Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2003-12-18-Speech-4-148"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20031218.4.4-148"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
".
Recebi também uma decepcionante resposta da Comissão Europeia, na sensível questão da saúde, quando a interpelei sobre a instituição de uma Carta Europeia da Criança Hospitalizada.
Estamos num terreno difícil: o princípio da subsidiariedade não pode ser posto em causa, senão pela revisão dos Tratados. E o aumento de encargos e responsabilidades sociais que a U.E. queira impor aos Estados-Membros deve ser acompanhado pelo incremento dos recursos comunitários disponibilizados, o que levanta debates e problemas nada fáceis, nem ligeiros.
Dito isto, a União Europeia tem que encontrar instrumentos adequados para promover uma melhor protecção dos mais indefesos e necessitados. E há formas de o fazer, sem atropelar a subsidiariedade. Dificilmente se explicará que se deve ter lâmpadas padronizadas e, aqui, há iniciativa e legisla-se, mas, ao mesmo tempo, estamos indisponíveis para cuidar dos próprios cidadãos. Pior ainda, quando o sentimento dessa necessidade mais se justifica – na infância, na doença e na velhice.
O Comissário Byrne informou uma vez uma nossa colega que a Comissão é sensível a “uma maior interacção entre sistemas de saúde”. É precisamente esta Europa que os cidadãos procuram. Uma Europa com ou sem Constituição, mas com coração. Que promova “as melhores práticas”, começando pelas maiores necessidades dos cidadãos.
Apoiei esta justa e oportuna proposta, na esperança de que possa constituir um momento de viragem. O plenário falou..."@pt11
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Jeg har også modtaget et skuffende svar fra Europa-Kommissionen på det følsomme sundhedsområde, da jeg forhørte mig om muligheden for et europæisk charter om hospitalsindlagte børn.
Vi har at gøre med et svært gebet, for subsidiaritetsprincippet må der kun røres ved gennem en revision af traktaterne. Endvidere bør de øgede sociale opgaver og ansvar, som EU måtte ønske at pålægge medlemsstaterne, modsvares af øgede fællesskabsbevillinger, hvilket rejser alvorlige diskussioner og problemer, der ikke er lette at løse.
Med det sagt må EU finde passende instrumenter til fremme af en bedre beskyttelse af de svageste og mest trængende. Det kan dog ske uden at komme i konflikt med subsidiaritetsprincippet. Det bliver vanskeligt at forklare, at der skal være standardiserede pærer, og at der lovgives om dét, men at vi samtidig er ude af stand til at tage os af borgerne selv, og særlig svært bliver det, når dette behov føles allermest, nemlig i barndommen, ved sygdom og i alderdommen.
Kommissær Byrne har endnu en gang oplyst et af vore medlemmer om, at Kommissionen forstår behovet for "en større interaktion mellem sundhedssystemerne". Det er lige præcis dét Europa, som borgerne vil have. Et Europa med eller uden forfatning, men med hjerterum. Der fremmer "bedste praksis", og som bekymrer sig om borgernes største behov først.
Jeg har støttet dette rimelige og meget relevante forslag i håb om, at det kan betyde et vendepunkt. Plenarforsamlingen har talt."@da1
".
Was den sensiblen Bereich der Gesundheit angeht, so hat auch mir die Europäische Kommission eine enttäuschende Antwort auf meine Anfrage gegeben, ob die Möglichkeit der Annahme einer europäischen Charta für Kinder im Krankenhaus besteht.
Es ist ein kompliziertes Problem: Das Subsidiaritätsprinzip kann nur durch eine Revision der Verträge in Frage gestellt werden. Jedes Mehr an sozialen Pflichten und Verantwortung, die die EU den Mitgliedstaaten auferlegen möchte, muss mit einem Mehr an zugeteilten Gemeinschaftsressourcen einhergehen, was Fragen und Probleme aufwirft, die keineswegs einfach zu lösen und sehr ernster Natur sind.
Davon ausgehend muss die Europäische Union das geeignete Instrumentarium für einen größeren Schutz derjenigen schaffen, die am hilflosesten und bedürftigsten sind. Es gibt Wege, um das zu erreichen, ohne die Subsidiarität zu übergehen. Es ist den Menschen kaum zu vermitteln, warum Lampen normiert werden sollen und warum wir Initiativen und Rechtsvorschriften zu dem Thema produzieren, gleichzeitig aber zu beschäftigt sind, um uns um unsere Bürger zu kümmern. Hinzu kommt noch, dass diese Bedürftigkeit in der Kindheit, bei Krankheit und im Alter am größten ist.
Kommissar Byrne hat einmal eine unserer Kolleginnen darüber informiert, dass die Kommission einer größeren Wechselbeziehung zwischen den Gesundheitssystemen aufgeschlossen gegenüber steht. Genau dieses Europa wollen die Bürger: ein Europa mit oder ohne Verfassung, aber eines mit Herz. Ein Europa, das „bewährte Praktiken“ fördert, indem es zunächst auf die größten Bedürfnisse seiner Bürger eingeht.
Ich habe diesen ausgewogenen und sachgerechten Vorschlag in der Hoffnung unterstützt, dass er einen Wendepunkt darstellt. Das Plenum hat gesprochen.
(
)"@de7
".
Έλαβα και εγώ μια απογοητευτική απάντηση από την Ευρωπαϊκή Επιτροπή για το ευαίσθητο θέμα της υγείας, όταν ρώτησα για το ενδεχόμενο θέσπισης ενός χάρτη για παιδιά που νοσηλεύονται σε νοσοκομεία.
Πρόκειται για ένα ακανθώδες ζήτημα: η αρχή της επικουρικότητας μπορεί να τεθεί υπό αμφισβήτηση μόνο από την αναθεώρηση των συνθηκών. Οποιαδήποτε αύξηση στις κοινωνικές υποχρεώσεις και ευθύνες που επιθυμεί να επιβάλει η ΕΕ στα κράτη μέλη πρέπει να συνοδεύεται από αύξηση των διαθέσιμων κοινοτικών πόρων, γεγονός που θέτει πολύ σοβαρά ζητήματα και προβλήματα, η επίλυση των οποίων κάθε άλλο από εύκολη είναι.
Τούτου λεχθέντος, η Ευρωπαϊκή Ένωση πρέπει να βρει τα κατάλληλα όργανα, προκειμένου να ενισχύει την προστασία των περισσότερο αβοήθητων και ευάλωτων ομάδων. Για να επιτευχθεί αυτό, υπάρχουν τρόποι οι οποίοι δεν συνεπάγονται την καταπάτηση της αρχής της επικουρικότητας. Θα είναι δύσκολο να εξηγήσουμε για ποιο λόγο πρέπει να γίνει τυποποίηση των λαμπτήρων και για ποιο λόγο ξεκινάμε πρωτοβουλίες και θεσπίζουμε νομοθεσία για το θέμα αυτό, όταν, την ίδια στιγμή, είμαστε πολύ απασχολημένοι να φροντίσουμε τους πολίτες μας. Το χειρότερο είναι ότι αυτή η ανάγκη είναι πιο έντονη στα παιδιά, τους ασθενείς και τους ηλικιωμένους.
Ο Επίτροπος Byrne ενημέρωσε για άλλη μια φορά έναν συνάδελφο βουλευτή ότι η Επιτροπή δείχνει μεγάλη ευαισθησία στη “μεγαλύτερη αλληλεπίδραση μεταξύ των συστημάτων υγείας”. Αυτή ακριβώς είναι η Ευρώπη που επιθυμούν οι πολίτες – μια Ευρώπη με ή χωρίς Σύνταγμα, αλλά μια Ευρώπη με πραγματική καρδιά. Μια Ευρώπη που προάγει ορθότερες πρακτικές, ξεκινώντας από την ανταπόκρισή της στις μεγαλύτερες ανάγκες των πολιτών.
Στήριξα αυτήν την ισορροπημένη και κατάλληλη πρόταση, ελπίζοντας ότι μπορεί να αποτελέσει σημείο αναφοράς. Η Ολομέλεια μίλησε.
(
)"@el8
".
I also received a disappointing answer from the European Commission on the sensitive issue of health, when I asked about the possibility of introducing a European charter for children in hospital.
This is a thorny issue: the principle of subsidiarity can only be called into question by a revision of the Treaties. Any increase in the social duties and responsibilities that the EU wishes to impose on the Member States must be accompanied by an increase in the Community resources allocated, which raises issues and problems that are far from easy to resolve and which are quite serious.
Having said that, the European Union must come up with appropriate instruments for promoting greater protection of those who are most helpless and most in need. There are ways of achieving this that do not involve riding roughshod over subsidiarity. It will be hard to explain why lamps should be standardised and why we produce initiatives and legislation on the matter when, at the same time, we are too busy to look after our own citizens. What is even worse, this need is felt most powerfully in childhood, in sickness and in old age.
Commissioner Byrne once again informed a fellow Member that the Commission is sensitive to ‘greater interaction between health systems’. This is precisely the Europe that the citizens wish to see
a Europe with or without a Constitution but one with real heart. A Europe that promotes ‘best practice’, starting by responding to the citizens’ greatest needs.
I supported this balanced and appropriate proposal, in the hope that it might represent a turning point. The plenary has spoken.
(
)"@en3
"También he recibido una respuesta decepcionante por parte de la Comisión Europea sobre la sensible cuestión sanitaria, cuando pregunté sobre la posibilidad de introducir una carta europea para los niños hospitalizados.
Se trata de una cuestión espinosa: el principio de subsidiariedad sólo se puede cuestionar mediante una revisión de los Tratados. Todo aumento de los derechos y responsabilidades que la Unión Europea quiera imponer a los Estados miembros tiene que estar acompañado con un incremento de los recursos comunitarios asignados, lo que plantea cuestiones y problemas que no son nada fáciles de resolver y que son bastante graves.
Dicho esto, la Unión Europea tiene que presentar instrumentos apropiados para promover una mayor protección de las personas con menores recursos y más necesitadas. Existen maneras de conseguirlo que no implican hacer caso omiso de la subsidiariedad. Sería difícil explicar por qué las lámparas tienen que estar homologadas y por qué elaboramos iniciativas y legislación sobre el asunto cuando, al mismo tiempo, estamos demasiado ocupados para cuidar a nuestros ciudadanos. Y lo que es peor, esta necesidad se percibe con mucha más fuerza en la infancia, en la enfermedad y en la vejez.
El Comisario Byrne ha vuelto a informar a un colega diputado de que la Comisión es sensible a «una mayor interacción entre los sistemas sanitarios». Esta es precisamente la Europa que los ciudadanos quieren ver: una Europa con o sin Constitución pero que tenga corazón de verdad. Una Europa que promueva las «mejores prácticas», empezando por responder a las mayores necesidades de los ciudadanos.
He dado mi apoyo a esta propuesta equilibrada y adecuada, con la esperanza de que pueda representar un punto de inflexión. El Pleno ha hablado."@es12
".
Minäkin sain Euroopan komissiolta epätyydyttävän vastauksen arkaluonteisesta terveysasiasta, kun kysyin mahdollisuudesta laatia sairaalahoidossa olevia lapsia koskeva eurooppalainen peruskirja.
Tämä on hankala asia: toissijaisuusperiaate voidaan kyseenalaistaa ainoastaan tarkistamalla perussopimuksia. Jos EU haluaa lisätä sosiaaliasioihin liittyviä jäsenvaltioiden tehtäviä ja velvollisuuksia, niihin on osoitettava vastaavasti aiempaa enemmän yhteisön varoja, mikä tuo esiin varsin vakavia asioita ja ongelmia, joita ei ole missään nimessä helppo ratkaista.
Euroopan unionin on kuitenkin kehitettävä asianmukaisia välineitä, joilla se voi tehostaa kaikkein avuttomimpien ja suurimmassa avun tarpeessa olevien suojelua. Tämä voidaan saavuttaa myös keinoin, joissa toissijaisuusperiaatetta ei tallata jalkoihin. On vaikeaa selittää, miksi lamppujen on oltava standardoituja ja miksi teemme aloitteita ja säädämme lakeja asiasta, mutta emme kuitenkaan ehdi huolehtia omista kansalaisistamme. Tilannetta pahentaa vielä se, että tämä huolenpidon tarve on kaikkein suurin lapsilla, sairailla ja vanhuksilla.
Komission jäsen Byrne ilmoitti taas eräälle kollegalleni, että komissio ymmärtää tarpeen "lisääntyneeseen terveydenhoitojärjestelmien vuorovaikutukseen". Juuri tällaisen Euroopan kansalaiset haluavat
ei ole väliä, onko Euroopalla perustuslaki vai ei, kunhan sillä on sydän. He haluavat Euroopan, joka edistää "parasta toimintatapaa" lähtien liikkeelle kansalaisten suurimpiin tarpeisiin vastaamisesta.
Kannatin tätä tasapainoista ja asianmukaista ehdotusta siinä toivossa, että se saattaisi olla käännekohta. Täysistunto on puhunut.
(
)"@fi5
".
J’ai moi aussi reçu une réponse décevante de la Commission européenne sur le sujet sensible de la santé, lorsque je l’ai interpellée sur la possibilité d’instaurer une Charte européenne de l’enfant hospitalisé.
La question est épineuse: le principe de subsidiarité ne peut être mis en cause que par une révision des Traités. Toute augmentation des charges et responsabilités sociales que l’UE veut imposer aux États membres doit s’accompagner d’une augmentation des ressources communautaires allouées, ce qui pose des questions et des problèmes très sérieux et qui ne sont pas simples à résoudre.
Cela dit, l’Union européenne doit trouver des instruments adéquats pour promouvoir une meilleure protection des plus démunis et des plus nécessiteux. Et il existe des moyens de le faire, sans empiéter sur la subsidiarité. On peut difficilement expliquer pourquoi les lampes doivent être normalisées et pourquoi nous produisons initiatives et législations en la matière quand, dans le même temps, nous sommes trop occupés pour veiller à nos propres concitoyens. Qui pis est, cette nécessité se fait sentir le plus cruellement dans l’enfance, dans la maladie et dans la vieillesse.
Le commissaire Byrne a une fois encore informé un collègue député que la Commission est sensible à "une plus grande interaction entre les systèmes de santé". C’est précisément cette Europe que les citoyens veulent voir. Une Europe avec ou sans Constitution, mais une Europe avec un cœur. Une Europe qui promeuve "les meilleures pratiques", à commencer par les plus grands besoins des citoyens.
J’ai soutenu cette proposition pondérée et appropriée dans l’espoir qu’elle puisse apporter un revirement de situation. La plénière a parlé.
(
)"@fr6
".
Sulla delicata questione della sanità ho ricevuto una risposta deludente dalla Commissione europea, che avevo interpellato in merito alla proclamazione di una Carta europea del bambino ospedalizzato.
Ci muoviamo su un terreno difficile: il principio di sussidiarietà non si può porre in discussione, se non per mezzo di una revisione dei Trattati, e all’aumento dei compiti e delle responsabilità sociali che l’Unione europea vorrebbe imporre agli Stati membri deve accompagnarsi un incremento delle risorse comunitarie disponibili, il che alimenta discussioni e solleva seri problemi, tutt’altro che facili da risolvere.
Fatta questa premessa, l’Unione europea deve individuare gli strumenti adatti per migliorare la tutela delle persone più vulnerabili e con necessità più gravi; essa ha il modo per farlo, senza chiamare in causa la sussidiarietà. E’ difficile spiegare perché sia necessario standardizzare le lampadine – ed in questo caso prendiamo addirittura iniziative legislative – mentre allo stesso tempo siamo troppo occupati per aiutare i cittadini. Il peggio è che non si agisce neppure quando questa necessità è più palese – cioè nell’infanzia, nella malattia e nella vecchiaia.
Il Commissario Byrne ha dichiarato in passato ad una collega che la Commissione vede di buon occhio “una maggiore interazione tra i sistemi sanitari”. E’ precisamente questa l’Europa che i cittadini desiderano: un’Europa che può avere o non avere una Costituzione, ma che deve avere un cuore, e deve promuovere “le migliori prassi”, cominciando con le più urgenti necessità dei cittadini.
Ho sostenuto questa proposta giusta ed opportuna, nella speranza che possa costituire un momento di svolta. L’Assemblea plenaria si è espressa."@it9
".
I also received a disappointing answer from the European Commission on the sensitive issue of health, when I asked about the possibility of introducing a European charter for children in hospital.
This is a thorny issue: the principle of subsidiarity can only be called into question by a revision of the Treaties. Any increase in the social duties and responsibilities that the EU wishes to impose on the Member States must be accompanied by an increase in the Community resources allocated, which raises issues and problems that are far from easy to resolve and which are quite serious.
Having said that, the European Union must come up with appropriate instruments for promoting greater protection of those who are most helpless and most in need. There are ways of achieving this that do not involve riding roughshod over subsidiarity. It will be hard to explain why lamps should be standardised and why we produce initiatives and legislation on the matter when, at the same time, we are too busy to look after our own citizens. What is even worse, this need is felt most powerfully in childhood, in sickness and in old age.
Commissioner Byrne once again informed a fellow Member that the Commission is sensitive to ‘greater interaction between health systems’. This is precisely the Europe that the citizens wish to see
a Europe with or without a Constitution but one with real heart. A Europe that promotes ‘best practice’, starting by responding to the citizens’ greatest needs.
I supported this balanced and appropriate proposal, in the hope that it might represent a turning point. The plenary has spoken.
(
)"@lv10
"Ik heb in verband met het delicate probleem van de gezondheid ook een teleurstellend antwoord gekregen van de Europese Commissie op mijn verzoek om informatie betreffende de opstelling van een Europees Handvest van het kind in het ziekenhuis.
Wij bevinden ons op moeilijk terrein: aan het subsidiariteitsbeginsel kan niet getornd worden, tenzij de Verdragen worden herzien. Bovendien vergen de extra sociale taken en verantwoordelijkheden die de Europese Unie aan de lidstaten wil opleggen een verhoging van de communautaire middelen. Dat zal onvermijdelijk leiden tot moeilijke en ingewikkelde debatten en problemen.
Daarom is het van essentieel belang dat de Europese Unie doeltreffende instrumenten ontwikkelt om een betere bescherming van de meest weerloze en hulpbehoevende bevolkingsgroepen te waarborgen. Dat kan gebeuren op een manier die niet in strijd is met het subsidiariteitsbeginsel. Kwesties zoals het verplichte gebruik van standaardlampen zinken hierbij natuurlijk in het niet, maar toch worden op dat vlak initiatieven genomen en wetten vastgesteld. Wij slagen er echter niet in om voor onze eigen burgers te zorgen. Het ergste is dat vooral degenen die de meeste hulp behoeven, namelijk kinderen, zieken en ouderen, het vaakst aan hun lot worden overgelaten.
Commissaris Byrne heeft ooit aan een van onze collega’s gezegd dat de Commissie te vinden is voor “meer interactie tussen de verschillende gezondheidssystemen”. Dat is het Europa waar de burgers naar verlangen. Het maakt niet zoveel uit of Europa al dan niet een grondwet heeft, als het maar een hart heeft. Wij hebben een Europa van “beste praktijken” nodig, te beginnen met de belangrijkste zorgpunten en behoeften van de burger.
Ik heb dit niet meer dan rechtvaardige en passende voorstel gesteund in de hoop dat het een koerswijziging tot gevolg zal hebben. De plenaire vergadering heeft gesproken ..."@nl2
".
Jag fick också ett beklämmande svar från Europeiska kommissionen rörande den känsliga hälsofrågan, när jag hörde mig för om möjligheten att införa en europeisk stadga om barn på sjukhus.
Detta är en knivig fråga. Subsidiaritetsprincipen kan bara ifrågasättas genom en ändring av fördragen. Alla eventuella utökningar av sociala skyldigheter som Europeiska unionen vill lägga på medlemsstaterna måste motsvaras av ökade gemenskapsresurser, vilket ger upphov till frågor och problem som är långt ifrån lättlösta och som är ganska allvarliga.
Europeiska unionen måste följaktligen ta fram lämpliga metoder för ett bättre skydd av de svagaste och mest hjälpbehövande. Det finns sätt att göra det på utan att köra över subsidiaritetsprincipen. Det blir svårt att förklara varför lampor måste standardiseras och att vi tar initiativ och skapar lagstiftning runt detta, och på samma gång är för upptagna för att ta hand om våra egna medborgare. Vad värre är, detta hjälpbehov är som störst i barndomen, när man är sjuk eller gammal.
Kommissionsledamot David Byrne informerade ännu en gång en kollega i parlamentet om att kommissionen önskar se ”ett större samarbete mellan sjukvårdssystemen”. Detta är just ett sådant Europa som medborgarna vill ha, ett Europa med eller utan grundlag, men med ett sant hjärta. Ett Europa som strävar efter ”bästa praxis” och börjar med att tillgodose medborgarnas största behov.
Jag stödde detta balanserade och riktiga förslag, i hopp om att det kan utgöra en vändpunkt. Parlamentet har yttrat sig.
(
)"@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Röstförklaringarna avkortade i enlighet med artikel 137.1 i arbetsordningen."13
"Työjärjestyksen 137� artiklan 1� kohdan mukaisesti lyhennetty äänestysselitys"5
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples