Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2003-06-18-Speech-3-153"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20030618.11.3-153"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
". Mr President, first of all, a special thank you goes to the rapporteur, Mr Lisi, for his valuable work on this proposal.
Amendment No 6 does not constitute an added value; on the contrary, there is no need for separate guidelines setting out a methodology on minimum safety distances, as it should be possible to derive these distances from the technical database that will be created as a tool to help assess the compatibility between Seveso sites and sensitive sites.
Furthermore, the Commission continues to be of the opinion that a development of incentive schemes and/or funding for the relocation of establishments is a task for Member States – this is subsidiarity. The Commission cannot, therefore, accept Amendment No 7.
To conclude, let me confirm the Commission’s position on all amendments. The Commission accepts Amendments Nos 8 to 11. Amendments Nos 1 to 7 and Amendments Nos 12 and 13 are not acceptable.
I would like to emphasise that it is in our common interest to have this proposal adopted and implemented as quickly as possible.
As you are aware, the Commission proposal under discussion seeks to broaden the scope of the Seveso II Directive in the light of the Baia Mare and Enschede accidents. Furthermore, it seeks to incorporate the recommendations of two studies, one dealing with carcinogens and the other with substances which are dangerous to the aquatic environment.
Whilst the Commission proposal did not originally contain measures related to the Toulouse accident, a number of amendments proposed by Parliament have been incorporated into the Commission’s amended proposal and subsequently into the Council’s common position. I would like to stress again that it was not the intention of the Commission to effect a major overhaul of the Seveso II Directive. I shall now comment on some of the proposed amendments.
Amendments Nos 9 to 11 on risk mapping and potassium nitrate were already accepted by the Commission during the first reading and consequently they figure in the Commission’s amended proposal. These were the only three amendments that were fully rejected by the Council when adopting its common position. The Commission continues to support these amendments and can furthermore accept Amendment No 8 related to training for emergencies.
I am pleased to tell you that a proposal for a directive on the management of mining waste was adopted by the Commission on 2 June 2003. The measures in the proposal complement those outlined in the Seveso II Directive and include the establishment of a major accident prevention policy and a safety management system. These measures will apply to those waste management facilities that present an accident risk but will not be covered by the revised Seveso II Directive.
In our opinion, the Seveso II Directive should only apply to the most dangerous mining activities where chemical processes are involved and chemical substances are stored on site. The Seveso II Directive should not be transformed into either mining legislation or waste legislation. Therefore the Commission cannot agree to deleting the words ‘chemical and thermal’ as proposed in Amendments Nos 1 and 2.
We also reject Amendment No 12 which proposes making a reference to Council Directive 91/689/EEC on hazardous waste, and Amendment No 13, which seems to suggest that there are gaps in the coverage of mining sites through the two proposals. In our opinion this is not the case.
Amendments Nos 3 and 4 would lead to requiring operators of Seveso lower-tier sites to include information on training measures in the notification and to inform the competent authority in the event of a modification of an installation, establishment or storage area. In our view this would introduce bureacratic burdens without improving safety. A notification should only provide certain minimum information. The issue of training is already appropriately addressed in the Directive; moreover, in the event of modifications, the reviews of the major accident prevention policy and the safety management system are important, not the notification.
I acknowledge Parliament’s strong wish to reinforce Article 12 of the Seveso II Directive. However, the Commission and the Council have already accepted related amendments presented in the first reading."@en3
|
lpv:translated text |
"Hr. formand, først vil jeg rette en særlig tak til ordføreren, hr. Lisi, for hans værdifulde arbejde med dette forslag.
Ændringsforsalg 6 repræsenterer ikke en merværdi. Tværtimod er der ikke brug for særskilte retningslinjer for en metode til fastlæggelse af passende minimumssikkerhedsafstande, da det skulle være muligt at udlede disse afstande af den tekniske database, der vil blive oprettet som et redskab, der skal hjælpe med at vurdere kompatibiliteten mellem Seveso-virksomheder og følsomme virksomheder.
Endvidere mener Kommissionen fortsat, at udviklingen af tilskyndelses- og/eller finansieringsordninger med henblik på flytning af virksomheder er en opgave for medlemsstaterne - det er subsidiaritet. Kommissionen kan derfor ikke acceptere ændringsforslag 7.
Afslutningsvis vil jeg bekræfte Kommissionens holdning til alle ændringsforslagene. Kommissionen accepterer ændringsforslag 8-11. Ændringsforslag 1-7 samt 12 og 13 er uacceptable.
Jeg vil gerne understrege, at det er i vores fælles interesse at få dette forslag vedtaget og gennemført hurtigst muligt.
Som De ved, søger Kommissionen med det aktuelle forslag at udvide anvendelsesområdet for Seveso II-direktivet i lyset af Baia Mare- og Enschede-ulykkerne. Den forsøger også at indarbejde henstillingerne fra to undersøgelser, hvor det ene handlede om kræftfremkaldende stoffer, mens det andet handlede om stoffer, der er farlige for vandmiljøet.
Mens Kommissionens forslag ikke oprindeligt indeholdt foranstaltninger vedrørende Toulouse-ulykken, er en række ændringsforslag fra Parlamentet blevet indarbejdet i Kommissionens ændrede forslag og efterfølgende i Rådets fælles holdning. Jeg vil atter understrege, at Kommissionen ikke havde til hensigt at gennemføre en hovedrevision af Seveso II-direktivet. Jeg vil nu kommentere nogle af ændringsforslagene.
Kommissionen accepterede allerede ændringsforslag 9-11 om risikokortlægning og kaliumnitrat under førstebehandlingen, og derfor er de medtaget i Kommissionens ændrede forslag. Det var de eneste tre ændringsforslag, som Rådet blankt afviste, da den vedtog sin fælles holdning. Kommissionen støtter fortsat disse ændringsforslag, og den kan også acceptere ændringsforslag 8 om beredskabsuddannelse.
Jeg er glad for at kunne sige, at Kommissionen den 2. juni 2003 vedtog et direktivforslag om håndtering af mineaffald. Foranstaltningerne i forslaget supplerer foranstaltningerne i Seveso II-direktivet og omfatter oprettelsen af en plan for forebyggelse af alvorlige uheld samt et sikkerhedsledelsessystem. Disse foranstaltninger vil gælde for de affaldshåndteringsanlæg, der udgør en sikkerhedsrisiko, men som ikke vil blive inddraget i det reviderede Seveso II-direktiv.
Efter vores mening skal Seveso II-direktivet kun gælde for de farligste mineaktiviteter, der involverer kemiske processer, og hvor kemiske stoffer opbevares på udvindingsstedet. Seveso II-direktivet skal hverken omdannes til mine- eller affaldslovgivning. Derfor kan Kommissionen ikke gå med til at slette ordene "kemisk og termisk" som foreslået i ændringsforslag 1 og 2.
Vi forkaster også ændringsforslag 12, der indeholder en henvisning til Rådets direktiv 91/689/EØF om farligt affald, samt ændringsforslag 13, hvor det antydes, at det er huller i dækningen af miner i de to forslag. Efter vores mening er det ikke tilfældet.
Ændringsforslag 3 og 4 vil medføre et krav om, at driftsledere på Seveso kolonne 2-virksomheder skal medtage oplysninger om uddannelsesforanstaltninger i deres indberetninger og informere de kompetente myndigheder i tilfælde af en ændring af et anlæg, en virksomhed eller et lagerområde. Vi mener, at det vil indføre bureaukratiske byrder uden at forbedre sikkerheden. En indberetning bør kun indeholde visse minimumsoplysninger. Spørgsmålet om uddannelse er allerede behandlet på passende vis i direktivet. I tilfælde af ændringer er det gennemgangen af planen for forebyggelse af alvorlige uheld og gennemgangen af sikkerhedsledelsessystemet, der er vigtig, ikke indberetningen.
Jeg anerkender Parlamentets stærke ønske om at styrke artikel 12 i Seveso II-direktivet. Kommissionen og Rådet har imidlertid allerede accepteret beslægtede ændringsforslag, der blev præsenteret under førstebehandlingen."@da1
".
Herr Präsident, zunächst möchte ich ganz besonders unserem Berichterstatter, Herrn Lisi, für seine wertvolle Arbeit zu diesem Vorschlag danken.
Änderung 6 stellt keinen Mehrwert dar; im Gegenteil, es besteht kein Bedarf für Einzelleitlinien in Bezug auf die Methode zur Festlegung angemessener Mindestsicherheitsabstände, weil diese Abstände aus der technischen Datenbank hervorgehen sollten, ein Instrument, das eingerichtet werden soll, um die Kompatibilität zwischen Seveso-Standorten und gefährdeten Standorten zu bewerten.
Darüber hinaus vertritt die Kommission auch weiterhin die Ansicht, dass die Entwicklung eines Plans für Anreize und/oder zur Finanzierung der Verlegung von Einrichtungen Aufgabe der Mitgliedstaaten ist – dies ist eine Frage der Subsidiarität. Die Kommission kann daher Änderungsantrag 7 nicht annehmen.
Abschließend möchte ich den Standpunkt der Kommission zu allen Änderungsanträgen bekräftigen. Die Kommission nimmt die Änderungsanträge 8 bis 11 an. Änderungsanträge 1 bis 7 sowie 12 und 13 werden abgelehnt.
Ich möchte betonen, dass es in unser aller Interesse ist, diesen Vorschlag so schnell wie möglich anzunehmen und umzusetzen.
Wie Sie wissen, soll mit dem vorliegenden Kommissionsvorschlag der Anwendungsbereich der Seveso-II-Richtlinie angesichts der Unfälle von Baia Mare und Enschede ausgedehnt werden. Darüber hinaus sollen die Empfehlungen aus zwei Studien, zum einen über krebserregende Stoffe und zum anderen über die Meeresumwelt gefährdende Substanzen, aufgenommen werden.
Während der Kommissionsvorschlag ursprünglich keine im Zusammenhang mit dem Unfall von Toulouse stehenden Maßnahmen enthielt, wurden eine Reihe der vom Parlament vorgeschlagenen Änderungen in den überarbeiteten Kommissionsvorschlag sowie im Anschluss in den gemeinsamen Standpunkt des Rates übernommen. Ich möchte erneut darauf hinweisen, dass es nicht die Absicht der Kommission war, eine umfassende Überarbeitung der Seveso-II-Richtlinie vorzunehmen. Ich werde nun auf einige der vorgeschlagenen Änderungen eingehen.
Die Änderungsanträge 9 bis 11 zu einer Karte für die Gefahrenbereiche und zu Kaliumnitrat wurden von der Kommission bereits im Verlauf der ersten Lesung angenommen und sind daher Gegenstand des geänderten Vorschlags der Kommission. Dies waren die einzigen drei Änderungen, die der Rat bei der Annahme seines gemeinsamen Standpunkts vollständig abgelehnt hat. Die Kommission wird sich weiterhin um diese Änderungen bemühen und kann darüber hinaus dem Änderungsantrag 8 über Schulungen für Notfälle zustimmen.
Ich freue mich, Ihnen mitteilen zu können, dass die Kommission am 2. Juni 2003 einen Vorschlag für eine Richtlinie über die Entsorgung von Bergbauabfällen verabschiedet hat. Die im Vorschlag enthaltenen Maßnahmen ergänzen die in der Seveso-II-Richtlinie formulierten und umfassen die Einführung einer Politik zur Verhütung schwerer Unfälle sowie eines Sicherheitsmanagementsystems. Diese Maßnahmen werden für die Entsorgungsbetriebe gelten, die eine Unfallgefahr darstellen, aber nicht unter die geänderte Seveso-II-Richtlinie fallen.
Unserer Meinung nach sollte die Seveso-II-Richtlinie nur bei den gefährlichsten Bergbauaktivitäten zur Anwendung kommen, die chemische Prozesse umfassen und bei denen chemische Substanzen auf dem Gelände gelagert werden. Die Seveso-II-Richtlinie sollte weder in eine den Bergbau noch in eine die Entsorgung betreffende Rechtsvorschrift umgewandelt werden. Die Kommission kann daher der in den Änderungsanträgen 1 und 2 vorgeschlagenen Streichung der Begriffe „chemisch und thermisch“ nicht zustimmen.
Zudem lehnen wir Änderungsantrag 12, der einen Verweis auf Richtlinie 91/689/EWG des Rates über gefährliche Abfälle vorschlägt, und Änderungsantrag 13 ab, der offensichtlich andeuten will, dass es Lücken bei der Abdeckung von Bergbaugeländen durch die zwei Vorschläge gibt. Dies ist unserer Ansicht nach nicht der Fall.
Mit den Änderungsanträgen 3 und 4 würden die Betreiber von Anlagen der unteren Klasse dazu verpflichtet, Informationen über Schulungen in die Notifizierung aufzunehmen und die zuständige Behörde über die Änderung einer Installation, Einrichtung oder eines Lagerbereichs zu unterrichten. Unserer Meinung nach würde dies zu bürokratischen Belastungen führen, ohne die Sicherheitslage zu verbessern. Eine Notifizierung sollte lediglich gewisse Mindestangaben enthalten. Die Frage der Schulung wird bereits in der Richtlinie angemessen behandelt; darüber hinaus sind im Falle von Änderungen die Prüfungen der Politik zur Verhütung schwerer Unfälle und des Sicherheitsmanagementsystems ausschlaggebend, und nicht die Notifizierung.
Ich billige den unbedingten Wunsch des Parlaments, Artikel 12 der Seveso-II-Richtlinie mehr Gewicht zu verleihen. Jedoch haben Kommission und Rat bereits diesbezügliche Änderungen angenommen, die während der ersten Lesung vorgelegt wurden."@de7
"Κύριε Πρόεδρε, καταρχάς, ένα μεγάλο ευχαριστώ προς τον εισηγητή, κ. Lisi, για την πολύτιμη εργασία του σε αυτήν την πρόταση.
Η τροπολογία αριθ. 6 δεν προσφέρει προστιθέμενη αξία· αντιθέτως, δεν υπάρχει ανάγκη για ξεχωριστές κατευθυντήριες γραμμές οι οποίες να περιγράφουν μια μεθοδολογία για ελάχιστες αποστάσεις ασφαλείας, καθώς θα πρέπει να είναι δυνατό να βρει κανείς αυτές τις αποστάσεις από την τεχνική βάση δεδομένων η οποία θα δημιουργηθεί ως εργαλείο για να βοηθήσει την εκτίμηση της συμβατότητας μεταξύ των εγκαταστάσεων Σεβέζο και των ευαίσθητων εγκαταστάσεων.
Επιπλέον, η Επιτροπή εξακολουθεί να είναι της γνώμης ότι η ανάπτυξη σχεδίων κινήτρων και/ή χρηματοδότησης για την αλλαγή τοποθεσίας μονάδων είναι καθήκον των κρατών μελών – υπάγεται στην επικουρικότητα. Η Επιτροπή δεν μπορεί, επομένως, να κάνει δεκτή την τροπολογία αριθ. 7.
Ολοκληρώνοντας, επιτρέψτε μου να επιβεβαιώσω τη θέση της Επιτροπής για όλες τις τροπολογίες. Η Επιτροπή κάνει δεκτές τις τροπολογίες αριθ. 8 έως 11. Οι τροπολογίες αριθ. 1 έως 7 και οι τροπολογίες αριθ. 12 και 13 δεν γίνονται δεκτές.
Θα ήθελα να τονίσω ότι είναι προς το κοινό μας συμφέρον η έγκριση και η εφαρμογή της πρότασης αυτής το ταχύτερο δυνατόν.
Όπως γνωρίζετε, η υπό συζήτηση πρόταση της Επιτροπής επιδιώκει να διευρύνει το πεδίο εφαρμογής της οδηγίας Σεβέζο II υπό το πρίσμα των ατυχημάτων της Baia Mare και του Enschede. Επιπλέον, επιδιώκει να ενσωματώσει τις συστάσεις δύο μελετών, η μία σχετικά με τα καρκινογόνα και η άλλη με τις ουσίες που είναι επικίνδυνες για το υδάτινο περιβάλλον.
Ενώ η πρόταση της Επιτροπής δεν περιείχε αρχικά μέτρα σχετικά με το ατύχημα της Τουλούζης, μια σειρά τροπολογιών που προτάθηκαν από το Κοινοβούλιο εντάχθηκαν στην τροποποιημένη πρόταση της Επιτροπής και στη συνέχεια στην κοινή θέση του Συμβουλίου. Θα ήθελα να τονίσω και πάλι ότι πρόθεση της Επιτροπής δεν ήταν να προκαλέσει γενική αναθεώρηση της οδηγίας Σεβέζο II. Θα σχολιάσω τώρα κάποιες από τις προτεινόμενες τροπολογίες.
Οι τροπολογίες αριθ. 9 έως 11 για τη χαρτογράφηση των κινδύνων και για το νιτρικό κάλιο είχαν ήδη γίνει δεκτές από την Επιτροπή κατά την πρώτη ανάγνωση και, συνεπώς, υπάρχουν στην τροποποιημένη πρόταση της Επιτροπής. Αυτές ήταν οι μόνες τρεις τροπολογίες τις οποίες απέρριψε πλήρως το Συμβούλιο όταν ενέκρινε την κοινή του θέση. Η Επιτροπή συνεχίζει να στηρίζει αυτές τις τροπολογίες και μπορεί επιπλέον να αποδεχθεί την τροπολογία αριθ. 8 που σχετίζεται με την εκπαίδευση για έκτακτες καταστάσεις.
Με χαρά σας λέω ότι εγκρίθηκε από την Επιτροπή στις 2 Ιουνίου 2003 πρόταση οδηγίας για τη διαχείριση των αποβλήτων των εξορύξεων. Τα μέτρα της πρότασης συμπληρώνουν αυτά που αναφέρονται στην οδηγία Σεβέζο II και περιλαμβάνουν τη θέσπιση πολιτικής πρόληψης μεγάλων ατυχημάτων και συστήματος διαχείρισης ασφάλειας. Αυτά τα μέτρα θα ισχύουν σε εκείνες τις εγκαταστάσεις διαχείρισης αποβλήτων που παρουσιάζουν κίνδυνο ατυχήματος, αλλά δεν θα καλύπτονται από την αναθεωρημένη οδηγία Σεβέζο II.
Κατά τη γνώμη μας, η οδηγία Σεβέζο II πρέπει να εφαρμόζεται μόνο στις πιο επικίνδυνες εξορυκτικές δραστηριότητες που περιλαμβάνουν χημικές διαδικασίες και όπου αποθηκεύονται επί τόπου χημικές ουσίες. Η οδηγία Σεβέζο II δεν πρέπει να μετατραπεί σε νομοθεσία για τις εξορύξεις ή για τα απόβλητα. Η Επιτροπή δεν μπορεί, επομένως, να συμφωνήσει στην απάλειψη των λέξεων “χημικής και θερμικής” όπως προτείνεται στις τροπολογίες αριθ. 1 και 2.
Απορρίπτουμε επίσης την τροπολογία αριθ. 12, η οποία προτείνει να γίνει αναφορά στην οδηγία 91/689/ΕΚ του Συμβουλίου για τα επικίνδυνα απόβλητα, και την τροπολογία αριθ. 13, η οποία φαίνεται να υπονοεί ότι υπάρχουν κενά στην κάλυψη των περιοχών εξόρυξης στις δύο προτάσεις. Κατά τη γνώμη μας, αυτό δεν ισχύει.
Οι τροπολογίες αριθ. 3 και 4 θα οδηγούσαν στο να απαιτηθεί από τους φορείς εκμετάλλευσης των δευτερευουσών περιοχών του Σεβέζο να συμπεριλάβουν πληροφορίες για τα μέτρα εκπαίδευσης στην κοινοποίηση και να ενημερώνουν την αρμόδια αρχή στην περίπτωση τροποποίησης μιας εγκατάστασης, μονάδας ή χώρου αποθήκευσης. Κατά τη γνώμη μας, αυτό θα επέφερε γραφειοκρατικό φόρτο χωρίς να βελτιώσει την ασφάλεια. Μια κοινοποίηση πρέπει να παρέχει μόνο κάποιες βασικές πληροφορίες. Η οδηγία ήδη αντιμετωπίζει πρόσφορα το ζήτημα της εκπαίδευσης. επιπλέον, στην περίπτωση τροποποιήσεων, το σημαντικότερο είναι οι αναθεωρήσεις της πολιτικής πρόληψης μεγάλων ατυχημάτων και του συστήματος διαχείρισης ασφάλειας και όχι η κοινοποίηση.
Αναγνωρίζω την έντονη επιθυμία του Κοινοβουλίου να ενισχύσει το άρθρο 12 της οδηγίας Σεβέζο II. Ωστόσο, η Επιτροπή και το Συμβούλιο ήδη αποδέχθηκαν σχετικές τροπολογίες που παρουσιάστηκαν στην πρώτη ανάγνωση."@el8
"Señor Presidente, en primer lugar quiero agradecer especialmente al ponente, el Sr. Lisi, su excelente trabajo con esta propuesta.
La enmienda 6 no aporta ningún valor añadido; por el contrario, no hay necesidad alguna de formular directrices separadas que establezcan una metodología sobre las distancias de seguridad mínimas, puesto que esas distancias deberían poder derivarse de la base de datos técnica que se creará como herramienta para ayudar a evaluar la compatibilidad entre los establecimientos objeto de la Directiva Seveso y las zonas sensibles.
Además, la Comisión sigue pensando que la creación de sistemas de incentivos o financiación para la reubicación de los establecimientos es una tarea que corresponde a los Estados miembros; en eso consiste el principio de subsidiariedad. La Comisión no puede aceptar, por tanto, la enmienda 7.
Para concluir, permítanme que reitere la posición de la Comisión respecto a todas las enmiendas. La Comisión acepta las enmiendas 8, 9, 10 y 11, pero rechaza las enmiendas 1 a 7, así como las enmiendas 12 y 13.
Quiero insistir en que la aprobación y aplicación de esta propuesta lo antes posible nos beneficiará a todos.
Como bien saben ustedes, la propuesta de la Comisión que estamos debatiendo hoy trata de ampliar el ámbito de aplicación de la Directiva Seveso II a la vista de los accidentes de Baia Mare y Enschede. Asimismo, trata de incorporar las recomendaciones de dos estudios, uno sobre carcinógenos y otro sobre sustancias peligrosas para el medio acuático.
Aunque la propuesta de la Comisión no contenía, en su origen, medidas relacionadas con el accidente de Toulouse, se han incorporado algunas de las enmiendas planteadas por el Parlamento a la propuesta modificada de la Comisión y también a la posición común del Consejo. Me gustaría volver a insistir en que la Comisión no tenía intención de revisar a fondo la Directiva Seveso II. Paso ahora a comentar algunas de las enmiendas propuestas.
Las enmiendas 9, 10 y 11 sobre la visualización gráfica en un plano de las zonas de riesgo y sobre el nitrato potásico ya fueron aceptadas por la Comisión en la primera lectura y, por consiguiente, se han incorporado a la propuesta modificada de la Comisión. Estas fueron las únicas tres enmiendas rechazadas de plano por el Consejo cuando adoptó su posición común. La Comisión sigue apoyando esas enmiendas y además puede aceptar la enmienda 8 sobre la formación del personal para hacer frente a situaciones de emergencia.
Celebro comunicarles que la Comisión el 2 de junio de 2003 aprobó una propuesta de directiva relativa a la gestión de los desechos de actividades mineras. Las medidas contenidas en la propuesta complementan la Directiva Seveso II y la aplicación de una política de prevención de accidentes graves y un sistema de gestión de la seguridad. Estas medidas se aplicarán a las plantas de tratamiento de residuos que presenten riesgo de accidente, pero no se incorporarán a la Directiva Seveso II modificada.
En nuestra opinión, la Directiva Seveso II debe aplicarse exclusivamente a las actividades mineras más peligrosas que realizan procesos químicos y almacenan sustancias químicas en el mismo lugar. La Directiva Seveso II no debe transformarse ni en una directiva sobre la minería ni en una directiva sobre los residuos. Así pues, la Comisión no puede aceptar que se eliminen los términos «térmico y químico», como se propone en las enmiendas 1 y 2.
Rechazamos también la enmienda 12, que propone hacer referencia a la Directiva 91/689/CEE del Consejo relativa a los residuos peligrosos, y la enmienda 13, que parece sugerir la existencia de lagunas en las dos propuestas respecto a la cobertura del sector de la minería. Nosotros no opinamos lo mismo.
Las enmiendas 3 y 4 obligarían a las empresas explotadoras de instalaciones con el nivel de peligro más bajo según Seveso a proporcionar información sobre sus actividades de formación en la notificación que deben enviar a la autoridad competente e informar a esta de cualquier modificación que realicen en una instalación, un establecimiento o una zona de almacenamiento. En nuestra opinión, eso no haría más que añadir complicaciones burocráticas sin mejorar la seguridad. La notificación debe contener solo cierta información mínima. La cuestión de la formación ha sido ya debidamente tratada en la Directiva; además, en caso de modificaciones, es más importante la revisión de la política de prevención de accidentes graves y el sistema de gestión de la seguridad que la notificación.
Soy consciente del gran interés que tiene el Parlamento en fortalecer el artículo 12 de la Directiva Seveso II. Pero la Comisión y el Consejo han aceptado ya algunas enmiendas relacionadas que se presentaron en la primera lectura."@es12
".
Arvoisa puhemies, aivan aluksi kiitän erityisesti esittelijä Lisiä siitä arvokkaasta työstä, jonka hän on ehdotuksen hyväksi tehnyt.
Tarkistuksella 6 ei tuoda mitään lisäarvoa. Päinvastoin ei ole tarvetta erillisille suuntaviivoille, joiden perusteella määritellään vähimmäisvaatimuksena pidettävät turvalliset etäisyydet. Etäisyydet olisi voitava saada selville apuvälineeksi laadittavasta teknisestä tietokannasta, jota käytetään arvioitaessa Seveso-alueiden ja erityisen herkkien alueiden yhteensopivuutta.
Komissio on lisäksi edelleen sitä mieltä, että kannustinohjelman ja/tai laitosten uudelleensijoittamiseksi tarvittavan rahoitusohjelman laatiminen kuuluu jäsenvaltioille – tämä kuuluu toissijaisuuteen. Siksi komissio ei voi hyväksyä tarkistusta 7.
Lopuksi vahvistan vielä komission kannan kaikkiin tarkistuksiin. Komissio hyväksyy tarkistukset 8–11, muttei hyväksy tarkistuksia 1–7, 12 ja 13.
Korostan, että on meidän kaikkien etujen mukaista hyväksyä ja panna ehdotus täytäntöön mahdollisimman nopeasti.
Kuten tiedätte, nyt keskustelun aiheena olevalla komission ehdotuksella on tarkoitus laajentaa Seveso II -direktiivin alaa Baia Maren ja Enscheden onnettomuuksia ajatellen. Siihen on lisäksi tarkoitus ottaa mukaan kahdesta tutkimuksesta saadut suositukset. Tutkimuksista toinen koskee karsinogeeneja ja toinen taas vesiympäristölle vaarallisia aineita.
Komission ehdotuksessa ei alun perin ollut Toulousen onnettomuuteen liittyviä toimenpiteitä, mutta monia parlamentin ehdottamia tarkistuksia on sisällytetty komission tarkistettuun ehdotukseen ja siten myös neuvoston yhteiseen kantaan. Korostan vielä, ettei komission tarkoituksena ollut muuttaa Seveso II -direktiiviä aivan täysin. Sanon seuraavaksi muutaman sanan ehdotetuista tarkistuksista.
Komissio hyväksyi jo ensimmäisessä käsittelyssä tarkistukset 9, 10 ja 11 vaaravyöhykkeitä koskevasta kartasta ja kaliumnitraatista, ja ne ovat mukana komission tarkistetussa ehdotuksessa. Ne olivat ainoat kolme tarkistusta, jotka neuvosto hylkäsi kokonaan vahvistaessaan yhteisen kantansa. Komissio kannattaa edelleen näitä tarkistuksia, ja voi hyväksyä myös hätätilannekoulutukseen liittyvän tarkistuksen 8.
Olen iloinen voidessani ilmoittaa, että komissio hyväksyi 2. kesäkuuta ehdotuksen kaivosjätteiden käsittelyä koskevaksi direktiiviksi. Ehdotuksen toimenpiteillä täydennetään Seveso II -direktiivissä hahmoteltuja toimenpiteitä. Niihin kuuluu suuronnettomuuksien ehkäisemiseksi tarkoitettujen toimintaperiaatteiden ja turvallisuusjohtamisjärjestelmän käyttöönotto. Toimenpiteitä sovelletaan jätteenkäsittelylaitoksiin, jotka ovat onnettomuuksille alttiita, mutta joita tarkistettu Seveso II -direktiivi ei kata.
Mielestämme Seveso II -direktiiviä olisi sovellettava vain kaikkein vaarallisimpaan kaivostoimintaan, jossa käytetään kemiallisia prosesseja ja jossa kemiallisia aineita varastoidaan paikan päällä. Seveso II -direktiiviä ei pitäisi muuttaa kaivoslainsäädännöksi eikä jätelainsäädännöksi. Sen vuoksi komissio ei voi hyväksyä sanojen "kemiallinen ja lämpöprosessi" poistamista, kuten tarkistuksissa 1 ja 2 ehdotetaan.
Hylkäämme myös tarkistuksen 12, jossa ehdotetaan viittaamista vaarallisia jätteitä koskevaan neuvoston direktiiviin 91/689/ETY, sekä tarkistuksen 13, jossa vihjataan, etteivät kaksi ehdotusta täysin kata kaivoksia. Mielestämme näin ei ole.
Tarkistukset 3 ja 4 johtaisivat siihen, että Seveson alemman raja-arvon toimijoita vaadittaisiin sisällyttämään toimivaltaisille viranomaisille annettavaan ilmoitukseen tiedot koulutustoimenpiteistä ja laitokseen, tuotantolaitokseen tai varastoon tehtävistä muutoksista. Mielestämme tämä lisäisi byrokratiaa turvallisuutta silti parantamatta. Ilmoituksessa olisi annettava vain tietyt vähimmäistiedot. Koulutuskysymykseen puututaan direktiivissä jo riittävästi. Sitä paitsi jos muutoksia tehdään, suuronnettomuuksien ehkäisemiseksi tarkoitettujen toimintaperiaatteiden ja turvallisuusjohtamisjärjestelmien uudelleentarkastelu on tärkeää, ei niinkään ilmoitus.
Ymmärrän parlamentin painokkaan toiveen vahvistaa Seveso II -direktiivin 12 artiklaa. Komissio ja neuvosto ovat kuitenkin jo hyväksyneet aiheeseen liittyvät tarkistukset ensimmäisessä käsittelyssä."@fi5
".
Monsieur le Président, tout d’abord, je voudrais remercier spécialement le rapporteur, M. Lisi, pour la qualité du travail qu’il a abattu concernant cette proposition.
L’amendement 6 ne constitue pas une valeur ajoutée. Au contraire, il n’y a aucunement besoin d’établir des orientations définissant la méthodologie en vue d’établir des distances de sécurité minimum, puisqu’il devrait être possible de déduire ces distances à partir de bases de données techniques qui seront créées pour aider à évaluer la compatibilité entre les sites Seveso et les sites sensibles.
En outre, la Commission reste d’avis que le développement de programmes d’incitant et/ou de financement aux fins de la réimplantation d’établissements est une tâche qui doit être laissée aux États membres - c’est la subsidiarité qui le veut. La Commission, par conséquent, ne peut accepter l’amendement 7.
Pour conclure, permettez-moi de confirmer la position de la Commission sur tous les amendements. La Commission accepte les amendements 8 à 11. Les amendements 1 à 7 et les amendements 12 et 13 ne sont pas acceptables.
Je voudrais insister sur le fait qu’il y va de notre intérêt commun que cette proposition soit adoptée et mise en œuvre aussi rapidement que possible.
Comme vous le savez, la proposition de la Commission à l’examen cherche à élargir le champ de la directive Seveso II à la suite des accidents de Baia Mare et d’Enschede. Par ailleurs, elle tente d’incorporer les recommandations de deux études, l’une traitant des cancérigènes et l’autre de substances dangereuses pour l’environnement aquatique.
Même si la proposition de la Commission ne contenait pas, à l’origine, de mesures liées à l’accident de Toulouse, certains amendements déposés par le Parlement ont été repris dans la proposition modifiée de la Commission et, ensuite, dans la position commune du Conseil. Je voudrais souligner une fois encore qu’il n’était pas dans l’intention de la Commission de mener une refonte totale de la directive Seveso II. Permettez-moi à présent de commenter certains des amendements proposés.
Les amendements 9 à 11 sur la carte faisant apparaître les zones de risque et le nitrate de potassium ont déjà été acceptés par la Commission en première lecture et figurent par conséquent dans la proposition modifiée de la Commission. Ces amendements sont les trois seuls amendements qui ont été totalement rejetés par le Conseil lors de l’adoption de sa position commune. La Commission continue de soutenir ces amendements et peut également accepter l’amendement 8 relatif aux formations en matière de mesures d’urgence.
Je suis heureuse de pouvoir vous annoncer qu’une proposition de directive pour la gestion des déchets miniers a été adoptée par la Commission le 2 juin 2003. Les mesures de cette proposition complètent celles prises dans la directive Seveso II et comprennent l’établissement d’une politique de prévention des accidents majeurs et d’un système de gestion de la sécurité. Ces mesures s’appliqueront à ces usines de traitement des déchets présentant un risque d’accident mais ne seront pas couvertes par la nouvelle version de la directive Seveso II.
À nos yeux, la directive Seveso II ne devrait s’appliquer qu’aux activités minières les plus dangereuses, impliquant des processus chimiques ou le stockage sur le site de substances chimiques. La directive Seveso II ne devrait pas être transformée en une législation minière ou en une législation sur les déchets. C’est la raison pour laquelle la Commission ne peut accepter la suppression des mots "chimiques et thermiques" comme proposé dans les amendements 1 et 2.
Nous rejetons également l’amendement 12 qui propose de faire référence à la directive 91/689/CEE du Conseil sur les déchets dangereux, ainsi que l’amendement 13, qui semble suggérer qu’il existe des lacunes dans la couverture des sites miniers par le biais des deux propositions. Ce n’est pas le cas à nos yeux.
Les amendements 3 et 4 conduiraient à exiger des exploitants des sites Seveso "à quantité seuil faible" qu’ils intègrent des informations sur les mesures de formation dans la notification et à informer les autorités compétentes en cas de modification d’une installation, d’un établissement ou d’une aire de stockage. À nos yeux, cette mesure introduirait de lourdeur administrative sans améliorer la sécurité. Une notification ne doit inclure que certaines informations minimales. Le problème de la formation est déjà envisagé de façon appropriée dans la directive. Qui plus est, en cas de modifications, ce sont les examens de la politique de prévention des accident majeur et le système de gestion de la sécurité qui comptent, pas la notification.
Je suis consciente de la volonté affirmée du Parlement de renforcer l’article 12 de la directive Seveso II. Cependant, la Commission et le Conseil ont déjà accepté les amendements y afférent présentés en première lecture."@fr6
"Signor Presidente, innanzitutto desidero ringraziare in maniera particolare il relatore, onorevole Lisi, per l’eccellente lavoro svolto sulla presente proposta.
L’emendamento n. 6 non costituisce un valore aggiunto: non si vede infatti la necessità di orientamenti separati intesi a definire una metodologia per la fissazione delle opportune distanze minime di sicurezza. Tali distanze dovrebbero piuttosto poter essere calcolate grazie alla banca dati tecnica che sarà istituita quale strumento ausiliario nella valutazione della compatibilità fra siti Seveso ed altri siti vulnerabili.
La Commissione continua altresì a ritenere che l’elaborazione di schemi che introducono incentivi e finanziamenti per la rilocalizzazione di stabilimenti, in virtù del principio di sussidiarietà, spetti agli Stati membri. La Commissione non può pertanto accogliere l’emendamento n. 7.
In sintesi, vorrei ribadire la posizione della Commissione in merito alla totalità degli emendamenti: la Commissione accoglie gli emendamenti dal n. 8 al n. 11, mentre ritiene inaccettabili gli emendamenti nn. 1-7 nonché i nn. 12 e 13.
Desidero altresì sottolineare come sia interesse di tutti adottare e mettere in atto il prima possibile la presente proposta.
Come lei sa, la proposta della Commissione attualmente in discussione intende ampliare la portata della direttiva Seveso II alla luce degli incidenti di Baia Mare e di Enschede. Inoltre, si intendono in tal modo integrare le raccomandazioni di due studi, uno relativo alle sostanze cancerogene e l’altro riguardante sostanze nocive per l’ambiente marino.
Benché la proposta della Commissione in origine non includesse provvedimenti concernenti l’incidente di Tolosa, una serie di emendamenti presentati dal Parlamento sono successivamente stati integrati nella proposta emendata della Commissione e quindi nella posizione comune del Consiglio. Vorrei ancora una volta ribadire come non fosse intenzione della Commissione operare una revisione sostanziale della direttiva Seveso II. Passo ora a commentare alcuni degli emendamenti presentati.
Gli emendamenti dal n. 9 al n. 11 riguardanti la mappa dei rischi e il nitrato di potassio erano già stati accolti dalla Commissione in prima lettura, pertanto figurano nella proposta emendata della Commissione. Si tratta degli unici tre emendamenti completamente respinti dal Consiglio in occasione dell’adozione della posizione comune. La Commissione continua ad appoggiare tali emendamenti e può altresì accogliere l’emendamento n. 8 relativo alla formazione in merito agli interventi di emergenza.
Sono lieta di comunicarvi che in data 2 giugno 2003 la Commissione ha adottato la proposta di direttiva sulla gestione delle scorie di miniera. I provvedimenti contenuti in tale proposta sono complementari a quelli della direttiva Seveso II e comprendono l’adozione di una politica di prevenzione degli incidenti più gravi, con l’introduzione di un sistema di gestione della sicurezza. Tali provvedimenti si applicano agli stabilimenti di gestione dei rifiuti che presentano potenziali rischi di incidenti, ma non sono coperti dalla direttiva Seveso II.
E’ nostra convinzione che la direttiva Seveso II debba applicarsi unicamente alle attività di estrazione più pericolose, che comportano processi chimici, e laddove vi siano sostanze chimiche immagazzinate
. La direttiva Seveso II non va dunque trasformata né in normativa per le attività estrattive né in normativa per la gestione dei rifiuti. La Commissione non può pertanto dare il proprio assenso alla cancellazione dei termini “chimica e termica”, come suggerito dagli emendamenti nn. 1 e 2.
Respingiamo altresì l’emendamento n. 12, che propone di introdurre un riferimento alla direttiva 91/689/CEE del Consiglio relativa ai rifiuti pericolosi, come pure l’emendamento n. 13, il quale sembra suggerire che vi siano lacune nella copertura dei siti minerari da parte delle due proposte legislative. Tale non è infatti il nostro giudizio.
Gli emendamenti nn. 3 e 4 obbligherebbero i responsabili delle imprese subappaltatrici per siti del tipo Seveso a includere nella notifica informazioni in merito alla formazione e ad informare le autorità competenti in caso di modifica sostanziale di un impianto, di uno stabilimento o di un deposito. A nostro giudizio, ciò comporta un aumento degli oneri amministrativi, senza migliorare la sicurezza, mentre la notifica deve contenere solo determinate informazioni minime. La questione della formazione è delineata in maniera adeguata nella presenta direttiva, e comunque, nel caso di modifiche, ciò che conta è la revisione della politica di prevenzione degli incidenti più gravi e del sistema di gestione della sicurezza, non quella della notifica.
Prendo atto di una forte volontà da parte del Parlamento di rafforzare l’articolo 12 della direttiva Seveso II. Tuttavia, Commissione e Consiglio hanno già accolto gli emendamenti presentati al riguardo in prima lettura."@it9
". Mr President, first of all, a special thank you goes to the rapporteur, Mr Lisi, for his valuable work on this proposal.
Amendment No 6 does not constitute an added value; on the contrary, there is no need for separate guidelines setting out a methodology on minimum safety distances, as it should be possible to derive these distances from the technical database that will be created as a tool to help assess the compatibility between Seveso sites and sensitive sites.
Furthermore, the Commission continues to be of the opinion that a development of incentive schemes and/or funding for the relocation of establishments is a task for Member States – this is subsidiarity. The Commission cannot, therefore, accept Amendment No 7.
To conclude, let me confirm the Commission’s position on all amendments. The Commission accepts Amendments Nos 8 to 11. Amendments Nos 1 to 7 and Amendments Nos 12 and 13 are not acceptable.
I would like to emphasise that it is in our common interest to have this proposal adopted and implemented as quickly as possible.
As you are aware, the Commission proposal under discussion seeks to broaden the scope of the Seveso II Directive in the light of the Baia Mare and Enschede accidents. Furthermore, it seeks to incorporate the recommendations of two studies, one dealing with carcinogens and the other with substances which are dangerous to the aquatic environment.
Whilst the Commission proposal did not originally contain measures related to the Toulouse accident, a number of amendments proposed by Parliament have been incorporated into the Commission’s amended proposal and subsequently into the Council’s common position. I would like to stress again that it was not the intention of the Commission to effect a major overhaul of the Seveso II Directive. I shall now comment on some of the proposed amendments.
Amendments Nos 9 to 11 on risk mapping and potassium nitrate were already accepted by the Commission during the first reading and consequently they figure in the Commission’s amended proposal. These were the only three amendments that were fully rejected by the Council when adopting its common position. The Commission continues to support these amendments and can furthermore accept Amendment No 8 related to training for emergencies.
I am pleased to tell you that a proposal for a directive on the management of mining waste was adopted by the Commission on 2 June 2003. The measures in the proposal complement those outlined in the Seveso II Directive and include the establishment of a major accident prevention policy and a safety management system. These measures will apply to those waste management facilities that present an accident risk but will not be covered by the revised Seveso II Directive.
In our opinion, the Seveso II Directive should only apply to the most dangerous mining activities where chemical processes are involved and chemical substances are stored on site. The Seveso II Directive should not be transformed into either mining legislation or waste legislation. Therefore the Commission cannot agree to deleting the words ‘chemical and thermal’ as proposed in Amendments Nos 1 and 2.
We also reject Amendment No 12 which proposes making a reference to Council Directive 91/689/EEC on hazardous waste, and Amendment No 13, which seems to suggest that there are gaps in the coverage of mining sites through the two proposals. In our opinion this is not the case.
Amendments Nos 3 and 4 would lead to requiring operators of Seveso lower-tier sites to include information on training measures in the notification and to inform the competent authority in the event of a modification of an installation, establishment or storage area. In our view this would introduce bureacratic burdens without improving safety. A notification should only provide certain minimum information. The issue of training is already appropriately addressed in the Directive; moreover, in the event of modifications, the reviews of the major accident prevention policy and the safety management system are important, not the notification.
I acknowledge Parliament’s strong wish to reinforce Article 12 of the Seveso II Directive. However, the Commission and the Council have already accepted related amendments presented in the first reading."@lv10
".
Mijnheer de Voorzitter, ten eerste wil ik de rapporteur speciaal bedanken voor het waardevolle werk dat hij ten behoeve van dit voorstel heeft verricht.
Amendement 6 levert geen toegevoegde waarde; integendeel, er is geen behoefte aan afzonderlijke richtsnoeren voor de uitwerking van een methode tot vaststelling van uit veiligheidsoogpunt verantwoorde minimumafstanden. Deze afstanden kunnen immers worden afgeleid uit de technische databanken die zullen worden opgezet als instrument ter evaluatie van de verenigbaarheid van Seveso-locaties en gevoelige gebieden.
Voorts blijft de Commissie van mening dat de ontwikkeling van stimuleringsprogramma's en/of de financiering van de relocatie van inrichtingen onder de verantwoordelijkheid van de lidstaten valt – dit is subsidiariteit. De Commissie kan amendement 7 daarom niet aanvaarden.
Tot slot wil ik het standpunt van de Commissie inzake de verschillende amendementen nog eens herhalen. De Commissie aanvaardt de amendementen 8 tot en met 11. De amendementen 1 tot en met 7 en 12 en 13 zijn niet aanvaardbaar.
Ik zou willen onderstrepen dat het in ieders belang is dat dit voorstel wordt aangenomen en zo snel mogelijk ten uitvoer wordt gelegd.
Zoals u weet, is het voorstel dat wij hier bespreken bedoeld om de reikwijdte van de Seveso II-richtlijn in het licht van de ongevallen in Baia Mare en Enschede te vergroten. Verder is het de bedoeling om de aanbevelingen van twee studies in de richtlijn te verwerken, waarvan de ene betrekking heeft op kankerverwekkende stoffen en de andere op stoffen die schadelijk zijn voor het aquatisch milieu.
Hoewel het voorstel van de Commissie oorspronkelijk geen maatregelen bevatte die verband houden met het ongeluk in Toulouse, zijn een aantal amendementen van het Parlement in het gewijzigde voorstel van de Commissie opgenomen en als zodanig ook in het gemeenschappelijk standpunt van de Raad verwerkt. Ik wil opnieuw benadrukken dat het niet de bedoeling van de Commissie was om de Seveso II-richtlijn ingrijpend te gaan herzien. Ik zal nu commentaar geven op een aantal van de voorgestelde amendementen.
De amendementen 9 tot en met 11 betreffende het in kaart brengen van risicogebieden en kaliumnitraat heeft de Commissie reeds bij de eerste lezing goedgekeurd en komen als gevolg daarvan ook voor in haar gewijzigde voorstel. Dit waren de enige drie amendementen die de Raad volledig heeft verworpen bij het formuleren van zijn gemeenschappelijk standpunt. De Commissie blijft deze amendementen echter steunen en kan bovendien ook amendement 8 betreffende training voor noodsituaties aanvaarden.
Het doet mij genoegen u mede te delen dat de Commissie op 2 juni 2003 een voorstel voor een richtlijn inzake het beheer van mijnafval heeft aangenomen. De maatregelen in dit voorstel vormen een aanvulling op de maatregelen die in de Seveso II-richtlijn zijn vastgelegd en voorzien in de totstandkoming van een beleid voor preventie van ernstige ongevallen en een systeem voor het veiligheidsbeleid. Deze maatregelen zullen gelden voor afvalbeheerinrichtingen die wel een ongevallenrisico opleveren maar buiten het bestek van de herziene Seveso II-richtlijn vallen.
Naar onze mening mag de Seveso II-richtlijn alleen van toepassing zijn op de gevaarlijkste mijnbouwwerkzaamheden waarbij chemische processen plaatsvinden en ter plekke chemische stoffen worden opgeslagen. De Seveso II-richtlijn mag niet worden omgevormd tot een mijnbouwwet of een afvalwet. Daarom kan de Commissie niet instemmen met het schrappen van de woorden “chemische en thermische”, zoals wordt voorgesteld in de amendementen 1 en 2.
Ook verwerpen wij amendement 12, waarin wordt voorgesteld een verwijzing op te nemen naar richtlijn 91/689/EEG betreffende gevaarlijke afvalstoffen, alsmede amendement 13, waarin wordt gesuggereerd dat de bestaande mijnlocaties niet volledig door de twee voorstellen worden gedekt. Naar onze mening is dit echter wel degelijk het geval.
De amendementen 3 en 4 zouden de exploitanten van locaties van de lagere categorie ertoe verplichten informatie over trainingsmaatregelen in de kennisgeving op te nemen en de bevoegde autoriteiten op de hoogte te brengen in geval van een wijziging van een installatie, een inrichting of een opslagterrein. In onze ogen zouden deze maatregelen de bureaucratische rompslomp verergeren zonder dat de veiligheid erop vooruitgaat. Een kennisgeving zou uitsluitend bepaalde minimale informatie moeten bevatten. Het onderwerp 'training' wordt al afdoende behandeld in de richtlijn. Wat in het geval van wijzigingen bovendien prioriteit heeft is niet de kennisgeving, maar de beoordeling van het beleid voor zware-ongevallenpreventie en het veiligheidsbeleid.
Ik schaar mij achter de wens van het Parlement om artikel 12 van de Seveso II-richtlijn meer kracht te geven. De Commissie en de Raad hebben bij de eerste lezing echter al soortgelijke amendementen aanvaard."@nl2
"Senhor Presidente, antes de mais, um agradecimento especial ao relator, o senhor deputado Lisi, pelo seu inestimável trabalho nesta proposta.
A alteração 6 não constitui uma mais-valia; pelo contrário, não há necessidade de orientações separadas que estabeleçam uma metodologia para a fixação de distâncias mínimas de segurança, uma vez que é possível inferir essas medidas da base de dados que será criada como instrumento de avaliação da compatibilidade entre as instalações abrangidas pela Directiva Seveso e as instalações sensíveis.
Para além disso, a Comissão continua a ser da opinião de que o desenvolvimento de regimes de incentivo e/ou financiamento para a relocalização de estabelecimentos é tarefa que deverá caber aos Estados-Membros – trata-se aqui de subsidiariedade. A Comissão não pode, pois, aceitar a alteração 7.
Para concluir, permitam-me que confirme a posição da Comissão relativamente à totalidade das alterações. A Comissão aceita as alterações 8 a 11. As alterações 1 a 7 e as alterações 12 e 13 não são aceitáveis.
Gostaria de salientar que é do nosso interesse comum que esta proposta seja adoptada e aplicada o mais rapidamente possível.
Como sabem, a proposta da Comissão hoje em apreço procura alargar o âmbito da Directiva Seveso II, à luz dos acidentes de Baia Mare e Enschede. Para além disso, procura incorporar as recomendações de dois estudos, um relativo às substâncias cancerígenas e outro relativo a outras substâncias que são perigosas para o meio aquático.
Embora a proposta da Comissão não contivesse originariamente medidas relacionadas com o acidente de Toulouse, foi incorporado um certo número de alterações propostas pelo Parlamento na proposta alterada da Comissão e, subsequentemente, na posição comum do Conselho. Gostaria de voltar a salientar que não era intenção da Comissão proceder a uma grande revisão da Directiva Seveso II. Passo agora a comentar algumas das alterações propostas.
As alterações 9 a 11 sobre os mapas dos locais de risco e o nitrato de potássio foram já aceites pela Comissão durante a primeira leitura e, por conseguinte, constam já da proposta alterada da Comissão. Estas foram as únicas três alterações rejeitadas pelo Conselho aquando da adopção da posição comum. A Comissão continua a apoiar estas alterações e posso ainda aceitar a alteração 8, relacionada com a formação de pessoal para situações de emergência.
É com prazer que afirmo que foi adoptada pela Comissão uma proposta de directiva relativa à gestão de resíduos das actividades de extracção, no dia 2 de Junho de 2003. As medidas contidas na proposta complementam as delineadas na Directiva Seveso II e incluem o estabelecimento de uma política de prevenção de acidentes graves e um sistema de gestão da segurança. Estas medidas aplicar-se-ão às instalações de gestão de resíduos que apresentem riscos de acidente mas que não serão cobertas pela Directiva Seveso II revista.
A nosso ver, a Directiva Seveso II apenas se deveria aplicar às actividades de extracção mais perigosas, nas quais se apliquem processos químicos e que pressuponham o armazenamento no local de substâncias químicas. A Directiva Seveso II não deverá ser transformada nem em legislação sobre as actividades de extracção, nem em legislação sobre resíduos. Por conseguinte, a Comissão não pode concordar em eliminar as expressões “químico e térmico”, como proposto nas alterações 1 e 2.
Rejeitamos também a alteração 12, que propõe introduzir uma referência à Directiva do Conselho 91/689/CEE relativa aos resíduos perigosos, e a alteração 13, que parece sugerir que existem lacunas na cobertura de instalações de extracção em ambas as propostas. A nosso ver, não é esse o caso.
As alterações 3 e 4 levariam a exigir aos operadores das instalações abrangidas pelos graus inferiores da Directiva Seveso que incluam informações sobre as medidas de formação na notificação e que informem as autoridades competentes no caso de uma alteração de uma instalação, estabelecimento ou zona de armazenagem. No nosso entender, isso aumentaria a burocracia sem contribuir para um acréscimo da segurança. A notificação apenas deverá fornecer informação mínima. A questão da formação está já abordada de forma adequada na Directiva; mais, no caso de modificações, o que é importante é a revisão das políticas de prevenção dos acidentes graves e do sistema de gestão da segurança, não as notificações.
Registo a forte vontade do Parlamento de reforçar o artigo 12º da Directiva Seveso II. No entanto, a Comissão e o Conselho já aceitaram alterações semelhantes apresentadas em primeira leitura."@pt11
".
Herr talman! För det första, ett särskilt tack till föredraganden, Lisi, för hans värdefulla arbete om detta förslag.
Ändringsförslag 6 utgör inte ett mervärde, tvärtom, det finns inte något behov av separata riktlinjer för metoder för att fastställa lämpliga kortaste säkerhetsavstånd då det torde vara möjligt att erhålla dessa avstånd från den tekniska databas som kommer att skapas som ett verktyg för att bedöma huruvida de anläggningar som omfattas av Seveso-direktivet är förenliga med känsliga anläggningar.
Vidare är kommissionen fortfarande övertygad om att utveckling av system för stimulansåtgärder och/eller finansiering för omlokalisering av anläggningar är en uppgift för medlemsstater – detta är subsidiaritet. Kommissionen kan således inte godta ändringsförslag 7.
Låt mig avslutningsvis bekräfta kommissionens ståndpunkt för alla ändringsförslag. Kommissionen godtar ändringsförslagen 8-11. Ändringsförslagen 1-7 och ändringsförslagen 12 och 13 kan inte godtas.
Jag vill understryka att det ligger i vårt gemensamma intresse att detta förslag antas och genomförs så fort som möjligt.
Det förslag från kommissionen som är uppe till diskussion försöker som ni känner till bredda räckvidden i Seveso II-direktivet mot bakgrund av olyckorna i Baia Mare och Enschede. Det försöker dessutom införliva rekommendationerna från två studier, varav den ena handlar om cancerogena ämnen och den andra om ämnen som är farliga för vattenmiljön.
Även om kommissionens förslag inte innehöll åtgärder med anknytning till olyckan i Toulouse, har ett antal ändringsförslag som föreslagits av parlamentet införlivats i kommissionens ändrade förslag och därefter i rådets gemensamma ståndpunkt. Jag vill än en gång understryka att kommissionen inte hade för avsikt att göra en större översyn av Seveso II-direktivet. Jag kommer nu att kommentera några av ändringsförslagen.
Ändringsförslagen 9-11 om kartläggning av risker och kaliumnitrat godtogs av kommissionen redan under den första behandlingen och finns följaktligen med i kommissionens ändrade förslag. Dessa tre var de enda ändringsförslag som rådet avvisade fullständigt när det antog sin gemensamma ståndpunkt. Kommissionen fortsätter att stödja dessa ändringsförslag och kan dessutom godta ändringsförslag 8 som rör utbildning inför nödsituationer.
Det är en glädje för mig att berätta för er att kommissionen den 2 juni 2003 antog ett förslag till direktiv om hantering av gruvavfall. Åtgärderna i förslaget kompletterar de som anges i Seveso II-direktivet och inkluderar införandet av en policy för att förebygga allvarliga olyckshändelser och ett system för säkerhetsorganisation. Dessa åtgärder kommer att tillämpas på de anläggningar för avfallshantering som utgör en olycksrisk men som inte kommer att omfattas av det ändrade Seveso II-direktivet.
Vi anser att Seveso II-direktivet endast bör tillämpas på de farligaste slagen av gruvdrift som involverar kemiska processer och där kemiska ämnen lagras på plats. Seveso II-direktivet bör inte omdanas till antingen lagstiftning om gruvdrift eller lagstiftning om avfall. Därför kan kommissionen inte gå med på att stryka orden ”kemisk och termisk” såsom föreslås i ändringsförslagen 1 och 2.
Vi avvisar även ändringsförslag 12 som föreslår en hänvisning till rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall och ändringsförslag 13, som tycks antyda att de två förslagen innebär att det skulle finnas luckor i täckningen av gruvor. Vi anser att så inte är fallet.
Ändringsförslagen 3 och 4 skulle ålägga operatörer av anläggningar för mindre farligt avfall enligt Seveso-direktivet att inkludera uppgifter om utbildningsåtgärder i anmälan och att informera den behöriga myndigheten i händelse av en förändring av en installation, anläggning eller ett lagringsområde. Vi anser att detta skulle införa byråkratiska pålagor utan att förbättra säkerheten. En anmälan skall endast ge vissa uppgifter. Frågan om utbildning behandlas redan på lämpligt sätt i direktivet. Dessutom, i händelse av ändringar är det en översyn av policyn för att förebygga allvarliga olyckshändelser och säkerhetsorganisationen som är viktiga, inte anmälan.
Jag konstaterar parlamentets starka önskan att förstärka artikel 12 i Seveso II-direktivet. Kommissionen och rådet har emellertid redan accepterat ändringsförslag om detta som lämnades in under den första behandlingen."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Commission"10,3
"Wallström,"8,10,3
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples