Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2002-10-24-Speech-4-110"

PredicateValue (sorted: default)
rdf:type
dcterms:Date
dcterms:Is Part Of
dcterms:Language
lpv:document identification number
"en.20021024.4.4-110"4
lpv:hasSubsequent
lpv:speaker
lpv:spoken text
". - Les discussions en cours sur l'avenir de la politique agricole commune divisent profondément l'Europe. Schématiquement, on peut dire qu'il y a d'un côté les partisans d'une agriculture multifonctionnelle, dont je fais partie, qui trouvent inadmissible que 80 % des aides communautaires aillent dans la poche de 20 % des agriculteurs, et de l'autre côté, il y a les défenseurs du statu quo. À ce titre, le rapport de notre collègue, M. Khanbhai, me donne l'occasion de tordre le cou à une idée trop souvent répandue et qui me semble erronée : l'Union européenne serait fermée aux exportations provenant des pays les plus pauvres de la planète. On sous-entend ainsi que nous manquerions à notre devoir de solidarité à l'égard des pays en voie de développement en menant une politique agricole protectionniste et centrée sur les seuls agriculteurs européens. Comment peut-on développer cette thèse lorsque l'on sait que l'Union européenne importe davantage de produits agricoles en provenance des pays en voie de développement que les États-Unis, le Canada, le Japon, l'Australie et la Nouvelle-Zélande réunis ? La mauvaise foi sans doute. Faut-il pour autant en déduire que l'intensification des échanges et la déréglementation agricole sont l'alpha et l'omega de la politique de développement ?"@fr6
lpv:spokenAs
lpv:translated text
"De igangværende drøftelser om den fælles landbrugspolitiks fremtid skaber dyb splittelse i Europa. Lidt firkantet sagt er der på den ene side tilhængerne af et multifunktionelt landbrug, heriblandt undertegnede, som finder det uantageligt, at 80% af fællesskabsmidlerne ender hos 20% af landmændene, og på den anden side er der dem, som ønsker at bevare status quo. Hr. Khanbhais betænkning giver mig anledning til at aflive, hvad der efter min opfattelse er en myte. Alt for ofte hører man, at EU skulle være lukket for importvarer fra verdens fattigste lande. Det antydes således, at vi ikke opfylder vores forpligtelse til at vise solidaritet med udviklingslandene, og at vi fører en protektionistisk landbrugspolitik, som kun er koncentreret om de europæiske landmænd. Hvordan kan man være af den opfattelse, når man ved, at EU importerer flere landbrugsprodukter fra udviklingslandene end fra USA, Canada, Japan, Australien og New Zealand tilsammen? Man må tale mod bedre vidende. Skal man heraf udlede, at øget samhandel og deregulering på landbrugsområdet er alfa og omega for udviklingspolitikken?"@da1
". Die derzeitigen Debatten über die Zukunft der Gemeinsamen Agrarpolitik spalten Europa zutiefst. Schematisch gesehen könnte man sagen, dass auf einer Seite die Anhänger einer multifunktionalen Landwirtschaft stehen, zu denen ich gehöre und die es unannehmbar finden, dass 80 % der Gemeinschaftshilfen in die Taschen von 20 % der Landwirte fließen, und auf der anderen Seite die Verteidiger des Status quo. Der Bericht unseres Kollegen Khanbhai gibt mir Gelegenheit, mit einer Idee aufzuräumen, die häufig verbreitet wird und die mir falsch zu sein scheint: nämlich dass die Europäische Union sich gegenüber den Exporten aus den ärmsten Ländern der Erde abschotte. Damit wird unterschwellig behauptet, dass wir unserer Pflicht zur Solidarität gegenüber den Entwicklungsländern nicht nachkommen und eine protektionistische, allein auf die europäischen Landwirte ausgerichtete Agrarpolitik betreiben. Wie kann man eine solche These verbreiten, wenn man weiß, dass die Europäische Union mehr Agrarprodukte aus den Entwicklungsländern importiert als die Vereinigten Staaten, Kanada, Japan, Australien und Neuseeland zusammen? Das zeugt von Unredlichkeit. Sollte man nun daraus schließen, dass die Intensivierung des Handels und die Deregulierung im Agrarbereich das A und O der Entwicklungspolitik sind?"@de7
". Οι εν εξελίξει συζητήσεις σχετικά με την κοινή γεωργική πολιτική, διχάζουν εκ βαθέων την Ευρώπη. Σχηματικά μπορούμε να πούμε ότι από τη μια πλευρά βρίσκονται οι οπαδοί μιας πολυλειτουργικής γεωργίας, στους οποίους συγκαταλέγομαι και εγώ, οι οποίοι θεωρούν απαράδεκτο το 80% των κοινοτικών επιδοτήσεων να πηγαίνει στην τσέπη ενός 20% των αγροτών, ενώ από την άλλη πλευρά υπάρχουν οι υπερασπιστές του . Σχετικά με αυτό το θέμα, η έκθεση του κ. Khanbhai μου δίνει την ευκαιρία να ανασκευάσω μια πάρα πολύ διαδεδομένη άποψη, την οποία θεωρώ λανθασμένη, ότι δηλαδή η Ευρωπαϊκή Ένωση δεν κάνει εισαγωγές από τις λιγότερο αναπτυγμένες χώρες του πλανήτη. Με αυτό, είναι σαν να μην ανταποκρινόμαστε στο καθήκον μας να φανούμε αλληλέγγυοι προς τις αναπτυσσόμενες χώρες, αφού θα ασκούμε μια προστατευτική γεωργική πολιτική η οποία θα επικεντρώνεται αποκλειστικά στους ευρωπαίους αγρότες. Πώς μπορούμε να καλλιεργούμε μια τέτοια άποψη, εφόσον γνωρίζουμε ότι η Ευρωπαϊκή Ένωση εισάγει περισσότερα γεωργικά προϊόντα από τις αναπτυσσόμενες χώρες από ό,τι οι ΗΠΑ, ο Καναδάς, η Ιαπωνία, η Αυστραλία και η Νέα Ζηλανδία μαζί; Κακόπιστα προφανώς. Μήπως θα πρέπει να συμπεράνουμε ότι η προώθηση του εμπορίου και της γεωργικής απορρύθμισης είναι το άλφα και το ωμέγα της αναπτυξιακής πολιτικής;"@el8
". Europe is strongly divided over the debate currently taking place on the future of the common agricultural policy. Basically, on one side, there are the advocates of multifunctional farming, of which I am one, who find it unacceptable that 80% of Community aid should end up in the purses of 20% of the farmers, and, on the other side, there are the defenders of the status quo. In this respect, Mr Kanbhai’s report gives me the opportunity to put paid to a rumour which is all too often spread about and which I consider to be erroneous, namely that the European Union is closed to exports coming from the world’s poorest countries. The implication is that we are falling short of our duty of solidarity towards the developing countries by implementing a protectionist agricultural policy focusing solely on European farmers. Where does this rumour come from, considering that the European Union imports more agricultural products from developing countries than from the United States, Canada, Japan, Australia and New Zealand taken together? Lies, I suppose. Are we to infer from this that boosting trade and agricultural deregulation are the essential pillars of development policy?"@en3
". Europa está profundamente dividida por el debate que está teniendo lugar actualmente sobre el futuro de la política agraria común. Básicamente, por un lado están los partidarios de la agricultura multifuncional, entre los que me encuentro, que consideran inaceptable que el 80% de las ayudas comunitarias terminen en los bolsillos del 20% de los agricultores y, por otro lado, están los que defienden el status quo. En este sentido, el informe del Sr. Kanbhai me da la oportunidad de acabar con el rumor propagado con tanta frecuencia, y que considero erróneo, de que la Unión Europea está cerrada a las exportaciones procedentes de los países más pobres del mundo. La conclusión que debemos sacar es que nos estamos quedando cortos en nuestra obligación de solidaridad con los países en desarrollo con la política agraria proteccionista que hemos adoptado y que se orienta exclusivamente a los agricultores europeos. ¿De dónde procede este rumor, teniendo en cuenta que la Unión Europea importa más productos agrícolas de los países en desarrollo que de Estados Unidos, Canadá, Japón, Australia y Nueva Zelanda en total? Mentiras, supongo. ¿Tenemos que deducir de eso que el fomento del comercio y la liberalización agraria son los pilares esenciales de la política de desarrollo?"@es12
". Eurooppa on jakautunut syvästi kahtia nykyisin käytävässä keskustelussa yhteisen maatalouspolitiikan tulevaisuudesta. Toisella puolella ovat pohjimmiltaan monitoiminnallisen maanviljelyn kannattajat – joihin itse kuulun – ja jotka eivät voi hyväksyä sitä, että 80 prosenttia yhteisön tuesta päätyy 20 prosentille maanviljelijöistä. Toisella puolella ovat taas ne, jotka kannattavat nykyisen tilanteen säilyttämistä. Tältä osin Khanbhain mietintö antaa minulle tilaisuuden kumota huhun, jota levitetään aivan liian usein ja jota pidän virheellisenä. Huhun mukaan Euroopan unioni on sulkenut ovensa maailman köyhimpien maiden vientituotteilta. Tämän vuoksi olisimme laistamassa velvollisuudestamme solidaarisuuden osoittamisesta kehitysmaille soveltamalla protektionistista maatalouspolitiikkaa, jossa keskitytään pelkästään Euroopan maanviljelijöihin. Mistäköhän tämä huhu lienee peräisin, kun otetaan huomioon, että Euroopan unioniin tuodaan enemmän maataloustuotteita kehitysmaista kuin Yhdysvalloista, Kanadasta, Japanista, Australiasta ja Uudesta-Seelannista yhteensä? Kyse on uskoakseni pelkistä valheista. Pitääkö meidän päätellä tämän perusteella, että kaupan vauhdittaminen ja maatalouden sääntelyn purkaminen ovat kehityspolitiikan olennaisia pilareita?"@fi5
"L’Europa si è divisa profondamente sulla discussione in corso concernente il futuro della politica agricola comune. In sostanza, da un lato ci sono i sostenitori di un’agricoltura multifunzionale, tra cui ci sono anch’io, i quali giudicano inaccettabile che l’80 per cento degli aiuti dell’Unione finisca nelle tasche del 20 per cento degli agricoltori; dall’altro lato ci sono i difensori dello . In tale ottica, la relazione Khanbhai mi offre lo spunto per mettere a tacere una diceria che viene diffusa con troppa insistenza e che a mio parere non è veritiera, ossia che l’Unione europea sarebbe chiusa alle importazioni dai paesi più poveri del mondo. Questa affermazione sottintende che noi, attuando una politica agricola protezionistica mirata esclusivamente agli agricoltori europei, verremmo meno al nostro dovere di solidarietà con i paesi in via di sviluppo. Dove è nata questa diceria, peraltro falsa poiché l’Unione europea importa più prodotti agricoli dai paesi in via di sviluppo che dagli Stati Uniti, dal Canada, dal Giappone, dall’Australia e dalla Nuova Zelanda messi assieme? E’ una bugia e null’altro. E’ lecito concludere, stando così le cose, che una crescita del commercio e la deregolamentazione nel settore dell’agricoltura sono i pilastri fondamentali della politica per lo sviluppo?"@it9
". Europe is strongly divided over the debate currently taking place on the future of the common agricultural policy. Basically, on one side, there are the advocates of multifunctional farming, of which I am one, who find it unacceptable that 80% of Community aid should end up in the purses of 20% of the farmers, and, on the other side, there are the defenders of the status quo. In this respect, Mr Kanbhai’s report gives me the opportunity to put paid to a rumour which is all too often spread about and which I consider to be erroneous, namely that the European Union is closed to exports coming from the world’s poorest countries. The implication is that we are falling short of our duty of solidarity towards the developing countries by implementing a protectionist agricultural policy focusing solely on European farmers. Where does this rumour come from, considering that the European Union imports more agricultural products from developing countries than from the United States, Canada, Japan, Australia and New Zealand taken together? Lies, I suppose. Are we to infer from this that boosting trade and agricultural deregulation are the essential pillars of development policy?"@lv10
"Het huidige debat over de toekomst van het gemeenschappelijk landbouwbeleid zaait ernstige verdeeldheid in Europa. Grofweg kunnen we zeggen dat aan de ene kant de voorstanders staan van een multifunctionele landbouw, waartoe ik behoor, die het ontoelaatbaar vinden dat 80 procent van de landbouwsteun naar 20 procent van de boeren gaat, terwijl aan de andere kant de voorstanders staan van de status-quo. In dit verband geeft het verslag van de heer Kanbhai mij de gelegenheid een gerucht uit de wereld te helpen dat maar al te vaak wordt verspreid en dat ik ongegrond acht: de Europese Unie zou zich afsluiten voor producten uit de armste landen van de wereld. Dit veronderstelt dat wij onze plicht zouden verzaken om de ontwikkelingslanden te steunen door een protectionistisch en uitsluitend op de Europese boeren gericht landbouwbeleid te voeren. Waar is dit gerucht op gebaseerd, gelet op het feit dat de Europese Unie meer landbouwproducten importeert uit ontwikkelingslanden dan uit de Verenigde Staten, Canada, Japan, Australië en Nieuw-Zeeland bij elkaar? Op leugens vermoed ik. Moeten we hieruit afleiden dat het bevorderen van de handel en deregulering van de landbouw de belangrijkste pijlers van het ontwikkelingsbeleid zijn?"@nl2
"As discussões em curso sobre o futuro da política agrícola comum dividem profundamente a Europa. Basicamente, temos, de um lado, os partidários de uma agricultura multifuncional, entre os quais me situo, que consideram inadmissível que 80% das ajudas comunitárias vá parar às carteiras de 20% dos agricultores, e do outro lado, temos os defensores do . A este respeito, o relatório do nosso colega, o senhor deputado Kanbhai, dá-me a oportunidade de acabar com o boato, que tão frequentemente corre, e que considero sem qualquer fundamento, a saber que a União Europeia está fechada às exportações provenientes dos países pobres do planeta. Daqui se deduz que estamos em falta relativamente aos nossos deveres de solidariedade para com os países em desenvolvimento, praticando uma política agrícola proteccionista e centrada exclusivamente nos agricultores europeus. Donde poderá vir este boato, tendo em conta que a União Europeia importa mais produtos agrícolas provenientes dos países em desenvolvimento do que os Estados Unidos, o Canadá, o Japão, a Austrália e a Nova Zelândia todos juntos? Da má fé, suponho eu. Será que devemos depreender daqui que a intensificação das trocas comerciais e a desregulamentação agrícola são os pilares fundamentais da política de desenvolvimento?"@pt11
"De diskussioner som förs om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken delar Europa djupt. I stora drag kan man å ena sidan tala om anhängarna av ett multifunktionellt jordbruk, till vilka jag hör, och som anser det vara oacceptabelt att 80 procent av gemenskapsbiståndet hamnar i fickan på 20 procent av jordbrukarna och å andra sidan om försvararna av status quo. I detta sammanhang ger mig vår kollega Bashir Kanbhais betänkande tillfälle att angripa en tyvärr alltför vanlig uppfattning som dock förefaller mig vara felaktig: Europeiska unionen skulle vara stängd för export från jordens fattigaste länder. Man underförstår sålunda att vi skulle försumma vår plikt att visa solidaritet mot utvecklingsländerna genom att föra en protektionistisk jordbrukspolitik som endast inriktar sig på de europeiska jordbrukarna. Hur kan man utveckla en sådan tes när man vet att Europeiska unionen importerar mer jordbruksprodukter från utvecklingsländerna än Förenta staterna, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland tillsammans? Utan tvekan beror det på en missuppfattning. Måste man ändå härav dra slutsatsen att större handelsutbyte och avreglering av jordbruket är A och O i utvecklingspolitiken?"@sv13
lpv:unclassifiedMetadata

Named graphs describing this resource:

1http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Danish.ttl.gz
2http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Dutch.ttl.gz
3http://purl.org/linkedpolitics/rdf/English.ttl.gz
4http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Events_and_structure.ttl.gz
5http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Finnish.ttl.gz
6http://purl.org/linkedpolitics/rdf/French.ttl.gz
7http://purl.org/linkedpolitics/rdf/German.ttl.gz
8http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Greek.ttl.gz
9http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Italian.ttl.gz
10http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Latvian.ttl.gz
11http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Portuguese.ttl.gz
12http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Spanish.ttl.gz
13http://purl.org/linkedpolitics/rdf/Swedish.ttl.gz
14http://purl.org/linkedpolitics/rdf/spokenAs.ttl.gz

The resource appears as object in 2 triples

Context graph