Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2007-09-04-Speech-2-364"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20070904.29.2-364"6
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Mr President, I wish to begin by congratulating Mrs Jeggle on her three reports – the mini-milk package. It was very clear right from the start that there was general agreement on her reports, and that was demonstrated by the Commissioner. Members asked for this debate so that they could discuss the wider issues affecting Europe’s dairy industry, and I will be no exception to that.
Until very recently, dairy farms were the Cinderella sector of the UK farming industry. Thanks to murky economic practices, which allow supermarkets to squeeze down the price of milk to 17p per litre while they sell it on to the public at 50p a litre, many of our dairy farmers were going out of business. It is worth remembering that even at 50p per litre, milk is still half the price of bottled water in our supermarkets, and you do not have to calve a bottle of water or send for the vet to attend to its needs.
Until quite recently, of the 27 EU Member States, only Slovakia, Estonia, Hungary and Lithuania had lower milk prices than the UK, and the result has been that in the last five years in my constituency in Scotland we have lost around 500 dairy farmers. There are now an estimated 1 400 dairy farms left in Scotland – that is all. It is estimated that across the UK one dairy farmer is leaving the industry every day.
It is only now as world cereal prices – in particular wheat – have almost doubled, forcing up the price of feed, and as pressure on productive farmland grows for biofuels and other non-food crops, that some supermarkets have finally begun to panic at the prospect of an actual milk shortage and, as a result, have started paying dairy farmers a slightly higher price. At long last, dairy farmers have begun to see some light at the end of the tunnel and they are at least getting more than the cost of production for their commodity."@en4
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Pane předsedající, nejprve bych chtěl paní Jeggleové pogratulovat k jejím třem zprávám – k balíčku o mléce. Již od počátku bylo zcela zřejmé, že s jejími zprávami všichni obecně souhlasíme, což potvrdila i paní komisařka. Poslanci o tuto rozpravu požádali, aby mohli diskutovat o obecnějších otázkách týkajících se evropského mlékárenského průmyslu, a já nebudu výjimkou.
Až donedávná byly zemědělské podniky zabývající se chovem mléčného skotu popelkou zemědělského odvětví Spojeného království. Kvůli nejasným ekonomickým postupům, které supermarketům umožňují stlačit cenu mléka na 17 pencí za litr, ačkoli veřejnosti prodávají litr mléka za 50 pencí, ukončilo mnoho chovatelů skotu mléčných plemen svoji činnost. Je důležité si uvědomit, že i při ceně 50 centů za litr je mléko v našich supermarketech stále o polovinu levnější než voda v láhvích, a láhev vody se kromě toho nerodí, ani není třeba k ní volat veterináře.
Ze všech 27 členských států mělo až donedávna nižší ceny mléka než Spojené království pouze Slovensko, Estonsko, Maďarsko a Litva, a v důsledku této skutečnosti ukončilo v mém volebním obvodu ve Skotsku během posledních pěti let činnost přibližně 500 chovatelů skotu mléčných plemen. Podle odhadů působí nyní v Skotsku pouhých 1400 chovatelů mléčného skotu – to je vše. Odhaduje se, že každý den ukončí ve Spojeném království činnost jeden chovatel mléčného skotu.
Teprve dnes, když se světové ceny obilí, zejména pšenice, téměř zdvojnásobily a tlačí vzhůru i ceny krmiva a když je produktivní zemědělská půda stále častěji využívána pro biopaliva a další nepotravinové plodiny, propadají některé supermarkety panice ze strachu před nedostatkem mléka, a z toho důvodu začaly chovatelům mléčného skotu platit trochu lépe. Chovatelé mléčného skotu konečně po dlouhé době spatřili na konci tunelu světlo a přinejmenším vydělávají více, než kolik vynaloží na výrobu."@cs1
"Hr. formand! Jeg vil indlede med at lykønske fru Jeggle med hendes tre betænkninger - minipakken om mælk. Det stod helt fra begyndelsen klart, at der var almindelig enighed om hendes betænkninger, og det påpegede kommissæren. Medlemmerne anmodede om denne debat, så de kunne drøfte de overordnede spørgsmål om Europas mejerisektor, og jeg er ingen undtagelse.
Indtil for nylig var malkekvægbrug askepotsektoren i den britiske landbrugsindustri. Takket være en trist økonomisk praksis, som giver supermarkederne mulighed for at presse prisen på mælk ned på 17 pence pr. l, mens de videresælger den til forbrugerne til 50 pence pr. l, måtte mange malkekvægbrug opgive driften. Husk på, at selv 50 pence pr. l mælk kun er halvdelen af prisen på flaskeaftappet vand i vores supermarkeder, og det er ikke nødvendigt at kælve en flaske vand eller sende den til dyrlægen for at blive tilset.
Indtil for nylig var det ud af de 27 medlemsstater kun Slovakiet, Estland, Ungarn og Litauen, der havde lavere mælkepriser end Det Forenede Kongerige, og resultatet har været, at vi i min valgkreds i Skotland i løbet af de sidste fem år har mistet ca. 500 malkekvægbrug. Nu skønnes der at være ca. 1.400 malkekvægbrug tilbage i Skotland - det er det hele. Det skønnes, at et malkekvægbrug dagligt opgiver driften i Det Forenede Kongerige.
Det er først nu, hvor verdensmarkedspriserne på korn - navnlig hvede - næsten er fordoblet og dermed har tvunget foderpriserne i vejret, og hvor presset på at udnytte produktiv agerjord til biobrændstoffer og andre nonfoodafgrøder stiger, at nogle supermarkeder omsider er begyndt at gå i panik over udsigten til mælkemangel og som følge deraf er begyndt at betale malkekvægbrugene en lidt højere pris. Endelig er malkekvægbrugene begyndt at kunne se lys for enden af tunnellen, og de får i det mindste en pris, der overstiger produktionsomkostningerne, for deres vare."@da2
".
Herr Präsident! Zunächst möchte ich Frau Jeggle zu ihren drei Berichten – dem Mini-Milchpaket – beglückwünschen. Es war gleich von Anfang an klar, dass bei ihren drei Berichten Einigkeit bestand, was die Kommissarin verdeutlicht hat. Die Abgeordneten haben um diese Aussprache gebeten, um über die komplexeren Themen diskutieren zu können, die die europäische Milchindustrie betreffen, und ich schließe mich da nicht aus.
Bis vor kurzem waren die Milchviehbetriebe der ungeliebte Sektor der britischen Landwirtschaft. Dank unklarer wirtschaftlicher Praktiken, mit denen die Supermärkte den Milchpreis auf 17 Pence je Liter drücken, die Milch zugleich aber für 50 Pence je Liter verkaufen können, sind viele unserer Milchbauern aus dem Geschäft ausgestiegen. Es sei daran erinnert, dass Milch selbst für 50 Pence pro Liter noch immer die Hälfte dessen kostet, was in unseren Supermärkten für Wasser verlangt wird, und bei Wasser muss natürlich weder eine Kuh kalben noch zum Tierarzt gebracht werden, damit dieser sich um sie kümmert.
Bis vor kurzem hatten von den 27 EU-Mitgliedstaaten nur die Slowakei, Estland, Ungarn und Litauen niedrigere Milchpreise als das Vereinigte Königreich, was zur Folge hatte, dass wir in den letzten fünf Jahren in meinem Wahlkreis in Schottland rund 500 Milchbauern verloren haben. In Schottland gibt es jetzt nur noch rund 1 400 Milchviehbetriebe – mehr nicht. Schätzungen zufolge steigt im gesamten Vereinigten Königreich täglich ein Milchbauer aus dem Geschäft aus.
Erst jetzt haben sich die Getreidepreise – vor allem die Preise für Weizen – weltweit fast verdoppelt, was die Futterpreise in die Höhe treibt. Und erst jetzt hat der Druck auf die Bauern, auf ihrem Agrarland Biokraftstoffe und andere Non-Food-Pflanzen anzubauen, dazu geführt, dass einige Supermärkte in Panik geraten, dass es tatsächlich zu einer Milchknappheit kommen könnte, und den Milchbauern nun endlich einen geringfügig höheren Preis zahlen. Endlich sehen die Milchbauern ein wenig Licht am Ende des Tunnels und erhalten für ihre Erzeugnisse wenigstens ein bisschen mehr als die Herstellungskosten."@de9
"Κύριε Πρόεδρε, θέλω καταρχάς να συγχαρώ την κ. Jeggle για τις τρεις εκθέσεις της που αφορούν τη δέσμη μέτρων μικρής κλίμακας για το γάλα. Ήταν εξαρχής σαφές ότι επικρατεί ευρεία συναίνεση σχετικά με το περιεχόμενο των εκθέσεών της, και αυτό φάνηκε επίσης στην παρέμβαση της κ. Επιτρόπου. Οι βουλευτές του ΕΚ ζήτησαν τη διεξαγωγή αυτής της συζήτησης, προκειμένου να μπορέσουν να συζητήσουν τα γενικότερα ζητήματα που επηρεάζουν τη βιομηχανία παραγωγής γάλακτος στην Ευρώπη, αυτό άλλωστε θα πράξω και εγώ.
Μέχρι πολύ πρόσφατα, οι εκμεταλλεύσεις γαλακτοπαραγωγής ήταν η Σταχτοπούτα της γεωργικής βιομηχανίας του Ηνωμένου Βασιλείου. Εξαιτίας δυσμενών οικονομικών πρακτικών οι οποίες επιτρέπουν στις υπεραγορές να πιέζουν προς τα κάτω την τιμή του γάλακτος στις 17 πένες ανά λίτρο, ενώ το πωλούν στο κοινό στην τιμή των 50 πενών ανά λίτρο, πολλοί από τους γαλακτοπαραγωγούς μας οδηγούνταν στη χρεοκοπία. Αξίζει να λάβουμε υπόψη ότι, ακόμη και στις 50 πένες ανά λίτρο, η τιμή του γάλακτος εξακολουθεί να αντιστοιχεί στο ήμισυ μόνο της τιμής του εμφιαλωμένου νερού στις υπεραγορές μας, και δεν χρειάζεται να ξεγεννήσει κανείς μια φιάλη νερού ή να την στείλει στον κτηνίατρο για να την φροντίσει.
Μέχρι πολύ πρόσφατα, από τα 27 κράτη μέλη της ΕΕ, μόνο η Σλοβακία, η Εσθονία, η Ουγγαρία και η Λιθουανία διέθεταν χαμηλότερες τιμές στο γάλα από ό,τι το Ηνωμένο Βασίλειο, και το αποτέλεσμα ήταν ότι τα τελευταία πέντε χρόνια, στην εκλογική μου περιφέρεια στη Σκωτία, έχουμε χάσει περίπου 500 γαλακτοπαραγωγούς. Τώρα εκτιμάται ότι στη Σκωτία απομένουν 1 400 εκμεταλλεύσεις γαλακτοπαραγωγής – αυτό είναι όλο. Σύμφωνα με εκτιμήσεις, σε όλο το Ηνωμένο Βασίλειο, κάθε ημέρα που περνά ένας γαλακτοπαραγωγός εγκαταλείπει τη βιομηχανία.
Μόνο τώρα που οι παγκόσμιες τιμές των σιτηρών –ιδίως του σίτου– έχουν σχεδόν διπλασιαστεί, ανεβάζοντας υποχρεωτικά τις τιμές των ζωοτροφών, και καθώς η πίεση στις γεωργικές εκτάσεις αυξάνεται όσον αφορά την παραγωγή βιοκαυσίμων και άλλων καλλιεργειών που δεν προορίζονται για την παραγωγή τροφίμων, ορισμένες υπεραγορές άρχισαν να πανικοβάλλονται στην προοπτική μιας πραγματικής έλλειψης γάλακτος και, για τον λόγο αυτό, άρχισαν να πληρώνουν στους γαλακτοπαραγωγούς λίγο υψηλότερη τιμή. Επιτέλους, οι γαλακτοπαραγωγοί αρχίζουν να βλέπουν φως στο τέλος του τούνελ και κερδίζουν τουλάχιστον παραπάνω από το κόστος παραγωγής των προϊόντων τους."@el10
"Señor Presidente, quiero comenzar felicitando a la señora Jeggle por sus tres informes —el «mini-paquete» para el sector de la leche y los productos lácteos—. Quedó muy claro desde el principio que existía un acuerdo general con respecto a sus informes, tal y como ha demostrado la señora Comisaria. Los diputados solicitaron este debate para poder debatir cuestiones más amplias que afectan a la industria láctea europea y yo no seré una excepción.
Hasta hace muy poco, las explotaciones lácteas eran el sector de la Cenicienta de la industria agrícola británica. Gracias a turbias prácticas económicas, que permitían a los supermercados estrujar el precio de la leche hasta los 17 peniques por litro y venderla al público a 50 peniques el litro, muchos de nuestros agricultores dedicados a la producción láctea tuvieron que dejar el negocio. Cabe recordar que incluso a 50 peniques por litro, la leche sigue costando la mitad que el agua embotellada en nuestros supermercados, y una botella de agua no se tiene que parir ni acudir al veterinario para que atienda sus necesidades.
Hasta hace muy poco, de los 27 Estados miembros, solamente Eslovaquia, Estonia, Hungría y Lituania tenían unos precios de la leche menores que el Reino Unido, y el resultado ha sido que, en los últimos cinco años, en mi circunscripción de Escocia hemos perdido alrededor de 500 productores lácteos. Ahora se calcula que quedan unos 1 400 productores lácteos en Escocia solamente. Se calcula que en el Reino Unido un productor lácteo abandona el sector cada día.
Solamente ahora, cuando los precios del mercado mundial de los cereales —del trigo en particular— prácticamente se han multiplicado por dos, obligando a un aumento del precio de los piensos, y cuando aumenta la presión para que se dediquen tierras de cultivo productivas para biocombustibles y otros cultivos que no son de consumo, algunos supermercados han comenzado finalmente a asustarse ante las perspectivas de una escasez real de leche y, como resultado, han comenzado a pagar a los productores lácteos un precio ligeramente superior. Por fin los productores lácteos han comenzado a ver algo de luz al final del túnel y al menos están obteniendo más que el coste de producción de su mercancía."@es21
"Hr juhataja, ma soovin alustada pr Jeggle’i õnnitlemisega tema kolme raporti – piima minipaketi eest. Algusest peale oli väga selge, et tema raportite osas saavutatakse üldine kokkulepe, ja seda tõestas volinik. Parlamendiliikmed küsisid käesoleva arutelu kohta, kas nad võiksid arutada laiemaid teemasid, mis mõjutavad Euroopa piimatööstust, ja mina pole siin mingi erand.
Alles üsna hiljuti oli piimakarjakasvatus Ühendkuningriigi põllumajanduse vaeslapse-sektor. Varimajanduse tavade tõttu, mis lubavad kaubakettidel suruda piima hinda alla 17 pennile liitrist, samas kui nad seda välja müüvad 50 penni eest liiter, lõpetasid paljud meie piimakarjakasvatajad tegevuse. Maksab meenutada, et isegi hinnaga 50 penni liitrist maksab piim meie selvehallides siiani sama palju kui pool pudelit vett ja teil pole vaja muretseda veepudeli poegimise pärast ega selle jaoks loomaarsti kutsuda.
Alles hiljuti olid 27 ELi liikmesriigist ainult Slovakkias, Eestis, Ungaris ja Leedus madalamad piimahinnad kui Ühendkuningriigis ja selle tagajärjel oleme viimase viie aastaga kaotanud minu valimisringkonnas Šotimaal umbes 500 piimakarjakasvatajat. Praeguseks on Šotimaal hinnanguliselt järele jäänud 1 400 piimakarjakasvatust – see on kõik. Hinnanguliselt lahkub kogu Ühendkuningriigis piimatööstusest iga päev üks piimakarjakasvataja.
Alles nüüd on nii, et maailma teraviljahinnad – eriti nisu hinnad – on peaaegu kahekordistunud, sundides loomasööda hindu tõstma, ja kui surve kasvab tootlike põllumajandusmaade kasutamiseks biokütuste ja teiste mitte-toiduainete ning põllukultuuride tootmiseks, siis on mõned turuketid lõpuks ometi tõstnud häiret, et tegelikult on piimast puudus, ja hakanud selle tulemusel piimakarjakasvatajatele veidi kõrgemat hinda maksma. Lõpuks ometi on piimakarjakasvatajad hakanud nägema valgust tunneli lõpus ja nad saavad tagasi veidigi rohkem kui nende toodangu omahind."@et5
"Arvoisa puhemies, haluan aluksi kiittää Elisabeth Jeggleä hänen kolmesta mietinnöstään – maitoalan minipaketista. Jo alussa oli selvää, että hänen mietinnöistään vallitsee yleinen yksimielisyys, ja sen asian toi esiin myös komission jäsen. Jäsenet pyysivät tätä keskustelua, jotta he voisivat yhdessä pohtia EU:n meijeriteollisuuden laajempia kysymyksiä, enkä minäkään tee tässä asiassa poikkeusta.
Maitotilat ovat aivan viime aikoihin saakka olleet Yhdistyneen kuningaskunnan meijeriteollisuuden unohdettu sektori. Hämärät talouskäytännöt, joissa supermarkettien sallitaan kiristää maidon hintaa alaspäin 17 pennyyn litralta, kun se sitten myydään kuluttajille 50 pennyyn litralta, ovat saaneet aikaan sen, että monet maitotilallisemme ovat joutuneet harkitsemaan toimintansa lopettamista. Kannattaa muistaa, että jopa 50 pennyn litrahintaan myyty maito on yhä puolet halvempaa kuin supermarketeissamme myytävä pullovesi, eikä vesipulloa tarvitse poi'ittaa tai lähettää eläinlääkärille, joka auttaa sitä hädän hetkellä.
Aivan viime aikoihin saakka EU:n 27 jäsenvaltiosta ainoastaan Slovakiassa, Virossa, Unkarissa ja Liettuassa oli alhaisempi maidon hinta kuin Yhdistyneessä kuningaskunnassa, mikä on johtanut siihen, että omassa vaalipiirissäni Skotlannissa on menetetty viiden viime vuoden aikana noin 500 maitotilallista. Skotlannissa on tällä hetkellä enää noin 1 400 maitotilaa – siinä kaikki. On arvioitu, että joka päivä yksi maitotilallinen lopettaa toimintansa Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
Vasta nyt, kun viljan maailmanmarkkinahinnat – ja varsinkin vehnän hinta – ovat lähes kaksinkertaistuneet pakottaen rehun hintaa ylöspäin ja kun paineet tuottavan viljelymaan lisäämisestä biopolttoaineiden ja muiden non-food-viljojen osalta ovat kasvussa, eräät supermarketit ovat lopultakin alkaneet hätääntyä todellisen maitopulan mahdollisuudesta ja maksaa maitotilallisille hieman korkeampaa hintaa. Maitotilalliset ovat nyt vihdoinkin alkaneet nähdä valoa tunnelin päässä, ja nyt he saavat hyödykkeestään ainakin tuotantokustannuksia korkeamman hinnan."@fi7
"Monsieur le Président, je souhaite d’abord féliciter Madame Jeggle pour ses trois rapports – le mini programme laitier. Il était évident dès le départ qu’il existerait un consensus général sur ses rapports, ce qui fut démontré par le commissaire. Les membres ont demandé ce débat de façon à pouvoir discuter des problèmes plus vastes affectant l’industrie laitière européenne, et je ne ferai pas exception à cela.
Jusqu’à très récemment, les exploitations laitières représentaient l secteur Cendrillon de l’industrie agricole britannique. Grâce à des pratiques économiques obscures, qui permettent aux supermarchés de réduire le prix du lait à 17p le litre alors qu’ils le vendent au public 50p le litre, plusieurs de nos producteurs laitiers ont renoncé à leurs activités. Il convient d’avoir à l’esprit que même à 50p le litre, le prix du lait est deux fois moins élevé que celui de l’eau en bouteille dans nos supermarchés, et vous n’avez pas à vêler une bouteille d’eau ni à faire venir un vétérinaire pour prendre en charge ses besoins.
Jusqu’à peu, sur les 27 États membres de l’UE, seuls la Slovaquie, l’Estonie, la Hongrie et la Lituanie avaient des prix du lait moins élevés que ceux du Royaume-Uni et de ce fait, au cours des cinq dernières années dans ma circonscription en Écosse, nous avons perdu environ 500 producteurs laitiers. Selon des estimations, 1 400 exploitations laitières se sont aujourd’hui installées en Écosse – c’est tout. Il est estimé que dans l’ensemble du Royaume-Uni, un producteur laitier quitte chaque jour ce secteur.
Ce n’est que depuis que les prix des céréales dans le monde – en particulier la farine – ont presque doublé, ce qui a fait augmenter le prix de l’alimentation, et que la pression sur les exploitations agricoles de production croît pour les biocarburants et autres cultures non alimentaires, que certains supermarchés ont finalement commencé à paniquer à la perspective d’une réelle pénurie de lait et se sont, de ce fait, mis à payer aux producteurs laitiers un prix légèrement supérieur. Les producteurs laitiers ont enfin commencer à voir le bout du tunnel et touchent au moins plus que le coût de production de leur produit."@fr8
"Elnök úr, először is gratulálni szeretnék Jeggle asszonynak a három jelentéshez – a mini tejcsomaghoz. Már a kezdetben is nyilvánvaló volt, hogy jelentéseivel kapcsolatban általános az egyetértés, és ezt igazolta a biztos asszony is. Ezt a vitát a képviselők kérték, hogy Európa tejiparát érintő tágabb kérdéseket vitathassanak meg, és ez alól én sem vagyok kivétel.
Egészen a közelmúltig az Egyesült Királyság mezőgazdaságában a tejtermelő gazdaságok voltak a Hamupipőke-ágazat. A sötét gazdasági gyakorlatnak köszönhetően, amely lehetővé tette a szupermarketek számára, hogy a tej árát literenként 17 pennyre nyomják le, miközben azt a lakosságnak literenként 50 pennys áron adják tovább, sok tejgazdaság juttatott csődbe. Arra is emlékeztetni kell, hogy a tej a szupermarketekben még literenként 50 pennys áron is csak a palackozott víz árának a felébe kerül, pedig a palackozott vizet nem kell megelletni, és nem kell az állatorvosért küldeni, hogy foglalkozzon szükségleteivel.
Egészen a közelmúltig a 27 EU-tagállamból csak Szlovákiában, Észtországban, Magyarországon és Litvániában volt a tej ára alacsonyabb, mint az Egyesült Királyságban, ami azzal járt, hogy az elmúlt öt évben az én választókörzetemben, Skóciában mintegy 500 tejgazdaságot vesztettünk el. Skóciában becslések szerint már csak 1400 tejgazdaság maradt – ez mind. Úgy becsülik, hogy az egész Egyesült Királyságban naponta egy tejgazdaság hagyja el az ágazatot.
Csak most, hogy a világban a gabonaárak – különösen a búza ára – majdnem megkétszereződtek, felfelé tolva a takarmányárat, és ahogyan a bioüzemanyagok és más nem élelmiszer céljára szánt növények nyomást gyakorolnak a termőképes mezőgazdasági területre, állt elő az a helyzet, hogy néhány szupermarket, amely végül pánikba esett a tényleges tejhiány kilátása miatt, valamelyest magasabb árat kezdett fizetni a tejgazdaságoknak. Végre a tehenész gazdák is látnak némi fényt az alagút végén, és végre valamivel többet kapnak termékükért, mint a termelési költség."@hu11
".
Signor Presidente, desidero innanzi tutto congratularmi con l’onorevole Jeggle per le sue tre relazioni, altresì note come il mini-pacchetto per il settore lattiero-caseario. Fin dall’inizio era ben chiaro che vi era un consenso diffuso sulle sue relazioni, cosa che è stata dimostrata dal Commissario. Gli onorevoli parlamentari hanno richiesto il presente dibattito per poter discutere le questioni che riguardano in generale l’industria lattiero-casearia europea, e io non faccio eccezione.
Fino a non molto tempo fa, i caseifici erano il fanalino di coda del settore agricolo britannico. A causa di pratiche economiche poco trasparenti, che permettono ai supermercati di tenere il prezzo del latte a 17 centesimi al litro, mentre lo rivendono al pubblico a 50 centesimi al litro, molti produttori di latte stavano chiudendo nel Regno Unito. Vale la pena ricordare che, anche a 50 centesimi al litro, il latte costa ancora la metà dell’acqua in bottiglia nei nostri supermercati, e una bottiglia d’acqua non figlia, né bisogna chiamare il veterinario per farla visitare.
Fino a non molto tempo fa, dei 27 Stati membri dell’Unione europea solo in Slovacchia, Estonia, Ungheria e Lituania il prezzo del latte era inferiore a quello del Regno Unito, e il risultato è che negli ultimi cinque anni, nella mia circoscrizione in Scozia, circa 500 produttori di latte hanno chiuso i battenti. Attualmente, secondo le stime, in Scozia sono rimasti 1 400 produttori di latte: questa è la situazione. Si stima che in tutto il Regno Unito un produttore di latte scompare dal settore ogni giorno.
Solo ora che a livello mondiale i prezzi dei cereali, in particolare quello del grano, sono quasi raddoppiati, facendo rialzare il prezzo dei mangimi, e visto che la pressione sui terreni agricoli produttivi sta aumentando per via dei biocombustibili e altre colture non alimentari, alcuni supermercati hanno infine iniziato a farsi prendere dal panico all’idea che possa veramente esservi una scarsità di latte e di conseguenza hanno cominciato a pagare ai produttori di latte un prezzo leggermente più alto. Finalmente, i produttori di latte stanno intravedendo un po’ di luce alla fine del
e stanno perlomeno percependo più del costo che sopportano per la produzione."@it12
"Pone pirmininke, norėčiau pradėti nuo sveikinimų E. Jeggle už jos tris parengtus pranešimus – mažąjį pieno paketą. Nuo pat pradžių buvo labai aišku, kad apskritai pritariame jos pranešimams ir tai išreiškė Komisijos narė. Nariai paprašė šios diskusijos norėdami aptarti platesnius klausimus, kurie daro poveikį Europos pieno pramonei, ir aš ne išimtis.
Dar visai neseniai pieno ūkiai buvo JK pramonės sektorių pelenės. Dėka miglotos ekonominės praktikos, kuri leido prekybos centrams pieno kainą numušti iki 17 JK pensų už litrą, kai visuomenei pieną pardavinėjo už 50 pensų už litrą, dauguma pieną tiekiančių ūkininkų ėmė bankrutuoti. Verta prisiminti, kad net parduodant po 50 JK pensų už litrą, pienas vis tiek kainuoja perpus mažiau, nei mūsų prekybos centruose vanduo buteliuose, o buteliui vandens nereikia nei veršiavimosi, nei veterinaro priežiūros.
Dar visai neseniai iš 27 valstybių narių tik Slovakijoje, Estijoje, Vengrijoje ir Lietuvoje pieno kainos buvo mažesnės nei JK, o dėl to per paskutinius penkerius metus mano rinkimų apylinkėje Škotijoje netekome maždaug 500 ūkininkų, kurie tiekė pieną. Dabar apytiksliais apskaičiavimais Škotijoje liko 1 400 pieno ūkių – ir tai viskas. Apskaičiuota, kad visoje JK kiekvieną dieną iš šios pramonės šakos pasitraukia vienas pieną tiekiantis ūkininkas.
Tik dabar, kai beveik dvigubai išaugo pasaulio grūdų kainos – ypač kviečių – tuo padidindamos pašarų kainas ir, kadangi didėja spaudimas dėl dirbamosios žemės naudojimo biodegalų ir kitokių ne maistui skirtų pasėlių auginimo, kai kurie prekybos centrai pagaliau pradėjo kelti paniką dėl numatomo pieno trūkumo ir todėl pradėjo šiek tiek daugiau mokėti pieną teikiantiems ūkininkams. Pagaliau pieną tiekiantys ūkininkai tunelio gale ėmė matyti šviesą ir gauna bent jau daugiau nei savikainą."@lt14
"Priekšsēdētāja kungs, es vēlētos sākt ar apsveikumiem
par viņas trim ziņojumiem – par piena nozares pasākumu minipaketi. Jau no paša sākuma bija skaidrs, ka pastāv vispārēja piekrišana viņas ziņojumiem, ko demonstrēja komisārs. Deputāti lūdza noturēt šīs debates, lai varētu apspriest plašākus jautājumus, kas ietekmē Eiropas piena rūpniecību, un es nebūšu izņēmums.
Vēl nesenā pagātnē piena lopkopības saimniecības Apvienotās Karalistes zemkopības nozarē bija kā Pelnrušķītes sektors. Negodīgās ekonomiskās prakses dēļ, kas lielveikaliem ļāva piena cenu samazināt līdz 17 pensiem par litru, lai gan pircējiem viņi to pārdeva par 50 pensiem par litru, daudzi no mūsu piena lopkopjiem tika izspiesti no biznesa. Ir vērts atcerēties, ka pat par 50 pensiem par litru piens ir uz pusi lētāks nekā mūsu lielveikalos pieejamais ūdens pudelēs, taču ūdens pudelei nav jāpalīdz atnesties un tā nav jāved pie vetārsta, lai par to parūpētos.
Vēl pavisam nesen no visām 27 ES dalībvalstīm tikai Slovākijā, Igaunijā, Ungārijā un Lietuvā piena cenas bija zemākas nekā Apvienotajā Karalistē, un rezultāts ir tāds, ka pēdējo piecu gadu laikā manā vēlēšanu apgabalā Skotijā mēs esam zaudējuši apmēram 500 piena lopkopības saimniecību. Tiek lēsts, ka Skotijā pašlaik vēl ir 1400 piena lopkopības saimniecību – un tas ir viss. Ir aprēķināts, ka visā Apvienotajā Karalistē katru dienu piena nozari atstāj viens zemnieks.
Tikai tagad, kad pasaules labības, īpaši kviešu cenas ir gandrīz dubultojušās, uzskrūvējot lopbarības cenas, un kad produktīvas lauksaimniecības zemes arvien vairāk tiek izmantotas biodegvielas ražošanai nepieciešamo un citu nepārtikas kultūru audzēšanai, daži lielveikali beidzot ir krituši panikā par iespējamo faktisko piena deficītu, un tā rezultātā ir sākušu piena lopkopjiem maksāt nedaudz augstāku cenu par pienu. Beidzot piena lopkopji sāk saskatīt gaismu tuneļa galā, un viņi vismaz saņem ko vairāk, nevis tikai sedz sava produkta ražošanas izmaksas."@lv13
"Mr President, I wish to begin by congratulating Mrs Jeggle on her three reports – the mini-milk package. It was very clear right from the start that there was general agreement on her reports, and that was demonstrated by the Commissioner. Members asked for this debate so that they could discuss the wider issues affecting Europe’s dairy industry, and I will be no exception to that.
Until very recently, dairy farms were the Cinderella sector of the UK farming industry. Thanks to murky economic practices, which allow supermarkets to squeeze down the price of milk to 17p per litre while they sell it on to the public at 50p a litre, many of our dairy farmers were going out of business. It is worth remembering that even at 50p per litre, milk is still half the price of bottled water in our supermarkets, and you do not have to calve a bottle of water or send for the vet to attend to its needs.
Until quite recently, of the 27 EU Member States, only Slovakia, Estonia, Hungary and Lithuania had lower milk prices than the UK, and the result has been that in the last five years in my constituency in Scotland we have lost around 500 dairy farmers. There are now an estimated 1 400 dairy farms left in Scotland – that is all. It is estimated that across the UK one dairy farmer is leaving the industry every day.
It is only now as world cereal prices – in particular wheat – have almost doubled, forcing up the price of feed, and as pressure on productive farmland grows for biofuels and other non-food crops, that some supermarkets have finally begun to panic at the prospect of an actual milk shortage and, as a result, have started paying dairy farmers a slightly higher price. At long last, dairy farmers have begun to see some light at the end of the tunnel and they are at least getting more than the cost of production for their commodity."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, allereerst wil ik mevrouw Jeggle complimenteren met haar drie verslagen, het minipakket melk. Vanaf het allereerste begin was duidelijk dat haar verslagen op algemene instemming konden rekenen, wat nog eens werd bevestigd door de commissaris. Er is door leden van het Parlement om dit debat gevraagd om zo de gelegenheid te krijgen te spreken over meer algemene kwesties die hun weerslag hebben op de Europese zuivelindustrie. Ik ben daar ook een van.
Tot voor kort was de melkveehouderij het ondergeschoven kindje van de Britse landbouwsector. Veel melkveehouders in ons land zagen zich als gevolg van dubieuze handelspraktijken waardoor supermarkten de melkprijs naar beneden konden drukken tot 17 pence per liter - om diezelfde liter daarna voor 50 pence aan de klant door te verkopen - gedwongen hun bedrijf op te geven. Maar zelfs met een prijs van 50 pence per liter kost melk in onze supermarkten nog altijd maar de helft van een fles water, terwijl een fles water toch echt niet gekalfd hoeft te worden of verzorgd door een dierenarts.
Tot voor kort de waren in de EU van de 27 alleen in Slowakije, Estland, Hongarije en Litouwen de melkprijzen lager dan in het Verenigd Koninkrijk. Dat heeft tot gevolg gehad dat wij in mijn kiesdistrict in Schotland gedurende de laatste vijf jaar 500 melkveehouders armer zijn geworden. Naar schatting zijn er nu nog 1400 melkveehouders over in Schotland, niet meer dan dat. In het VK sluit naar schatting één melkveehouderij per dag zijn deuren.
Pas nu dat de wereldprijzen voor graan, tarwe in het bijzonder, bijna zijn verdubbeld - hetgeen de veevoederprijzen opdrijft - en pas nu dat er grote vraag is ontstaan naar landbouwgrond ten behoeve van de verbouw van biobrandstoffen en andere niet-eetbare gewassen, is een aantal supermarkten halsoverkop uit angst voor een tekort aan melk ertoe overgegaan om melkveehouders een iets hogere prijs te betalen. Na zovele moeilijke jaren gloort er nu voor de melkveehouders eindelijk wat licht aan het eind van de tunnel, en krijgen zij eindelijk voor hun product dan op zijn minst meer betaald dan de productieprijs."@nl3
"Panie przewodniczący! Chciałbym rozpocząć od złożenia gratulacji posłance Jeggle za te trzy sprawozdania stanowiące tzw. pakiet zmian na rynku mleka. Już od samego początku jasne było, że mamy do czynienia z powszechną zgodą w sprawie tych sprawozdań, co potwierdziła pani komisarz. Posłowie prosili o tę debatę w celu omówienia szerszych spraw wywierających wpływ na przemysł mleczarski w Europie. Ja sam nie jestem w tej sprawie wyjątkiem.
Jeszcze do bardzo niedawna gospodarstwa mleczne były najmniej dochodowym sektorem przemysłu rolniczego Wielkiej Brytanii. Z powodu mętnych praktyk gospodarczych, które pozwalają supermarketom na wymuszanie obniżenia ceny skupu mleka do 17 pensów za litr a następnie sprzedawanie go konsumentom za 50 pensów, wielu mleczarzy zbankrutowało. Warto pamiętać, że nawet przy cenie 50 pensów za litr mleko nadal kosztuje połowę tego, co butelkowana woda w supermarketach, przy czym butelka wody nie musi się ocielić, nie trzeba jej też wysyłać do weterynarza, by odpowiednio o nią zadbać.
Do niedawna spośród 27 państw członkowskich jedynie Słowacja, Estonia, Węgry i Litwa miały niższe ceny mleka niż te, które obowiązują w Wielkiej Brytanii. W rezultacie, w ciągu ostatnich pięciu lat w moim okręgu wyborczym w Szkocji straciliśmy około 500 mleczarzy. Obecnie pozostało około 1400 gospodarstw mlecznych w Szkocji i to wszystko. Oszacowano, że każdego dnia w Wielkiej Brytanii jeden mleczarz opuszcza przemysł mleczarski.
Dopiero teraz, wobec wzrostu cen zbóż - szczególnie pszenicy - o niemal 100%, co spowodowało podwyżkę cen pasz, a także wobec nacisków na zwiększanie użytków rolnych pod biopaliwa i inne plony niespożywcze, niektóre supermarkety zaczęły poważnie martwić się możliwym niedoborem mleka i zaczęły płacić mleczarzom nieco więcej za ich produkty. Po długich oczekiwaniach mleczarze dostrzegli wreszcie światełko w tunelu i zaczynają im się zwracać przynajmniej koszty produkcji."@pl16
"Senhor Presidente, começo por felicitar a senhora deputada Jeggle pelos seus três relatórios – o chamado pacote "mini-milk". Logo desde o início que ficou patente o consenso geral existente em torno dos seus relatórios, como o demonstraram agora as palavras da Senhora Comissária. Os deputados solicitaram a realização deste debate a fim de discutir as questões de âmbito mais alargado que afectam a indústria de lacticínios na UE, e nesse aspecto eu não serei excepção.
Até há bem pouco tempo, as explorações leiteiras eram o sector desvalorizado, a "gata borralheira", da indústria agropecuária no Reino Unido. Mercê de obscuras práticas económicas, que permitem às grandes superfícies esmagar o preço do leite até aos 17 dinheiros por litro, enquanto o vendem ao público a 50 dinheiros o litro, um grande número dos nossos produtores de leite estava a ir à falência. Recorde-se que, mesmo a 50 dinheiros o litro, o preço do leite continua a ser metade do da água engarrafada nos nossos supermercados, e uma garrafa de água não precisa de ser parida nem levada ao veterinário para atender às suas necessidades sanitárias.
Até há pouco tempo, dos 27 Estados-Membros, só na Eslováquia, Estónia, Hungria e Lituânia é que os preços do leite eram inferiores aos do Reino Unido, e o resultado foi que, nos últimos cinco anos, perdemos cerca de 500 produtores de leite na minha circunscrição eleitoral, na Escócia. Presentemente, estima-se que o número de produtores de leite ainda em actividade na Escócia está reduzido a 1 400 – nem mais. Calcula-se que no Reino Unido, em média, diariamente um produtor de leite abandona a actividade.
Só agora que os preços mundiais dos cereais – sobretudo do trigo – quase que duplicaram, obrigando a um aumento dos preços dos alimentos para animais, e se regista uma pressão acrescida sobre os terrenos agrícolas aráveis para a produção de biocombustíveis e outras culturas não alimentares, é que alguns supermercados começaram finalmente a entrar em pânico face à perspectiva de uma eventual escassez de leite e, em consequência, começaram a pagar aos produtores um preço ligeiramente superior. Ao cabo de muito tempo, os produtores de leite começaram a ver alguma luz ao fundo do túnel e agora, ao menos, recebem pelos seus produtos um pouco mais do que o custo de produção."@pt17
"Mr President, I wish to begin by congratulating Mrs Jeggle on her three reports – the mini-milk package. It was very clear right from the start that there was general agreement on her reports, and that was demonstrated by the Commissioner. Members asked for this debate so that they could discuss the wider issues affecting Europe’s dairy industry, and I will be no exception to that.
Until very recently, dairy farms were the Cinderella sector of the UK farming industry. Thanks to murky economic practices, which allow supermarkets to squeeze down the price of milk to 17p per litre while they sell it on to the public at 50p a litre, many of our dairy farmers were going out of business. It is worth remembering that even at 50p per litre, milk is still half the price of bottled water in our supermarkets, and you do not have to calve a bottle of water or send for the vet to attend to its needs.
Until quite recently, of the 27 EU Member States, only Slovakia, Estonia, Hungary and Lithuania had lower milk prices than the UK, and the result has been that in the last five years in my constituency in Scotland we have lost around 500 dairy farmers. There are now an estimated 1 400 dairy farms left in Scotland – that is all. It is estimated that across the UK one dairy farmer is leaving the industry every day.
It is only now as world cereal prices – in particular wheat – have almost doubled, forcing up the price of feed, and as pressure on productive farmland grows for biofuels and other non-food crops, that some supermarkets have finally begun to panic at the prospect of an actual milk shortage and, as a result, have started paying dairy farmers a slightly higher price. At long last, dairy farmers have begun to see some light at the end of the tunnel and they are at least getting more than the cost of production for their commodity."@ro18
"− Pán predsedajúci, chcel by som začať blahoželaním pani Jeggle k jej trom správam
balíku opatrení týkajúcich sa mlieka. Hneď od začiatku bolo veľmi jasné, že existuje všeobecný súhlas s jej správami a tento súhlas dal komisár najavo. Poslanci žiadali túto rozpravu, aby mohli diskutovať o širších problémoch, ktoré ovplyvňujú európsky mliekarenský priemysel a výnimkou nebudem ani ja.
Až donedávna boli mliekarne v priemysle Spojeného kráľovstva popoluškou. Mnohí mliekari ukončili podnikanie kvôli nečestným hospodárskym praktikám supermarketov, ktoré im umožnili stlačiť cenu mlieka na 17 penny za liter, zatiaľ čo verejnosti ho predávali za 50 penny za liter. Stojí za to pripomenúť, že aj 50 penny za liter mlieka je ešte stále polovica ceny, za ktorú v našich supermarketoch kúpite fľašu vody a fľašu vody nemusíte oteliť ani k nej volať veterinára, aby sa o ňu postaral.
Nižšie ceny mlieka ako Spojené kráľovstvo mali až donedávna z 27 členských štátov EÚ iba Slovensko, Maďarsko a Litva a výsledkom bolo, že v posledných piatich rokoch v mojom volebnom obvode v Škótsku sme prišli asi o 500 mliekarov. Teraz sa odhaduje sa, že v Škótsku zostalo 1 400 mliekarní
to je všetko. Odhaduje sa, že v celom Spojenom kráľovstve každý deň jeden mliekar ukončí podnikanie.
Až teraz, keď sa svetové ceny obilnín – najmä pšenice – takmer zdvojnásobili a spôsobili zvýšenie ceny krmiva a keď rastie tlak na výnosnú poľnohospodársku pôdu pre palivá z biomasy a ďalšie nepotravinové plodiny, niektoré supermarkety začali pri vyhliadke na skutočný nedostatok mlieka panikáriť a následne začali platiť mliekarom trochu vyššiu cenu. Nakoniec mliekari uvideli trochu svetla na konci tunela a dostávajú aspoň viac, ako je výrobná cena ich komodity."@sk19
"Gospod predsednik, najprej bi čestital gospe Jeggle za tri poročila o mini paketu za mleko. Že od začetka je bilo jasno, da velja splošno soglasje glede njenih poročil, in to je pokazala gospa komisarka. Poslanci so zahtevali to razpravo, da lahko razpravljajo širša vprašanja v zvezi z mlečno industrijo v Evropi, in tudi sam ne bom izjema.
Do nedavnega so bile mlečne kmetije zapostavljeni sektor kmetijske industrije v Združenem kraljestvu. Zaradi dvomljivih gospodarskih praks, ki so supermarketom omogočile, da so ceno mleka znižali na 17 penijev na liter, medtem ko so jo potrošnikom prodajali za 50 penijev na liter, so mnogi kmetovalci, ki proizvajajo mleko, propadli. Treba je opozoriti, da mleko tudi pri ceni 50 penijev na liter stane pol toliko kot ustekleničena voda v naših supermarketih, pri čemer steklenice vode ni treba osemeniti in je ni treba poslati k veterinarju, da poskrbi zanjo.
Še do nedavnega so imele od 27 držav članic EU le Slovaška, Estonija, Madžarska in Litva nižje cene mleka od Združenega kraljestva. Rezultat tega je, da smo v zadnjih petih letih v mojem volilnem okrožju na Škotskem izgubili okoli 500 kmetovalcev, ki proizvajajo mleko. Zdaj je na Škotskem po ocenah ostalo še 1 400 mlečnih kmetij – to je vse. Ocenjuje se, da v Združenem kraljestvu vsak dan en kmetovalec, ki proizvaja mleko, zapusti industrijo.
Šele zdaj, ko so se svetovne cene žita, zlasti pšenice, skoraj podvojile, zaradi česar se je povišala cena krme, ter se povečuje pritisk na proizvodna kmetijska zemljišča zaradi biogoriva in drugih poljščin, ki niso namenjene za prehrano, so se nekateri supermarketi končno ustrašili mogočega dejanskega pomanjkanja mleka in so zato začeli kmetovalcem, ki proizvajajo mleko, plačevati malo višjo ceno. Končno so ti kmetovalci dobili nekaj upanja in za svoje blago prejemajo vsaj nekaj več kot le povrnitev stroškov proizvodnje."@sl20
"Herr talman! Jag vill till att börja med gratulera Elisabeth Jeggle till hennes tre betänkanden – minimjölkpaketet. Det stod klart redan från början att det rådde allmän enighet om hennes betänkanden, och det framgick också av kommissionsledamotens anförande. Ledamöterna bad om denna debatt för att kunna diskutera de större frågor som rör den europeiska mejeriindustrin, och det är vad jag också vill.
Fram till alldeles nyligen var de mjölkproducerande gårdarna styvbarnet inom den brittiska jordbruksindustrin. På grund av tvivelaktiga ekonomiska metoder, som gör det möjligt för snabbköpen att pressa ned mjölkpriset till 17 pence per liter och sedan sälja mjölken vidare till allmänheten för 50 pence per liter, tvingades många av våra mjölkproducenter att upphöra med sin verksamhet. Det är värt att minnas att redan ett mjölkpris på 50 pence per liter innebär att mjölken kostar hälften så mycket som buteljerat vatten i våra snabbköp, och med vattenflaskor behöver man inte tänka på kalvning eller veterinärvård.
Fram till nyligen var det, av EU:s 27 medlemsstater, endast Slovakien, Estland, Ungern och Litauen som hade lägre mjölkpriser än Storbritannien, och följden har blivit att vi i min valkrets i Skottland förlorat omkring 500 mjölkproducenter under de senaste fem åren. Det finns i dag uppskattningsvis 1 400 mjölkproducerande gårdar kvar i Skottland – det är allt. I hela Storbritannien räknar man med att en mjölkproducent lämnar industrin varje dag.
I dag har de globala spannmålspriserna – i synnerhet priset på vete – nästan fördubblats och tvingat upp foderpriset, och samtidigt utsätts den produktiva jordbruksmarken för ett ökat tryck från biobränsle och andra industrigrödor. Först i detta läge har en del snabbköp till slut börjat frukta att mjölkbrist faktiskt skulle kunna uppstå och därför börjat betala mjölkproducenterna ett något högre pris. Mjölkbönderna har äntligen börjat se ljuset i slutet av tunneln, och de får åtminstone mer än produktionskostnaden för sin handelsvara."@sv22
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Struan Stevenson,"18,5,20,15,1,19,14,16,11,13,4,21
"tunnel"12
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples