Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2002-12-04-Speech-3-130"

PredicateValue (sorted: default)
rdf:type
dcterms:Date
dcterms:Is Part Of
dcterms:Language
lpv:document identification number
"en.20021204.7.3-130"4
lpv:hasSubsequent
lpv:speaker
lpv:spoken text
". - C'est toute l'Europe bleue qui est ici à reconstruire. L'épuisement des ressources halieutiques est une réalité même si la discussion peut porter sur la fiabilité des instruments utilisés pour mesurer l'ampleur de la raréfaction des bancs de poissons. Nos instruments de gestion des prises, du marché, de la flotte, des relations avec les États tiers sont critiqués par les professionnels. La Commission veut se substituer au Conseil des ministres pour prendre les décisions. Elle persiste dans le malthusianisme de la destruction des bateaux et même du non-financement de la modernisation. Voilà qui, au-delà de la mise en danger de la sécurité des pêcheurs, pose le problème de la concurrence déloyale. En effet, pendant que nous entravons les possibilités de pêche des nôtres, les autres, des pays tiers, viennent quant à eux. La marge de manœuvre est toutefois faible. Même l'aquaculture n'est pas une vraie solution dès lors que pour "fabriquer" un kilo de poissons d'élevage, il faut répandre de 4 à 7 kg de farines de poissons. C'est toute la limite de la pêche minotière. Les solutions possibles sont connues : régionalisation de la gestion pour plus de flexibilité, évaluation scientifique plus fine de la ressource pour éviter toute contestation, association étroite de la profession..."@fr6
lpv:spokenAs
lpv:translated text
"Det er alle Europas farvande, der skal genopbygges. Afmatningen af fiskeressourcerne er en realitet, selv om det kan diskuteres, hvor troværdige de instrumenter, der anvendes til måling af omfanget af overfiskeriet, er. Vores instrumenter til forvaltning af fangsterne, markedet, flåden og forholdet til tredjelande kritiseres af erhvervet. Kommission vil erstatte Ministerrådet for at træffe beslutninger. Den fremturer med destruktion af fartøjerne og endda med ikke-finansiering af moderniseringen. Dette medfører, ud over at man bringer fiskernes sikkerhed i fare, problemer med illoyal konkurrence. Mens vi lægger vores egne fiskere hindringer i vejen, fisker de andre, tredjelandene, løs. Vi har ikke stort råderum. Selv akvakultur er ikke en rigtig løsning, når man for at fremstille 1 kg opdrætsfisk må sprede 4-7 kg fiskemel. Det er netop industrifiskeriets begrænsning. De mulige løsninger er velkendte: regionalisering af forvaltningen for at skabe mere fleksibilitet, bedre videnskabelig udvikling af ressourcerne for at undgå alle anfægtelser, tæt samarbejde med erhvervet ..."@da1
". Das ganze blaue Europa muss hier neu gestaltet werden. Die Erschöpfung der Fischereiressourcen ist eine Realität, selbst wenn man über die Zuverlässigkeit der Instrumente zum Messen des Ausmaßes der Verknappung der Fischbestände diskutieren kann. Unsere Instrumente zur Bewirtschaftung der Fänge, des Marktes, der Flotte, zur Regelung der Beziehungen zu den Drittländern werden von den Angehörigen der Branche kritisiert. Die Kommission will anstelle des Ministerrates Beschlüsse fassen. Sie hält an dem Malthusianismus des Abwrackens der Schiffe und sogar der Mittelverweigerung für die Modernisierung fest. Das gefährdet nicht nur die Sicherheit der Fischer, sondern wirft auch das Problem des unlauteren Wettbewerbs auf. Während wir die Fangmöglichkeiten unserer Fischer beschneiden, sind die anderen, die Fischer aus Drittländern, im Kommen. Der Handlungsspielraum ist jedoch gering. Selbst die Aquakultur ist keine echte Lösung, wenn man für die „Produktion“ eines Kilos Zuchtfisch 4 bis 7 kg Fischmehl ausstreuen muss. Da stößt man schnell an die Grenzen der Industriefischerei. Die möglichen Lösungen sind bekannt: Regionalisierung der Bewirtschaftung im Interesse von mehr Flexibilität, exaktere wissenschaftliche Bewertung der Ressourcen im Interesse von mehr Voraussagesicherheit, engere Einbindung der Branche..."@de7
". Πρέπει να αναδιοργανωθεί ολόκληρη τη θαλάσσια περιοχή της Ευρώπης. Η εξάντληση των αλιευτικών πόρων αποτελεί πραγματικότητα, ακόμα και αν το θέμα της συζήτησης αφορά την αξιοπιστία των οργάνων που χρησιμοποιούνται για τη μέτρηση της έκτασης της εξαφάνισης των κοπαδιών ιχθύων. Οι επαγγελματίες επικρίνουν τα όργανα διαχείρισης της αλιείας, της εμπορίας, του στόλου και των σχέσεων με τις τρίτες χώρες. Η Επιτροπή θέλει να υποκαταστήσει το Συμβούλιο των Υπουργών στις διαδικασίες λήψης αποφάσεων. Επιμένει στον μαλθουσιανισμό της διάλυσης των σκαφών καθώς και της μη χρηματοδότησης του εκσυγχρονισμού τους, πράγμα το οποίο, πέρα από το να βάζει σε κίνδυνο την ασφάλεια των αλιέων, δημιουργεί και πρόβλημα αθέμιτου ανταγωνισμού. Διότι, όσο εμείς οι ίδιοι υπονομεύουμε τις αλιευτικές δυνατότητες των δικών μας επαγγελματιών, τη θέση τους παίρνουν άλλοι, από τρίτες χώρες. Ωστόσο, δεν υπάρχουν πολλά περιθώρια ελιγμών. Ακόμα και η υδατοκαλλιέργεια δεν αποτελεί πραγματική λύση, εφόσον για την “κατασκευή” ενός κιλού καλλιεργημένων ιχθύων, πρέπει να αναλώσουμε 4 με 7 κιλά ιχθυαλεύρων. Αυτό αποτελεί το απόλυτο όριο της βιομηχανικής αλιείας. Οι δυνητικές λύσεις είναι γνωστές: περιφερειοποίηση της διαχείρισης για περισσότερη ευελιξία, ακριβέστερη επιστημονική αξιολόγηση των πόρων προς αποφυγή διενέξεων, μεγαλύτερη συμμετοχή των επαγγελματιών·"@el8
". We have the whole of ‘blue Europe’ stretching out before us waiting to be reorganised. The reality of the situation is that fisheries resources are being depleted, whilst the discussion focuses on the reliability of instruments used to measure the extent of the rarity of fish shoals. Our instruments for managing catches, the market, fleets and relations with third countries are criticised by professionals. The Commission wants to act as a substitute for the Council of Ministers in decision-making processes. It persists in its Malthusianism tactics by scrapping boats and even by refusing to fund modernisation. This is how, in addition to jeopardising the safety of fishermen, the problem of unfair competition arises. Whilst we undermine our own industry’s fishing possibilities, other fishermen from third countries are coming in their place. The margin for manoeuvre is, nevertheless, very small. Even aquaculture is not a genuine solution as, in order to ‘manufacture’ one kilo of farmed fish, you need to use between 4 and 7 kg of fish meal. This is the absolute limit of industrial fishing. The potential solutions are acknowledged: regionalisation of management for greater flexibility, more accurate scientific evaluation of resources to avoid disputes, greater involvement of the profession …"@en3
". Tenemos tendida ante nosotros a toda la llamada «Europa azul» esperando su reorganización. La realidad de la situación es que los recursos pesqueros están experimentando una reducción, mientras el debate se centra en la fiabilidad de los instrumentos utilizados para medir el alcance de la rareza de los bancos de pesca. Nuestros instrumentos para la gestión de las capturas, el mercado, las flotas y las relaciones con terceros países reciben las críticas de los profesionales. La Comisión pretende actuar como sustituto del Consejo de Ministros en los procesos de toma de decisiones. Continúa aplicando sus tácticas malthusianas a través del desguace de los buques e incluso la negativa a financiar la modernización. De este modo, además de poner en peligro la seguridad de los marineros, surge el problema de la competencia desleal. Mientras socavamos las posibilidades de pesca de nuestra propia industria, otros marineros de terceros países aparecen para ocupar su lugar. El margen de acción es, no obstante, muy reducido. Ni siquiera la acuicultura es una solución, ya que para «fabricar» un kilo de pescado cultivado se precisan de cuatro a siete kilos de alimento para peces. Este es el límite absoluto de la pesca industrial. Las soluciones potenciales son conocidas: regionalización de la gestión para una mayor flexibilidad, evaluación científica más precisa de los recursos para prevenir conflictos, mayor participación de los profesionales…"@es12
". Koko niin kutsuttu Sininen Eurooppa -hanke odottaa uudelleenjärjestelyä. Todellinen tilanne on, että kalavarat vähenevät sillä aikaa kun keskusteluissamme keskitytään siihen, miten luotettavia kalaparvien harvinaisuutta mittaavat välineet ovat. Asiantuntijat arvostelevat välineitä, joilla hallinnoimme saaliita, markkinoita, aluksia ja kolmansiin maihin luomiamme suhteita. Komissio haluaa toimia ministerineuvoston sijaisena päätöksentekoprosesseissa. Se pitää kiinni malthusilaisesta taktiikastaan romuttaen laivoja ja jopa kieltäytyen rahoittamasta nykyaikaistamistoimia. Näin paitsi vaarannetaan kalastajien turvallisuus myös synnytetään epäoikeudenmukaisen kilpailun ongelma. Meidän heikentäessämme oman teollisuutemme kalastusmahdollisuuksia muut, kolmansien maiden kalastajat tulevat tilallemme. Liikkumavara on kuitenkin erittäin pieni. Vesiviljelykään ei ole mikään varsinainen ratkaisu, koska "valmistaaksesi" yhden kilon viljeltyä kalaa joudut käyttämään 4–7 kiloa kalajauhoa. Tämä on teollisen kalastuksen ehdoton raja. Mahdolliset ratkaisut ovat tiedossa: hallinnan alueellistaminen joustavuuden lisäämiseksi, kalavarojen tieteellisen arvioinnin täsmentäminen kiistojen välttämiseksi, ammattikunnan aiempaa aktiivisempi osallistuminen…"@fi5
"A dover essere ricostruita è tutta “l’Europa blu”. La realtà della situazione è che le risorse alieutiche si stanno esaurendo, mentre la discussione riguarda l’affidabilità degli strumenti utilizzati per misurare l’entità della rarefazione dei banchi di pesce. Gli strumenti di cui disponiamo per la gestione delle catture, del mercato, della flotta e delle relazioni con i paesi terzi sono criticati dai professionisti del settore. La Commissione si vuole sostituire al Consiglio dei ministri nel processo decisionale e persiste nel voler applicare la sua tattica maltusiana proponendo la demolizione dei pescherecci e respingendo l’idea di finanziare l’ammodernamento della flotta. In questo modo, oltre al fatto di mettere a repentaglio la sicurezza dei pescatori, sorge il problema della concorrenza sleale. Infatti, mentre ostacoliamo le possibilità di pesca delle nostre navi, i pescatori dei paesi terzi ne approfittano. Il margine di manovra è tuttavia estremamente ridotto. Neppure l’acquicoltura è una soluzione efficace in quanto per “fabbricare” un chilo di pesci d’allevamento è necessario utilizzare da 4 a 7 chili di farina di pesce. In ciò consiste il limite della pesca industriale. Le possibili soluzioni sono note: regionalizzazione della gestione per una maggiore flessibilità, valutazione scientifica delle risorse più precisa per evitare contestazioni, maggiore coinvolgimento del settore…"@it9
". We have the whole of ‘blue Europe’ stretching out before us waiting to be reorganised. The reality of the situation is that fisheries resources are being depleted, whilst the discussion focuses on the reliability of instruments used to measure the extent of the rarity of fish shoals. Our instruments for managing catches, the market, fleets and relations with third countries are criticised by professionals. The Commission wants to act as a substitute for the Council of Ministers in decision-making processes. It persists in its Malthusianism tactics by scrapping boats and even by refusing to fund modernisation. This is how, in addition to jeopardising the safety of fishermen, the problem of unfair competition arises. Whilst we undermine our own industry’s fishing possibilities, other fishermen from third countries are coming in their place. The margin for manoeuvre is, nevertheless, very small. Even aquaculture is not a genuine solution as, in order to ‘manufacture’ one kilo of farmed fish, you need to use between 4 and 7 kg of fish meal. This is the absolute limit of industrial fishing. The potential solutions are acknowledged: regionalisation of management for greater flexibility, more accurate scientific evaluation of resources to avoid disputes, greater involvement of the profession …"@lv10
"Herstellen van het “blauwe” Europa, daarom gaat het hier. De uitputting van de visbestanden is een realiteit, al bestaat er discussie over de betrouwbaarheid van de instrumenten die worden gebruikt om de teruggang van de visvoorraden te meten. Onze instrumenten voor het beheer van de vangsten, de markten, de vloten en de betrekkingen met derde landen worden bekritiseerd door de sector. De Commissie lijkt de plaats van de Raad van ministers te willen innemen in het besluitvormingsproces. Ze blijft vasthouden aan de gedachte dat ze het recht heeft de overcapaciteit tegen te gaan door schepen te slopen en zelfs door te weigeren de modernisering te financieren. Zo komt de veiligheid van de vissers in het gedrang, en dat niet alleen: hier is ook sprake van oneerlijke concurrentie. Immers, terwijl wij onze vissers in de uitoefening van hun beroep beperken, komen de vissers uit derde landen hier de zeeën leegvissen. De speelruimte is echter klein. Zelfs aquacultuur is geen echte oplossing, aangezien voor de “productie” van een kilo gekweekte vis 4 tot 7 kg vismeel nodig is. Dat is de absolute grens voor de industriële visserij. De mogelijke oplossingen zijn bekend: regionalisering van het beheer met het oog op meer flexibiliteit, meer verfijnde wetenschappelijke methoden om de visbestanden te meten teneinde eventuele kritiek voor te zijn, meer inspraak van de sector …"@nl2
"Trata-se aqui da reorganização de toda a Europa azul. É uma realidade que os recursos haliêuticos se estão a esgotar, enquanto a discussão incide sobre a fiabilidade dos instrumentos utilizados para medir a importância da rarefacção dos bancos pesqueiros. Os nossos instrumentos de gestão das capturas, do mercado, da frota e das relações com os Estados terceiros são criticados pelos profissionais. A Comissão quer substituir o Conselho de Ministros na tomada de decisões. Persiste no malthusianismo da demolição dos barcos e mesmo do não financiamento da modernização, questão que, independentemente do perigo para a segurança dos pescadores, coloca o problema da concorrência desleal. Com efeito, enquanto entravamos as nossas possibilidades de pesca, os outros, os países terceiros, aproveitam. A margem de manobra é no entanto fraca. Mesmo a aquicultura não representa uma verdadeira solução a partir do momento em que “fabricar” um quilo de peixes de viveiro implica gastar 4 a 7 quilos de farinha de peixe. Eis as limitações da pesca à base de farinhas. As possíveis soluções são conhecidas: regionalização da gestão para uma maior flexibilidade, avaliação científica mais pormenorizada dos recursos para evitar toda e qualquer contestação, associação estreita da profissão…"@pt11
"Hela det blåa Europa måste göras om. Utfiskningen av fiskeresurserna är en realitet, även om diskussionen kan gälla tillförlitligheten hos de instrument som används för att bedöma omfattningen av den ökande bristen på fiskstim. Våra instrument för att förvalta fångsterna, marknaden, flottan och förbindelserna med tredje land kritiseras av yrkesfolket. Kommissionen vill ersätta ministerrådet när det gäller att fatta beslut. Den framhärdar i malthusianismen med skrotning av fartyg och även med bristande finansiering av moderniseringen. Utöver att yrkesfiskarnas säkerhet äventyras innebär det illojal konkurrens. Medan vi förhindrar fiskemöjligheterna för våra egna kommer de andra, från tredje land. Manöverutrymmet är ändå begränsat. Inte ens fiskodling är en verklig lösning när det krävs 4–7 kg fiskmjöl för att ”tillverka” ett kilo odlad fisk. Det är begränsningen med det industriella fisket. Vi vet vilka lösningar som finns: regionalisering av förvaltningen för större flexibilitet, bättre vetenskaplig bedömning av resursen för att undvika alla dispyter, nära samarbete inom yrket ..."@sv13
lpv:unclassifiedMetadata
"(Declaração por escrito encurtada por aplicação do nº 7 do artigo 120º do Regimento)"11
"(Déclaration écrite écourtée en application de l'article 120, paragraphe 7 du règlement))"6
"(Schriftelijke verklaring ingekort overeenkomstig artikel 120, lid 7 van het Reglement)"2
"(Työjärjestyksen 120 artiklan 7 kohdan mukaisesti lyhennetty kirjallinen lausuma)"5
"(Η γραπτή δήλωση συντομεύθηκε κατ’ εφαρμογή του άρθρου 120, παράγραφος 7, του Κανονισμού.)"8
"Anwendung von Artikel 120 Abs. 7 der Geschäftsordnung gekürzt"7

Named graphs describing this resource:

1http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Danish.ttl.gz
2http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Dutch.ttl.gz
3http://purl.org/linkedpolitics/rdf/English.ttl.gz
4http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Events_and_structure.ttl.gz
5http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Finnish.ttl.gz
6http://purl.org/linkedpolitics/rdf/French.ttl.gz
7http://purl.org/linkedpolitics/rdf/German.ttl.gz
8http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Greek.ttl.gz
9http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Italian.ttl.gz
10http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Latvian.ttl.gz
11http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Portuguese.ttl.gz
12http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Spanish.ttl.gz
13http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Swedish.ttl.gz
14http://purl.org/linkedpolitics/rdf/spokenAs.ttl.gz

The resource appears as object in 2 triples

Context graph