Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2003-03-11-Speech-2-039"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20030311.3.2-039"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
". - Herr Präsident, liebe Kolleginnen und Kollegen! Ich möchte zu einigen Bemerkungen aus der Sicht der Außenpolitik zu diesen Haushaltslinien Stellung nehmen. Die Außenpolitik ist klassischerweise Sache der Regierungen, auch in den Mitgliedstaaten, aber die Parlamente werden über das Haushaltsverfahren beteiligt und können über das Haushaltsverfahren auf die Außenpolitik und auf die Prioritätensetzung der Regierungen Einfluss nehmen.
Auf der europäischen Ebene fehlt dieses Gegenstück der demokratischen Kontrolle ein wenig, und insofern begrüßen wir es, dass auch im Konvent über zahlreichere Möglichkeiten der Einflussnahme des Parlaments auf Grundfragen der Finanzierung außenpolitischer Belange geachtet wird.
Wir begrüßen es vor allem, dass im Haushaltsverfahren 2003 eine Vereinbarung mit dem Rat über die Information über Maßnahmen im Bereich der Außen- und Sicherheitspolitik erzielt werden konnte. Das ist ein Novum; der Rat ist dem Parlament in wichtigen Schritten entgegengekommen. Zunächst hat er die Verpflichtung, die er selbst im Haushaltsverfahren zugesagt hat, nicht eingehalten, aber inzwischen liegen die Informationen über unsere Aktivitäten in Mazedonien auf dem Tisch. Dies konnte in der letzten Konzertierung mit dem Rat gewährleistet werden, und das war meines Erachtens ein guter Schritt. Auf dieser Grundlage der Zusammenarbeit zwischen Rat und Parlament können wir in Zukunft weiterarbeiten. Deshalb ist uns besonders der Passus in den Leitlinien wichtig, in dem das Parlament noch einmal seine Bereitschaft unterstreicht, in der gemeinsamen Außen- und Sicherheitspolitik mit dem Rat zusammenzuarbeiten, und auf eine höchstmögliche Beteiligung des Parlaments bei der Mittelausstattung, bei der Planung und der Beschlussfassung gemeinsamer Aktionen drängt. Da gab es in der Vergangenheit Probleme: Es wurden finanzielle Zusagen vom Rat gemacht, und das Parlament war am Ende verpflichtet, die Mittel im Haushalt aufzubringen. Dies kann durch rechtzeitige Information und durch rechtzeitige Beteiligung des Europäischen Parlaments verändert werden. Insofern denke ich, dass diese Haushaltsleitlinien in Zukunft eine neue Phase der Kooperation zwischen Parlament und Rat einleiten könnten.
Lassen Sie mich aus außenpolitischer Sicht noch eine Bemerkung zu unserer Ad-hoc-Gruppe machen, die wir jetzt zu den Direktzahlungen an die Palästinensische Autonomiebehörde eingesetzt haben. Ich denke, dass diese Ad-hoc-Gruppe eine gute Möglichkeit ist, in Kooperation mit der Kommission genau zu sehen, was mit europäischem Steuergeld passiert ist. Wir haben uns dafür entschieden, keinen Untersuchungsausschuss einzusetzen, der quasi vorab eine Anklage einschließen würde, sondern wir wollen einfach wissen, wie diese Direkthilfe funktioniert hat und wie wir das in Zukunft besser gestalten können. Diese Arbeitsgruppe wird in Kürze ihre Arbeit aufnehmen. Das ist weniger ein Problem zwischen Parlament und Rat, sondern eher ein Problem zwischen Parlament und Kommission, und wir hoffen, dass die zugesagte Bereitschaft, mit dem Parlament hier zusammenzuarbeiten, von der Kommission auch in der Arbeitsgruppe eingehalten wird."@de7
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Fru formand, kære kolleger, jeg vil gerne komme med et par bemærkninger til disse budgetposter set fra udenrigspolitikkens side. Udenrigspolitikken er traditionelt et anliggende for regeringerne, også i medlemsstaterne, men parlamenterne bliver inddraget via budgetproceduren og kan gennem budgetproceduren få indflydelse på udenrigspolitikken og på regeringernes prioriteringer.
På det europæiske niveau mangler dette modstykke af demokratisk kontrol lidt, og derfor finder vi det positivt, at man også i konventet er opmærksom på flere muligheder for, at Parlamentet kan få indflydelse på grundlæggende spørgsmål om finansieringen af udenrigspolitiske anliggender.
Vi finder det især positivt, at der i budgetproceduren for 2003 er opnået en aftale med Rådet om information om initiativer på det udenrigs- og sikkerhedspolitiske område. Det er en nyskabelse, og Rådet er på afgørende vis kommet Parlamentet i møde. Først overholdt det ikke de forpligtelser, som det selv havde påtaget sig under budgetproceduren, men nu ligger informationerne om vores aktiviteter i Makedonien på bordet. Det blev sikret under det sidste samråd med Rådet, og det var efter min mening et godt skridt. Det er et samarbejdsgrundlag mellem Rådet og Parlamentet, som vi kan arbejde videre på fremover. Derfor lægger vi særlig stor vægt på den passage i principperne, hvor Parlamentet endnu en gang understreger sin vilje til at samarbejde med Rådet i den fælles udenrigs- og sikkerhedspolitik og presser på for at involvere Parlamentet mest muligt i tildelingen af midler, planlægning og beslutningstagning om fælles aktioner. Det har der været problemer med tidligere. Rådet har afgivet økonomiske tilsagn, og Parlamentet var i sidste ende forpligtet til at finde pengene i budgettet. Det kan ændres gennem rettidig information og rettidig involvering af Europa-Parlamentet. Derfor tror jeg, at disse budgetprincipper fremover kan komme til at indlede en ny fase i samarbejdet mellem Parlamentet og Rådet.
Lad mig fra den udenrigspolitiske synsvinkel også komme med en bemærkning til den ad hoc-gruppe, som vi nu har nedsat vedrørende de direkte betalinger til det palæstinensiske selvstyre. Jeg tror, at denne ad hoc-gruppe er en god mulighed for i samarbejde med Kommissionen at undersøge nøjagtigt, hvad der er sket med de europæiske skattemidler. Vi har besluttet ikke at nedsætte et undersøgelsesudvalg, som i praksis ville være en anklage på forhånd, vi vil bare gerne vide, hvordan denne direkte støtte har fungeret, og hvordan vi kan gøre det bedre i fremtiden. Denne arbejdsgruppe vil tage fat på sit arbejde om kort tid. Det er ikke så meget et problem mellem Parlamentet og Rådet, men snarere et problem mellem Parlamentet og Kommissionen, og vi håber, at den lovede vilje til at samarbejde med Parlamentet i denne sag også vil blive overholdt af Kommissionen i arbejdsgruppen."@da1
"Κυρία Πρόεδρε, κυρίες και κύριοι, θα ήθελα να απαντήσω σε αρκετές παρατηρήσεις που έγιναν σχετικά με τις συγκεκριμένες γραμμές του προϋπολογισμού όσον αφορά την εξωτερική πολιτική. Παραδοσιακά, στα κράτη μέλη, η εξωτερική πολιτική είναι ζήτημα των κυβερνήσεων, αλλά τα κοινοβούλια συμμετέχουν μέσω της διαδικασίας του προϋπολογισμού, η οποία τους δίνει τη δυνατότητα να επηρεάζουν την εξωτερική πολιτική και τις προτεραιότητες που θέτει η κυβέρνηση.
Εφόσον υπάρχει κατά κάποιον τρόπο έλλειψη, σε ευρωπαϊκό επίπεδο, οποιουδήποτε ισοδυνάμου σε αυτό το είδος του δημοκρατικού ελέγχου, χαιρετίζουμε την προσοχή που δίνει η Συνέλευση σε μια ευρύτερη ποικιλία επιλογών, ούτως ώστε να ασκήσει το Κοινοβούλιο την επιρροή του επί σημαντικών ζητημάτων που σχετίζονται με τη χρηματοδότηση της εξωτερικής πολιτικής.
Κυρίως, χαιρετίζουμε το γεγονός ότι κατέστη δυνατόν, κατά τη διάρκεια της διαδικασίας του προϋπολογισμού του 2003, να καταλήξουμε σε συμφωνία με το Συμβούλιο σχετικά με τις πληροφορίες που αφορούν τα μέτρα στον τομέα της εξωτερικής πολιτικής και της πολιτικής ασφάλειας. Το να πραγματοποιήσει το Συμβούλιο σημαντικά βήματα και να συμφωνήσει με τις επιθυμίες του Κοινοβουλίου είναι κάτι καινούριο και, μολονότι, αρχικά, δεν τήρησε τη δέσμευση που είχε αναλάβει κατά τη διάρκεια της διαδικασίας του προϋπολογισμού, οι πληροφορίες σχετικά με δραστηριότητές μας στην ΠΓΔΜ έχουν τώρα φτάσει στο τραπέζι των διαπραγματεύσεων. Η πιο πρόσφατη διαβούλευση με το Συμβούλιο κατάστησε δυνατή την εγγύηση αυτού, και θεωρώ ότι αυτό υπήρξε βήμα προς τη σωστή κατεύθυνση. Αυτού του είδους η συνεργασία μεταξύ του Συμβουλίου και του Κοινοβουλίου αποτελεί τον θεμέλιο λίθο για τις μελλοντικές μας προσπάθειες. Για τον λόγο αυτόν, θεωρούμε ιδιαίτερα σημαντικό το εδάφιο για τις κατευθυντήριες γραμμές, στο οποίο το Κοινοβούλιο δίνει νέα έμφαση στη βούλησή του να συνεργαστεί με το Συμβούλιο σχετικά με την κοινή εξωτερική πολιτική και πολιτική ασφάλειας, και στην επιμονή του για όσο το δυνατόν μεγαλύτερη συμμετοχή του στη χρηματοδότηση κοινών δράσεων, σχεδιάζοντάς τις και λαμβάνοντας αποφάσεις που τις αφορούν. Κατά το παρελθόν, αντιμετωπίσαμε προβλήματα όσον αφορά το θέμα αυτό, διότι οι χρηματοδοτικές δεσμεύσεις του Συμβουλίου συνεπάγονταν την υποχρέωση του Κοινοβουλίου να παρέχει τα κονδύλια από τον προϋπολογισμό. Αυτό μπορεί να αλλάξει, εάν το Κοινοβούλιο ενημερώνεται και συμμετέχει εγκαίρως. Εάν συμβεί αυτό, φρονώ ότι αυτές οι κατευθυντήριες γραμμές του προϋπολογισμού μπορούν κάλλιστα να αποτελέσουν τον προπομπό μιας νέας φάσης συνεργασίας μεταξύ του Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου.
Παραμένοντας στο θέμα της εξωτερικής πολιτικής, επιτρέψτε μου να κάνω άλλη μία παρατήρηση αναφορικά με την
ομάδα, την οποία διορίσαμε προκειμένου να εξετάσει τις άμεσες πληρωμές προς την Εθνική Παλαιστινιακή Αρχή. Φρονώ ότι αυτή η
ομάδα μας παρέχει μια καλή ευκαιρία να συνεργαστούμε με την Επιτροπή, ώστε να εξετάσουμε τι ακριβώς έχει γίνει με τα χρήματα των ευρωπαίων φορολογουμένων. Αποφασίσαμε να μην διορίσουμε μια ερευνητική επιτροπή, γεγονός που θα σήμαινε ότι θα επιρρίπτονταν εξαρχής ευθύνες, ενώ επιθυμούμε απλώς να γνωρίζουμε πώς λειτούργησε αυτή η άμεση ενίσχυση και πώς μπορούμε να την οργανώσουμε καλύτερα στο μέλλον. Η εν λόγω ομάδα εργασίας αναμένεται να ξεκινήσει σύντομα το έργο της. Αυτό δεν αποτελεί τόσο μεγάλο πρόβλημα μεταξύ του Κοινοβουλίου και του Συμβουλίου όσο μεταξύ του Κοινοβουλίου και της Επιτροπής, και ευελπιστούμε ότι, στην ομάδα εργασίας, η Επιτροπή θα τηρήσει την υπόσχεσή της και θα είναι πρόθυμη να συνεργαστεί με το Κοινοβούλιο."@el8
"Madam President, ladies and gentlemen, I would like to respond to a number of remarks that have been made about these Budget lines from the point of view of foreign policy. Traditionally, in the Member States, foreign policy is a matter for governments, but the parliaments are involved via the budget procedure, which enables them to influence foreign policy and the government's setting of priorities.
As there is something of a lack at European level of any counterpart to this sort of democratic control, we welcome the attention given by the Convention to a wider range of options for Parliament to exert influence on fundamental issues of finance for foreign policy concerns.
Above all, we welcome the fact that it was possible, in the course of the 2003 Budget procedure, to come to an agreement with the Council on information concerning measures in the area of foreign and security policy. For the Council to take significant steps to accede to Parliament's wishes is a new thing, and although it did not, initially, keep to the undertaking it had given during the Budget procedure, information on our activities in Macedonia has now found its way onto the table. The most recent consultation with the Council made it possible for this to be guaranteed, and I see this as having been a step in the right direction. Such cooperation between the Council and Parliament is a foundation for our future endeavours. It is for this reason that we consider particularly important the passage in the guidelines in which Parliament lays renewed emphasis on its willingness to work together with the Council on the common foreign and security policy, and on its own insistence on its involvement to the fullest possible extent in budgeting for joint actions, planning them and taking decisions concerning them. We have had problems with this in the past, in that financial undertakings given by the Council meant that Parliament ended up being obliged to provide the funds from the Budget. That can be changed if Parliament is informed and involved in good time. If that happens, I think these Budget guidelines may well usher in a new stage in cooperation between Parliament and the Council.
Still on the subject of foreign policy, let me make another observation concerning the ad hoc group that we have now set up to examine direct payments to the Palestinian National Authority. I think this ad hoc group gives us a good opportunity to cooperate with the Commission in seeing exactly what has been done with European taxpayers' money. We decided not to set up a committee of investigation, which would amount to laying charges at the outset, whereas we simply want to know how this direct aid worked and how we can organise it better in the future. This working group is about to start work. This is not so much a problem between Parliament and the Council as one between Parliament and the Commission, and we hope that, in the working group, the Commission will keep to its promise and be willing to work together with Parliament."@en3
"Señora Presidenta, Señorías, quisiera responder, desde la óptica de la política exterior, a una serie de observaciones que se han formulado acerca de estas orientaciones presupuestarias. Tradicionalmente, la política exterior en los Estados miembros es un asunto de competencia de los gobiernos, pero el parlamento entra a participar por la vía del procedimiento presupuestario, que le permite influir en la política exterior y la fijación de prioridades por parte del gobierno.
Dado que existe una especie de falta, en el ámbito europeo, de un equivalente a este tipo de control democrático, nos complace la atención prestada por la Convención a un rango más amplio de opciones para que el Parlamento ejerza su influencia sobre temas fundamentales de financiación de asuntos de política exterior.
Sobre todo nos alegramos por el hecho de que haya sido posible, en el transcurso del procedimiento presupuestario de 2003, alcanzar un acuerdo con el Consejo acerca de la información relativa a las medidas en el campo de la política exterior y de seguridad. El hecho de que el Consejo haya dado un paso significativo accediendo a los deseos del Parlamento constituye toda una novedad, y aun cuando en principio no cumplió el compromiso que había adquirido durante el procedimiento presupuestario, la información relativa a nuestras actividades en Macedonia ha acabado aterrizando sobre la mesa. La consulta más reciente al Consejo permitió garantizar esto último y en mi opinión eso supone un paso en la dirección correcta. Una cooperación de este tipo entre el Consejo y el Parlamento sienta las bases para futuras acciones. Por esta razón consideramos especialmente importante la sección de las orientaciones en la que el Parlamento hace renovado hincapié en su voluntad por trabajar conjuntamente con el Consejo en el tema de la política exterior y de seguridad común, así como en su propia insistencia de implicarse en el mayor grado posible en la elaboración del presupuesto de acciones conjuntas, su planificación y la toma de decisiones al respecto. En el pasado hemos tenido problemas por cuanto los compromisos adquiridos por el Consejo se traducían en que el Parlamento acababa viéndose obligado a suministrar los fondos con cargo al presupuesto. Esto se puede cambiar si se informa y se implica al Parlamento con suficiente antelación. En tal caso, creo que estas orientaciones presupuestarias bien pudieran dar paso a una nueva etapa de cooperación entre el Parlamento y el Consejo.
Manteniéndonos en el ámbito de la política exterior, permítame formular otra observación respecto del grupo ad hoc que hemos creado ahora para analizar los pagos directos a la Autoridad Nacional Palestina. Considero que este grupo ad hoc nos proporciona una buena oportunidad para cooperar con la Comisión para saber exactamente lo que se ha hecho con el dinero de los contribuyentes europeos. Decidimos no crear una comisión de investigación, que contribuiría a aumentar los gastos desde un principio, toda vez que lo único que queremos conocer es cómo ha funcionado esta ayuda directa y cómo organizarla mejor en el futuro. Este grupo de trabajo está a punto de comenzar a funcionar. No es tanto un problema entre el Parlamento y el Consejo, como entre el Parlamento y la Comisión, y esperamos que, en el seno del grupo de trabajo, la Comisión haga honor a sus compromisos y esté dispuesta a trabajar codo con codo con el Parlamento."@es12
"Arvoisa puhemies, hyvät parlamentin jäsenet, haluaisin käsitellä joitakin budjettikohtia koskevia huomautuksia ulkopolitiikan näkökulmasta. Ulkopolitiikka on kuulunut jäsenvaltioissa perinteisesti hallitusten vastuualueeseen, mutta parlamentit osallistuvat siihen talousarviomenettelyn kautta, minkä ansiosta ne voivat vaikuttaa ulkopolitiikkaan ja hallitusten asettamiin painopisteisiin.
Koska yhteisön tasolla ei oikein ole vastinetta tällaiselle demokraattiselle valvonnalle, meistä on myönteistä, että valmistelukunta ottaa huomioon parlamentin lukuisat vaikutusmahdollisuudet ulkopoliittisten hankkeiden rahoitusta koskevissa peruskysymyksissä.
Erityisen myönteistä meistä on se, että vuoden 2003 talousarviomenettelyssä päästiin neuvoston kanssa sopimukseen ulko- ja turvallisuuspolitiikan alan toimista tiedottamisesta. On aivan uutta, että neuvosto tekee parlamentille merkittäviä myönnytyksiä, ja vaikka se ei ensin noudattanutkaan talousarviomenettelyssä antamaansa sitoumusta, Makedoniassa toteuttamiamme toimia koskevat tiedot ovat nyt saatavilla. Tämä saatiin varmistettua viimeisimmissä neuvoston kanssa käydyissä neuvotteluissa, ja se oli minusta oikeansuuntainen askel. Voimme jatkaa toimiamme tältä neuvoston ja parlamentin yhteistyön pohjalta. Tästä syystä pidämme erityisen tärkeänä talousarviomenettelyn suuntaviivojen kohtaa, jossa parlamentti painottaa jälleen halukkuuttaan tehdä neuvoston kanssa yhteistyötä yhteisen ulko- ja turvallisuuspolitiikan alalla ja vaatii parlamentin mahdollisimman kattavaa osallistumista yhteisten toimien rahoitukseen, suunnitteluun sekä niitä koskevien päätösten tekoon. Meillä on ollut siinä aikaisemmin ongelmia, sillä neuvoston antamat rahoitussitoumukset merkitsivät lopulta sitä, että parlamentin oli myönnettävä varat talousarviosta. Tätä voidaan muuttaa, jos parlamentille tiedotetaan asioista ja jos parlamentti otetaan mukaan toimintaan ajoissa. Jos näin tehdään, uskon, että nämä talousarviomenettelyn suuntaviivat voivat merkitä uutta vaihetta parlamentin ja neuvoston välisessä yhteistyössä.
Esitän ulkopolitiikasta vielä toisen huomautuksen. Se koskee nyt perustettua väliaikaista työryhmää, joka tutkii palestiinalaishallinnolle osoitettuja välittömiä maksuja. Tämä väliaikainen työryhmä on mielestäni oiva mahdollisuus tutkia yhdessä komission kanssa, mitä Euroopan veronmaksajien rahoilla on tarkalleen ottaen tehty. Emme halunneet perustaa tutkintakomiteaa, joka jo tavallaan etukäteen esittää syytöksiä. Haluamme yksinkertaisesti tietää, miten tämä välitön tuki on toiminut ja miten voisimme järjestää sen jatkossa paremmin. Kyseinen työryhmä aloittaa toimintansa pian. Tämä ei ole niinkään parlamentin ja neuvoston välinen ongelma vaan pikemminkin parlamentin ja komission välinen ongelma, ja toivomme, että komissio pitää työryhmässä lupauksensa ja on halukas tekemään yhteistyötä parlamentin kanssa."@fi5
"Madame la Présidente, chers collègues, je voudrais donner mon avis sur ces orientations budgétaires en formulant quelques remarques relatives à la politique extérieure. La politique extérieure est traditionnellement du ressort des gouvernements, dans les États membres, mais les parlements y sont impliqués via la procédure budgétaire et peuvent utiliser celle-ci pour influencer la politique extérieure et la fixation des priorités des gouvernements.
Ce pendant du contrôle démocratique manque quelque peu au niveau européen et nous nous félicitons à ce propos que la Convention réfléchisse également à diverses possibilités de donner au Parlement un pouvoir d'influence sur des questions fondamentales du financement d'activités de politique extérieure.
Nous nous réjouissons tout particulièrement qu'un accord ait pu être conclu avec le Conseil pour le budget 2003 quant à l'information sur des mesures prises dans le cadre de la politique extérieure et de sécurité. C'est une première ; le Conseil a accédé aux demandes du Parlement dans des étapes importantes. Dans un premier temps, il n'a pas tenu la promesse à laquelle il s'était lui-même engagé au cours de la procédure budgétaire mais depuis, les informations sur nos activités en Macédoine ont été présentées. Ceci a pu être garanti lors de la dernière concertation avec le Conseil et il s'agit selon moi d'une avancée positive. Nous pouvons continuer à travailler sur la base de cette collaboration entre le Conseil et le Parlement. C'est la raison pour laquelle nous accordons une importance particulière au passage des orientations budgétaires dans lequel le Parlement réitère sa volonté de collaborer avec le Conseil en matière de politique extérieure et de sécurité commune et insiste pour obtenir une participation maximale du Parlement dans l'établissement du budget, la planification et l'adoption d'actions communes. Ces activités ont engendré certains problèmes dans le passé. Le Conseil faisait des promesses financières et le Parlement était finalement obligé de rassembler les fonds dans le budget. Cette situation peut être évitée grâce à une information ponctuelle et une participation du Parlement européen dans les délais appropriés. À ce propos, je pense que ces orientations budgétaires pourraient initier à l'avenir une nouvelle phase de coopération entre le Parlement et le Conseil.
Permettez-moi encore une remarque à propos de la politique extérieure, et plus précisément au sujet du groupe ad hoc que nous venons de mettre sur pied pour traiter le problème des versements directs à l'Autorité palestinienne. Je pense que ce groupe ad hoc constitue une excellente opportunité pour savoir exactement, en coopération avec la Commission, ce qu'il est advenu des deniers publics européens. Nous avons décidé de ne pas constituer de comité d'enquête, qui engagerait des poursuites quasi préalables, mais nous voulons simplement savoir quel a été le fonctionnement de ces aides directes et comment elles pourraient être améliorées à l'avenir. Ce groupe de travail débutera très prochainement ses activités. Il s'agit moins d'un problème entre le Parlement et le Conseil que d'un problème entre le Parlement et la Commission et nous espérons que la volonté affichée par la Commission de coopérer avec le Parlement se reflétera également au sein de ce groupe de travail."@fr6
"Signora Presidente, onorevoli colleghi, desidero rispondere ad alcune osservazioni formulate sugli orientamenti di bilancio nell’ottica della politica estera. Tradizionalmente, negli Stati membri, la politica estera è competenza dei governi, ma i parlamenti sono coinvolti tramite la procedura di bilancio, che consente loro di influenzare la politica estera e di fissare le priorità del governo.
Poiché a livello europeo l’equivalente di questo controllo democratico è praticamente assente, accogliamo con favore l’attenzione che la Convenzione rivolge ad un’ampia gamma di alternative pensate per offrire al Parlamento la possibilità di influenzare le questioni fondamentali del finanziamento della politica estera.
Innanzi tutto accogliamo con favore l’accordo raggiunto con il Consiglio nel corso della procedura 2003 sulla trasmissione delle informazioni concernenti le misure di politica estera e di sicurezza. E’ una novità che il Consiglio intraprenda passi significativi per assecondare gli auspici del Parlamento e, anche se all’inizio non ha mantenuto l’impegno assunto durante la procedura di bilancio, l’informazione sulle nostre attività in Macedonia ora si sta realizzando. L’ultima consultazione con il Consiglio in ordine di tempo lo ha reso possibile e lo considero un passo nella giusta direzione. Una simile cooperazione tra Consiglio e Parlamento getta le fondamenta per i nostri futuri sforzi. Per tale motivo riteniamo particolarmente importante negli orientamenti il passaggio in cui il Parlamento nuovamente sottolinea la sua disponibilità a cooperare con il Consiglio sulla politica estera e di sicurezza comune e insiste ad essere coinvolto nel modo più completo possibile nel finanziamento, nella programmazione e nelle decisioni in merito alle azioni comuni. In passato ciò è stato causa di alcuni problemi, nel senso che gli impegni finanziari assunti dal Consiglio significavano che il Parlamento finiva per essere costretto a mettere a disposizione le risorse dal bilancio. Ciò può cambiare se il Parlamento è informato e coinvolto per tempo. Se sarà così credo che questi orientamenti di bilancio potrebbero davvero aprire una nuova fase nella cooperazione tra Parlamento e Consiglio.
Sempre sul tema della politica estera, vorrei formulare un’osservazione sul gruppo
che è stato istituito per esaminare i pagamenti diretti all’Autorità nazionale palestinese. Ritengo che tale gruppo
offra una buona opportunità per cooperare con la Commissione al fine di verificare esattamente come sono stati impiegati i soldi del contribuente europeo. Abbiamo deciso di non istituire una commissione d’inchiesta, perché avrebbe significato formulare già a priori dei capi di imputazione, mentre il nostro desiderio è semplicemente sapere come hanno funzionato questi aiuti diretti e come organizzarli meglio in futuro. Il gruppo di lavoro sta per mettersi all’opera. Non si tratta tanto di un problema tra Parlamento e Consiglio quanto piuttosto tra Parlamento e Commissione e speriamo che nel gruppo di lavoro la Commissione mantenga la sua promessa e sia disponibile a collaborare con il Parlamento."@it9
"Madam President, ladies and gentlemen, I would like to respond to a number of remarks that have been made about these Budget lines from the point of view of foreign policy. Traditionally, in the Member States, foreign policy is a matter for governments, but the parliaments are involved via the budget procedure, which enables them to influence foreign policy and the government's setting of priorities.
As there is something of a lack at European level of any counterpart to this sort of democratic control, we welcome the attention given by the Convention to a wider range of options for Parliament to exert influence on fundamental issues of finance for foreign policy concerns.
Above all, we welcome the fact that it was possible, in the course of the 2003 Budget procedure, to come to an agreement with the Council on information concerning measures in the area of foreign and security policy. For the Council to take significant steps to accede to Parliament's wishes is a new thing, and although it did not, initially, keep to the undertaking it had given during the Budget procedure, information on our activities in Macedonia has now found its way onto the table. The most recent consultation with the Council made it possible for this to be guaranteed, and I see this as having been a step in the right direction. Such cooperation between the Council and Parliament is a foundation for our future endeavours. It is for this reason that we consider particularly important the passage in the guidelines in which Parliament lays renewed emphasis on its willingness to work together with the Council on the common foreign and security policy, and on its own insistence on its involvement to the fullest possible extent in budgeting for joint actions, planning them and taking decisions concerning them. We have had problems with this in the past, in that financial undertakings given by the Council meant that Parliament ended up being obliged to provide the funds from the Budget. That can be changed if Parliament is informed and involved in good time. If that happens, I think these Budget guidelines may well usher in a new stage in cooperation between Parliament and the Council.
Still on the subject of foreign policy, let me make another observation concerning the ad hoc group that we have now set up to examine direct payments to the Palestinian National Authority. I think this ad hoc group gives us a good opportunity to cooperate with the Commission in seeing exactly what has been done with European taxpayers' money. We decided not to set up a committee of investigation, which would amount to laying charges at the outset, whereas we simply want to know how this direct aid worked and how we can organise it better in the future. This working group is about to start work. This is not so much a problem between Parliament and the Council as one between Parliament and the Commission, and we hope that, in the working group, the Commission will keep to its promise and be willing to work together with Parliament."@lv10
"Mevrouw de Voorzitter, geachte collega’s, ik wil graag vanuit het oogpunt van het buitenlands beleid mijn mening over enkele opmerkingen kenbaar maken. Traditioneel gezien is het buitenlands beleid een zaak van de regeringen, ook in de lidstaten. De parlementen worden hier echter via de begrotingsprocedure bij betrokken en kunnen zo invloed uitoefenen op het buitenlands beleid en op de prioriteiten die de regeringen stellen.
Op Europees niveau ontbreekt deze tegenhanger van democratische controle enigszins. In zoverre zijn wij verheugd dat ook in de Conventie aandacht wordt besteed aan een uitbreiding van de mogelijkheden van het Parlement om invloed te kunnen uitoefenen op fundamentele kwesties bij de financiering van belangrijke zaken op het gebied van het buitenlands beleid.
Het verheugt ons met name dat in de begrotingsprocedure 2003 overeenstemming met de Raad is bereikt over de informatieverstrekking over maatregelen op het gebied van het buitenlands en veiligheidsbeleid. Dat is een novum; de Raad is het Parlement op belangrijke punten tegemoet gekomen. In eerste instantie is de Raad de verplichtingen die hij zelf in de begrotingsprocedure op zich heeft genomen niet nagekomen, maar inmiddels is wel de informatie over onze activiteiten in Macedonië beschikbaar. Dit is tijdens het laatste overleg met de Raad zeker gesteld en dat was naar mijn idee een belangrijke stap voorwaarts. Dit is een geschikte basis voor de samenwerking tussen de Raad en het Parlement in de toekomst. Daarom is voor ons met name de passage in de richtsnoeren van groot belang waarin het Parlement niet alleen nogmaals zijn bereidheid benadrukt om bij het gemeenschappelijk buitenlands en veiligheidsbeleid met de Raad samen te werken, maar ook aandringt op een maximale betrokkenheid van het Parlement bij de financiering, planning en besluitvorming met betrekking tot gemeenschappelijke optredens. In het verleden waren er op dat vlak problemen: De Raad ging namelijk financiële verplichtingen aan waardoor het Parlement uiteindelijk gedwongen was om deze middelen in de begroting op te nemen. Deze situatie kan veranderd worden door het tijdig verstrekken van informatie en door het Europees Parlement tijdig bij het aangaan van verplichtingen te betrekken. In zoverre ben ik van mening dat deze richtsnoeren voor de begroting in de toekomst tot een nieuwe samenwerkingsvorm tussen het Parlement en de Raad kunnen leiden.
Sta mij toe om vanuit het oogpunt van het buitenlands beleid een opmerking te maken over onze ad-hocgroep die wij nu voor de rechtstreekse betalingen aan de Palestijnse Autoriteit hebben opgericht. Volgens mij biedt deze ad-hocgroep een goede mogelijkheid om in samenwerking met de Commissie nauwkeurig te controleren wat er met het Europese belastinggeld gebeurd is. Wij hebben besloten om geen onderzoekscommissie in te zetten, omdat dit als het ware vooraf op een beschuldiging zou kunnen lijken, terwijl wij eigenlijk alleen maar willen weten hoe deze rechtstreekse steun functioneert en hoe wij deze in de toekomst beter vorm kunnen geven. Deze werkgroep zal binnenkort met zijn activiteiten beginnen. Dat zal niet zozeer tot een botsing tussen het Parlement en de Raad leiden, maar veeleer tot een botsing tussen het Parlement en de Commissie. Wij hopen dan ook dat de toegezegde bereidheid om op dit gebied met het Parlement samen te werken, ook in de werkgroep door de Commissie in de praktijk wordt gebracht."@nl2
"Senhora Presidente, Senhoras e Senhores Deputados, gostaria de responder a alguns dos comentários que foram feitos sobre estas rubricas orçamentais do ponto de vista da política externa. Nos Estados-Membros, a política externa constitui, tradicionalmente, um assunto dos governos, mas os parlamentos estão envolvidos através do processo orçamental, o que lhes permite influenciar a política externa e a definição das prioridades dos governos.
Visto que, a nível europeu, falta um pouco um equivalente desta espécie de controlo democrático, congratulamo-nos com a atenção que a Convenção presta à atribuição de um leque mais abrangente de opções ao Parlamento para este exercer influência nas questões fundamentais do financiamento dos assuntos da política externa.
Congratulamo-nos, sobretudo, com o facto de, no processo orçamental de 2003, ter sido possível chegar a um acordo com o Conselho no que diz respeito à informação relativa a medidas no domínio da política externa e de segurança. O facto de o Conselho ter dado um passo importante para aceder aos pedidos do Parlamento é algo novo e embora, inicialmente, este não tenha cumprido a promessa que tinha feito durante o processo orçamental, agora, foram apresentadas informações sobre as nossas actividades na Macedónia. A última consulta com o Conselho permitiu garantir isto, o que eu considero um passo na direcção correcta. Uma cooperação deste tipo entre o Conselho e o Parlamento constitui uma base para as nossas diligências futuras. É por isso que consideramos particularmente importante a passagem das orientações na qual o Parlamento volta a sublinhar a sua disponibilidade para colaborar com o Conselho na política externa e de segurança comum e insiste na máxima participação possível deste no financiamento, planeamento e decisão de acções comuns. Tivemos problemas com isto no passado, quando os compromissos financeiros assumidos pelo Conselho levaram a que o Parlamento acabassse por ser obrigado a prover verbas do orçamento. Esta situação pode alterar-se, se o Parlamento for informado e envolvido atempadamente. Se assim for, penso que estas orientações orçamentais podem iniciar uma nova fase na cooperação entre o Parlamento e o Conselho.
Ainda a respeito do tema da política externa, permitam-me que faça outra observação acerca do nosso grupo de trabalho
criado, agora, para examinar os pagamentos directos à Autoridade Palestiniana. Penso que este grupo de trabalho
constitui uma boa oportunidade para cooperarmos com a Comissão na verificação exacta daquilo que foi feito com dinheiro dos contribuintes europeus. Decidimos não criar qualquer comissão de inquérito, o que implicaria uma acusação
enquanto que o nosso objectivo é simplesmente saber como esta ajuda directa funcionou e o que se pode fazer para melhorar a sua organização no futuro. Este grupo de trabalho está prestes a iniciar a sua actividade. Isto não constitui tanto um problema entre o Parlamento e o Conselho, quanto entre o Parlamento e a Comissão, pelo que esperamos que a Comissão, no grupo de trabalho, mantenha a sua promessa e esteja disposta a colaborar com o Parlamento."@pt11
"Fru talman, ärade kolleger! Låt mig ta ställning till några kommentarer som rör utrikespolitiken i riktlinjerna för budgeten. Utrikespolitiken har traditionellt varit en sak för regeringarna, även i medlemsstaterna, men parlamenten görs delaktiga genom budgetförfarandet och kan genom budgetförfarandet påverka utrikespolitiken och regeringarnas prioriteringar.
På europeisk nivå saknas i någon mån den motvikt som den demokratiska kontrollen utgör, och därför välkomnar vi att även konventet tar hänsyn till ett stort antal möjligheter för parlamentet att påverka de grundläggande frågorna om finansieringen av utrikespolitiska intressen.
Framför allt är det positivt att det i budgetförfarandet för 2003 träffades en överenskommelse med rådet om informationen om åtgärder på området för utrikes- och säkerhetspolitik. Detta är något nytt: rådet har tagit några viktiga steg närmare parlamentet. Till en början fullgjorde inte rådet det åtagande som det själv godkände i budgetförfarandet, men nu har informationen lagts fram om våra åtgärder i Makedonien. Detta klargjordes i det senaste samrådet med rådet, vilket jag ser som ett viktigt steg. Med detta som grund för samarbetet mellan rådet och parlamentet kan vi arbeta vidare i framtiden. Det viktigaste i riktlinjerna är för oss därför att parlamentet återigen understryker sin beredskap att samarbeta med rådet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och kräver att parlamentet skall göras så delaktigt som möjligt i fördelningen av medlen samt i planeringen och besluten av gemensamma åtgärder. Här har det tidigare förekommit problem. Rådet har gett ekonomiska löften som parlamentet har tvingats avsätta medel för i budgeten. Detta kan förändras genom att parlamentet informeras och görs delaktigt i ett tidigt skede. Därför menar jag att riktlinjerna för budgeten kan bli starten för en ny fas i samarbetet mellan parlamentet och rådet.
Låt mig ur utrikespolitisk synvinkel göra ännu en kommentar till den ad hoc-grupp som vi har tillsatt för direktbetalningarna till den självständiga palestinska myndigheten. Jag menar att ad hoc-gruppen i samarbete med kommissionen ger oss goda möjligheter att se exakt vad som har hänt med de europeiska skattepengarna. Vi har beslutat att inte tillsätta en undersökningskommitté, vilket skulle vara en sorts anklagelse i sig, utan vi vill helt enkelt veta hur direktstödet har fungerat och vad vi kan förbättra i framtiden. Arbetsgruppen kommer inom kort att påbörja sitt arbete. Detta är inte så mycket ett problem mellan parlamentet och rådet som ett problem mellan parlamentet och kommissionen, och vi hoppas att den utlovade beredskapen att samarbeta med parlamentet i frågan skall infrias av kommissionen även i arbetsgruppen."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"ad hoc"8,11,9
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples