Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2002-10-09-Speech-3-078"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20021009.6.3-078"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Mijnheer de Voorzitter, welkom aan de heer Frederiksen en mevrouw Diamantopoulou.
Een paar korte opmerkingen want kleine fracties hebben niet veel spreektijd. Dank aan onze collega's Bastos en Bushill-Matthews voor hun bijdrage. Ik wil even ingaan op enkele hoofdlijnen. We praten hier over de herziening van de werkgelegenheidsstrategie. Als we kijken naar de huidige richtsnoeren, naar de prioriteiten zoals die nu geformuleerd zijn, dan is het duidelijk dat de werkgelegenheidsstrategie in feite gedeeltelijk is ingehaald door het Lissabon-proces en het Lissabon-proces door een economische recessie. Dat betekent dat heel veel dingen eigenlijk op de tocht staan. Arbeidsparticipatiecijfers zijn waarschijnlijk niet haalbaar, werk is er niet, stimuleren kun je maar alleen als er werk aangeboden wordt en als het aanbieden van werk gestimuleerd wordt. De vraag is echter of we dat altijd kunnen. Ik ben heel nieuwsgierig naar die nieuwe richtsnoeren, heel nieuwsgierig ook naar wat we kwijtraken.
Wat kunnen we samenvatten? Dat het voor jeugdwerkloosheid anders ligt, begrijp ik, maar een aantal andere soorten werk, zoals ouderenarbeid, kunnen niet altijd gestimuleerd worden.
Nieuwe richtsnoeren vind ik prima, pijlers hoeven er wat mij betreft niet altijd bij. Maar die richtsnoeren moeten wel helder en duidelijk zijn, evenals de nieuwe relatie met ESF en met het geld. Met betrekking tot
onderschrijf ik eigenlijk ook wat de heer Pronk naar voren brengt, namelijk dat
en integratie nauw met elkaar verbonden zijn. En als we het hebben over integratie, dan moeten we ook de economische aspecten en de sociaal-economische beleidsaspecten mee laten wegen in de herijking van wat wij het sociale en het werkgelegenheidsbeleid noemen.
Tot slot vraag ik aan de commissaris of aan de Raad hoe het komt dat de socialezekerheidsrichtlijn nog steeds niet herzien is. Ik heb de geannoteerde agenda gezien: ik zie daar geen voortgang en ik vraag me af wanneer dat gaat komen als we praten over aan de ene kant flexibiliteit en aan de andere kant sociale zekerheid."@nl2
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Hr. formand, jeg byder hr. Frederiksen og fru Diamantopoulou velkommen.
Jeg har et par korte bemærkninger, for små grupper har ikke meget taletid. Jeg takker vores kolleger, fru Bastos og hr. Bushill-Matthews, for deres bidrag. Jeg vil lige skitsere nogle af de vigtigste områder. Vi taler her om reformen af beskæftigelsesstrategien. Når vi ser på de nuværende retningslinjer og på prioriteterne, som de er formuleret nu, er det tydeligt, at beskæftigelsesstrategien faktisk til dels er indhentet af Lissabon-processen, og Lissabon-processen er indhentet af en økonomisk recession. Det betyder, at der egentlig er en hel del ting, der er i fare. Målet for arbejdsdeltagelse kan sandsynligvis ikke nås, for der er ikke arbejde. Man kan kun fremme beskæftigelsen, hvis der tilbydes arbejde, og hvis der tilskyndes til at tilbyde arbejde. Spørgsmålet er imidlertid, om vi altid kan gøre det. Jeg er meget spændt på disse nye retningslinjer og også meget spændt på, hvad vi mister.
Hvordan kan vi sammenfatte det? At det ser anderledes ud for ungdomsarbejdsløsheden, forstår jeg, men en række andre former for arbejde såsom arbejde til ældre kan ikke altid fremmes.
Jeg synes, at nye retningslinjer er udmærket. Der behøver efter min mening ikke altid at være grundpiller. Men disse retningslinjer skal dog være klare og tydelige, ligesom den nye forbindelse med ESF og med pengene. Hvad angår strømlining, tilslutter jeg mig faktisk også hr. Pronks holdning, nemlig at strømlining og integration er nært knyttet til hinanden. Når vi taler om integration, må vi også tage hensyn til de økonomiske aspekter og de socioøkonomiske, politiske aspekter ved justeringen af, hvad vi kalder social- og beskæftigelsespolitikken.
Til sidst spørger jeg kommissæren eller Rådet, hvordan det kan være, at socialsikringsdirektivet stadig ikke er revideret. Jeg har set den kommenterede dagsorden. Deri ser jeg ingen fremskridt, og jeg undrer mig over, hvornår det sker, når vi taler om dels fleksibilitet, dels social sikring."@da1
"Herr Präsident! Ich heiße Herrn Frederiksen und Frau Diamantopoulou willkommen.
Ich werde mich bei meinen Bemerkungen kurz fassen, denn kleine Fraktionen verfügen nicht über viel Redezeit. Der Frau Kollegin Bastos und dem Herrn Kollegen Bushill-Matthews danke ich für ihren Beitrag. Ich möchte einige wesentliche Punkte in groben Zügen behandeln. Wir sprechen hier über die Überarbeitung der Beschäftigungsstrategie. Wenn wir die aktuellen Leitlinien, die Prioritäten, wie sie jetzt formuliert sind, betrachten, wird deutlich, dass die Beschäftigungsstrategie faktisch teilweise vom Lissabon-Prozess und der Lissabon-Prozess wiederum von einer Wirtschaftsrezession eingeholt worden sind. Das bedeutet, sehr viele Dinge sind praktisch in Frage gestellt. Vorgaben für die Beteiligung am Arbeitsmarkt sind wahrscheinlich nicht erreichbar; Arbeit gibt es nicht, Arbeitsplätze fördern kann man nur, wenn diese auch angeboten werden und wenn das Anbieten von Arbeit gefördert wird. Es ist jedoch fraglich, ob wir das immer können. Ich bin sehr neugierig auf die neuen Leitlinien sowie sehr gespannt darauf, wovon wir befreit werden.
Was können wir zusammenfassen? Dass die Situation bei Jugendarbeitslosigkeit eine andere ist, verstehe ich. Eine Reihe anderer Arten der Beschäftigung, beispielsweise Arbeitsplätze für ältere Menschen, können nicht immer gefördert werden.
Ich begrüße neue Leitlinien und halte Pfeiler nicht immer für erforderlich. Diese Leitlinien müssen jedoch klar und eindeutig sein, ebenso wie die neue Verbindung mit dem ESF und den Fondsmitteln. Bezüglich des
schließe ich mich dem Standpunkt von Herrn Pronk an, nämlich dass
und Integration eng miteinander verbunden sind. Wenn wir über Integration sprechen, müssen wir auch die wirtschaftlichen Aspekte sowie die Aspekte der Sozial- und Wirtschaftspolitik bei der Überarbeitung dessen, was wir die Sozial- und Beschäftigungspolitik nennen, berücksichtigen.
Abschließend möchte ich das Kommissionsmitglied oder den Rat fragen, weshalb die Richtlinie über soziale Sicherheit noch immer nicht überarbeitet ist. Ich habe die kommentierte Tagesordnung gesehen und kann keinerlei Fortschritte feststellen. Ich frage mich, wann das geschehen wird, wenn wir auf der einen Seite über Flexibilität sprechen und auf der anderen Seite über soziale Sicherheit."@de7
"Κύριε Πρόεδρε, χαιρετίζω τον κ. Frederiksen και την κ. Διαμαντοπούλου.
Θα είμαι σύντομος, γιατί οι μικρές ομάδες έχουν λίγο χρόνο ομιλίας. Ευχαριστώ τους συναδέλφους μου βουλευτές, την κ. Bastos και τον κ. Bushill-Matthews, για τη συμβολή τους. Θα ήθελα να αναφερθώ επιγραμματικά σε ορισμένους σημαντικούς τομείς. Συζητάμε για την αναθεώρηση της στρατηγικής για την απασχόληση. Εάν εξετάσουμε τις τρέχουσες κατευθυντήριες γραμμές και τις προτεραιότητες, όπως είναι τώρα διατυπωμένες, γίνεται σαφές ότι η στρατηγική για την απασχόληση έχει εν μέρει ξεπερασθεί από τη διαδικασία της Λισαβόνας και η διαδικασία της Λισαβόνας, με τη σειρά της, έχει ξεπερασθεί από μια πτωτική τάση της οικονομικής δραστηριότητας. Αυτό σημαίνει ότι πάρα πολλά πράγματα είναι, στην πραγματικότητα, μετέωρα. Οι στόχοι όσον αφορά τη συμμετοχή στην εργασία είναι πιθανότατα μη ρεαλιστικοί· δεν υπάρχει απασχόληση· η παροχή κινήτρων είναι δυνατή μόνον εάν προσφέρεται απασχόληση και εάν προωθείται η προσφορά απασχόλησης. Ωστόσο, το ερώτημα είναι εάν μπορούμε πάντα να το κάνουμε αυτό. Με ενδιαφέρει ιδιαίτερα να μάθω περισσότερα για αυτές τις νέες κατευθυντήριες γραμμές και, επίσης, με ενδιαφέρει ιδιαίτερα να δω από τι μπορούμε να απαλλαγούμε.
Πώς μπορούμε να τα συνοψίσουμε αυτά; Κατανοώ ότι τα πράγματα είναι διαφορετικά όσον αφορά την ανεργία των νέων, αλλά διάφορες άλλες μορφές εργασίας, όπως είναι οι θέσεις εργασίας για τους ηλικιωμένους, δεν προωθούνται πάντα.
Επικροτώ τις νέες κατευθυντήριες γραμμές και δεν πιστεύω ότι οι πυλώνες είναι πάντα χρήσιμοι. Ωστόσο, αυτές οι κατευθυντήριες γραμμές θα πρέπει να είναι σαφείς και απλές, όπως ακριβώς η νέα σχέση με το ΕΚΤ και τα ταμεία. Όσον αφορά τον εκσυγχρονισμό, στηρίζω την άποψη του κ. Pronk, ότι δηλαδή ο εκσυγχρονισμός και η ολοκλήρωση συνδέονται στενά μεταξύ τους. Εάν μιλάμε για ολοκλήρωση, θα πρέπει επίσης να λαμβάνουμε υπόψη τις πτυχές της οικονομικής και κοινωνικοοικονομικής πολιτικής κατά την εκ νέου αξιολόγηση της καλούμενης κοινωνικής πολιτικής και πολιτικής απασχόλησης.
Τέλος, θα ήθελα να ρωτήσω την κ. Επίτροπο ή το Συμβούλιο γιατί δεν έχει αναθεωρηθεί έως τώρα η οδηγία για την κοινωνική ασφάλιση. Έχω δει την προβλεπόμενη ημερήσια διάταξη και δεν διαπιστώνω καμία πρόοδο. Αναρωτιέμαι πότε θα γίνει αυτό, τη στιγμή που μιλάμε για ευελιξία, αφενός, και για κοινωνική ασφάλιση, αφετέρου."@el8
"Mr President, I welcome Mr Frederiksen and Mrs Diamantopoulou.
I shall keep my comments brief, for small groups have little speaking time. I thank our fellow MEPs Mrs Bastos and Mr Bushill-Matthews for their contributions. I should like to outline a number of key areas. We are discussing the revision of the employment strategy. If we look at the current guidelines, and the priorities as they are at present formulated, then it is clear that the employment strategy has, in fact, partly been overtaken by the Lisbon process, and the Lisbon process, has, in turn, been overtaken by an economic downturn. This means that a great number of things are actually in the balance. Labour participation targets are probably not realistic; there is no employment; it is only possible to offer incentives if employment is on offer and if the offer of employment is promoted. The question is, however, whether we are always able to do this. I am very interested to find out about these new guidelines and also very interested to see what we can get rid of.
How can we sum this up? I can understand that things are different for youth unemployment, but a number of other types of work, such as jobs for the elderly, cannot always be promoted.
I welcome new guidelines and do not believe there is always a need for pillars. These guidelines should, however, be clear and simple, just like the new relationship with ESF and the funds. With regard to streamlining, I actually endorse Mr Pronk's view on this, namely that streamlining and integration are closely connected. If we talk about integration, we should also take account of the economic and socio-economic policy aspects in the re-assessment of what we refer to as the social and employment policy.
Finally, I would ask the Commissioner or the Council why the Social Security Directive has not, to date, been reviewed. I have seen the annotated agenda and cannot make out any progress. I wonder when this will happen when we talk about flexibility on the one hand and social security on the other."@en3
"Señor Presidente, saludo al Sr. Frederiksen y a la Sra. Diamantopoulou.
Seré breve, pues los grupos pequeños tienen poco tiempo de palabra. Agradezco a Sus Señorías, la Sra. Bastos y el Sr. Bushill-Matthews, sus aportaciones. Me gustaría tratar varias cuestiones clave. Estamos discutiendo sobre la revisión de la estrategia de empleo. Si miramos las directrices actuales y las prioridades tal y como están formuladas actualmente, está claro que el proceso de Lisboa ha absorbido de hecho una parte de la estrategia de empleo, y el declive económico ha absorbido a su vez el proceso de Lisboa. Esto significa que un gran número de cosas están en realidad pendientes de un hilo. Los objetivos de la participación de la mano de obra probablemente no son realistas; no hay empleo; sólo pueden ofrecerse incentivos si se ofrece empleo y si se promueve la oferta de empleo. Sin embargo, la cuestión es si siempre somos capaces de hacerlo. Tengo mucho interés por averiguar algo más acerca de estas nuevas directrices y también mucho interés por ver de qué podemos prescindir.
¿Cómo podemos resumir esto? Entiendo que las cosas son diferentes para el empleo de los jóvenes, pero otros tipos de trabajo, como los trabajos para las personas mayores, no siempre pueden promoverse.
Acojo con satisfacción unas nuevas directrices y no creo que siempre exista la necesidad de tener pilares. Sin embargo, estas directrices deberían ser claras y sencillas, como la nueva relación con FSE y los fondos. En relación con la racionalización, apoyo la opinión del Sr. Pronk en que la racionalización y la integración están estrechamente vinculadas. Si hablamos de integración, también deberíamos tener en cuenta los aspectos de política económica y socioeconómica al reevaluar lo que se llama política social y de empleo.
Por último, le preguntaría al Comisario o al Consejo por qué hasta la fecha no se ha revisado la Directiva de Seguridad Social. He visto la agenda anotada y no vislumbro ningún progreso. Me pregunto cuándo va a tener lugar esto si estamos hablando de flexibilidad por una parte y seguridad social por otra."@es12
"Arvoisa puhemies, pidän ministeri Frederiksenin ja komission jäsenen Diamantopouloun esittämiä ajatuksia tervetulleina.
Esitän huomautukseni lyhyesti, koska pienillä ryhmillä on vain vähän puheaikaa. Kiitän parlamentin jäseniä Bastosia ja Bushill-Matthewsia heidän panoksistaan. Haluan kuvailla eräitä avainaloja. Keskustelemme työllisyysstrategian tarkistamisesta. Jos tarkastelemme tämänhetkisiä suuntaviivoja ja painopistealueita nykymuodossaan, on selvää, että työllisyysstrategia on itse asiassa jäänyt osittain Lissabonin prosessin jalkoihin ja Lissabonin prosessi vuorostaan talouden laskusuhdanteen jalkoihin. Lopputulos on, että hyvin monet asiat ovat itse asiassa tasapainossa. Työllisyystavoitteet eivät luultavasti ole realistisia. Työtä ei ole, ja kannustimia voidaan tarjota ainoastaan, jos työtä on tarjolla ja jos työn tarjontaa edistetään. Ei ole kuitenkaan varmaa, pystymmekö aina tekemään niin. Olen hyvin kiinnostunut näistä uusista suuntaviivoista sekä siitä, mistä voimme päästä eroon.
Mitä tästä kaikesta voidaan päätellä? Ymmärrän, että nuorisotyöttömyys on asia erikseen, mutta monia muun tyyppisiä töitä, kuten ikääntyneiden ihmisten työllisyyttä, ei voida aina edistää.
Pidän suuntaviivoja tervetulleina, enkä usko, että pilareita tarvitaan aina. Näiden suuntaviivojen olisi kuitenkin oltava selkeitä ja yksinkertaisia, kuten uusi suhtautumistapa Euroopan sosiaalirahastoon ja muihin rahastoihin. Valtavirtaistamisen osalta hyväksyn itse asiassa jäsen Pronkin näkemyksen, jonka mukaan valtavirtaistaminen ja yhdentyminen liittyvät läheisesti toisiinsa. Puhuessamme yhdentymisestä meidän olisi otettava huomioon myös taloudelliset ja sosioekonomiset näkökohdat määrittäessämme sosiaali- ja työllisyyspolitiikkamme uudelleen.
Lopuksi haluaisin kysyä komission jäseneltä tai neuvostolta, miksi sosiaaliturvadirektiiviä ei ole tarkistettu tähän mennessä. Olen nähnyt huomautuksilla varustetun ohjelman, enkä havaitse minkäänlaista edistystä. Puhuessamme joustavuudesta ja sosiaaliturvasta ihmettelen, milloin edistystä tapahtuu."@fi5
"Monsieur le Président, bienvenue à M. Frederiksen et Mme Diamantopoulou.
Quelques brèves remarques, car les petits groupes n'ont pas beaucoup de temps de parole. Merci à nos collègues Mme Bastos et M. Bushill-Matthews pour leur contribution. Nous parlons ici de la révision de la stratégie pour l'emploi. Quand on regarde les orientations actuelles, les priorités telles qu'elles sont à présent formulées, il apparaît clairement que la stratégie pour l'emploi a en fait en partie été rattrapée par le processus de Lisbonne, et le processus de Lisbonne, à son tour, par une récession économique. Cela signifie que de très nombreuses choses sont en fait dans une situation critique. Les chiffres de la participation au marché de l'emploi ne sont manifestement pas réalisables, il n'y a pas de travail, on ne peut stimuler que lorsque du travail est offert et lorsque l'offre de travail est stimulée. Mais la question est de savoir si nous sommes toujours à même de le faire. Je suis fort curieux de voir ces nouvelles orientations, fort curieux aussi de voir ce dont nous pouvons nous défaire.
Que pouvons-nous dire en résumé ? Que les choses soient différentes pour le chômage des jeunes, je comprends, mais plusieurs autres types de travail, comme le travail des personnes âgées, ne peuvent pas toujours être stimulés.
De nouvelles orientations, je trouve cela fort bien - il n'est pas, selon moi, nécessaire d'avoir toujours des piliers. Mais ces orientations doivent être claires et évidentes, de même que la nouvelle relation avec le FSE et l'argent. En ce qui concerne la rationalisation, je suis également d'accord avec ce qu'avance M. Pronk, à savoir que la rationalisation et l'intégration sont étroitement liés. Et puisqu'on parle d'intégration, il faut aussi prendre en considération les aspects économiques et les aspects liés à la politique socio-économique lorsque l'on redéfinit ce que l'on entend par politique sociale et politique de l'emploi.
Pour conclure, une question à la commissaire ou au Conseil : comment se fait-il que la directive sur la sécurité sociale n'a pas encore été revue ? J'ai vu l'ordre du jour annoté : je ne vois là aucun progrès et je me demande quand cela viendra si nous parlons, d'un côté, de flexibilité et, de l'autre côté, de sécurité sociale."@fr6
"Signor Presidente, porgo il benvenuto al Ministro Frederiksen e al Commissario Diamantopoulou.
Sarò breve, poiché i piccoli gruppi dispongono di un tempo di parola limitato. Ringrazio gli onorevoli colleghi Bastos e Bushill-Matthews per i loro contributi. Vorrei delineare alcuni temi chiave. Stiamo discutendo la revisione della strategia per l’occupazione. Se esaminiamo le attuali linee direttrici e le priorità alla base della loro formulazione attuale, è chiaro che la strategia per l’occupazione è stata, di fatto, in parte superata dal processo di Lisbona, che a sua volta è stato sopravanzato da una flessione economica. Questo significa che sul piatto della bilancia vi sono molti elementi. Gli obiettivi della partecipazione della forza lavoro sono probabilmente poco realistici; non c’è occupazione; è possibile offrire incentivi soltanto se c’è offerta di posti di lavoro e se tale offerta viene promossa. Il problema è, tuttavia, se siamo sempre in grado di farlo. Sono molto interessato a esaminare queste nuove linee direttrici nonché a identificare gli elementi superflui.
Come possiamo sintetizzare la questione? Posso comprendere che la situazione è diversa per la disoccupazione giovanile, ma alcuni altri tipi di lavoro, come quelli per i lavoratori anziani, non possono essere promossi in ogni circostanza.
Accolgo con favore le nuove linee direttrici e non credo vi sia sempre necessità della struttura a pilastri. Detti orientamenti strategici, comunque, dovrebbero essere chiari e semplici, proprio come il nuovo rapporto tra l’FSE e i fondi. Riguardo alla razionalizzazione, appoggio il parere dell’onorevole Pronk, vale a dire che è un aspetto strettamente legato all’integrazione. Se parliamo di integrazione, dovremmo tenere conto anche degli aspetti di politica economica e socioeconomica nel rivedere quella che definiamo politica sociale e occupazionale.
Infine, vorrei chiedere al Commissario o al Consiglio perché la direttiva sulla sicurezza sociale non è ancora stata sottoposta a revisione. Ho visto l’agenda pertinente e non posso rilevare alcun progresso. Mi domando quando ciò avverrà ogniqualvolta parliamo da un lato di flessibilità e dall’altro di sicurezza sociale."@it9
"Mr President, I welcome Mr Frederiksen and Mrs Diamantopoulou.
I shall keep my comments brief, for small groups have little speaking time. I thank our fellow MEPs Mrs Bastos and Mr Bushill-Matthews for their contributions. I should like to outline a number of key areas. We are discussing the revision of the employment strategy. If we look at the current guidelines, and the priorities as they are at present formulated, then it is clear that the employment strategy has, in fact, partly been overtaken by the Lisbon process, and the Lisbon process, has, in turn, been overtaken by an economic downturn. This means that a great number of things are actually in the balance. Labour participation targets are probably not realistic; there is no employment; it is only possible to offer incentives if employment is on offer and if the offer of employment is promoted. The question is, however, whether we are always able to do this. I am very interested to find out about these new guidelines and also very interested to see what we can get rid of.
How can we sum this up? I can understand that things are different for youth unemployment, but a number of other types of work, such as jobs for the elderly, cannot always be promoted.
I welcome new guidelines and do not believe there is always a need for pillars. These guidelines should, however, be clear and simple, just like the new relationship with ESF and the funds. With regard to streamlining, I actually endorse Mr Pronk's view on this, namely that streamlining and integration are closely connected. If we talk about integration, we should also take account of the economic and socio-economic policy aspects in the re-assessment of what we refer to as the social and employment policy.
Finally, I would ask the Commissioner or the Council why the Social Security Directive has not, to date, been reviewed. I have seen the annotated agenda and cannot make out any progress. I wonder when this will happen when we talk about flexibility on the one hand and social security on the other."@lv10
"Senhor Presidente, gostaria de desejar as boas-vindas ao Senhor Presidente do Conselho, Claus Hjort Frederiksen, e à Senhora Comissária Diamantopoulou.
Serei breve nos meus comentários, pois o tempo de que os grupos políticos pequenos dispõem para usar da palavra é curto. Quero agradecer o contributo dos meus colegas, senhora deputada Bastos e senhor deputado Bushill-Matthews. Gostaria de focar alguns aspectos fundamentais. Falamos aqui da revisão da estratégia de emprego. Se olharmos para as actuais orientações e para as prioridades, tal como são formuladas neste momento, torna-se evidente que, na realidade, a estratégia de emprego foi parcialmente ultrapassada pelo processo de Lisboa, processo esse, que, por sua vez, foi também ultrapassado por uma recessão económica. Significa isso que há um grande número de questões que estão pendentes. Os objectivos de participação laboral não são provavelmente realistas; não há emprego, e só é possível oferecer incentivos se houver oferta de emprego e se essa oferta for promovida. A questão reside, contudo, em saber se podemos fazê-lo sempre. Tenho muita curiosidade em conhecer essas novas orientações, e sobretudo também em ver aquilo de que poderemos prescindir.
Que conclusão podemos retirar de tudo isto? Compreendo que, no caso do desemprego entre os jovens, a situação é diferente, mas há outros tipos de emprego, como o emprego para os mais idosos, que nem sempre podem ser estimulados.
Saúdo o facto de serem definidas novas orientações, mas penso que nem sempre há necessidade de novos pilares. No entanto, essas orientações têm de ser claras e simples, o mesmo acontecendo com a nova relação com o FSE e os Fundos. No que diz respeito à
posso realmente subscrever a visão do senhor deputado Pronk sobre a matéria, nomeadamente que a racionalização e a integração andam de mãos dadas. Quando falamos de integração, devemos ter igualmente em conta aspectos de política económica e socioeconómica na reavaliação daquilo que designamos de política social e de emprego.
Por último, gostaria de perguntar à Senhora Comissária ou ao Conselho por que razão é a que directiva relativa à segurança social não foi ainda revista, até à data. Tive ocasião de ver a agenda anotada, e não vislumbro qualquer progresso nesse domínio, e - quando falamos, por um lado, de flexibilidade e, por outro lado, de segurança social - pergunto-me quando é que isso irá realmente acontecer."@pt11
"Herr talman! Jag vill önska herr Fredriksen och fru Diamantopoulou välkomna.
Ett par korta kommentarer, för små grupper har inte så lång talartid. Jag skulle vilja tacka våra kolleger Bastos och Bushill-Matthews för deras bidrag. Jag skall gå in på några huvudlinjer. Vi talar här om översynen av sysselsättningsstrategin. Om vi ser till de nuvarande riktlinjerna, på prioriteringarna som de nu är formulerade, är det tydligt att sysselsättningsstrategin i själva verket delvis har hunnits upp av Lissabonprocessen och Lissabonprocessen av en ekonomisk lågkonjunktur. Det innebär att väldigt många saker egentligen hänger på en tråd. Det är förmodligen inte möjligt att uppnå siffrorna för närvaro på arbetsmarknaden; det finns inte arbete; man kan bara sätta in stimulansåtgärder om arbete erbjuds och om erbjudandet av arbete stimuleras. Frågan är om vi alltid kan göra det. Jag är mycket nyfiken på de nya riktlinjerna, och mycket nyfiken på vad vi förlorar.
På vilket sätt kan vi sammanfatta detta? Att situationen är annorlunda när det gäller ungdomsarbetslöshet förstår jag, men vissa andra typer av arbeten, som äldres deltagande i arbetslivet, kan inte alltid stimuleras.
Jag anser att det är utmärkt med nya riktlinjer; enligt min uppfattning är det inte alltid nödvändigt att tillfoga pelare. Men riktlinjerna måste vara klara och tydliga, liksom det nya sambandet med Europeiska socialfonden och med pengarna. När det gäller förenkling instämmer jag egentligen också med det Pronk menar, nämligen att förenkling och integration står i nära anslutning till varandra. Och när vi talar om integration måste vi också ta hänsyn till de ekonomiska aspekterna och de socialekonomiska politikområdena vid översynen av det vi kallar den sociala politiken och sysselsättningspolitiken.
Till sist vill jag fråga kommissionären eller rådet hur det kommer sig att direktivet om social trygghet fortfarande inte har setts över. Jag har sett den kommenterade föredragningslistan: där ser jag inget framåtskridande och jag frågar mig när det skall komma, när vi talar om flexibilitet å ena sidan och social trygghet å andra sidan."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples