Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2002-06-10-Speech-1-071"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20020610.4.1-071"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Herr Präsident, liebe Kolleginnen und Kollegen! Bevor ich auf einige Vorschläge zur Änderung unserer Geschäftsordnung eingehe, die meine Fraktion nicht teilt, ist es mir wirklich ein aufrichtiges Bedürfnis, dem Berichterstatter, unserem Kollegen Corbett, für seine immense Arbeit zu danken. Über ein Jahr diskutieren wir nun schon darüber, wie unsere eigene Arbeit im Parlament effizienter und auch lebendiger gestaltet werden kann. Es ist schon bewundernswert, mit welchem Engagement Kollege Corbett im Ausschuss und gemeinsam mit den Kolleginnen und Kollegen dieses Hauses für entsprechende Änderungen gewirkt hat.
Im Bericht wird vorgeschlagen, Artikel 50 der Geschäftsordnung zu ändern. Die Dringlichkeitsdebatten sollen abgeschafft und durch neue Regeln ersetzt werden, unter anderem durch die Einführung einer außerordentlichen Debatte zu hochaktuellen, besonderen politischen Ereignissen. Über eine solche außerordentliche Debatte soll zu Beginn jeder Tagung am Montagnachmittag entschieden werden. Obwohl einiges durchaus für diesen Vorschlag spricht - meine Fraktion möchte, dass wir bei der jetzigen Regel bleiben.
Warum? Das Hauptargument gegen diese Neuerung ist, dass die außerordentliche Debatte folgenlos bleiben soll. Der Verzicht auf eine Abstimmung im Plenum zu dem betreffenden Thema ist aus unserer Sicht nicht akzeptabel, vor allem auch deshalb, weil wir uns bisher in unseren Dringlichkeitsdebatten insbesondere zu Menschenrechtsverletzungen mit Entschließungen positionieren, die für viele Betroffenen in den jeweiligen Ländern eine wichtige Ermutigung und Unterstützung in ihrem Kampf für Demokratie und Menschenrechte sind. Nein, meine Fraktion möchte nicht, dass wir dieses wichtige politische Instrument aus der Hand geben.
Geschäftsordnungsfragen sind nicht nur verbindliche Regeln der gemeinsamen Arbeit, sondern immer auch Machtfragen. Von daher ist es nur allzu verständlich, dass kleine Fraktionen jeden Paragraphen genauestens unter die Lupe nehmen. Die Geschäftsordnung muss eine Gleichbehandlung der Fraktionen sichern und darf die parlamentarischen Möglichkeiten kleiner Fraktionen nicht einschränken. Ausgehend von diesen Prämissen möchte ich im Namen meiner Fraktion den im Bericht vorgeschlagenen Änderungsantrag in Bezug auf Artikel 110 der Geschäftsordnung ablehnen, der vorsieht, dass künftig nicht mehr einzelne Fraktionen, sondern nur noch zwei Fraktionen zusammen oder 32 Abgeordnete Änderungsanträge im Plenum einbringen können.
Dieser Vorschlag hat zwei Haken. Zum einen ist nicht einzusehen, weshalb hier 32 Abgeordnete mehr Rechte als eine politische Fraktion haben sollen. Zum anderen sehen wir es als das legitime parlamentarische Recht einer Fraktion an, Änderungsanträge zur Abstimmung im Plenum einzureichen. Änderungsanträge bringen selbstverständlich den politischen Willen der politischen Fraktionen zum Ausdruck. Das Argument, die kleinen Fraktionen hätten so oder so keine Chance mit Anträgen und behinderten die Abstimmung, wie Herr van den Berg das gesagt hat, halte ich nicht für stichhaltig.
Ich hatte im Ausschuss beantragt, dass die Geschäftsordnung in einer geschlechtsneutralen Sprache formuliert wird. Richard Corbett hatte mir das zugesagt. Beim letzten Mal sei das aus irgendwelchen Gründen nicht erfolgt. Ich hoffe, dass in Zusammenarbeit mit den Diensten jetzt dafür gesorgt wird."@de7
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Hr. formand, kære kolleger, før jeg kommer ind på et par forslag til ændring af forretningsordenen, som min gruppe ikke støtter, har jeg virkelig en oprigtig trang til at takke ordføreren, vores kollega hr. Corbett, for hans meget store arbejde. I over et år har vi nu diskuteret, hvordan vores eget arbejde i Parlamentet kan gøres mere effektivt og også mere levende. Det er beundringsværdigt at se, med hvilket engagement hr. Corbett har arbejdet i udvalget og sammen med kollegerne i Parlamentet for passende ændringer.
I betænkningen foreslås det, at artikel 50 i forretningsordenen ændres. De uopsættelige debatter skal afskaffes og erstattes af nye regler, bl.a. ved indførelse af en ekstraordinær debat om brandaktuelle, særlige politiske begivenheder. Der skal træffes beslutning om en sådan ekstraordinær debat i begyndelsen af hvert møde mandag eftermiddag. Selv om der absolut er noget, der taler for dette forslag, vil min gruppe have, at vi bevarer de nuværende regler.
Hvorfor? Hovedargumentet mod denne fornyelse er, at den ekstraordinære debat skal være uden konsekvenser. At give afkald på en afstemning i plenarforsamlingen om det pågældende emne er efter vores mening ikke acceptabelt, især ikke fordi vi hidtil i vores uopsættelige debatter har indtaget en holdning i form af beslutninger særligt om overtrædelse af menneskerettighederne, som for mange berørte i de pågældende lande er en vigtig opmuntring og støtte i deres kamp for demokrati og menneskerettigheder. Nej, min gruppe ønsker ikke, at vi giver slip på dette vigtige politiske instrument.
Forretningsordensspørgsmål er ikke kun bindende regler for det fælles arbejde, men også altid magtspørgsmål. Derfor er det kun alt for forståeligt, at små grupper undersøger hver paragraf meget nøje. Forretningsordenen skal sikre ligebehandling af grupperne og må ikke begrænse de små gruppers parlamentariske muligheder. Med udgangspunkt i disse præmisser vil jeg på vegne af min gruppe afvise ændringsforslaget i betænkningen om artikel 110 i forretningsordenen, der bestemmer, at det fremover ikke længere er enkelte grupper, men derimod kun to grupper sammen eller 32 parlamentsmedlemmer, der kan indgive ændringsforslag i plenarforsamlingen.
Dette forslag har to hager. For det første er det ikke til at forstå, hvorfor 32 parlamentsmedlemmer skal have flere rettigheder end én politisk gruppe. For det andet anser vi det for at være en gruppes legitime parlamentariske ret at indgive ændringsforslag til afstemning i plenarforsamlingen. Med ændringsforslag kommer de politiske gruppers politiske vilje selvfølgelig til udtryk. Argumentet om, at de små grupper så ikke havde den eller den mulighed med forslag og ville hæmme afstemningen, som hr. van den Berg sagde, er efter min mening ikke holdbart.
Jeg anmodede i udvalget om, at forretningsordenen formuleres i et kønsneutralt sprog. Richard Corbett lovede mig det. Sidste gang skete det af en eller anden grund ikke. Jeg håber, at der bliver sørget for det nu i samarbejde med tjenesterne."@da1
".
Κύριε Πρόεδρε, κύριοι συνάδελφοι, προτού αναφερθώ σε κάποιες προτάσεις σχετικά με την τροποποίηση του Κανονισμού μας, τις οποίες η πολιτική μου ομάδα δεν συμμερίζεται, νιώθω βαθύτατα την ανάγκη να ευχαριστήσω τον εισηγητή, τον συνάδελφό μας Corbett, για το τεράστιο έργο του. Συζητούμε ήδη πάνω από έναν χρόνο σχετικά με την αποτελεσματικότερη και πιο ζωντανή οργάνωση των εργασιών μας στο Κοινοβούλιο. Είναι αξιοθαύμαστη η αφοσίωση με την οποία ο συνάδελφος Corbett ενήργησε στην επιτροπή και από κοινού με τους συναδέλφους του Κοινοβουλίου μας για τις αντίστοιχες τροποποιήσεις.
Στην έκθεση προτείνεται να τροποποιηθεί το άρθρο 50 του Κανονισμού. Οι συζητήσεις κατεπείγοντος πρόκειται να καταργηθούν και να αντικατασταθούν με νέους κανόνες, μεταξύ άλλων με την εισαγωγή μιας έκτακτης συζήτησης σχετικά με άκρως επίκαιρα και ειδικά πολιτικά θέματα. Η διεξαγωγή μιας τέτοιας έκτακτης συζήτησης θα αποφασίζεται κατά την έναρξη κάθε συνεδρίασης το απόγευμα της Δευτέρας. Παρόλο που κάποια πράγματα οδηγούν στην εν λόγω πρόταση, η πολιτική μου ομάδα θα επιθυμούσε να παραμείνουμε στον έως τώρα ισχύοντα κανόνα.
Για ποιο λόγο; Το κύριο επιχείρημα εναντίον αυτής της καινοτομίας είναι ότι η έκτακτη συζήτηση θα μείνει χωρίς συνέπειες. Η κατάργηση της ψηφοφορίας στην Ολομέλεια επί του σχετικού θέματος δεν είναι κατά την άποψή μας αποδεκτή, κυρίως διότι έως τώρα στις συζητήσεις κατεπείγοντος, ιδιαιτέρως σε ό,τι αφορά παραβιάσεις των ανθρωπίνων δικαιωμάτων, τοποθετούμαστε με ψηφίσματα, που για πολλούς θιγόμενους στις εκάστοτε χώρες αποτελούν σημαντική ενθάρρυνση και υποστήριξη στον αγώνα τους υπέρ της δημοκρατίας και των ανθρωπίνων δικαιωμάτων. Όχι, η πολιτική μου ομάδα δεν επιθυμεί να παραιτηθούμε από αυτό το σημαντικό πολιτικό όργανο.
Τα ζητήματα του Κανονισμού δεν αποτελούν μονάχα δεσμευτικούς κανόνες του κοινού μας έργου, αλλά πάντοτε και ζητήματα ισχύος. Ως εκ τούτου, είναι απολύτως κατανοητό ότι οι μικρές πολιτικές ομάδες εξετάζουν κάθε παράγραφο με μεγάλη προσοχή στο μικροσκόπιο. Ο Κανονισμός πρέπει να διασφαλίζει την ίση μεταχείριση των πολιτικών ομάδων και δεν πρέπει να περιορίζει τις κοινοβουλευτικές δυνατότητες των μικρότερων πολιτικών ομάδων. Στηριζόμενη σε αυτήν τη λογική, απορρίπτω εξ ονόματος της πολιτικής μου ομάδας την προτεινόμενη σχετικά με το άρθρο 110 του Κανονισμού τροπολογία, η οποία προβλέπει ότι στο μέλλον δεν θα μπορούν να υποβάλλουν τροπολογίες στην Ολομέλεια μεμονωμένες πολιτικές ομάδες, παρά μόνο δύο πολιτικές ομάδες μαζί ή 32 βουλευτές.
Η εν λόγω πρόταση παρουσιάζει δύο προβλήματα. Αφενός, δεν είναι κατανοητό για ποιο λόγο εδώ οι 32 βουλευτές πρέπει να έχουν περισσότερα δικαιώματα από μία πολιτική ομάδα. Αφετέρου, το θεωρούμε νόμιμο κοινοβουλευτικό δικαίωμα μιας πολιτικής ομάδας να καταθέτει τροπολογίες στην Ολομέλεια προς ψηφοφορία. Οι τροπολογίες εκφράζουν φυσικά την πολιτική βούληση της πολιτικής ομάδας. Το επιχείρημα ότι μικρές πολιτικές ομάδες ούτως ή άλλως δεν έχουν πιθανότητες ικανοποίησης των αιτημάτων τους και εμποδίζουν την ψηφοφορία, όπως είπε ο κύριος van den Berg, δεν το θεωρώ βάσιμο.
Είχα προτείνει στην επιτροπή να διατυπωθεί ο Κανονισμός με τρόπο ουδέτερο όσον αφορά το φύλο. Ο Richard Corbett μου το υποσχέθηκε. Την προηγούμενη φορά, για κάποιο λόγο, δεν έγινε. Ελπίζω ότι σε συνεργασία με τις αρμόδιες υπηρεσίες τώρα θα υπάρξει η σχετική μέριμνα."@el8
"Mr President, ladies and gentlemen, before I consider a number of the proposals to amend our Rules of Procedure which my group does not go along with, I really must express my sincere thanks to our rapporteur Mr Corbett for the immense amount of work he has done. We have been discussing for over a year now how our work in Parliament can be made more efficient and more lively. The commitment Mr Corbett has shown, both in committee and together with other Members of this House, to bringing about changes in this area is indeed admirable.
It is proposed in the report that Rule 50 of the Rules of Procedure should be amended by the abolition of debates on topical and urgent subjects and the insertion of new rules introducing such things as a special debate on highly topical events, especially of a political nature. Such a special debate would be decided on at the beginning of each part-session on Monday afternoon. Although there is much to be said for this proposal, my group would prefer us to stick with the present rule.
Why is this so? The main argument against the innovation is that the special debate would not result in anything. It is not, in our view, acceptable to do without a vote in plenary on the issue in question, above all because our debates on matters of topical and urgent importance have hitherto seen us pass resolutions which express positions especially on human rights violations, which give significant support and encouragement to many who campaign for democracy and human rights in the countries in question. No, my group does not want us to let this important political tool fall from our hands.
Procedural matters are not just binding rules for our work together, but also have to do with power. This makes it all too understandable that small groups subject every paragraph to the minutest examination under the magnifying glass. The Rules of Procedure must ensure that groups are treated equally and must not limit small groups' parliamentary opportunities. I take these premises as my starting point in rejecting, on behalf of my group, the report's proposed amendment to Rule 110 of the Rules of Procedure, which amendment provides that, in future, groups will not be able to introduce amendments into plenary on their own; only two groups acting jointly, or 32 Members, will be able to do so.
This proposal has two snags. One is that it is not evident why 32 MEPs should have more rights than a political group. The other is that we consider it to be a group's legitimate parliamentary right to table amendments to be voted on in plenary. It goes without saying that amendments express the groups' political will. As for the argument presented by Mr van den Berg, that small groups' amendments have no chance anyway and that they get in the way of voting, I do not believe that that holds water.
In committee, I moved that the Rules of Procedure should be framed in gender-neutral language, and Mr Corbett agreed with this. That had not been done the last time, for some reason or other. I hope that something can now be done about this in cooperation with the services."@en3
". – (DE) Señor Presidente, estimadas y estimados colegas, antes de referirme a algunas propuestas sobre la modificación de nuestro Reglamento que no comparte mi Grupo, es para mí una auténtica necesidad expresar mi agradecimiento al ponente, a nuestro colega Corbett por su inmenso trabajo. Llevamos debatiendo más de un año sobre cómo podemos configurar nuestro propio trabajo de un modo más eficiente y también más vivo en el Parlamento. Es admirable la dedicación con que el colega Corbett ha trabajado en la comisión así como con las y los colegas de esta Asamblea para lograr los cambios necesarios.
En el informe se propone modificar el artículo 50 del Reglamento. Se quieren suprimir los debates de urgencia y sustituirlos por reglas nuevas, entre otras, por la introducción de un debate extraordinario sobre acontecimientos políticos de gran actualidad. Al comienzo de cada sesión, el lunes por la tarde, se quiere decidir sobre un debate extraordinario de este tipo. Aunque hay algunas cosas que hablan a favor de esta propuesta, mi Grupo desea seguir con la regulación actual.
¿Porqué? El argumento principal en contra de esta innovación es que el debate extraordinario quedaría sin consecuencias. La renuncia a una votación en el Pleno sobre el tema en cuestión no es aceptable desde nuestro punto de vista, sobre todo porque en los debates de urgencia mantenidos hasta el momento, en especial, sobre violaciones de los derechos humanos, nos posicionamos con resoluciones que son para muchos afectados en los correspondiente países un aliento y ayuda importante en su lucha por la democracia y los derechos humanos. No, mi Grupo no desea que renunciemos a este importante instrumento político.
Las cuestiones de Reglamento no son sólo reglas vinculantes para el trabajo conjunto sino también cuestiones de poder. Por ello, es perfectamente comprensible que los grupos pequeños examinen con toda minuciosidad cada artículo. El Reglamento tiene que asegurar la igualdad de trato de los grupos políticos y no debe limitar las posibilidades parlamentarias de los grupos pequeños. Partiendo de estas premisas, quiero rechazar en nombre de mi Grupo la enmienda propuesta en el informe al artículo 110 del Reglamento, que prevé que en el futuro ya no sólo un Grupo político sino dos juntos o 32 diputados puedan presentar enmiendas en el Pleno.
Esta propuesta tiene dos mancos. Por un lado, no se puede entender porqué 32 diputados deben tener más derechos que un Grupo político. Por otro lado, contemplamos como el derecho legítimo de un Grupo político el presentar enmiendas a la votación en el Pleno. Por supuesto, las enmiendas reflejan la voluntad política de los grupos políticos. El argumento de que los grupos pequeños no tienen ninguna posibilidad de un modo u otro con sus enmiendas y que entorpecen la votación, tal como ha dicho el Sr. van den Berg, lo considero erróneo.
En la comisión solicité que se formulase el Reglamento en un lenguaje neutral con los sexos. Richard Corbett me lo prometió. En la última ocasión no se hizo por cualesquiera motivos. Espero que en la cooperación con los servicios se tenga ahora en cuenta."@es12
".
Arvoisa puhemies, hyvät kollegat, ennen kuin ryhdyn käsittelemään eräitä työjärjestyksemme muuttamiseen liittyviä ehdotuksia, joista ryhmäni ei ole kanssani samaa mieltä, haluaisin todella vilpittömästi kiittää esittelijänä toiminutta kollegaamme Corbettia hänen suunnattoman suuresta työstään. Olemme nyt jo yli vuoden ajan keskustelleet siitä, kuinka oma työmme täällä parlamentissa voidaan saada tehokkaammaksi ja myös elävämmäksi. On ihailtavaa, miten sitoutuneesti kollegamme Corbett on toiminut valiokunnassa ja yhteistyössä muiden parlamentin kollegoiden kanssa tarvittavien muutosten aikaansaamiseksi.
Mietinnössä työjärjestyksen 50 artiklaa ehdotetaan muutettavaksi. Kiireelliset keskustelut ehdotetaan poistettaviksi ja korvattaviksi uusilla säännöillä, esimerkiksi ottamalla käyttöön ylimääräinen keskustelu erittäin ajankohtaisista, tärkeistä poliittisista tapahtumista. Tällaisen keskustelun pitämisestä on tarkoitus päättää kunkin istuntojakson alussa maanantai-iltapäivisin. Vaikka monet seikat puhuvat tämän ehdotuksen puolesta, ryhmäni kannattaa kuitenkin nykyisen säännön säilyttämistä.
Miksi? Keskeinen peruste, joka puhuu tätä uudistusta vastaan, on ylimääräisen keskustelun jääminen tuloksettomaksi. Luopumista kyseistä aihetta koskevasta äänestyksestä täysistunnossa ei meidän mielestämme voida hyväksyä. Näin ennen kaikkea siksi, että olemme tähän asti kiireellisissä keskusteluissamme ottaneet kantaa erityisesti ihmisoikeuksien loukkauksiin päätöslauselmillamme, jotka merkitsevät monille eri maissa ihmisoikeusloukkauksien kohteeksi joutuneille tärkeää rohkaisua ja tukea heidän taistelussaan demokratian ja ihmisoikeuksien puolesta. Ei, minun ryhmäni ei halua, että luovumme tästä tärkeästä poliittisesta välineestä.
Työjärjestystä koskevat asiat eivät ole ainoastaan yhdessä tekemiämme työhön liittyviä sitovia sääntöjä vaan aina myös valtakysymyksiä. Siksi on täysin ymmärrettävää, että pienet ryhmät ottavat joka ainoan kohdan kriittisen tarkastelun kohteeksi. Työjärjestyksessä on taattava ryhmien tasa-arvoinen kohtelu eikä siinä saa rajoittaa pienten ryhmien parlamentaarisia mahdollisuuksia. Näillä perusteilla haluaisin ryhmäni nimissä hylätä mietinnössä ehdotetun työjärjestyksen 110 artiklaa koskevan tarkistuksen, jonka mukaan tulevaisuudessa yksittäiset ryhmät eivät enää voi tuoda tarkistuksia täysistuntoon, vaan siihen tarvitaan joko kaksi ryhmää yhdessä tai 32 edustajaa.
Tässä ehdotuksessa on kaksi hankaluutta. Ensiksikään ei ole helppo ymmärtää, miksi 32 edustajalla olisi enemmän oikeuksia kuin yhdellä poliittisella ryhmällä. Toiseksi mielestämme ryhmällä on legitiimi parlamentaarinen oikeus jättää tarkistuksia parlamentin äänestettäviksi. Tarkistuksissa tulee luonnollisesti esiin ryhmien poliittinen tahto. Peruste, että pienten ryhmien tarkistuksilla ei olisi juurikaan menestymisen mahdollisuuksia ja että ne, kuten jäsen van den Berg sanoi, estäisivät äänestyksiä, ei mielestäni ole kestävä.
Olin pyytänyt valiokunnassa, että työjärjestyksen kieliasu muotoiltaisiin sukupuolesta riippumattomaksi. Richard Corbett oli luvannut minulle tämän. Viime kerralla joistain syistä niin ei ollut tehty. Toivon, että siitä huolehditaan nyt yhteistyössä parlamentin yksiköiden kanssa."@fi5
"Monsieur le Président, chers collègues, avant de m'attarder sur quelques propositions destinées à modifier notre règlement - qui ne bénéficient pas du soutien de mon groupe - je tiens absolument à remercier le rapporteur, notre collègue Corbett, pour son immense travail. Voilà plus d'un an que nous discutons de la manière dont nous pourrions rendre le travail accompli au sein de ce Parlement à la fois plus efficace et plus vivant. L'engagement témoigné par notre collègue Corbett en commission et conjointement avec les collègues de cette Assemblée pour procéder aux adaptations requises, est remarquable.
Le rapport propose de modifier l'article 50 du règlement. Les débats d'actualité doivent être supprimés et remplacés par de nouvelles règles, notamment via l'introduction d'un débat extraordinaire sur des événements politiques d'actualité brûlante et exceptionnels. Une décision concernant un tel débat extraordinaire doit être prise au début de chaque séance, le lundi après-midi. Malgré les quelques éléments plaidant en faveur de cette proposition, mon groupe voudrait que la règle actuelle soit maintenue.
Pourquoi ? Le principal argument avancé contre cette innovation réside dans le fait que le débat extraordinaire doit rester sans suite. Selon nous, il est inacceptable de renoncer à un vote en séance plénière à propos du thème abordé, surtout parce que jusqu'ici nos débats d'actualité - tout spécialement lorsqu'ils touchent aux violations des droits de l'homme - débouchent sur des résolutions qui, aux yeux des nombreux intéressés, représentent un encouragement majeur et une marque de soutien pour leur lutte en faveur de la démocratie et des droits de l'homme. Mon groupe se refuse dès lors à ce que nous perdions cet instrument politique essentiel.
Les motions de procédure sont non seulement des règles obligatoires du travail commun mais aussi toujours des questions de pouvoir. Il n'est dès lors que trop compréhensible que les petits groupes examinent chaque paragraphe à la loupe. Le règlement doit garantir l'égalité de traitement des groupes et ne peut restreindre les possibilités parlementaires des petits groupes. M'appuyant sur ces conditions, je voudrais rejeter, au nom de mon groupe, la proposition d'amendement relative à l'article 110 du règlement, selon laquelle les groupes isolés ne pourront plus déposer d'amendements en séance plénière mais que les propositions d'amendement devront émaner de deux groupes politiques ou de 32 députés.
Cette proposition pose deux problèmes. Premièrement, il est difficile de comprendre pourquoi 32 députés doivent avoir davantage de droits qu'un groupe politique. Deuxièmement, nous considérons comme un droit parlementaire légitime la possibilité offerte à un groupe de déposer des propositions d'amendements aux fins du vote en séance plénière. Les propositions d'amendements expriment évidemment la volonté politique des groupes politiques. L'argument selon lequel les petits groupes n'auraient ainsi aucune possibilité de déposer des amendements et de gêner le vote, comme M. van den Berg l'a déclaré, n'est pas valable à mes yeux.
J'avais demandé en commission que le règlement soit dépourvu de formulations sexistes. Richard Corbett m'avait fait une promesse en ce sens. La dernière fois, elle n'a pas été tenue pour diverses raisons. J'espère à présent que l'on y veillera, en collaboration avec les services compétents."@fr6
".
Signor Presidente, onorevoli colleghi, prima di entrare nel merito delle proposte di riforma del nostro Regolamento, che il gruppo politico al quale appartengo non condivide, sento davvero il sincero bisogno di ringraziare il relatore, il nostro collega Corbett, per il suo immane lavoro. Da oltre un anno, ormai, discutiamo su come il nostro lavoro in Parlamento possa essere organizzato in modo più efficiente e anche più dinamico. E' già ammirevole l'impegno profuso dal collega, onorevole Corbett in sede di commissione e insieme alle colleghe e ai colleghi di questo Parlamento, nel tentativo di introdurre i necessari cambiamenti a tal fine.
Nella relazione si propone di modificare l'articolo 50 del Regolamento. Dovrebbero venire soppresse le discussioni sulle urgenze e sostituite da nuove norme, che prevedono fra l'altro l'introduzione di una discussione straordinaria su avvenimenti di grande attualità, soprattutto politici. Sullo svolgimento di un tale dibattito si dovrebbe decidere il lunedì pomeriggio all'inizio di ogni tornata. Benché vi sia senz'altro qualche elemento a favore di tale proposta il mio gruppo politico ritiene sia preferibile mantenere le disposizioni attuali.
Il principale argomento contro questa innovazione è che la discussione straordinaria non avrebbe alcun seguito. La rinuncia ad una votazione in plenaria sul tema in questione è a nostro avviso inaccettabile, soprattutto perché finora nei nostri dibattiti sulle urgenze, in particolare in quelli sulle violazioni dei diritti umani, abbiamo approvato risoluzioni che per molti interessati nei relativi paesi rappresentano un importante incoraggiamento e un sostegno nella loro lotta a favore della democrazia e dei diritti umani. Pertanto il gruppo politico al quale appartengo non vuole che ci si privi di questo importante strumento politico.
Le questioni relative al Regolamento non implicano soltanto una regolamentazione vincolante del lavoro comune ma sempre e comunque anche questioni di potere. Pertanto è fin troppo comprensibile che i gruppi politici di piccole dimensioni sottopongano ad un esame estremamente accurato ogni singolo paragrafo. Il regolamento deve assicurare la parità di trattamento dei gruppi politici e non deve limitare le possibilità di azione parlamentare dei piccoli gruppi. Ciò premesso, a nome del gruppo al quale appartengo, respingo l'emendamento proposto nella relazione di modifica dell'articolo 110 del regolamento che prevede che in futuro non siano più i singoli gruppi politici, bensì soltanto due gruppi politici insieme o 32 deputati a poter presentare emendamenti in plenaria.
Questa proposta ha due limiti. Innanzi tutto, non si capisce perché 32 deputati debbano godere di maggiori diritti rispetto a un gruppo politico. Inoltre consideriamo un legittimo diritto parlamentare di ciascuno gruppo politico di poter sottoporre degli emendamenti alla votazione in plenaria. Gli emendamenti esprimono ovviamente la volontà politica dei gruppi politici. L'argomentazione secondo la quale i piccoli gruppi non avrebbero comunque alcuna
con gli emendamenti e ostacolerebbero la votazione, addotta dall'onorevole van den Berg, non mi sembra plausibile.
In sede di commissione avevo chiesto che il Regolamento venisse formulato in un linguaggio neutrale dal punto di vista di genere. L'onorevole Richard Corbett aveva promesso che così sarebbe stato. L'ultima volta, per qualche ragione, ciò non è avvenuto. Spero che ora, in collaborazione con i servizi, si provveda a tal fine."@it9
"Mr President, ladies and gentlemen, before I consider a number of the proposals to amend our Rules of Procedure which my group does not go along with, I really must express my sincere thanks to our rapporteur Mr Corbett for the immense amount of work he has done. We have been discussing for over a year now how our work in Parliament can be made more efficient and more lively. The commitment Mr Corbett has shown, both in committee and together with other Members of this House, to bringing about changes in this area is indeed admirable.
It is proposed in the report that Rule 50 of the Rules of Procedure should be amended by the abolition of debates on topical and urgent subjects and the insertion of new rules introducing such things as a special debate on highly topical events, especially of a political nature. Such a special debate would be decided on at the beginning of each part-session on Monday afternoon. Although there is much to be said for this proposal, my group would prefer us to stick with the present rule.
Why is this so? The main argument against the innovation is that the special debate would not result in anything. It is not, in our view, acceptable to do without a vote in plenary on the issue in question, above all because our debates on matters of topical and urgent importance have hitherto seen us pass resolutions which express positions especially on human rights violations, which give significant support and encouragement to many who campaign for democracy and human rights in the countries in question. No, my group does not want us to let this important political tool fall from our hands.
Procedural matters are not just binding rules for our work together, but also have to do with power. This makes it all too understandable that small groups subject every paragraph to the minutest examination under the magnifying glass. The Rules of Procedure must ensure that groups are treated equally and must not limit small groups' parliamentary opportunities. I take these premises as my starting point in rejecting, on behalf of my group, the report's proposed amendment to Rule 110 of the Rules of Procedure, which amendment provides that, in future, groups will not be able to introduce amendments into plenary on their own; only two groups acting jointly, or 32 Members, will be able to do so.
This proposal has two snags. One is that it is not evident why 32 MEPs should have more rights than a political group. The other is that we consider it to be a group's legitimate parliamentary right to table amendments to be voted on in plenary. It goes without saying that amendments express the groups' political will. As for the argument presented by Mr van den Berg, that small groups' amendments have no chance anyway and that they get in the way of voting, I do not believe that that holds water.
In committee, I moved that the Rules of Procedure should be framed in gender-neutral language, and Mr Corbett agreed with this. That had not been done the last time, for some reason or other. I hope that something can now be done about this in cooperation with the services."@lv10
"Senhor Presidente, caros colegas, antes de me debruçar sobre algumas propostas sobre a revisão geral do nosso Regimento, as quais não são partilhadas pelo meu Grupo, é para mim uma necessidade imperiosa agradecer ao relator, o nosso colega Corbett, o seu imenso trabalho. Há mais de um ano que debatemos o modo como podemos tornar mais eficiente e mais vivo o nosso próprio trabalho. É espantoso o modo empenhado como o colega Corbett, na comissão especializada e em conjunto com os colegas desta casa, conseguiu produzir as necessárias alterações.
No relatório propõe-se a alteração do artigo 50º do Regimento. Os debates sobre questões actuais e urgentes devem ser abolidos e substituídos mediante a introdução de novas regras, entre outras através da introdução de um debate extraordinário sobre acontecimentos políticos extremamente actuais. Este debate extraordinário deverá ser decidido no início de cada sessão, à segunda-feira de manhã. Apesar de haver alguns aspectos bastante a favor desta proposta, o meu Grupo gostaria de manter as regras actuais.
Porquê? O principal argumento contra esta inovação reside no facto de este debate extraordinário se destinar a não ter consequências. Prescindir-se de uma votação em plenário relativamente a um determinado tema não é aceitável sob o nosso ponto de vista, especialmente devido ao facto de, até à data, os nossos debates sobre questões actuais e urgentes, sobretudo referentes a violações dos direitos humanos, nos posicionarem através de resoluções que, para muitos dos envolvidos nos vários países em causa, eram consideradas como um importante incentivo e apoio na sua luta pela democracia e pelos direitos humanos. Daí o meu Grupo não apoiar que abramos mão de um instrumento político com esta importância política.
As questões relacionadas com o Regimento não são apenas regras vinculativas para o trabalho conjunto, são também, sempre, questões de poder. Nesta perspectiva, é mais do que compreensível que os pequenos Grupos leiam cada parágrafo com uma lupa. O Regimento tem de assegurar igualdade de tratamento para todos os Grupos e não pode limitar as possibilidades parlamentares dos Grupos de menor dimensão. Partindo destas premissas, gostaria de, em nome do meu Grupo, rejeitar a alteração proposta relativamente ao artigo 110º do Regimento, o qual prevê que, futuramente, não possam ser entregues em plenário alterações propostas por grupos isolados, mas sim por dois grupos em conjunto, ou então 32 deputados.
Esta proposta é um “pau de dois bicos”. Por um lado, não se consegue perceber, por que razão 32 deputados hão-de ter mais direitos do que um Grupo político. Por outro, encaramos como um direito parlamentar legítimo de um Grupo a apresentação de alterações para serem votadas em plenário. É evidente que as propostas de alteração expressam a vontade política dos Grupos políticos. Não considero consistente o argumento de que os Grupos de menor dimensão praticamente não têm hipóteses com as alterações que apresentam e que impedem as votações, conforme foi referido pelo senhor deputado van den Berg.
Solicitei em comissão que o Regimento fosse formulado numa linguagem que respeitasse a neutralidade de género. O colega Richard Corbett garantiu-mo. Na última revisão, , seja dado o devido seguimento."@pt11
".
Herr talman, ärade kolleger! Innan jag går in på några förslag till ändring av arbetsordningen som min grupp inte stöder, har jag ett uppriktigt behov av att tacka föredraganden, vår kollega Corbett för det enorma arbetet. I över ett år har vi nu diskuterat hur vi skall kunna göra vårt eget arbete i parlamentet effektivare och mer levande. Det engagemang som Corbett har visat för dessa ändringar i utskottet och tillsammans med kollegerna i kammaren är verkligen beundransvärt.
I betänkandet föreslås en ändring av artikel 50 i arbetsordningen. Debatten om brådskande och aktuella frågor skall avskaffas och ersättas av nya regler, bland annat genom att införa en extraordinär debatt om särskilda och högaktuella politiska händelser. Varje måndag eftermiddag skall sammanträdet inledas med beslut om en sådan extraordinär debatt. Visserligen finns det vissa saker som talar för detta förslag – min grupp vill dock att vi håller fast vid nuvarande regler.
Varför då detta? Huvudargumentet mot ändringen är att den extraordinära debatten blir ineffektiv. Det är ur vår synvinkel oacceptabelt att avstå från att rösta om den aktuella frågan i plenum, inte minst därför att vi i debatterna om brådskande och aktuella frågor hittills framför allt har tagit ställning mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom resolutioner som innebär en viktig uppmuntran och ett stöd för många drabbade i olika länder i deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Nej, min partigrupp vill inte att detta viktiga politiska instrument skall gå oss ur händerna.
Frågor om arbetsordningen är inte enbart bindande regler som gäller det gemensamma arbetet, utan de är alltid maktfrågor. Därför är det bara alltför lätt att inse att små grupper synar varje liten paragraf på det noggrannaste. Arbetsordningen måste garantera att grupperna behandlas lika och får inte begränsa små gruppers parlamentariska chanser. Utifrån dessa premisser vill jag på min grupps vägnar avvisa det ändringsförslag som finns i betänkandet i samband med artikel 110 i arbetsordningen och som handlar om att endast två grupper tillsammans eller 32 ledamöter och inte längre enskilda grupper i framtiden skall kunna lägga fram ändringsförslag för plenum.
Här finns det två hakar. För det första är det obegripligt varför 32 ledamöter skulle ha större rättigheter än en politisk grupp. För det andra ser vi det som en partigrupps legitima parlamentariska rättighet att lämna in ändringsförslag till omröstningen i plenum. Ändringsförslag är självklart ett sätt för de politiska grupperna att uttrycka sin politiska vilja. Argumentet att små grupper på ett eller annat sätt inte har någon chans att vinna gehör för sina ändringsförslag utan bara hindrar omröstningen, vilket van den Berg sade, är ohållbart.
Jag hade i utskottet yrkat på att språket i arbetsordningen skulle vara genusneutralt. Richard Corbett gav mig löfte om detta. Nu senast skulle detta av någon anledning inte ha skett. Jag hoppas att detta härmed regleras i samarbete med sessionstjänsten."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"(Aplausos)"12,11
"(Applause)"10,10,3
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples