Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2005-09-07-Speech-3-044"

PredicateValue (sorted: default)
rdf:type
dcterms:Date
dcterms:Is Part Of
dcterms:Language
lpv:document identification number
"en.20050907.2.3-044"6
lpv:hasSubsequent
lpv:speaker
lpv:spoken text
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder, plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politikerna när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man ”mycket snack, men lite hockey”. Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@sv21
lpv:spokenAs
lpv:translated text
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@cs1
"Hr. formand, hr. formand for Rådet, hr. kommissær, sommerens terrorhandling i London viser endnu en gang, hvor sårbare vores åbne demokratier er. Endnu en gang rammes uskyldige mennesker på vej til arbejde. Hvordan beskytter vi os, når vores egne borgere, respekterede naboer og afholdte familiefædre pludselig forvandles til hensynsløse dødsmaskiner? Mere end nogensinde er der behov for samarbejde for at hjælpe med til at forebygge, undersøge, afsløre og arrestere de personer, der planlægger terrorhandlinger eller anden grænseoverskridende kriminalitet. Skurkene er langt foran både politiet og politikerne, netop når det handler om grænseoverskridende samarbejde. Vi skal blive meget bedre til at samarbejde i samme udstrækning. Vi taler meget, men der er - som mine kolleger allerede har påpeget - sket meget lidt. Vores antiterrorkoordinator Gijs de Vries har jo flere gange påpeget det problem, at der tales for meget, men sker for lidt. På svensk siger man (megen snak, men kun lidt hockey). Ikke mindst efterretningsvirksomheden, som hr. Clarke talte så engageret om, er virkelig central. Europol og Eurojust skal have meget bedre ressourcer og skal udvikles til en slags europæisk FBI, som kan koordinere og lede efterforskning, forundersøgelser og måske endda foretage arresteringer. Man bør kunne koordinere informationer og efterretninger fra de forskellige medlemslande. Bekæmpelsen af kriminalitet er en vigtig konstant balancegang mellem behovet for sikkerhed og skrappe foranstaltninger og den enkeltes integritet. De seneste års udvikling har tvunget os alle til at give afkald på integriteten i et vist omfang. F.eks. bliver kameraer på offentlige steder i stadig større grad accepteret. De spillede også en vigtig rolle i politiets arbejde i London med at identificere bombemændene. Hver enkelt foranstaltning må hele tiden afvejes nøje. Argumentet for at opbygge store systemer til opbevaring af datatrafik, telefonsamtaler, e-mails og sms'er har endnu ikke overbevist mig. Det er et meget stort indgreb i privatlivet med stor risiko for misbrug. De fleste af os er jo trods alt ikke kriminelle."@da2
"Herr Präsident, Herr Ratspräsident, Herr Kommissar! Die Terroranschläge in London vom vergangenen Sommer haben erneut gezeigt, wie verwundbar unsere offenen Demokratien sind. Wieder einmal waren unschuldige Menschen auf dem Weg zur Arbeit betroffen. Wie sollen wir uns schützen, wenn Mitbürger, geachtete Nachbarn und geliebte Familienväter sich plötzlich in entmenschte Tötungsmaschinen verwandeln? Mehr denn je brauchen wir eine Zusammenarbeit, um Terroranschläge und andere grenzüberschreitende Kriminalität zu verhindern und gegen die Personen zu ermitteln, die sie planen, um diese zu entlarven und dingfest zu machen. Die Täter sind der Polizei und den Politikern weit voraus, was eben diese grenzüberschreitende Zusammenarbeit betrifft. Es muss uns wesentlich besser als bisher gelingen, in gleichem Maße zusammenzuarbeiten. Wir reden viel, aber es ist, wie meine Kolleginnen und Kollegen schon erwähnt haben, bisher recht wenig geschehen. Unser Koordinator für die Terrorismusbekämpfung, Gijs de Vries, hat bereits mehrfach darauf verwiesen, dass zu viel geredet und zu wenig getan wird. Viel Gerede und nichts dahinter, wie man so sagt. Insbesondere die nachrichtendienstliche Aufklärung, über die Minister Clarke so engagiert gesprochen hat, ist wirklich von zentraler Bedeutung. Europol und Eurojust müssen wesentlich mehr Mittel erhalten und vielleicht zu einer Art europäisches FBI ausgestaltet werden, das Überwachungen und Ermittlungen koordiniert und leitet und möglicherweise sogar Verhaftungen vornimmt. Es sollte möglich sein, die Informations- und Aufklärungsarbeit der einzelnen Mitgliedstaaten zu koordinieren. Der Kampf gegen die Kriminalität ist immer eine wichtige Gratwanderung zwischen dem Sicherheitsbedürfnis und harten Maßnahmen einerseits und dem Schutz der Privatsphäre des Einzelnen. Die Entwicklung der letzten Jahre hat uns alle gezwungen, in gewissem Maße unsere Ansprüche an den Datenschutz zu senken. So werden beispielsweise Kameras an öffentlichen Orten mehr und mehr akzeptiert. Diese haben auch eine wichtige Rolle bei der Identifizierung der Terrorbomber von London durch die Polizei gespielt. Jede Maßnahme muss stets genau abgewägt werden. Bisher haben mich die Argumente für den Aufbau umfassender Systeme zur Aufzeichnung von Daten, Telefongesprächen, E-Mail-Nachrichten und SMS aber nicht überzeugt. Diese würden einen erheblichen Eingriff in das Privatleben darstellen und wären mit großen Missbrauchsrisiken behaftet. Schließlich ist die große Mehrheit von uns nicht kriminell."@de9
"Κύριε Πρόεδρε, κύριε Προεδρεύων του Συμβουλίου, κύριε Επίτροπε, οι τρομοκρατικές ενέργειες στο Λονδίνο το περασμένο καλοκαίρι έδειξαν ξανά πόσο ευάλωτες είναι οι ανοικτές μας δημοκρατίες. Ξανά, αθώοι άνθρωποι δέχτηκαν επίθεση ενώ πήγαιναν στις εργασίες τους. Πώς προστατεύουμε τους εαυτούς μας όταν οι συμπολίτες μας, συμπεριλαμβανομένων ευυπόληπτων γειτόνων μας και γνωστών οικογενειαρχών, μετατρέπονται αίφνης σε αδίστακτες μηχανές θανάτου; Περισσότερο από ποτέ, απαιτείται συνεργασία για την αποτροπή, έρευνα, έκθεση και σύλληψη εκείνων που σχεδιάζουν τρομοκρατικές ενέργειες ή άλλα διασυνοριακά εγκλήματα. Οι ένοχοι έχουν σαφές προβάδισμα τόσο από την αστυνομία όσο και από τους πολιτικούς όταν πρόκειται για διασυνοριακή συνεργασία. Πρέπει να γίνουμε καλύτεροι όσον αφορά πιο επιτυχημένη συνεργασία στον ίδιο βαθμό. Συζητούμε πολύ, αλλά, όπως έχουν υποδείξει άλλοι βουλευτές, έχουν γίνει πολύ λίγα. Ο συντονιστής για την καταπολέμηση της τρομοκρατίας, Gijs de Vries έχει, φυσικά, επισημάνει σε αρκετές περιπτώσεις ότι υπάρχει πολλή συζήτηση και λίγα έργα. Κανένας δεν έχει τη διάθεση να στοιχηματίσει τα χρήματα του αντί να μιλάει, όπως λένε. Συγκεκριμένα, το έργο στον τομέα των πληροφοριών, στο οποίο αναφέρθηκε ο κ. Clarke με τέτοια προσήλωση, είναι πράγματι σημαντικό. Η Europol και η Eurojust πρέπει να λάβουν περισσότερους πόρους και ίσως να εξελιχθούν σε ένα είδος ευρωπαϊκού FBI που θα μπορεί να συντονίζει και να ηγείται προκαταρκτικών και άλλων ερευνών και ίσως ακόμα να επεμβαίνει και να προβαίνει σε συλλήψεις. Πρέπει να είναι δυνατός ο συντονισμός των πληροφοριών και της αντικατασκοπίας από τα διάφορα κράτη μέλη. Ο αγώνας ενάντια στην εγκληματικότητα είναι πάντα μια σημαντική πράξη εξισορρόπησης μεταξύ της ανάγκης για ασφάλεια και σκληρών μέτρων, αφενός, και της ανάγκης για ιδιωτική ζωή, αφετέρου. Οι εξελίξεις των τελευταίων χρόνων μας έχουν υποχρεώσει όλους σε κάποιο βαθμό να χαμηλώσουμε τις απαιτήσεις μας αναφορικά με την ιδιωτική ζωή. Για παράδειγμα, οι κάμερες στα δημόσια μέρη γίνονται όλο και πιο πολύ αποδεκτές. Διαδραμάτισαν, επίσης, έναν σημαντικό ρόλο στην εργασία της αστυνομίας στο Λονδίνο για την αναγνώριση των βομβιστών τρομοκρατών. Κάθε μέτρο πρέπει πάντα να εξετάζεται σωστά. Δεν έχω, προς το παρόν, πειστεί από τα επιχειρήματα για την ανάπτυξη εκτεταμένων συστημάτων αποθήκευσης δεδομένων, τηλεφωνικών συνομιλιών, ηλεκτρονικού ταχυδρομείου και μηνυμάτων. Η ανάπτυξη αυτών θα ήταν μια μέγιστη καταπάτηση της ιδιωτικής ζωής, με μεγάλο κίνδυνο κατάχρησης των συστημάτων ποικιλοτρόπως. Γεγονός παραμένει, άλλωστε, ότι οι περισσότεροι από εμάς δεν είμαστε εγκληματίες."@el10
"Mr President, President-in-Office of the Council, Commissioner, the acts of terrorism in London last summer showed again how vulnerable our open democracies are. Again, innocent people are hit on the way to work. How do we protect ourselves when our own fellow citizens, including respected neighbours and popular family men, are suddenly turned into ruthless death machines? More than ever, cooperation is needed to help prevent, investigate, expose and arrest those who plan terrorist acts or other cross-border crime. The culprits are well ahead of both police and politicians precisely when it comes to cross-border cooperation. We must become much better at cooperating successfully to the same degree. We talk a lot but, as fellow Members have already pointed out, very little has happened. Our counter-terrorism coordinator, Gijs de Vries has of course pointed out on quite a few occasions of there being too much talk and too little action. No one is inclined to put their money where their mouth is, as they say. In particular, the intelligence work about which Mr Clarke talked with such commitment is really central. Europol and Eurojust must be given many more resources and perhaps be developed into some kind of European FBI that can coordinate and lead preliminary and other investigations and perhaps even go in and make arrests. It should be possible to coordinate information and intelligence from the various Member States. The fight against criminality is always an important balancing act between the need for security and tough measures and the need for individual privacy. Developments in recent years have forced us all in some degree to lower our standards regarding privacy. For example, cameras in public places are accepted more and more. They also played an important role in the work done by the police in London to identify the terrorist bombers. Every measure must always be carefully weighed up. I have so far not been convinced by the arguments for developing extensive systems for storing data, telephone conversations, e-mails and text messages. Developing these would be a very major encroachment on privacy, with a high risk of the systems being abused in many ways. The fact is that most of us, after all, are not criminals."@en4
"Señor Presidente, Presidente en ejercicio del Consejo, señor Comisario, los actos terroristas que tuvieron lugar en Londres el pasado verano demostraron una vez más la vulnerabilidad de nuestras democracias abiertas. Una vez más personas inocentes fueron atacadas de camino al trabajo. ¿Cómo nos podemos proteger cuando nuestros conciudadanos, incluidos vecinos respetables y hombres de familia populares, se convierten de pronto en despiadadas máquinas de matar? Ahora más que nunca es necesaria la cooperación para contribuir a impedir, investigar, desenmascarar y detener a quienes planeen actos terroristas u otros delitos transfronterizos. Los delincuentes van muy por delante de la policía y los políticos justamente cuando se trata de la cooperación transfronteriza. Debemos conseguir cooperar de forma mucho más adecuada y con un éxito equivalente. Hablamos mucho pero, como ya han destacado otros diputados, muy pocas cosas han cambiado. Nuestro coordinador en la lucha contra el terrorismo, Gijs de Vries, ha señalado por supuesto en numerosas ocasiones que se habla demasiado pero se hace muy poco. Como dicen, nadie se muestra dispuesto a obrar de acuerdo con sus opiniones. Concretamente, la labor de inteligencia a la que el señor Clarke se ha referido con tanta devoción es en verdad fundamental. Europol y Eurojust deben recibir muchos más recursos y quizás llegar a convertirse en una especie de FBI europeo capaz de coordinar y dirigir las investigaciones preliminares y de otro tipo, e incluso realizar detenciones. Debería ser posible coordinar la información y la inteligencia de los distintos Estados miembros. La lucha contra la delincuencia es siempre un importante acto de equilibrio entre la necesidad de seguridad y de medidas duras y la necesidad de que se respete la vida privada de los individuos. Los acontecimientos de los últimos años nos han obligado en cierta medida a todos a bajar nuestro listón en materia de protección de la intimidad. Por ejemplo, cada vez es mayor la aceptación de la presencia de cámaras en lugares públicos. Estas también tuvieron un papel importante en el trabajo realizado por la policía de Londres para identificar a los terroristas. En todo momento debe sopesarse cuidadosamente cada medida. Hasta el momento no me han convencido los argumentos a favor del desarrollo de sistemas amplios de almacenamiento de datos, conversaciones telefónicas, correos electrónicos y mensajes de texto. Desarrollarlos implicaría una importante injerencia en la vida privada, con un alto riesgo de que se hiciese abusos de estos sistemas de muy diferentes maneras. El hecho es que, al fin y al cabo, la mayoría de nosotros no somos delincuentes."@es20
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@et5
"Arvoisa puhemies, arvoisa neuvoston puheenjohtaja, arvoisa komission jäsen, Lontoon viimekesäiset terrori-iskut osoittivat jälleen, kuinka haavoittuvia avoimet demokratiamme ovat. Kohteena olivat jälleen kerran viattomat työmatkalaiset. Kuinka voimme suojella itseämme, kun kanssaihmisistämme, kunnioitetuista naapureistamme ja pidetyistä perheenisistä tulee yhtäkkiä tappokoneita, jotka eivät tunne armoa? Nyt tarvitaan yhteistyötä enemmän kuin koskaan, jotta pystymme estämään ja tutkimaan terrori-iskuja tai muuta rajat ylittävää rikollisuutta suunnittelevien henkilöiden toimet sekä löytämään ja pidättämään heidät. Syylliset ovat toimissaan huomattavasti edellä sekä poliisia että poliittisia päättäjiä juuri rajat ylittävän yhteistyön alalla. Meidän on tehostettava toimivaa yhteistyötä huomattavasti, jotta onnistuisimme siinä yhtä hyvin kuin edellä mainitut rikolliset. Puhumme paljon, mutta kuten kollegat ovat jo huomauttaneet, hyvin vähän on itse asiassa tapahtunut. Terrorismin torjunnasta vastaava koordinoijamme de Vries on luonnollisesti jo useaan otteeseen todennut, että puhetta on liikaa ja toimia liian vähän. Kukaan ei ole valmis siirtymään sanoista tekoihin. Erityisesti tiedustelutyöskentely, josta neuvoston puheenjohtaja puhui niin kantaaottavasti, on todella tärkeää. Europolille ja Eurojustille on annettava huomattavasti enemmän resursseja, ja niistä voitaisiin kehittää eräänlainen Euroopan FBI, joka koordinoi ja johtaa alustavia ja muita tutkimuksia ja joka voisi osallistua myös pidätyksiin. Eri jäsenvaltioista peräisin olevia tietoja ja tiedusteluaineistoa pitäisi pystyä koordinoimaan. Rikollisuutta torjuttaessa joudutaan aina tasapainottamaan turvallisuus ja tiukat toimenpiteet sekä oikeus yksityisyyteen. Viime vuosien kehitys on pakottanut meidät jossain määrin alentamaan yksityisyyden suojaa koskevia vaatimuksiamme. Esimerkiksi valvontakamerat julkisilla paikoilla hyväksytään yhä laajemmin. Ne olivat ratkaisevassa asemassa myös Lontoon poliisin tunnistaessa terrori-iskujen tekijöitä. Kaikki toimenpiteet on aina arvioitava tarkkaan. Minua ei ole vielä saatu vakuuttuneeksi väitteistä, jotka liittyvät tietojen, puhelinkeskustelujen, sähköpostiviestien ja tekstiviestien säilyttämistä koskevien laajojen järjestelmien kehittämiseen. Niiden kehittäminen todellakin rajoittaisi yksityisyyden suojaa, ja suurena vaarana olisi, että järjestelmiä väärinkäytetään useilla eri tavoilla. Onhan kuitenkin niin, että enemmistö meistä ei ole rikollisia."@fi7
"Monsieur le Président, Monsieur le Président en exercice du Conseil, Monsieur le Commissaire, les attentats terroristes à Londres cet été ont à nouveau démontré à quel point nos démocraties ouvertes sont vulnérables. À nouveau, des personnes innocentes ont été frappées alors qu’elles se rendaient à leur travail. Comment faire pour nous protéger lorsque nos propres concitoyens, y compris des voisins respectés et des pères de famille aimés, se transforment soudain en machines à tuer impitoyables? Plus que jamais, la coopération est nécessaire pour aider à neutraliser, rechercher, démarquer et arrêter ceux qui planifient des actions terroristes ou d’autres méfaits criminels internationaux. Les coupables sont bien en avance tant sur la police que sur les hommes politiques, précisément en matière de coopération transfrontalière. Nous devons améliorer considérablement notre coopération pour atteindre le même niveau. Nous parlons beaucoup mais, comme l’ont déjà fait remarquer certains députés, très peu de paroles se concrétisent. Notre coordinateur de la lutte antiterroriste, M. de Vries, a évidemment déploré à plusieurs reprises qu’il y ait trop de déclarations pour trop peu d’actions. Personne n’est enclin à joindre l’acte à la parole. Plus précisément, le travail de collecte de renseignements sur lequel M. Clarke a insisté avec tellement de conviction est vraiment capital. Europol et Eurojust doivent recevoir beaucoup plus de moyens et peut-être évoluer en une sorte de FBI européen, qui pourrait coordonner et mener les enquêtes préliminaires et autres, voire procéder aux arrestations. Il devrait être possible de coordonner les services d’information et de renseignement des divers États membres. Le combat contre la criminalité est toujours une démarche importante d’équilibrage entre le besoin de sécurité et de mesures sévères et la nécessité du respect de la vie privée. Les événements de ces dernières années nous ont tous obligés, à des degrés divers, à revoir à la baisse nos exigences en matière de vie privée. Par exemple, les caméras dans les lieux publics sont de plus en plus acceptées. Elles ont également joué un rôle important dans le travail accompli par la police londonienne pour identifier les terroristes kamikazes. Il convient de jauger chaque mesure. Jusque-là, je ne suis pas convaincue par les arguments plaidant en faveur de la création de systèmes étendus de stockage de données, de conversations téléphoniques, de courriels et de messages textuels. Ceux-ci constitueraient un empiètement de taille sur la vie privée, avec un risque élevé d’abus divers de ces systèmes. La réalité c’est qu’après tout, nous ne sommes pas des criminels, pour la majorité d’entre nous."@fr8
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@hu11
"Signor Presidente, signor Presidente in carica del Consiglio, signor Commissario, gli attentati di Londra della scorsa estate hanno dimostrato ancora una volta quanto siano vulnerabili le nostre democrazie aperte. Ancora una volta, persone innocenti sono state colpite mentre si recavano al lavoro. In che modo possiamo proteggerci, se i nostri stessi concittadini, tra cui vicini rispettabili e benvoluti padri di famiglia, all’improvviso si trasformano in spietate macchine di morte? La cooperazione è più che mai necessaria per contribuire a prevenire, indagare, identificare e arrestare coloro che pianificano attentati terroristici o altri reati transfrontalieri. Terroristi e criminali sono molto più avanti sia delle forze di polizia sia dei responsabili politici, proprio in materia di cooperazione transfrontaliera. Dobbiamo migliorare di gran lunga la nostra capacità di cooperare con successo agli stessi livelli. Parliamo molto ma, come hanno già rilevato alcuni colleghi, ben poco è stato fatto. Il nostro coordinatore antiterrorismo Gijs de Vries ha indicato diverse occasioni in cui si sono spese molte parole, senza alcuna azione. Nessuno è disposto a far seguire alle parole i fatti, come si suol dire. In particolare, il lavoro di di cui il Ministro Clarke ha parlato con grande fervore è veramente fondamentale. L’Europol e l’Eurojust devono disporre di molte più risorse e forse evolversi in una specie di FBI europea in grado di coordinare e condurre indagini preliminari e di altro tipo, e forse persino intervenire ed effettuare arresti. Deve essere possibile coordinare le informazioni e l’ provenienti dai vari Stati membri. La lotta contro la criminalità è sempre un grande esercizio di equilibrio tra la necessità di sicurezza e di misure severe e la necessità di proteggere la vita privata. Gli sviluppi negli ultimi anni hanno imposto a tutti noi di ridurre in certa misura i nostri parametri relativi alla tutela della vita privata. Per esempio, le telecamere nei luoghi pubblici sono sempre più accettate. Hanno anche avuto un ruolo importante nel lavoro svolto dalle forze di polizia di Londra per identificare gli autori degli attentati. Ogni misura deve sempre essere ponderata con cura. Gli argomenti a favore dello sviluppo di vasti sistemi di archiviazione di dati, conversazioni telefoniche, posta elettronica e messaggi di testo finora non mi hanno convinta. Lo sviluppo di sistemi del genere costituirebbe un’enorme intromissione nella vita privata, con un rischio elevato che tali sistemi siano usati in vari modi impropri. Il fatto è che, dopo tutto, la maggioranza di noi non è un criminale."@it12
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@lt14
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@lv13
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@mt15
"Mijnheer de Voorzitter, mijnheer de fungerend voorzitter van de Raad, mijnheer de commissaris, de terreurdaden in Londen van deze zomer hebben opnieuw laten zien hoe kwetsbaar onze open democratieën zijn. Opnieuw werden onschuldige mensen op weg naar hun werk getroffen. Hoe kunnen we ons beschermen wanneer onze eigen medeburgers, gerespecteerde buren en geliefde huisvaders, plotseling veranderen in gewetenloze doodsmachines? Meer dan ooit is samenwerking nodig voor het helpen voorkomen van terreurdaden, en het opsporen, ontmaskeren en gevangennemen van personen die terreurdaden of andere grensoverschrijdende criminaliteit plannen. Op het punt van de grensoverschrijdende samenwerking liggen de schurken ver voor op de politie en de politici. We moeten beter doen en erin slagen in dezelfde mate samen te werken. We praten heel veel, maar, zoals collega’s al hebben vermeld, er is heel weinig gebeurd. Onze terrorismecoördinator, Gijs de Vries, heeft er uiteraard meerdere malen op gewezen dat er te veel woorden maar te weinig daden zijn. Veel geschreeuw maar weinig wol, zoals dat heet. Vooral het inlichtingenwerk, waar minister Clarke zo geëngageerd over praatte, is echt van centraal belang. Europol en Eurojust moeten veel meer middelen krijgen en misschien ontwikkeld worden tot een soort Europese FBI, die kan coördineren en leidinggeven aan opsporingsactiviteiten, vooronderzoek en misschien zelfs arrestaties. Het zou mogelijk moeten zijn om informatie en inlichtingen van de verschillende lidstaten te coördineren. De strijd tegen de misdaad is een belangrijke evenwichtsoefening, waarbij men de hele tijd balanceert tussen de behoefte aan veiligheid en harde maatregelen enerzijds en de privacy van het individu anderzijds. De ontwikkeling van de laatste jaren heeft ons allen gedwongen om tot op zekere hoogte afstand te doen van ons privé-leven. Bijvoorbeeld worden camera’s in de openbare ruimte steeds meer aanvaard. Die hebben ook een belangrijke rol gespeeld bij het werk van de politie in Londen om terroristen te identificeren. Bij elke maatregel moet steeds een nauwkeurige afweging worden gemaakt. De argumenten voor het opbouwen van grote systemen voor opslag van gegevens, telefoongesprekken, e-mails en sms-berichten hebben mij tot nu toe niet overtuigd. Het is een zeer grote ingreep in het privé-leven, met veel gevaren voor misbruik. De meesten van ons zijn per slot van rekening geen misdadigers."@nl3
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@pl16
"Senhor Presidente, Senhor Presidente do Conselho em exercício, Senhor Comissário, os atentados terroristas em Londres no último Verão mostram, uma vez mais, quão vulneráveis são as nossas democracias abertas. Uma vez mais, pessoas inocentes foram atacadas a caminho do trabalho. Como podemos proteger-nos quando os nossos próprios concidadãos, respeitáveis vizinhos e simpáticos pais de família, se transformam subitamente em implacáveis máquinas de morte? Mais do que nunca, é necessária cooperação para ajudar a prevenir, investigar, descobrir e prender os que planeiam actos terroristas ou outros crimes transnacionais. Os criminosos estão muito mais adiantados do que as polícias e os políticos no que se refere, justamente, à cooperação transnacional. Temos de nos tornar muito melhores para conseguirmos cooperar à mesma escala. Falamos muito mas, como alguns senhores deputados já referiram, pouco tem acontecido. O nosso coordenador antiterrorista, Gijs de Vries, tem afirmado, por diversas vezes, que se fala muito e se age pouco. Como é costume dizer, “muita parra e pouca uva“. O trabalho de informação de segurança, em especial, de que o senhor ministro Clarke fala com tanto empenho, é verdadeiramente crucial. É preciso dar mais meios à Europol e ao Eurojust e, eventualmente, desenvolver uma espécie de FBI europeu, que possa coordenar e conduzir investigações preliminares e outras, e talvez mesmo efectuar detenções. Deve ser possível coordenar a informação de segurança dos vários Estados-Membros. A luta contra o crime implica sempre um importante equilíbrio entre a necessidade de segurança e medidas duras e o respeito pela privacidade do indivíduo. A evolução dos últimos anos obrigou-nos a todos, em certa medida, a baixar as nossas exigências em relação à privacidade. Por exemplo, é cada vez mais aceite a presença de câmaras de vídeo nos espaços públicos. Estas tiveram um papel importante no trabalho da polícia de Londres para identificar os bombistas. Cada medida tem de ser sempre cuidadosamente ponderada. Até hoje, ainda não estou convencida pelos argumentos dos que defendem a criação de grandes sistemas de armazenamento de dados, conversações telefónicas e . Isto seria uma invasão muito grande da privacidade, com um elevado risco de os sistemas serem objecto de muitas formas de abuso. O facto é que, apesar de tudo, a maior parte das pessoas não são criminosos."@pt17
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@sk18
"Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär! Terrordåden i London i somras visar återigen hur sårbara våra öppna demokratier är. Återigen drabbas oskyldiga människor på väg till jobbet. Hur skyddar vi oss när de egna medborgarna, respekterade grannar och omtyckta familjefäder plötsligt förvandlas till hänsynslösa dödsmaskiner? Mer än någonsin behövs det samarbete för att hjälpa till att förebygga, spana, avslöja och gripa de personer som planerar terrordåd eller annan gränsöverskridande kriminalitet. Skurkarna ligger långt före både polisen och politiker när det gäller just gränsöverskridande samarbete. Vi måste bli mycket bättre på att klara av att samarbeta i samma utsträckning. Vi pratar mycket men det har, som kollegerna redan påpekat, hänt väldigt lite. Vår antiterroristsamordnare Gijs de Vries har ju flera gånger påpekat problemet att det pratas för mycket men händer för lite. På svenska säger man "mycket snack, men lite hockey". Inte minst underrättelseverksamheten, som minister Clarke talade så engagerat om, är verkligen central. Europol och Eurojust måste få mycket mer resurser och kanske utvecklas till något slags europeiskt FBI som kan samordna, leda spaningsinsatser, förundersökningar och kanske till och med tillslag. Man skulle kunna samordna information och underrättelser från de olika medlemsländerna. Kampen mot brottsligheten är en viktig balansgång hela tiden mellan behovet av säkerhet och tuffa åtgärder och den enskildes integritet. Utvecklingen de senaste åren har tvingat oss allihop att i viss mån ge avkall på integriteten. Till exempel är kameror på offentliga platser alltmer accepterat. De spelade också en viktig roll för polisens arbete i London med att identifiera terrorbombarna. Varje åtgärd måste hela tiden noga avvägas. Argumenten för att bygga upp stora system för lagring av datatrafik, telefonsamtal, e-postmeddelanden och sms har hittills inte övertygat mig. Det är ett mycket stort ingrepp i privatlivet med många risker för missbruk. De flesta av oss är ju trots allt inte brottslingar."@sl19
lpv:unclassifiedMetadata
""mycket snack, men lite hockey""2
"Cecilia Malmström (ALDE )."5,19,15,1,18,14,16,11,21,13

Named graphs describing this resource:

1http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Czech.ttl.gz
2http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Danish.ttl.gz
3http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Dutch.ttl.gz
4http://purl.org/linkedpolitics/rdf/English.ttl.gz
5http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Estonian.ttl.gz
6http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Events_and_structure.ttl.gz
7http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Finnish.ttl.gz
8http://purl.org/linkedpolitics/rdf/French.ttl.gz
9http://purl.org/linkedpolitics/rdf/German.ttl.gz
10http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Greek.ttl.gz
11http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Hungarian.ttl.gz
12http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Italian.ttl.gz
13http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Latvian.ttl.gz
14http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Lithuanian.ttl.gz
15http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Maltese.ttl.gz
16http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Polish.ttl.gz
17http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Portuguese.ttl.gz
18http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Slovak.ttl.gz
19http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Slovenian.ttl.gz
20http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Spanish.ttl.gz
21http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Swedish.ttl.gz
22http://purl.org/linkedpolitics/rdf/spokenAs.ttl.gz

The resource appears as object in 2 triples

Context graph