Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2007-04-23-Speech-1-195"

Predicate	Value (sorted: default)
rdf:type	lpv_eu:Speech⁶
dcterms:Date	"2007-04-23"^^xsd:date⁶
dcterms:Is Part Of	lp_eu:Strategia politică anuală a Comisiei pentru procedura bugetară 2008 (dezbatere)⁶
dcterms:Language	"sv"^^xsd:language⁶
lpv:document identification number	"en.20070423.20.1-195"⁶
lpv:hasSubsequent	lp_eu:2007-04-23-Speech-1-196⁶
lpv:speaker	lp:Göran Färm⁶
lpv:spoken text	"Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@sv²²
lpv:spokenAs	substitute; REGI (2007-02-14--2009-07-13)²³ member; PES (2007-02-01--2009-07-13)²³ member; Delegation for relations with the countries of south-east Europe (2007-03-14--2009-07-13)²³ member; BUDG (2007-02-15--2009-07-13)²³ unknown; Arbetarepartiet- Socialdemokraterna (2007-02-01--2009-07-13)²³ substitute; ITRE (2007-02-14--2009-07-13)²³
lpv:translated text	"Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@cs¹ "Fru kommissær, hr. formand! Kommissionens årlige politiske strategi viser, at vi står over for store og delvis nye udfordringer. Jeg tænker på klimaspørgsmålet, som kræver en indsats inden for såvel forskning, miljø og energi. Jeg tænker på forskning og innovationer, hvor det gælder at skabe et Europa, der ifølge Lissabon-ånden kan blive lige så attraktivt for forskere som USA og give lige så store muligheder for at omsætte forskningsresultater til job og produktion. At gennemføre innovationsprogrammet CIP og et europæisk teknisk institut af højeste klasse er nøglespørgsmål. Jeg tænker på Balkan. Vi har et ansøgerland, Kroatien, som gerne snart vil tiltræde EU, og som stadig har store sikkerhedsbehov i Bosnien. Vi har helt nye lande, bl.a. Montenegro og måske Kosovo, som vil kræve en stor indsats fra EU's side. Jeg tænker på demokrati og kommunikation, som kræver et bredere demokratisk samarbejde mellem individer, partier og ikkestatslige organisationer. Med valget til Europa-Parlamentet og debatten om en ny traktat m.m. for øje vil 2008 blive et gennembrudsår for ressourcer til EU's nye kommunikationsstrategi. Billedet af, hvad EU gør og vil, skal blive tydeligere, ikke mindst i medlemsstaterne. Disse udfordringer kræver, at EU kan både træffe politiske beslutninger, tildele budgetmidler og gennemføre aktiviteter, som gør, at vi kan gøre fremskridt. Men vi har ærlig talt et stykke vej tilbage. EU's budget er stadig stift. Det er svært at skifte prioriteringer og frem for alt at gennemføre nye prioriteringer, selv om princippet om at omfordele personale til nye politiske prioriteringer snart vil slå igennem. På sigt, måske allerede ved midtvejsevalueringen, skal vi have bedre muligheder for at satse kraftigere på nye områder og på tilsvarende måde at nedprioritere andre. I dagens verden øges omstillingskravene til alle, ikke kun til virksomheder, individer, regioner, men også til EU. Så er syv år, som vores langsigtede budget strækker sig over, oceaner af tid. Der skal være bedre forbindelse mellem lovgivningsarbejdet og budgettet. Jeg tror, at ETI, europæisk teknologisk institut, er et eksempel herpå. Instituttet er en udmærket idé, men det bliver problematisk, hvis andre forskningsindsatser skal reduceres. Jeg mener, at forordninger stadig ofte er både bureaukratiske og vanskelige at håndtere. Vanviddet med at udfylde formularer og revisionens detaljeringsgrad kan ikke karakteriseres som moderne ledelse, og det samme gælder forvaltningen. Mange fulgte med spænding kommissær Kinnocks ambitioner om en fladere organisation, bedre personalepolitik og øget ligestilling. Nu må vi fortsætte med at reformere i hans ånd. Kommissionens årlige politiske strategi udpeger områder, men nu gælder det om at være offensiv og gennemføre ændringer på disse områder. Så skal vi turde mere, og den rolle får Parlamentet måske lov til at tage på sig."@da² "Frau Kommissarin! Herr Präsident! Die jährliche Strategieplanung der Kommission zeigt, dass wir vor großen und teilweise neuen Herausforderungen stehen. Ich denke dabei an die Klimafrage, die Anstrengungen in den Bereichen Forschung, Umwelt und Energie erfordert. Ferner denke ich an Forschung und Innovation, wenn es darum geht, ein Europa zu schaffen, das nach dem Geist von Lissabon für Wissenschaftler ebenso attraktiv werden kann wie die USA und ebenso große Möglichkeiten für die Umwandlung der Forschungsergebnisse in Arbeitsplätze und Produktion bietet. Im Mittelpunkt steht dabei die Einrichtung des Rahmenprogramms für Wettbewerbsfähigkeit und Innovation (CIP) sowie eines hochklassigen Europäischen Technologie-Instituts (ETI). Es geht mir auch um den Balkan. Dort haben wir ein Kandidatenland, Kroatien, das bald der EU beitreten will, einen nach wie vor großen Sicherheitsbedarf in Bosnien sowie ganz neue Länder wie Montenegro und vielleicht auch das Kosovo, die große Anstrengungen seitens der EU erforderlich machen. Ich denke an Demokratie und Kommunikation, die eine breitere demokratische Zusammenarbeit zwischen Einzelpersonen, Parteien und Nichtregierungsorganisationen erfordern. Mit Blick auf die Wahlen zum Europäischen Parlament, die Debatte über einen neuen Vertrag usw. muss 2008 ein Durchbruch in Bezug auf die Ressourcen für die neue Kommunikationsstrategie der EU erzielt werden. Die EU muss deutlicher machen, was sie – vor allem in den Mitgliedstaaten – tut und tun will. Um diesen Herausforderungen gerecht zu werden, muss die Union politische Beschlüsse fassen, Haushaltsmittel bereitstellen und so arbeiten, dass wir Fortschritte machen können. Dabei bleibt uns – um ehrlich zu sein – noch eine ganze Menge zu tun. Der EU-Haushalt ist noch immer unflexibel. Es ist schwer, Prioritäten zu ändern und vor allem neue Prioritäten einzuführen, auch wenn das Prinzip der Umsetzung von Personal entsprechend den neuen politischen Prioritäten immer mehr zum Tragen kommt. Wir brauchen langfristig – vielleicht schon bis zur Halbzeitüberprüfung – mehr Möglichkeiten für kräftige Investitionen in neue Bereiche und entsprechende Kürzungen in anderen. Heutzutage wird von jedem – nicht nur von Unternehmen, Einzelpersonen und Regionen, sondern auch von der EU –zunehmend Flexibilität erwartet. Die sieben Jahre, die unser langfristiger Haushalt umfasst, sind eine große Zeitspanne. Wir müssen Gesetzgebungsarbeit und Haushalt besser miteinander verbinden. Das Europäische Technologie-Institut (ETI) wäre meines Erachtens ein Beispiel dafür. Dieses Institut ist eine ausgezeichnete Idee, wird aber zum Problem, wenn andere Forschungsaktivitäten reduziert werden müssen. Meiner Ansicht nach sind die Vorschriften in vielen Fällen immer noch bürokratisch und schwerfällig. Die Formularbesessenheit und die für Prüfungen erforderliche Detailgenauigkeit können nicht als modernes Management bezeichnet werden, was auch auf die Verwaltung zutrifft. Viele haben mit großem Interesse die ambitionierten Pläne von Kommissar Kinnock im Hinblick auf eine flachere Organisation, bessere Personalpolitik und mehr Gleichstellung verfolgt. Jetzt müssen wir die Reformen in diesem Geist fortsetzen. In der jährlichen Strategieplanung der Kommission sind die richtigen Gebiete benannt, nun gilt es, dort offensiv Veränderungen herbeizuführen. Dazu müssen wir mehr wagen, eine Rolle, die vielleicht das Parlament übernehmen könnte."@de⁹ "Κυρία Επίτροπε, κύριε Πρόεδρε, η ετήσια πολιτική στρατηγική της Επιτροπής δείχνει ότι βρισκόμαστε αντιμέτωποι με σημαντικές και, σε ορισμένο βαθμό, νέες προκλήσεις. Εννοώ το θέμα της αλλαγής του κλίματος, το οποίο απαιτεί προσπάθειες στους τομείς της έρευνας, του περιβάλλοντος και της ενέργειας. Εννοώ την έρευνα και την καινοτομία, στο πλαίσιο των οποίων τίθεται το ζήτημα της δημιουργίας μίας Ευρώπης η οποία, στο πνεύμα της Λισαβόνας, μπορεί να καταστεί εξίσου ελκυστική στους ερευνητές όσο οι Ηνωμένες Πολιτείες και να παράσχει εξίσου μεγάλες δυνατότητες μετατροπής των αποτελεσμάτων της έρευνας σε θέσεις εργασίας και παραγωγή. Η δημιουργία του προγράμματος ανταγωνιστικότητας και καινοτομίας και ενός άριστου Ευρωπαϊκού Ινστιτούτου Τεχνολογίας είναι καίρια θέματα. Εννοώ τα Βαλκάνια. Έχουμε μία υποψήφια χώρα, την Κροατία, η οποία επιθυμεί να προσχωρήσει στην ΕΕ σύντομα και η οποία εξακολουθεί να έχει σημαντικές ανάγκες ασφαλείας στη Βοσνία, και έχουμε εντελώς νέες χώρες, συμπεριλαμβανομένου του Μαυροβουνίου και ίσως του Κοσσυφοπεδίου, οι οποίες απαιτούν σημαντικές προσπάθειες εκ μέρους της ΕΕ. Εννοώ τη δημοκρατία και την επικοινωνία, οι οποίες απαιτούν ευρύτερη δημοκρατική συνεργασία μεταξύ των ατόμων, των κομμάτων και των μη κυβερνητικών οργανώσεων. Ενόψει, για παράδειγμα, των εκλογών του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου και της συζήτησης για μία νέα συνθήκη, το 2008 πρέπει να καταστεί έτος σημαντικών εξελίξεων από την άποψη των πόρων για τη νέα στρατηγική επικοινωνίας της ΕΕ. Η εικόνα αυτού που κάνει και επιθυμεί η ΕΕ πρέπει να καταστεί σαφέστερη, ιδίως στα κράτη μέλη. Αυτές οι προκλήσεις απαιτούν η ΕΕ να είναι σε θέση να λαμβάνει πολιτικές αποφάσεις, να διαθέτει πόρους του προϋπολογισμού και να επιδίδεται σε δραστηριότητα δια της οποίας μπορούμε να σημειώσουμε πρόοδο. Για να είμαι ειλικρινής, έχουμε ακόμη πολύ δρόμο μπροστά μας, ωστόσο. Ο προϋπολογισμός της ΕΕ εξακολουθεί να είναι ανελαστικός. Είναι δύσκολο να αλλάξουν οι προτεραιότητες και, προπάντων, να εφαρμοστούν νέες προτεραιότητες, ακόμη και αν η αρχή επανατοποθέτησης του προσωπικού σε νέες πολιτικές προτεραιότητες πρόκειται να έχει αποτέλεσμα. Μακροπρόθεσμα –και ίσως όχι αργότερα από την ενδιάμεση αξιολόγηση– χρειαζόμαστε μεγαλύτερες ευκαιρίες, προκειμένου να επενδύσουμε δυναμικά σε νέους τομείς και αντιστοίχως να προβούμε σε περικοπές σε άλλους. Στον σύγχρονο κόσμο, απαιτείται από όλους ολοένα και περισσότερο να προσαρμόζονται – και όχι μόνο οι εταιρείες, τα άτομα και τις περιφέρειες αλλά επίσης και η ΕΕ. Επτά χρόνια, που είναι η περίοδος που καλύπτεται από τον μακροπρόθεσμο προϋπολογισμό μας, είναι αρκετός καιρός. Πρέπει να επιτύχουμε καλύτερες συνδέσεις μεταξύ του νομοθετικού έργου και του προϋπολογισμού. Πιστεύω ότι το Ευρωπαϊκό Ινστιτούτο Τεχνολογίας θα ήταν ένα παράδειγμα αυτής της σύνδεσης. Το Ινστιτούτο είναι μία εξαιρετική ιδέα, μία ιδέα όμως η οποία θα καταστεί προβληματική εάν πρέπει να μειωθούν άλλες ερευνητικές προσπάθειες. Θεωρώ ότι οι ρυθμίσεις εξακολουθούν να είναι συχνά τόσο γραφειοκρατικές όσο και επαχθείς. Η εμμονή με τη συμπλήρωση εντύπων και ο βαθμός λεπτομέρειας που απαιτείται στους ελέγχους δεν μπορεί να χαρακτηριστεί ως σύγχρονη διαχείριση, και το ίδιο ισχύει και στη διοίκηση. Υπήρξαν πολλοί οι οποίοι επέδειξαν έντονο διαρκές ενδιαφέρον για τις φιλοδοξίες του Επιτρόπου Kinnock από την άποψη της σαφέστερης οργάνωσης, της καλύτερης πολιτικής προσωπικού και της αυξημένης ισότητας των φύλων. Πρέπει τώρα να συνεχίσουμε τις μεταρρυθμίσεις στο ίδιο πνεύμα. Η ετήσια πολιτική στρατηγική της Επιτροπής επισημαίνει τους κατάλληλους τομείς, τίθεται όμως πλέον θέμα να είμαστε προορατικοί και να εφαρμόσουμε αλλαγές σε αυτούς τους τομείς. Πρέπει, συνεπώς, να τολμήσουμε να πράξουμε περισσότερα, και αυτός είναι ένας ρόλος που ενδεχομένως επιτραπεί στο Κοινοβούλιο να αναλάβει."@el¹⁰ "Commissioner, Mr President, the Commission’s annual political strategy shows that we face major, and to some extent new, challenges. I am thinking of the climate issue, which demands efforts in the fields of research, the environment and energy. I am thinking of research and innovation, in which it is a question of creating a Europe that, in the spirit of Lisbon, can become as attractive to researchers as the United States and offer equally big opportunities for converting research results into jobs and production. Creating the Competitiveness and Innovation Programme (CIP) and a top-class European Institute of Technology are key issues. I am thinking of the Balkans. We have a candidate country, Croatia, which wishes to join the EU soon and which still has major security needs in Bosnia, and we have completely new countries, including Montenegro and perhaps Kosovo, which will require considerable efforts on the part of the EU. I am thinking of democracy and communication, which require broader democratic cooperation between individuals, parties and non-governmental organisations. In view of, for example, the elections to the European Parliament and the debate on a new treaty, 2008 must become a breakthrough year in terms of resources for the EU’s new communication strategy. The picture of what the EU does and wants must become clearer, especially in the Member States. These challenges require the EU to be able to take political decisions, allocate budget resources and engage in activity whereby we can make advances. To be honest, we still have a fair way to go, however. The EU’s budget is still inflexible. It is difficult to change priorities and, above all, to implement new priorities, even if the principle of reassigning personnel to new political priorities is in the process of having an effect. In the long run – and perhaps by no later than the mid-term review – we need greater opportunities vigorously to invest in new areas and correspondingly to cut back on others. In today’s world, there are increasing demands on everyone to adapt – and not only on companies, individuals and regions, but also on the EU. Seven years, which is the period covered by our long-term budget, is plenty of time. We must obtain better links between legislative work and the budget. I believe that the European Institute of Technology (EIT) would be an example of such a link. The institute is an excellent idea, but one that will become problematic if other research efforts have to be reduced. I think that the regulations are still often both bureaucratic and cumbersome. The obsession with form-filling and the degree of detail required for audits cannot be characterised as modern management, and the same applies to the administration. There were many who took a keen ongoing interest in Commissioner Kinnock’s ambitions in terms of flatter organisation, better personnel policy and increased gender equality. We must now continue the reforms in the same spirit. The Commission’s annual political strategy pinpoints the right areas, but it is now a question of being proactive and implementing changes in these areas. We must, then, dare to do more, and that is a role that Parliament might perhaps be allowed to take on."@en⁴ "Señora Comisaria, señor Presidente, la estrategia política anual de la Comisión pone de manifiesto que nos enfrentamos a importantes desafíos, algunos nuevos hasta cierto punto. Me refiero al cambio climático que exige esfuerzos en el ámbito de la investigación, el medio ambiente y la energía. Me refiero a la investigación y la innovación, en la que se trata de crear una Europa que, de acuerdo con el espíritu de Lisboa, se convierta en un lugar tan atractivo para los investigadores como los Estados Unidos y ofrezca igualmente grandes oportunidades para convertir los resultados de la investigación en empleos y producción. La creación del Programa para la Competitividad y la Innovación (PCI) y un Instituto Europeo de Tecnología de primera clase son dos temas clave. Me refiero a los Balcanes, donde tenemos un país candidato, Croacia, que desea adherirse pronto a la UE y que aún presenta importantes necesidades de seguridad en Bosnia, y países totalmente nuevos, como Montenegro y quizás Kosovo, que necesitarán un esfuerzo considerable por parte de la UE. Me refiero a la democracia y la comunicación, que requieren una cooperación democrática más amplia entre las personas, los partidos y las organizaciones no gubernamentales. Por ejemplo, en vista de las elecciones al Parlamento Europeo y el debate sobre un nuevo tratado, en 2008 deberá producirse un avance decisivo por lo que respecta a la nueva estrategia de comunicación de la UE. Es necesario que la idea de lo que hace y desea la UE sea más clara, en particular en los Estados miembros. Estos desafíos exigen que la UE pueda adoptar decisiones políticas, asignar recursos presupuestarios y emprender actividades que nos permitan avanzar. Sin embargo, si somos honestos veremos que nos queda mucho camino por recorrer. El presupuesto comunitario sigue careciendo de flexibilidad. Resulta difícil cambiar las prioridades y, sobre todo, llevar a cabo nuevas prioridades, si bien se comienzan a ver los efectos del principio que permite reasignar personal a nuevas prioridades políticas. A largo plazo –y quizás a más tardar durante la revisión a medio periodo– necesitamos mayores oportunidades para invertir decididamente en nuevos ámbitos y, por consiguiente, realizar recortes en otros. En el mundo actual todos debemos adaptarnos, no solo las empresas, las personas y las regiones, sino también la UE. Siete años, que es el periodo de nuestro presupuesto a largo plazo, es tiempo suficiente. Debemos mejorar los vínculos entre la labor legislativa y el presupuesto. Creo que el Instituto Europeo de Tecnología (IET) sería un buen ejemplo de ello. El Instituto es una idea excelente, pero podría plantear problemas si a cambio hay que recortar otros esfuerzos de investigación. Me parece que las normativas siguen siendo a menudo burocráticas y engorrosas. La obsesión con los formularios y el grado de detalle para las auditorías no pueden calificarse de gestión moderna, y otro tanto ocurre con la administración. Muchos de nosotros nos interesamos por la ambición del Comisario Kinnock de reducir la jerarquía de la organización, mejorar la política de personal y fomentar una mayor igualdad entre los géneros. Ahora debemos continuar las reformas con el mismo espíritu. La estrategia política anual de la Comisión apunta hacia los ámbitos correctos, pero ahora se trata de tomar la iniciativa e introducir cambios en ellos. Así pues, debemos atrevernos a hacer más y quizás ese sea el papel que deba desempeñar el Parlamento."@es²¹ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@et⁵ "Arvoisa komission jäsen, arvoisa puhemies, komission vuotuinen toimintastrategia osoittaa, että edessämme on suuria ja osittain uusiakin haasteita. Tarkoitan ilmastokysymystä, joka edellyttää toimia tutkimus-, ympäristö- ja energia-alalla. Tarkoitan tutkimusta ja innovointia, joiden avulla Euroopan unionista pyritään tekemään Lissabonin hengen mukaisesti tutkijoiden kannalta yhtä houkutteleva kuin Yhdysvallat, jotta se tarjoaisi yhtä hyvät mahdollisuudet lisätä työpaikkoja ja tuotantoa tutkimustulosten pohjalta. Kilpailukyvyn ja innovoinnin puiteohjelman (CIP) sekä huipputasoa edustavan Euroopan teknologiainstituutin perustaminen on erittäin tärkeää. Tarkoitan Balkanin alueen valtioita. Yksi ehdokasvaltioista, Kroatia, haluaa liittyä EU:hun pian, ja sillä on edelleen suuria turvallisuustarpeita Bosniassa. Lisäksi on täysin uusia valtioita, kuten Montenegro ja ehkäpä myös Kosovo, joissa EU:lta vaaditaan mittavia toimia. Tarkoitan demokratiaa ja tiedottamista, jotka edellyttävät laajaa demokraattista yhteistyötä yksittäisten henkilöiden, puolueiden ja kansalaisjärjestöjen välillä. Esimerkiksi Euroopan parlamentin vaaleja ja uudesta perussopimuksesta käytäviä neuvotteluja silmällä pitäen vuonna 2008 on saatava aikaan läpimurto EU:n uuden viestintästrategian voimavaroissa. Kuva siitä, mitä EU tekee ja haluaa, on saatava selkeämmäksi etenkin jäsenvaltioissa. Nämä haasteet edellyttävät, että EU pystyy tekemään poliittisia päätöksiä, jakamaan talousarviovaroja ja aloittamaan toimia, joilla edistystä saadaan aikaan. Rehellisesti sanottuna meillä on vielä paljon tehtävää. EU:n talousarvio ei ole vieläkään joustava. On hankalaa muuttaa painopistealoja ja ennen kaikkea ottaa mukaan uusia painopistealoja, vaikka henkilöstön siirtämisellä uusille poliittisille painopistealoille onkin hieman vaikutusta. Pitkällä aikavälillä, ehkäpä viimeistään välitarkistuksen yhteydessä, on parannettava mahdollisuuksia investoida kiivaasti uusille aloille ja vähentää vastaavasti varoja muilta aloilta. Nykymaailmassa kaikkien – niin yritysten, yksittäisten henkilöiden ja alueiden kuin EU:nkin – on yhä tärkeämpää sopeutua. Pitkän aikavälin talousarvio kattaa seitsemän vuotta, mikä on paljon. Lainsäädäntötyön ja talousarvion välisiä yhteyksiä on parannettava. Euroopan teknologiainstituutista voi uskoakseni tulla esimerkki tällaisesta yhteydestä. Teknologiainstituutti on erinomainen ajatus, mutta siitä voi tulla ongelma, jos vähennyksiä on tehtävä muusta tutkimuksesta. Säädökset ovat mielestäni edelleen usein byrokraattisia ja kömpelöitä. Lomakkeiden täyttövimmaa ja tarkastuksilta edellytettyä tarkkuutta ei voida luonnehtia nykyaikaiseksi hallinnoinniksi, ja sama pätee hallintoon. Monet kiinnostuivat kovasti komission jäsenen Kinnockin tavoitteista, jotka koskivat organisaation keventämistä, henkilöstöpolitiikan parantamista ja tasa-arvon lisäämistä. Uudistuksia on jatkettava nyt samassa hengessä. Komission vuotuisessa toimintastrategiassa osoitetaan oikeat alat, mutta nyt on toimittava ennakoivasti ja toteutettava muutokset näillä aloilla. Meidän on siis uskallettava tehdä enemmän, ja tähän tehtävään parlamentti saaneekin tarttua."@fi⁷ "Madame la Commissaire, Monsieur le Président, la stratégie politique annuelle de la Commission montre que nous somme face à des défis majeurs et, dans une certaine mesure, nouveaux. Je pense au problème du changement climatique, qui demandera des efforts dans les domaines de la recherche, de l’environnement et de l’énergie. Je pense à la recherche et à l’innovation, où il importe d’arriver à créer une Europe qui, dans l’esprit de Lisbonne, peut devenir aussi attractive que les États-Unis pour les chercheurs et offrir des possibilités comparables pour ce qui est de convertir les résultats de la recherche en production et en emplois. La création du programme pour la compétitivité et l’innovation (PCI) et d’un institut européen de technologie sont des enjeux essentiels. Je pense aux Balkans. Nous avons un pays candidat, la Croatie, qui souhaite pouvoir rejoindre bientôt l’Europe tout en connaissant encore de gros problèmes de sécurité en Bosnie, et nous avons des pays tout à fait neufs, comme le Monténégro, et peut-être le Kosovo, qui vont demander des efforts considérables à l’UE. Je pense à la démocratie et à la communication, qui requièrent une coopération démocratique élargie entre les personnes, les partis et les organisations non gouvernementales. Vu, par exemple, les élections au Parlement européen et le débat autour d’un nouveau traité, 2008 doit devenir une année de progrès décisif en termes de ressources affectées à la nouvelle stratégie de communication de l’UE. L’image de ce que fait et veut l’UE doit devenir plus claire, en particulier au sein des États membres. Ces défis requièrent que l’UE soit capable de prendre des décisions politiques, d’allouer des budgets et de s’engager dans les activités qui peuvent nous faire progresser. Pour être honnête, nous avons encore du chemin à parcourir. Le budget de l’UE manque encore de flexibilité. Il est difficile de changer les priorités, et surtout de mettre de nouvelles priorités en œuvre, même si le principe de réaffecter des effectifs à de nouvelles priorités politiques commence à être appliqué. À long terme - et peut-être même avant la révision à mi-parcours - il nous faut de meilleures occasions d’investir massivement dans de nouveaux secteurs et par contre de réduire les investissements dans certains autres. Dans le monde d’aujourd’hui, la demande d’adaptation qui pèse sur chacun - pas seulement sur les entreprises, les personnes ou les régions mais aussi sur l’UE - s’accroît. Sept ans, soit la période couverte par notre budget à long-terme, cela fait beaucoup de temps. Il nous faut assurer un meilleur lien entre le travail législatif et le budget. Je pense que l’Institut européen de technologie serait un bon exemple de ce lien. C’est une excellente idée, qui pourrait malheureusement devenir problématique si d’autres efforts en matière de recherche doivent être réduits. Je crois que les règlements sont encore souvent bureaucratiques et encombrants. L’obsession des formulaires et le degré de détail requis dans les audits ne méritent pas le nom de gestion moderne, et il en va de même de l’administration. Il y a eu beaucoup de gens pour s’intéresser aux ambitions du commissaire Kinnock en termes de simplification de l’organisation, d’amélioration de la gestion du personnel et d’une plus grande égalité entre hommes et femmes. Nous devons aujourd’hui continuer les réformes dans le même esprit. La stratégie politique annuelle de la Commission met le doigt sur les domaines sensibles, encore faut-il nous montrer proactifs et mettre les changements en œuvre dans ces secteurs. Nous devons donc oser en faire plus, et c’est peut-être un rôle que le Parlement pourrait assumer."@fr⁸ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@hu¹¹ "Signora Commissario, signor Presidente, la strategia politica annuale della Commissione dimostra che ci troviamo di fronte a sfide importanti, e in qualche misura nuove. Penso alla questione del clima, che impone di moltiplicare gli sforzi nei settori della ricerca, dell’ambiente e dell’energia; penso alla ricerca e all’innovazione, vasto campo in cui occorre creare un’Europa che, nello spirito di Lisbona, possa attrarre i ricercatori al pari degli Stati Uniti e offrire opportunità altrettanto cospicue per trasformare i risultati della ricerca in posti di lavoro e produzione. In questo senso due elementi essenziali saranno la formulazione di un programma di innovazione e competitività e la creazione di un Istituto europeo di tecnologia con caratteristiche di eccellenza. Penso poi ai Balcani: abbiamo un paese candidato, la Croazia, che desidera aderire all’Unione europea in tempi brevi e ha ancora gravi problemi di sicurezza in Bosnia, e abbiamo paesi completamente nuovi, come il Montenegro e forse il Kosovo, che richiederanno notevoli sforzi da parte dell’Unione. Penso alla democrazia e alla comunicazione, che richiedono una più vasta cooperazione democratica fra i singoli, le varie parti in causa e le organizzazioni non governative. Per esempio, in vista delle elezioni per il Parlamento europeo e del dibattito su un nuovo Trattato, il 2008 deve segnare un salto di qualità, dal punto di vista delle risorse, per la nuova strategia di comunicazione dell’Unione europea; il quadro delle attività e degli obiettivi dell’Unione europea va delineato con maggiore chiarezza, soprattutto negli Stati membri. Per rispondere a queste sfide, l’Unione deve mettersi in grado di prendere decisioni politiche, assegnare risorse di bilancio e impegnarsi attivamente in tutti i settori in cui possiamo compiere progressi; dobbiamo onestamente ammettere che la strada da fare è ancora lunga. Il bilancio dell’UE è ancora rigido: è difficile modificare le priorità e soprattutto realizzare priorità nuove, anche se il principio della riassegnazione del personale alle nuove priorità politiche sta cominciando a produrre i suoi effetti. Nel lungo periodo – forse già in occasione della revisione di medio termine – dovremo disporre di maggiori opportunità per investire più decisamente in nuovi settori, effettuando tagli corrispondenti in altri campi. Nel mondo odierno, ognuno è sottoposto a pressioni sempre più intense che lo costringono ad adattarsi; questo vale non solo per le aziende, le regioni o le singole persone, ma anche per l’Unione europea. Sette anni – ossia il periodo coperto dal nostro bilancio di lungo termine – sono un tempo lunghissimo; dobbiamo instaurare legami più saldi tra il lavoro legislativo e il bilancio, e a mio avviso l’Istituto europeo di tecnologia (EIT) può offrire l’esempio di un legame siffatto. L’Istituto è un’ottima idea, che rischia però di diventare problematica se dovesse condurre a tagli in altri settori di ricerca. A mio avviso, spesso le norme sono ancora burocratiche e soffocanti. L’ossessionante necessità di compilare moduli a ogni piè sospinto e la massa di dettagli richiesti per le verifiche contabili non si possono certo definire esempi di gestione moderna, e lo stesso vale per l’amministrazione. Molti hanno seguito con vivo e costante interesse l’opera del Commissario Kinnock tesa a uniformare l’amministrazione, migliorare la politica del personale e promuovere l’uguaglianza di genere; dobbiamo portare avanti le riforme nel medesimo spirito. La strategia politica annuale della Commissione individua i settori giusti, ma ora si tratta di attivarsi per introdurre trasformazioni in tali settori. Dobbiamo quindi osare un’azione più ampia e incisiva, e forse si dovrebbe consentire al Parlamento di assumersi tale ruolo di stimolo."@it¹² "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@lt¹⁴ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@lv¹³ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@mt¹⁵ "Mevrouw de commissaris, mijnheer de Voorzitter, uit de jaarlijkse politieke strategie van de Commissie blijkt dat we worden geconfronteerd met grote en deels nieuwe uitdagingen. Ik denk aan het klimaatvraagstuk, dat inspanningen vereist op het gebied van wetenschappelijk onderzoek, milieu en energie. Ik denk aan onderzoek en innovaties, waarbij het erom gaat een Europa te scheppen dat in de geest van Lissabon even attractief voor onderzoekers zal kunnen worden als de Verenigde Staten en even grote mogelijkheden zal bieden om onderzoeksresultaten in banen en productie om te zetten. De verwezenlijking van het innovatieprogramma CIP en een Europees technisch instituut van topklasse zijn van cruciaal belang. Ik denk aan de Balkan. We hebben een kandidaat-lidstaat, Kroatië, dat snel lid wil worden en nog steeds grote behoeften op het gebied van veiligheid heeft in Bosnië. We hebben geheel nieuwe lidstaten, onder andere Montenegro en misschien Kosovo, die grote inspanningen van de EU zullen vereisen. Ik denk aan democratie en communicatie, die een bredere samenwerking van de volkeren zullen vereisen: tussen individuen, partijen en volksbewegingen. Met het oog op de verkiezingen voor het Europees Parlement, het debat over een nieuw Verdrag enzovoort, moet het jaar 2008 een doorbraak betekenen voor de middelen voor de nieuwe communicatiestrategie van de EU. Het beeld van wat de EU doet en wil moet duidelijker worden, vooral in de lidstaten. Deze uitdagingen vereisen dat de EU politieke besluiten kan nemen en begrotingsmiddelen kan toewijzen, en bovendien activiteiten kan verrichten om onze posities te verschuiven. We hebben echter eerlijk gezegd nog een heel stuk te gaan. Nog steeds heeft de Unie een starre begroting. Het is moeilijk om prioriteiten te wijzigen en vooral om nieuwe prioriteiten op te voeren, al is het beginsel van herschikking van personeel voor nieuwe politieke prioriteiten bezig door te breken. Op termijn, misschien al bij de tussentijdse evaluatie, hebben we behoefte aan meer mogelijkheden om krachtig te investeren in nieuwe gebieden en dienovereenkomstig minder te investeren in andere gebieden. In de wereld van vandaag worden van allen gevraagd om zich aan te passen: van ondernemingen, individuen en regio’s, maar ook van de EU. In dat verband zijn de zeven jaren die onze langetermijnbegroting beslaat, zeeën van tijd. Het wetgevingswerk en de begroting moeten beter op elkaar worden afgestemd. Volgens mij is het EIT, het Europees Technologisch Instituut, daar een goed voorbeeld van. Het instituut is een uitstekend idee, maar het wordt problematisch als andere onderzoeksinspanningen moeten worden ingekrompen. Naar mijn mening is de regelgeving nog steeds vaak bureaucratisch en moeilijk te hanteren. De papierwinkel en de gedetailleerdheid van de accountantscontrole kunnen niet worden gekarakteriseerd als en hetzelfde geldt voor de administratie. Velen hebben met spanning de ambities van commissaris Kinnock gevolgd op het punt van een plattere organisatie, een beter personeelsbeleid en meer gendergelijkheid. Nu moeten we de hervormingen in zijn geest voortzetten. De jaarlijkse strategie van de Commissie wijst de juiste gebieden aan, maar nu gaat het erom dat we offensief zij en de plannen verwezenlijken. Daarbij moeten we meer durf tonen, en misschien moet het Parlement die rol op zich nemen."@nl³ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@pl¹⁶ "Senhora Comissária, Senhor Presidente, a estratégia política anual da Comissão mostra que estamos perante grandes desafios, que em parte são novos. Refiro-me à questão do clima, que exige esforços nos domínios da investigação, do ambiente e da energia. Refiro-me à investigação e inovação, domínios onde é preciso criar uma Europa que, no espírito de Lisboa, se pode tornar tão atractiva para os investigadores como os Estados Unidos e oferecer oportunidades igualmente grandes de conversão de resultados da investigação em empregos e produção. É fundamental a criação do Programa-Quadro para a Competitividade e a Inovação (PCI) e de um Instituto Europeu de Tecnologia. Refiro-me aos Balcãs. Temos um país candidato, a Croácia, que pretende aderir à UE em breve e ainda tem graves carências de segurança na Bósnia, e temos países completamente novos, entre os quais o Montenegro e talvez o Kosovo, que obrigarão a esforços consideráveis por parte da UE. Refiro-me à democracia e à comunicação, que exigem uma cooperação democrática mais vasta entre as pessoas, os partidos e as organizações não governamentais. Face, por exemplo, às eleições para o Parlamento Europeu e ao debate sobre um novo tratado, 2008 tem a obrigação de ser um ano revolucionário em termos de recursos para a nova estratégia de comunicação da UE. É necessário clarificar a acção e os objectivos da UE, especialmente nos Estados-Membros. Estes desafios exigem que a UE tenha capacidade de tomar decisões políticas, afectar recursos orçamentais e desenvolver actividades que nos permitam avançar. Porém, para ser franco, temos um longo caminho pela frente. O orçamento da UE continua inflexível. É difícil mudar as prioridades e, sobretudo, implementar novas prioridades, mesmo que o princípio de reafectação de pessoal a novas prioridades políticas esteja próximo de produzir efeitos. A longo prazo – e talvez já por altura da avaliação intercalar – necessitamos de maiores oportunidades para investir vigorosamente em novos domínios e de fazer os cortes correspondentes noutros. No mundo actual, são cada vez maiores as pressões para que todos se adaptem, sendo exercidas não só sobre as empresas, as pessoas e as regiões, mas também sobre a UE. Sete anos, o período abrangido pelo nosso orçamento de longo prazo, é muito tempo. Temos de estabelecer melhores ligações entre o trabalho legislativo e o orçamento. Creio que o Instituto Europeu de Tecnologia (IET) poderia ser um exemplo de uma ligação desse tipo. O instituto é uma excelente ideia, que pode, contudo, tornar-se problemática caso obrigue à redução de outros esforços de investigação. Creio que, em muitos casos, os regulamentos ainda são burocráticos e pesados. A obsessão com o preenchimento de formulários e o nível de pormenor exigido nas auditorias não se enquadra numa gestão moderna, e o mesmo se pode dizer da administração. Houve muitas pessoas que se interessaram genuinamente pelas ideias avançadas pelo Comissário Kinnock visando uma organização mais simples, uma política de pessoal melhorada e maior igualdade entre os sexos. Temos de continuar as reformas nesse mesmo espírito. A estratégia política anual da Comissão identifica as áreas certas, mas temos agora de ser pró-activos e implementar as alterações nessas áreas. Devemos, portanto, ousar ir mais longe e esse é um papel que o Parlamento será porventura autorizado a assumir."@pt¹⁷ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@ro¹⁸ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@sk¹⁹ "Fru kommissionär! Herr talman! Kommissionens årliga politiska strategi visar att vi står inför stora och delvis nya utmaningar. Jag tänker på klimatfrågan som kräver insatser inom såväl forskning, miljö och energi. Jag tänker på forskning och innovationer, där det gäller att skapa ett Europa som enligt Lissabonandan skall kunna bli lika attraktivt för forskare som USA, och ge lika stora möjligheter att omsätta forskningsresultat i jobb och produktion. Att förverkliga innovationsprogrammet CIP och ett europeiskt tekniskt institut av toppklass är nyckelfrågor. Jag tänker på Balkan. Vi har ett ansökarland, Kroatien, som snart vill komma med och har fortfarande stora säkerhetsbehov i Bosnien. Vi har helt nya länder, bland annat Montenegro och kanske Kosovo, som kommer att kräva stora EU-insatser. Jag tänker på demokrati och kommunikation som kräver bredare folkligt samarbete mellan individer, partier och folkrörelser. Med tanke på valet till Europaparlamentet, debatten om ett nytt fördrag med mera, måste 2008 bli ett genombrottsår för resurserna till EU:s nya kommunikationsstrategi. Bilden av vad EU gör och vill måste bli tydligare, inte minst i medlemsländerna. Dessa utmaningar kräver att EU kan såväl anta politiska beslut, anvisa budgetmedel som genomföra verksamhet som gör att vi kan flytta fram positionerna. Men vi har ärligt talat en bit kvar att gå. Fortfarande är unionens budget stel. Det är svårt att skifta prioriteringar och framför allt att genomföra nya prioriteringar, även om principen om omdisponering av personal till nya politiska prioriteringar håller på att få genomslag. På sikt, kanske redan vid halvtidsöversynen, behöver vi få större möjligheter att kraftfullt satsa på nya områden och i motsvarande grad dra ner på andra. I dagens värld ökar omställningskraven på alla, på företag, individer, regioner men också på EU. Då är sju år, som vår långtidsbudget omspänner, oceaner av tid. Vi måste få bättre kopplingar mellan lagstiftningsarbetet och budgeten. Jag tror att EIT, Europeiska tekniska institutet, är ett exempel på detta. Institutet är en utmärkt idé, men den blir problematisk om andra forskningsinsatser måste reduceras. Jag menar att regelverken fortfarande ofta är både byråkratiska och svårhanterliga. Blankettraseriet och revisionens detaljeringsgrad kan inte karakteriseras som och detsamma gäller administrationen. Det var många som med spänning följde kommissionär Kinnocks ambitioner på plattare organisation, bättre personalpolitik och ökad jämställdhet. Nu måste vi fortsätta reformera i hans anda. Kommissionens årliga politiska strategi pekar ut rätt områden, men nu gäller det att vara offensiv och genomföra dem. Då måste vi våga mer och den rollen kanske parlamentet får ta på sig."@sl²⁰
lpv:unclassifiedMetadata	"Göran Färm (PSE )."²² "Göran Färm (PSE ). –"^{18,5,20,15,1,19,14,11,16,13} "modern management"^{18,5,20,15,1,19,14,16,11,22,13,3}