Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2003-01-30-Speech-4-085"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20030130.3.4-085"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
".
Saúdo os resultados alcançados neste processo de conciliação, concluindo a preparação da segunda de três directivas relativas à cidadania ambiental. Quero reafirmar a importância crucial do controlo público em matéria de ambiente, pensando mesmo, tal como declarei em 18 de Dezembro passado sobre outro relatório da mesma colega, que o acesso à informação e o direito à participação em matéria de ambiente deve hoje ser considerado como normal prerrogativa de cidadania. Defendo um verdadeiro Controlo de Cidadania em prol do património ambiental.
Cabe recordar que esta Directiva visa integrar no ordenamento comunitário princípios postulados já na Convenção adoptada em Aarhus, a 25 de Junho de 1998 (aquando da Conferência Ministerial “Meio Ambiente para a Europa”). Ora, esta consagrou o acesso à informação ambiental e apontou para a melhor participação do público nas decisões com efeitos no ambiente, assim extraindo efeitos mais substanciais dos direitos afirmados pela Declaração de Estocolmo (1972) e no artº. 1º da Declaração do Rio (1992).
Enfim, o meu voto a favor quer também destacar que passa a garantir-se, entre outros, que o público participará na autorização de planos e programas relativos à gestão de resíduos, à poluição atmosférica e à protecção da água contra a poluição por nitratos, bem como de projectos que tenham impacto significativo no ambiente, como é o caso dos novos terminais de aeroportos ou de determinados projectos militares."@pt11
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Jeg hilser de resultater velkommen, der er opnået i denne forligsprocedure, som afslutter forberedelsen af det andet af tre direktiver om borgernes rettigheder på miljøområdet. Jeg vil gerne fremhæve den afgørende betydning, der ligger i offentlig kontrol med miljøet, idet det er min overbevisning, sådan som jeg erklærede det den 18. december om en anden betænkning af samme kollega, at adgang til oplysninger og ret til deltagelse på miljøområdet i dag bør anses for en normal bestanddel af de borgerlige rettigheder. Jeg går ind for en egentlig borgerkontrol af naturarvens tilstand.
Det er værd at bemærke, at dette direktiv har til formål at integrere nogle principper i Fællesskabets lovgivning, der er indeholdt i Århus-konventionen af 25. juni 1998 (i forbindelse med ministerkonferencen "Miljø for Europa"). Denne konvention omfatter bestemmelser om adgang til oplysninger om miljøet og bedre offentlig deltagelse i beslutninger af betydning for miljøet, hvilket forlener de rettigheder, der er indeholdt i Stockholm-erklæringen (1972) og i Rio-erklæringens artikel 1 (1992), med større praktisk substans.
At jeg har stemt for, er også for at fremhæve, at det nu bl.a. bliver sikret, at offentligheden har ret til at deltage i beslutninger om planer og programmer for affaldshåndtering, luftforurening og beskyttelse af grundvandet mod nitratforurening samt projekter af særlig betydning for miljøet som f.eks. nye lufthavnsterminaler eller visse militære projekter."@da1
".
Ich begrüße die Ergebnisse dieses Vermittlungsverfahrens, mit dem die Vorbereitung der zweiten von insgesamt drei Richtlinien über die Umweltbürgerrechte abgeschlossen wird. Ich möchte erneut bestätigen, dass die öffentliche Kontrolle in Umweltangelegenheiten von größter Bedeutung ist, und - wie ich am 18. Dezember des vergangenen Jahres zu einem anderen Bericht derselben Kollegin erklärt habe - ich meine sogar, dass der Zugang zu Informationen und das Recht auf Beteiligung in Umweltangelegenheiten heute als ein normales Vorrecht der Bürger anzusehen sind. Ich befürworte eine echte Kontrolle der Bürger, um das Umwelterbe zu schützen.
Man muss daran erinnern, dass diese Richtlinie darauf abzielt, Grundsätze in die Gemeinschaftsordnung einzubeziehen, die bereits in dem Übereinkommen postuliert wurden, das am 25. Juni 1998 (während der Ministerkonferenz „Umwelt für Europa“) in Aarhus angenommen wurde. Darin wurden der Zugang zu Umweltinformationen verankert, eine breitere Beteiligung der Öffentlichkeit an Entscheidungen mit Umweltauswirkungen angeregt und die Rechte, die in der Erklärung von Stockholm (1972) und in Artikel 1 der Erklärung von Rio (1992) niedergelegt sind, inhaltlich ausgeweitet.
Für den Bericht habe ich gestimmt, weil ich auch betonen möchte, dass nunmehr unter anderem garantiert ist, dass die Öffentlichkeit an der Genehmigung von Plänen und Programmen im Bereich der Abfallentsorgung, der Luftverschmutzung und des Schutzes der Gewässer vor Verunreinigung durch Nitrate sowie von Projekten mit bedeutsamen Umweltauswirkungen, wie dies für neue Flughafenterminals oder bestimmte militärische Projekte gilt, beteiligt wird."@de7
"Χαιρετίζω το αποτέλεσμα αυτής της διαδικασίας συνδιαλλαγής, η οποία ολοκληρώνει την προετοιμασία της δεύτερης εκ των τριών οδηγιών περί περιβαλλοντικής ιδιότητας του πολίτη. Ελπίζω να επαναβεβαιωθεί η ύψιστη σπουδαιότητα του δημόσιου ελέγχου στον τομέα του περιβάλλοντος, και είμαι επίσης της άποψης, όπως δήλωσα στις 18 Δεκεμβρίου 2002 σχετικά με μια άλλη έκθεση της ίδιας βουλευτού, ότι η πρόσβαση στην πληροφόρηση και το δικαίωμα συμμετοχής σε περιβαλλοντικά θέματα πρέπει να θεωρούνται σήμερα σταθερά προνόμια των πολιτών. Τάσσομαι υπέρ της άσκησης εκ μέρους των πολιτών πραγματικού ελέγχου επί της περιβαλλοντικής κληρονομιάς.
Αξίζει τον κόπο να επισημάνουμε ότι η συγκεκριμένη οδηγία επιχειρεί να ενσωματώσει στην κοινοτική νομοθεσία ορισμένες αρχές, οι οποίες ετέθησαν αρχικά στη Συνθήκη που υπεγράφη στο Άαρχους στις 25 Ιουνίου 1998 (κατά τη διάρκεια της υπουργικής διάσκεψης “Περιβάλλον για την Ευρώπη”). Η Σύμβαση αυτή προβλέπει την πρόσβαση στην περιβαλλοντική πληροφόρηση και προτείνει μεγαλύτερη συμμετοχή του κοινού στις αποφάσεις που προκαλούν περιβαλλοντικές επιπτώσεις, επιτυγχάνοντας, ως εκ τούτου, τα δικαιώματα που προβλέπονται στη Διακήρυξη της Στοκχόλμης (1972) και στο άρθρο 1 της Διακήρυξης του Ρίο (1992) να αποκτήσουν μεγαλύτερο νόημα.
Τέλος, υπερψήφισα την έκθεση, διότι θέλω επίσης να επισημάνω ότι τώρα θα υπάρξουν, μεταξύ άλλων, εγγυήσεις ότι το κοινό θα συμμετέχει στην έγκριση σχεδίων και προγραμμάτων που αφορούν τη διαχείριση αποβλήτων, την ατμοσφαιρική ρύπανση και την προστασία των υδάτων από νιτρορύπανση, καθώς και έργων που έχουν σημαντικό αντίκτυπο στο περιβάλλον, όπως νέοι αερολιμένες ή διάφορα στρατιωτικά έργα."@el8
".
I welcome the outcome of this conciliation process, which concludes the preparation of the second of three directives on environmental citizenship. I wish to reaffirm the crucial importance of public control in the field of the environment, and I even feel, as I stated on 18 December last, on another report by the same Member, that access to information and the right to participate in environmental matters must today be considered to be a standard prerogative of citizenship. I advocate a real citizen’s control of our environmental heritage.
It is worth pointing out that this directive seeks to integrate principles first put forward in the Convention adopted in Aarhus on 25 June 1998 (during the Ministerial Conference ‘Environment for Europe’) into the Community legal system. This Convention enshrined access to environmental information and suggested greater public participation in decisions having an effect on the environment, thereby achieving more substantial effects from the rights laid down in the Stockholm Declaration (1972) and in Article 1 of the Rio Declaration (1992).
Lastly, I have voted in favour of the report because I also wish to highlight that there will now be guarantees amongst other things, that the public will participate in authorising plans and programmes on waste management, pollution of the atmosphere and the protection of water against pollution by nitrates, and projects that have a significant impact on the environment, such as new airport terminals or certain military projects."@en3
"Acojo con satisfacción el resultado de este proceso de conciliación, que concluye los preparativos de la segunda de tres Directivas sobre ciudadanía medioambiental. Quiero reiterar la importancia crucial del control público en el ámbito medioambiental, y yo mismo pienso, tal y como afirmé el pasado 18 de diciembre, hablando de otro informe redactado por la misma diputada, que el acceso a la información y el derecho a participar en los asuntos medioambientales debe considerarse hoy en día una prerrogativa normal de la ciudadanía. Soy partidario de un control real de nuestra herencia medioambiental por parte del ciudadano.
Merece la pena señalar que esta Directiva busca integrar en el sistema jurídico comunitario principios propuestos en primer lugar en la Convención adoptada en Aarhus el 25 de junio de 1998 (durante la Conferencia Ministerial «Medio ambiente para Europa»). Esta Convención englobaba el acceso a la información medioambiental y sugería una mayor participación del público en las decisiones que afectaban al medio ambiente, consiguiendo así un efecto más sustancial de los derechos establecidos en la Declaración de Estocolmo (1972) y en el artículo 1 de la Declaración de Río (1992).
Por último, he votado a favor del informe porque también quiero señalar que ahora existirán garantías, entre otras cosas, de que el público participará en la autorización de planes y programas de gestión de residuos, de contaminación atmosférica y de protección del agua contra la contaminación por nitratos, y proyectos que tienen un impacto significativo en el medio ambiente, como nuevas terminales de aeropuertos o ciertos proyectos militares."@es12
".
Olen tyytyväinen sovittelumenettelyn tulokseen. Menettelyssä saatiin päätökseen ympäristökansalaisuutta koskevan toisen direktiivin valmistelut. Kaikkiaan direktiivejä on kolme. Haluan korostaa jälleen, että julkinen valvonta on olennaisen tärkeää ympäristöalalla. Katson jopa – kuten viime joulukuun 18. päivänä totesin saman jäsenen esittelemän toisen mietinnön yhteydessä – että tiedonsaantia ja oikeutta osallistua ympäristöasioihin on pidettävä tänä päivänä vakiintuneena kansalaisuuteen liittyvänä etuoikeutena. Kannatan sitä, että kansalaiset todellakin valvovat ympäristöperintöämme.
On syytä mainita, että tällä direktiivillä pyritään sisällyttämään ensimmäisen kerran 25. elokuuta 1998 (Euroopan ympäristö -ministerikokouksen aikana) tehdyssä Århusin yleissopimuksessa esitetyt periaatteet yhteisön oikeusjärjestelmään. Yleissopimuksessa määrätään ympäristötiedon saatavuudesta ja siinä kehotetaan lisäämään yleisön osallistumista sellaisten päätösten tekemiseen, joilla on ympäristövaikutuksia. Tällä tavoin pyritään toteuttamaan Tukholman julistuksessa (vuonna 1972) ja Rion julistuksen 1 artiklassa (vuonna 1992) vahvistetut oikeudet tehokkaammin.
Äänestin mietinnön puolesta, koska haluan myös korostaa, että nyt on takeet muun muassa siitä, että yleisö on mukana hyväksymässä suunnitelmia ja ohjelmia, jotka koskevat jätehuoltoa, ilmakehän pilaantumista ja vesistöjen suojelemista nitraattipäästöiltä, sekä hankkeita, joilla on merkittäviä ympäristövaikutuksia. Tällaisia ovat muun muassa uusia lentokenttäterminaaleja koskevat hankkeet ja sotilashankkeet."@fi5
"Je salue les résultats qui ont été obtenus dans le cadre de cette procédure de conciliation concluant la préparation de la deuxième des trois directives concernant la citoyenneté environnementale. Je voudrais réaffirmer l’importance cruciale du contrôle public en matière d’environnement ; je pense même, comme je l’ai déclaré le 18 décembre dernier, lors de la discussion sur un autre rapport de notre collègue, que l’accès à l’information et le droit à la participation en matière d’environnement doivent être considérés aujourd’hui comme une prérogative normale de la citoyenneté. Je défends un véritable contrôle de notre patrimoine environnemental par le citoyen.
Il convient de rappeler que cette directive vise à intégrer dans l’ordre communautaire des principes déjà présents dans la convention adoptée à Århus, le 25 juin 1998 (lors de la conférence ministérielle "Un Environnement pour l’Europe"). Or, cette directive a consacré l’accès à l’information environnementale et appelé à une meilleure participation du public aux décisions qui influencent l’environnement, les droits définis par la déclaration de Stockholm (1972) et par l’article premier de la déclaration de Rio (1992) produisant ainsi des effets plus importants.
Enfin, mon vote favorable vise aussi à souligner la garantie, entre autres, de la participation du public à l’autorisation de plans et de programmes relatifs à la gestion des déchets, à la pollution atmosphérique et à la protection de l’eau contre les nitrates, ainsi que de projets qui ont un impact significatif sur l’environnement, comme dans le cas de nouveaux terminaux d’aéroports ou de certains projets militaires."@fr6
"Accolgo con soddisfazione il risultato del processo di conciliazione, che conclude la preparazione della seconda delle tre direttive relative alla cosiddetta cittadinanza ambientale. Desidero ribadire l’importanza fondamentale del controllo pubblico in campo ambientale, ritenendo, come ho dichiarato il 18 dicembre scorso riguardo a un’altra relazione della stessa deputata, che l’accesso all’informazione e il diritto di partecipare all’attività decisionale in materia ambientale devono essere considerati una normale prerogativa dei cittadini. Sono favorevole a un effettivo controllo del patrimonio ambientale da parte dei cittadini.
E’ opportuno sottolineare che la direttiva in esame è intesa a integrare nell’ordinamento giuridico comunitario i principi inizialmente formulati nella Convenzione adottata ad Århus il 25 giugno 1998 (durante la conferenza ministeriale “Ambiente per l’Europa”). Tale Convenzione ha sancito l’accesso all’informazione in materia ambientale e ha proposto di favorire una maggiore partecipazione dei cittadini alle attività decisionali aventi effetti sull’ambiente, ottenendo risultati molto più concreti rispetto a quelli derivanti dall’applicazione dei diritti stabiliti nella dichiarazione di Stoccolma (1972) e all’articolo 1 della dichiarazione di Rio (1992).
Infine, ho votato a favore della relazione per il motivo che anch’io desidero sottolineare che ora potrà essere garantito, tra l’altro, che il pubblico partecipi all’autorizzazione di piani e programmi relativi alla gestione dei rifiuti, all’inquinamento atmosferico e alla protezione delle risorse idriche dall’inquinamento dovuto ai nitrati, nonché di progetti che hanno un impatto significativo sull’ambiente, come nel caso di nuove aerostazioni e di determinati progetti militari."@it9
".
I welcome the outcome of this conciliation process, which concludes the preparation of the second of three directives on environmental citizenship. I wish to reaffirm the crucial importance of public control in the field of the environment, and I even feel, as I stated on 18 December last, on another report by the same Member, that access to information and the right to participate in environmental matters must today be considered to be a standard prerogative of citizenship. I advocate a real citizen’s control of our environmental heritage.
It is worth pointing out that this directive seeks to integrate principles first put forward in the Convention adopted in Aarhus on 25 June 1998 (during the Ministerial Conference ‘Environment for Europe’) into the Community legal system. This Convention enshrined access to environmental information and suggested greater public participation in decisions having an effect on the environment, thereby achieving more substantial effects from the rights laid down in the Stockholm Declaration (1972) and in Article 1 of the Rio Declaration (1992).
Lastly, I have voted in favour of the report because I also wish to highlight that there will now be guarantees amongst other things, that the public will participate in authorising plans and programmes on waste management, pollution of the atmosphere and the protection of water against pollution by nitrates, and projects that have a significant impact on the environment, such as new airport terminals or certain military projects."@lv10
".
De uitkomsten van de bemiddelingsprocedure, waarmee de voorbereiding van de tweede van drie richtlijnen inzake het burgerschap op milieugebied wordt afgerond, stemmen mij tot voldoening. Ik wil nogmaals benadrukken hoe cruciaal publieke controle op milieugebied is, en ik ben zelfs van mening, zoals ik op 18 december jongstleden naar aanleiding van een ander verslag van dezelfde collega reeds heb gezegd, dat de toegang tot informatie en het recht op inspraak op milieugebied vandaag de dag als normaal prerogatief van de burger moeten worden beschouwd. Ik ben voorstander van een echt toezicht van de burger ter bescherming van het ecologisch erfgoed.
Er zij aan herinnerd dat het doel van deze richtlijn erin bestaat beginselen die reeds in het op 25 juni 1998 (in het kader van de ministeriële conferentie “Milieu voor Europa”) gesloten Verdrag van Aarhus zijn verankerd, in de communautaire wetgeving over te nemen. Dit verdrag voorziet in de toegang tot milieu-informatie en in meer inspraak van het publiek met betrekking tot besluiten die gevolgen hebben voor het milieu. Hierdoor worden de rechten die zijn vastgelegd in de Verklaring van Stockholm (1972) en artikel 1 van de Verklaring van Rio (1992) geconcretiseerd.
Tot slot, ik heb voor dit verslag gestemd omdat ik tevens wil benadrukken dat moet worden gewaarborgd dat het publiek onder meer inspraak krijgt met betrekking tot de goedkeuring van plannen en programma’s betreffende het beheer van afvalstoffen, luchtvervuiling en bescherming van het water tegen verontreiniging met nitraten, evenals ten aanzien van projecten die aanzienlijke gevolgen hebben voor het milieu, zoals de bouw van nieuwe luchthaventerminals of bepaalde militaire projecten."@nl2
"Jag gratulerar till resultaten som har uppnåtts i detta förlikningsförfarande, vilket avslutar förberedelserna för det andra av tre direktiv om miljömedborgarskapet. Jag vill återupprepa den avgörande betydelsen av allmänhetens kontroll av miljöfrågorna och tycker, precis som jag sade den 18 december angående ett annat betänkande av samma kollega, att tillgången till information och rätten till deltagande i miljöfrågor i dag måste ses som en normal medborgerlig rättighet. Jag förespråkar en verklig medborgerlig kontroll av miljöarvet.
Vi måste komma ihåg att detta direktiv syftar till att i gemenskapslagstiftningen införliva principer som krävdes redan i konventet som antogs i Århus den 25 juni 1998 (under ministerkonferensen ”Miljö för Europa”. Detta fastställde tillgången till miljöinformation och ett större deltagande från allmänheten i beslut med miljöpåverkan, och man fick därigenom fram mer substantiella effekter av de rättigheter som slogs fast i Stockholmsförklaringen (1972) och i artikel 1 av Rioförklaringen (1992).
Med min röst för betänkandet vill jag också betona att man här garanterar allmänhetens medverkan i tillstånd för planer och program för avfallshantering, luftföroreningar och skydd mot nitratföroreningar av vatten, samt för projekt som har betydande miljöeffekter som nya flygplatsterminaler eller vissa militära projekt."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"PT"8
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples