilisé avec le temps.
Pourtant, il y a quelques semaines, dans mon petit pays, le vice-Premier ministre Martin McGuinness, qui connaît plus que la plupart d’entre nous les pratiques abominables du terrorisme, est revenu sur ses principes et a attaqué avec véhémence l’application actuelle de la loi par le gouvernement allemand sur l’extradition, en vertu d’un mandat d’arrêt européen, d’un républicain irlandais suspecté d’avoir commis des attentats voici de nombreuses années en Allemagne. Un tel comportement est intolérable, comme çela était le cas lorsque l’Irlande a abrité trois terroristes irlandais condamnés en Colombie.
Aussi, je dis qu’il est nécessaire que nous montrions tous l’exemple en Europe. Nous ne pouvons pas faire un choix sélectif sur la manière dont nous devons combattre le terrorisme. Si nous le combattons, nous devons le faire jusqu’au bout et agir en conséquence. Si vous adhérez sincèrement à l’État de droit, alors vous ne devez pas attaquer les moyens mis en place pour assurer la sécurité de la justice internationale, ni les contester.
En second lieu, le recours de l’ETA à des actes terroristes nous rappelle sans cesse que la vraie nature des terroristes ne change que très rarement. Ceux qui s’abaissent au terrorisme ont un état d’esprit amoral, capable de s’orienter, pour des raisons tactiques, vers des engagements supposés servir une cause politique si, en l’état, de telles tactiques leur permettent d’atteindre leurs buts.
Nous devrions tous être prudents devant de tels comportements et ne jamais faire l’erreur de juger les terroristes selon nos propres normes."@fr8
"Elnök úr! Alapjában véve két dolgot szeretnék hozzáfűzni ehhez a fontos vitához. Először is mindannyian – vagy legalább is jó néhányan – idejöhetünk a Parlamentbe, sajnálkozhatunk és elítélhetjük a terrorizmust, és ezt helyesen is tesszük, mivel az – valamennyi formájában – gonosz és nem igazolható. De vajon az EU-n belül mi mindig következetesen azt tesszük, amit prédikálunk?
A frankfurti és dániai események a terrorizmus állandóan fenyegető jelenlétére emlékeztetnek. Ha az EU-ban bárhol bármely miniszter elítélné a ma reggeli letartóztatásokat, vagy szembeszegülne az azokat követő szükséges kiadatásoknak, mindannyian felháborodnánk, mert a terrorizmus az terrorizmus, és azt nem szentesíti az idő múlása.
Mégis az én kicsi országomban alig pár hete a miniszterelnök-helyettes Martin McGuinness – aki sokaknál többet tud a terrorizmus rettentő gyakorlatáról – visszatért az igazi valójához és vehemensen támadta a német kormány jelenlegi gyakorlatát, hogy az európai elfogatóparancsot egy évekkel ezelőtti németországi bombatámadással gyanúsított ír köztársaságpárti kiadatására használta. Ez a magatartás tűrhetetlen. Hasonlóképpen tűrhetetlen az, hogy Írország három, Kolumbiában elítélt IRA-terroristának menedéket adott.
Tehát azt mondom, hogy itt Európában mindannyiunk kötelessége, hogy példát mutassunk. Nem válogathatunk a terrorizmus támadása és az ellenállás között. Ha ellene vagyunk, akkor teljes egészében ellene kell lennünk, és ennek megfelelően kell cselekednünk. Ha valóban a jogállamiságot támogatjuk, akkor nem támadunk és nem tiltakozunk a nemzetközi igazságszolgáltatás biztosításának eszközei ellen.
A második gondolatom, hogy az, hogy az ETA aktív terrorizmushoz folyamodik, időszerű emlékeztető arra, hogy a terrorista leopárdon ritkán változnak a foltok. Azok, akik addig lealacsonyodnak addig, hogy a terrorizmushoz fordulnak, erkölcstelen megrögzöttséggel bírnak, és képesek arra, hogy taktikai okokból átmenetileg elkötelezzék magukat a politikai eszközök mellett, ha az az adott időpontban céljaiknak jobban megfelel.
Erre mindannyiunknak ügyelnünk kell, és soha nem szabad elkövetnünk azt a hibát, hogy a terroristákat a saját normáink alapján ítéljük meg."@hu11
"Signor Presidente, vi sono fondamentalmente due punti che vorrei sottolineare in questa discussione. In primo luogo, tutti noi o perlomeno la maggior parte di noi può presentarsi in quest’Aula per deplorare e denunciare il terrorismo, il che è giusto, perché si tratta di un fenomeno abietto e indifendibile in tutte le sue forme. Ma all’interno dell’Unione europea facciamo seguire a ciò che predichiamo delle azioni coerenti?
I fatti di Francoforte e in Danimarca ci ricordano che la minaccia terroristica non è diminuita. Se qualsiasi ministro del governo di uno Stato membro dell’Unione europea dovesse condannare tali arresti questa mattina per poi invece opporsi in un secondo momento a estradizioni necessarie legate a tali fatti, ne saremmo tutti oltraggiati perché il terrorismo è il terrorismo e non può essere affrancato dal passare del tempo.
Tuttavia, nel mio piccolo paese solo qualche settimana fa il vice Primo Ministro, Martin McGuinness, il quale ne sa più di molta gente riguardo alla riprovevole pratica del terrorismo, appigliandosi alla forma, ha attaccato in modo veemente la richiesta del governo tedesco, nel quadro del mandato di arresto europeo, di estradare un membro dell’IRA sospettato di essere l’autore di un’esplosione anni fa in Germania. Ciò è intollerabile, così come è intollerabile il fatto che l’Irlanda abbia difeso tre terroristi dell’IRA detenuti in Colombia.
Vorrei quindi ribadire che noi tutti in Europa dobbiamo dare il buon esempio. Non possiamo essere selettivi nella lotta al terrorismo. Se siamo contrari al terrorismo, dobbiamo esserlo in blocco e agire di conseguenza. Se si sostiene sinceramente lo Stato di diritto, allora non si attaccano e non si protesta contro gli strumenti atti a garantire la giustizia internazionale.
Il secondo punto che vorrei sollevare è che la ripresa da parte dell’ETA dell’attività terroristica ci ricorda che la volpe perde il pelo ma non il vizio. Chi ricorre al terrorismo non ha morale ed è capace di impegnarsi, per motivi tattici, a utilizzare soltanto mezzi politici, qualora ciò fosse più utile a raggiungere i suoi obiettivi.
Dobbiamo guardarci bene da tali manovre e non incorrere nell’errore di giudicare i terroristi secondo il nostro metro."@it12
"Pone Pirmininke, šiose svarbiose diskusijose iš esmės norėčiau paminėti dvi problemas. Pirma, visi arba dauguma mūsų galime ateiti į šį parlamentą ir kaip tik norime smerkti ir kritikuoti terorizmą, nes bet kokiu pavidalu tai yra blogis ir negintinas. Tačiau ar ES mes visada nuosekliai praktikuojame tai, ką skelbiame?
Įvykiai Frankfurte ir Danijoje primena apie nuolatinę terorizmo grėsmę. Jeigu kurios nors ES valstybės narės vyriausybės ministras šį rytą pasmerktų šiuos areštus ar vėliau priešintųsi būtinoms ekstradicijoms, tai mums sukeltų pasipiktinimą, nes terorizmas yra terorizmas ir laikui bėgant pats neišnyks.
Bet mano mažoje šalyje tik prieš kelias savaites pirmasis ministro pavaduotojas Martin McGuinness, kuris žino daugiau nei kiti apie pasibaisėtiną terorizmo praktiką, pasuko į kita pusę ir aštriai užsipuolė Vokietijos Vyriausybės prašymą, kad pagal Europos arešto orderį būtų perduotas įtariamasis airių respublikonas už prieš daugelį metų Vokietijoje įvykdytą sprogdinimą. Toks elgesys netoleruotinas. Taip pat kaip ir tai, kad Airija neišduoda trijų IRA teroristų, nuteistų Kolumbijoje.
Taigi aš sakau, kad visi mes Europoje turėtume rodyti pavyzdį. Mes negalime pasirinkti atvejų, kai reikia priešintis ir kovoti su terorizmu. Jeigu esame prieš terorizmą, tai turime priešintis bet kokiam terorizmui ir atitinkamai veikti. Jeigu jūs iš tikrųjų esate teisinės valstybės šalininkas, tai jūs negalite priešintis ir protestuoti prieš tarptautinį teisingumą realizuojančias priemones.
Antra, tai, kad ETA vėl aktyviai praktikuoja terorizmą, laiku primena, jog teroristų leopardas savo dėmių nekeičia. Tie, kas nuolaidžiauja terorizmui pasižymi amoralia mąstysena ir gali dėl taktinių sumetimų imtis tariamų politinių priemonių, kurios tuo momentu jiems labiau naudingos.
Mes turime būti atsargūs ir niekada nedaryti klaidos vertinant teroristus pagal mūsų standartus."@lt14
"Priekšsēdētāja kungs, īstenībā ir tikai divi jautājumi, par kuriem es šajās debatēs vēlētos runāt. Pirmkārt, visi vai lielākā daļa no mums var nākt uz šo Parlamentu un izteikt nožēlu par terorismu un to apsūdzēt, un to mēs arī darām, jo terorisms visās tā formās ir nekrietns un neattaisnojams. Bet vai mēs ES vienmēr arī konsekventi praktizējam to, ko sludinām?
Notikumi Frankfurtē un Dānijā ir atgādinājums par vienmēr klātesošajiem terorisma draudiem. Ja kādas valdības ministrs kaut kur ES būtu nosodījis šī rīta arestus vai arī vēlāk pretojies ar tiem saistītajai, neizbēgamajai cilvēku izdošanai, mēs visi justos aizvainoti, jo terorisms ir terorisms un tam nav noilguma.
Tomēr manā mazajā valstī pirms dažām nedēļām bija gadījums, kad premjerministra vietnieks
kurš vairāk par visiem zina par terorisma riebīgo praksi, kaismīgi nopēla Vācijas valdības saskaņā ar Eiropas apcietināšanas orderi iesniegto lūgumu izdot Īru republikāņu armijas pārstāvi, kas tiek turēts aizdomās par spridzināšanu Vācijā pirms daudziem gadiem. Šāda uzvedība ir neciešama. Tāda pati bija Īrijas patvēruma sniegšana trim Īru republikāņu armijas teroristiem, kas tika atzīti par vainīgiem Kolumbijā.
Tādēļ, es saku, ka tas mums visiem Eiropā liek vadīties pēc dotā piemēra. Mēs nevaram terorisma apkarošanā būt izvēlīgi. Ja mēs esam pret to, tad mums ir jābūt pret to pilnībā un atbilstoši arī jārīkojas. Ja jūs atbalstāt likuma varu, tad jūs neuzbrūkat un neprotestējat pret starptautiskā tiesiskuma nodrošināšanas līdzekļiem.
Otrs jautājums, par ko vēlos runāt, ir ETA pievēršanās aktīvajam terorismam, kas ir savlaicīgs atgādinājums, ka paretam teroristu leopards tomēr maina sava kažoka plankumus. Tiem, kas zemojas terorisma priekšā, ir amorāls domāšanas veids, kas taktisku iemeslu dēļ spēj pārslēgties uz šķietamu politisko līdzekļu izmantošanu, ja tā kādu laiku labāk palīdz sasniegt to mērķus.
Mums visiem vajadzētu uzmanīties no šādiem gadījumiem un nekad nepieļaut kļūdas, spriežot par teroristiem saskaņā ar mūsu pašu standartiem."@lv13
"Mr President, there are essentially two points I would like to make in this important debate. First, all or most of us can come to this House and deplore and denounce terrorism, as well we might, because it is vile and indefensible in all its forms. But within the EU do we always consistently practise what we preach?
Events at Frankfurt and in Denmark are a reminder of the ever-present threat of terrorism. If any government minister anywhere in the EU were to condemn those arrests this morning or later to resist connected necessary extraditions, we would all be outraged because terrorism is terrorism and is not sanitised by the passage of time.
Yet in my small country just weeks ago we had the Deputy First Minister, Martin McGuinness, who knows more than most about the hideous practice of terrorism, reverting to form and vehemently attacking the German Government’s current application, under a European arrest warrant, for the extradition of an Irish Republican suspect for a bombing many years ago in Germany. Such behaviour is intolerable. Just as was the harbouring by Ireland of three IRA terrorists convicted in Colombia.
So I say it behoves us all in Europe to lead by example. We cannot pick and choose in attacking and resisting terrorism. If we are against it, we must be against it all and act accordingly. If you genuinely support the rule of law, then you do not attack and protest against the means of securing international justice.
My second point is that the recourse of ETA to active terrorism is a timely reminder that seldom does the terrorist leopard change its spots. Those who stoop to terrorism have an amoral mindset, capable of switching for tactical reasons to supposed commitment to political means if, for the time being, it better serves their purposes.
We should all be wary of such and never make the mistake of judging terrorists by our own standards."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, er zijn in wezen twee punten die ik graag in dit belangrijke debat naar voren wil brengen. Om te beginnen kunnen de meesten van ons in dit Parlement komen en het terrorisme betreuren en afkeuren, omdat het in al zijn vormen verachtelijk is en niet te rechtvaardigen. Maar zijn we binnen de EU altijd consistent in woorden en daden?
Gebeurtenissen in Frankfort en Denemarken herinneren ons aan de altijd aanwezige dreiging van terrorisme. Indien er ergens in de EU een minister zou zijn die de arrestaties van vanmorgen zou veroordelen of die zich later zou verzetten tegen daarmee samenhangende noodzakelijke uitzettingen, zouden we allemaal verontwaardigd zijn, omdat terrorisme nu eenmaal terrorisme is en niet door tijdverloop wordt vergoelijkt.
Toch was het nog maar enkele weken geleden dat in mijn kleine land vicepremier Martin McGuinness, die beter dan veel anderen op de hoogte is van de afschuwelijke praktijken van het terrorisme, terugviel in zijn oude rol. Hij uitte scherpe kritiek op de Duitse regering die onlangs op basis van een Europees aanhoudingsbevel verzocht tot uitlevering van een verdachte uit de Ierse republiek voor een bomaanslag in Duitsland vele jaren terug. Dergelijk gedrag is onduldbaar. Dat gold ook voor het onderdak verlenen door Ierland van drie in Colombia veroordeelde IRA-terroristen.
Dus zeg ik dat het ons in Europa allemaal past om het goede voorbeeld te geven. We kunnen niet kieskeurig zijn bij het bestrijden van en weerstand bieden aan het terrorisme. Als we ertegen zijn, moeten we allemaal ertegen zijn en dienovereenkomstig handelen. Indien u oprecht de rechtsstaat steunt, dan levert u geen kritiek op of protesteert u niet tegen de middelen om de internationale rechtspleging zeker te stellen.
Mijn tweede punt is dat de toevlucht van ETA naar het actieve terrorisme een geschikt moment is om ons eraan te herinneren dat een vos wel zijn haren, maar zelden zijn streken verliest. Zij die zich verlagen tot terrorisme hebben een amorele mentaliteit en zijn in staat om uit tactische overwegingen over te schakelen op een vermeende overtuiging tot het gebruik van politieke middelen, indien dit tijdelijk hun doelen beter dient.
We moeten daarvoor allemaal op onze hoede zijn en nooit de vergissing maken dat we terroristen naar onze eigen maatstaven beoordelen."@nl3
"Panie przewodniczący, chciałbym zasadniczo zgłosić dwie uwagi do tej istotnej debaty. Po pierwsze wszyscy lub większość z nas może zjawić się w tej Izbie i ubolewać nad terroryzmem bądź potępiać go tak, jak możemy, ponieważ jest on zły i nie do obrony w każdej postaci. Ale czy w UE stale czynimy to, co głosimy?
Wydarzenia z Frankfurtu czy Danii stanowią przypomnienie stale obecnego zagrożenia terrorystycznego. Jeżeli jakikolwiek minister z rządu któregokolwiek kraju UE potępiłby te aresztowania lub później sprzeciwił się związanym z nimi wydaleniom, wszyscy bylibyśmy oburzeni, ponieważ terroryzm to terroryzm, a upływ czasu go nie oczyszcza.
Ale kilka tygodni temu w moim małym kraju wicepremier Martin McGuiness, który wie więcej o obrzydliwych działaniach terrorystycznych, niż większość z nas, powrócił do formy i gwałtownie zaatakował aktualny wniosek rządu niemieckiego, złożony na podstawie europejskiego nakazu aresztowania, o wydanie irlandzkiego republikanina podejrzanego w sprawie ataku bombowego wiele lat temu w Niemczech. Takie zachowanie nie może być tolerowane. Podobnie jak udzielanie przez Irlandię azylu trzem terrorystom należącym do IRA, skazanym przez sąd w Kolumbii.
Powiedziałbym, że wszyscy w Europie powinniśmy dawać przykład. Nie możemy dowolnie wybierać w sprawie atakowania i przeciwstawiania się terroryzmowi. Jeżeli jesteśmy mu przeciwni, musimy być temu przeciwni całkowicie i podjąć odpowiednie działania. Jeżeli faktycznie popieracie rządy prawa, to nie atakujecie środków służących zapewnieniu międzynarodowej sprawiedliwości i nie protestujecie przeciwko nim.
Moja druga uwaga odnosi się do tego, że uciekanie się przez ETA do aktywnego terroryzmu w odpowiednim momencie przypomina nam, że tygrys terroryzmu rzadko zmienia sposób działania. Osoby zniżające się do terroryzmu myślą w sposób amoralny, potrafią ze względów taktycznych udawać zaangażowanie na rzecz rozwiązań politycznych, jeżeli w danej chwili lepiej odpowiada to ich celom.
Wszyscy powinniśmy zwracać na to uwagę i nigdy nie popełnić błędu oceniania terrorystów za pomocą naszych standardów."@pl16
"Senhor Presidente, gostava de dizer duas coisas neste importante debate. Primeiro, todos nós, ou quase todos, chegamos a este Hemiciclo e lamentamos e denunciamos o terrorismo, e devemos fazê-lo, porque é abjecto e indefensável seja qual for a forma que assuma. Mas será que, dentro da UE, fazemos sempre aquilo que pregamos?
Os acontecimentos em Frankfurt e na Dinamarca lembram-nos que a ameaça do terrorismo está sempre presente. Se um ministro de qualquer governo da UE condenasse as detenções desta manhã, agora ou mais tarde, com o fim de impedir as necessárias extradições consequentes, todos o sentiríamos como uma afronta porque terrorismo é terrorismo e não pode ser branqueado com a passagem do tempo.
No entanto, no meu pequeno país, há algumas semanas o Vice-Primeiro Ministro Martin McGuinness, que sabe mais sobre a horrenda prática do terrorismo do que a maior parte das pessoas, voltou aos tempos antigos e atacou veementemente o pedido, apresentado pelo Governo alemão mediante um mandado de captura europeu, de extradição de um republicano irlandês suspeito de ter cometido, há muitos anos, um atentado bombista na Alemanha. Tal comportamento é intolerável, assim como foi intolerável a protecção dada pela Irlanda a três terroristas do IRA condenados na Colômbia.
Consequentemente, afirmo que compete a todos nós, na Europa, dar o exemplo. No que diz respeito ao combate ao terrorismo não podemos escolher o que nos convém. Se somos contra o terrorismo, temos de estar sempre contra o terrorismo e de agir em conformidade. Quando se apoia verdadeiramente o estado de direito não se faz ataques e protestos contra os meios existentes para garantir a justiça internacional.
A minha segunda observação tem a ver com a ETA e o facto de ter voltado ao terrorismo activo, o que nos recorda oportunamente que um lobo terrorista raramente passa a cordeiro. Os que se vergam perante o terrorismo têm uma atitude amoral, capaz de mudar por razões tácticas para um pretenso compromisso com determinada política se, na altura, isso for mais favorável aos seus fins.
Convém que todos estejamos cientes disso e que nunca cometamos o erro de julgar terroristas pelos nossos padrões."@pt17
"Mr President, there are essentially two points I would like to make in this important debate. First, all or most of us can come to this House and deplore and denounce terrorism, as well we might, because it is vile and indefensible in all its forms. But within the EU do we always consistently practise what we preach?
Events at Frankfurt and in Denmark are a reminder of the ever-present threat of terrorism. If any government minister anywhere in the EU were to condemn those arrests this morning or later to resist connected necessary extraditions, we would all be outraged because terrorism is terrorism and is not sanitised by the passage of time.
Yet in my small country just weeks ago we had the Deputy First Minister, Martin McGuinness, who knows more than most about the hideous practice of terrorism, reverting to form and vehemently attacking the German Government’s current application, under a European arrest warrant, for the extradition of an Irish Republican suspect for a bombing many years ago in Germany. Such behaviour is intolerable. Just as was the harbouring by Ireland of three IRA terrorists convicted in Colombia.
So I say it behoves us all in Europe to lead by example. We cannot pick and choose in attacking and resisting terrorism. If we are against it, we must be against it all and act accordingly. If you genuinely support the rule of law, then you do not attack and protest against the means of securing international justice.
My second point is that the recourse of ETA to active terrorism is a timely reminder that seldom does the terrorist leopard change its spots. Those who stoop to terrorism have an amoral mindset, capable of switching for tactical reasons to supposed commitment to political means if, for the time being, it better serves their purposes.
We should all be wary of such and never make the mistake of judging terrorists by our own standards."@ro18
"Pán predseda, v tejto dôležitej rozprave by som sa chcel vyjadriť k dvom zásadným veciam. Po prvé, všetci alebo väčšina z nás môžeme prísť sem, do Parlamentu, a žialiť a odsudzovať terorizmus, čo by sme aj mohli, pretože je v každej svojej forme podlý a neospravedlniteľný. Robíme ale v rámci EÚ vždy dôsledne to, čo aj kážeme?
Udalosti v Dánsku a na letisku vo Frankfurte pripomenuli neustále prítomnú hrozbu terorizmu. Ak by dnes ráno hociktorý vládny minister kdekoľvek v EÚ odsúdil toto zatýkanie, alebo keby sa neskôr postavil súvisiacemu nevyhnutnému vydaniu osôb, boli by sme všetci pobúrení, pretože terorizmus je terorizmus a postupom času sa nezlepší.
Napriek tomu len pred niekoľkými týždňami sa v našej malej krajine pán Martin McGuinness, zástupca predsedu vlády, ktorý veľmi dobre pozná odporné praktiky terorizmu, opäť dostal do formy a vehementne zaútočil na žiadosť nemeckej vlády o vydanie osoby podozrivej z bombového útoku pred mnohými rokmi v Nemecku v rámci európskeho zatykača, ktorá pochádza z írskych republikánskych kruhov. Takéto správanie sa nedá tolerovať. Rovnako ako sa nedá tolerovať, že Írsko ukrýva troch teroristov IRA usvedčených v Kolumbii.
Preto si myslím, že by sa patrilo, aby sme my, Európania, šli príkladom. Pri útočení a vzdorovaní proti terorizmu si nemôžeme vyberať. Ak sme proti nemu, musíme byť proti všetci a podľa toho konať. Ak naozaj podporujete právny princíp, potom neútočíte a neprotestujete proti prostriedkom zabezpečenia medzinárodnej spravodlivosti.
Po druhé, to, že sa ETA uchyľuje k aktívnemu terorizmu, je stálou pripomienkou biblického výroku, že leopard sotvakedy zmení svoje škvrny. Myseľ tých, ktorí sa prikláňajú k terorizmu, je nemorálna, schopná z taktických dôvodov prechádzať k očakávanému odhodlaniu používať politické prostriedky, ak to v danom čase viac vyhovuje ich cieľom.
Všetci by sme sa preto mali mať na pozore pred takýmito ľuďmi a nikdy by sme nemali urobiť tú chybu, aby sme posudzovali teroristov podľa našich vlastných noriem."@sk19
"Gospod predsednik, v tej pomembni razpravi bi rad izpostavil predvsem dve stvari. Prvič, vsi ali večina izmed nas lahko pride v ta parlament ter obžaluje in obsoja terorizem, kar je tudi prav, ker je to neopravičljivo zlo. Toda ali v EU vedno delamo to, o čemer pridigamo?
Dogodki v Frankfurtu in na Danskem nas opozarjajo na to, kako vseprisotna je grožnja terorizma. Če bi kateri koli vladni minister kjer koli v EU obsodil aretacije, ki so se zgodile danes zjutraj, ali če bi nasprotoval izvršitvi potrebnih izročitev, povezanih s tem, bi bili vsi ogorčeni, saj je terorizem vendarle terorizem in čas ga nikakor ne more upravičiti.
V moji majhni državi pa se je le pred nekaj tedni namestnik predsednika vlade Martin McGuinness, ki bolj kot večina ljudi ve, kako gnusen je terorizem, obrnil proti sedanji praksi in vehementno obtožil sedanji zahtevek nemške vlade na podlagi evropskega naloga za prijetje v zvezi z izročitvijo irskega republikanca, osumljenega bombnega napada, ki se je zgodil pred mnogimi leti v Nemčiji. To je nesprejemljivo. Prav tako je nesprejemljivo, da je Irska ponudila zatočišče trem teroristom, obsojenim v Kolumbiji.
Zato menim, da se spodobi, da vsi v Evropi dajemo zgled. Terorizma ne moremo enkrat obsojati, drugič pa ne. Če smo proti, moramo biti vedno proti in primerno ukrepati. Če resnično podpiramo pravno državo, ne moremo napadati in obsojati načinov zagotavljanja mednarodne varnosti.
Drugič, teroristična dejavnost organizacije ETA je pravočasno opozorilo, da teroristi ne morejo iz svoje kože. Miselnost ljudi, ki dopuščajo terorizem, je nemoralna, saj lahko iz taktičnih razlogov spremenijo domnevno zavezanost političnim sredstvom, če to medtem bolje služi njihovim namenom.
Na take ljudi moramo biti pozorni in nikoli ne smemo narediti te napake, da bi sodili teroriste po svojih standardih."@sl20
"Herr talman! Jag vill i huvudsak ta upp två punkter i denna viktiga debatt. För det första kommer många av oss hit till parlamentet och beklagar och fördömer terrorismen, med all rätta, eftersom terrorismen är avskyvärd och oförsvarlig i alla sina former. Men lever vi alltid som vi lär i EU?
Händelserna i Frankfurt och Danmark är en påminnelse om det ständiga hotet från terrorismen. Om någon regeringsminister i EU skulle fördöma arresteringarna i morse eller motsätta sig de nödvändiga utlämningarna i ett senare skede skulle vi alla bli upprörda eftersom terrorism är terrorism och inte kan rättfärdigas med tiden.
I mitt lilla land hemföll vice försteminister Martin McGuinness, som vet mer än de flesta om det avskyvärda utövandet av terrorism, trots detta till sitt tidigare beteende och angrep för några veckor sedan häftigt den tyska regeringens ansökan, inom ramen för en europeisk arresteringsorder, om utlämning av en irländsk republikan som är misstänkt för ett bombattentat för många år sedan i Tyskland. Ett sådant uppförande är oacceptabelt, precis som att Irland gav skydd åt tre IRA-terrorister som fällts i Colombia.
Jag menar att det tillkommer oss alla i Europa att föregå med gott exempel. Vi kan inte välja och vraka om vi ska angripa och bekämpa terrorismen eller inte. Om vi är emot terrorism måste vi vara emot alla former av terrorism och handla därefter. Om man verkligen stöder rättsstatsprincipen angriper och protesterar man inte mot ett instrument för att skydda den internationella rättvisan.
För det andra vill jag påpeka att det faktum att ETA har återgått till aktiv terrorism är en läglig påminnelse om att ränderna aldrig går ur. De som sjunker så lågt som till terrorism har ett omoraliskt tänkesätt, och är kapabla till att av taktiska skäl låtsas lova att tillämpa politiska medel om detta tjänar deras syften bättre för tillfället.
Vi bör alla vara på vår vakt mot sådant och aldrig begå misstaget att bedöma terrorister utifrån våra egna normer."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Jim Allister (NI ). -"5,1,16,13
"Jim Allister (NI ). –"18,20,15,14,11,21,4,8
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples