Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2002-05-16-Speech-4-178"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20020516.9.4-178"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Señor Presidente, la India es un Estado cuya independencia y fundación a mediados del siglo pasado, fue posible sobre la base de una movilización social masiva y mundialmente respetada y que se articuló sobre una doctrina de resistencia pasiva como recurso político. El Mahatma Gandhi lideró a los indios con el mensaje de no violencia, de tolerancia y de superación de las diferencias religiosas en una epopeya que ha quedado entre las victorias más emblemáticas de los métodos pacíficos en política puesto que con ella se estableció la democracia más poblada del mundo y una sociedad considerada como modelo de convivencia de razas, lenguas y, en suma, de civilizaciones.
Sin embargo, los enfrentamientos basados en fanatismos religiosos no han dejado nunca de producirse en la India. Si dichos enfrentamientos tuvieron ya una de sus víctimas más significativas en el propio Mahatma, la lista siguió más tarde con otros magnicidios, como el de la Primera Ministra Indira Gandhi, el de su propio hijo -también Primer Ministro- y otros. Y más allá de esos a los que conocimos como importantes personajes, miles de inocentes han caído allí víctimas de la intransigencia y del fanatismo.
Es una paradoja que, precisamente donde las necesidades materiales y sociales son mayores, surge y se erige entre ellas el extremismo religioso y la intolerancia. Hablamos de un país donde las desigualdades hacen estragos y donde el medio físico y las catástrofes naturales hacen a menudo más difícil todavía la vida de la población, y, precisamente, en ese territorio los enfrentamientos entre los partidarios de credos mayoritarios y los de otras comunidades menos numerosas han marcado y manchado permanentemente la historia de la mayor democracia del planeta.
La comunidad internacional debe pedir al Gobierno de la India que garantice la seguridad de sus ciudadanos y que lo haga con el mismo empeño con que se está enfrentando a otros retos del desarrollo en los que recoge no pocos éxitos. El Gobierno de la India debe mantener sus esfuerzos dedicando medios suficientes para permitir el regreso de las personas desplazadas a sus lugares de origen y para restablecer la convivencia en Gujarat y otras zonas afectadas por los recientes enfrentamientos que han motivado nuestro debate y debe depurar además aquellos casos de connivencia de las fuerzas de seguridad en episodios de violencia religiosa y política.
La Unión Europea debe apoyar esos esfuerzos y hacer llegar a la zona con urgencia toda la ayuda humanitaria que sea posible."@es12
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Hr. formand, Indien er en stat, hvis uafhængighed og grundlæggelse i midten af forrige århundrede blev gjort mulig på grund af en massiv social mobilisering, som blev respekteret verden over, og som var baseret på doktrinen om passiv modstand som politisk middel. Mahatma Gandhi ledte inderne med budskabet om ikkevold, tolerance og overvindelse af religiøse forskelle i et epos, som fremstår blandt de fredelige metoders mest symbolske sejre i den politiske historie, eftersom det medvirkede til at skabe jordens folkerigeste demokrati og et samfund, der betragtes som model for sameksistensen mellem forskellige racer, sprog, ja kort sagt civilisationer.
Stridigheder baseret på religiøs fanatisme har dog altid eksisteret i Indien. Gandhi selv blev et af de mest betydningsfulde ofre for disse stridigheder, og listen blev senere udvidet med mordet på andre betydningsfulde politikere som premierminister Indira Gandhi, dennes søn - som også var premierminister - og andre. Og ud over dem, som vi kendte som store personligheder, har der været tusindvis af uskyldige ofre for uforsonlighed og fanatisme.
Det er et paradoks, at religiøs ekstremisme og intolerance opstår og styrkes netop de steder, hvor den materielle og sociale nød er størst. Vi taler om et land, som hærges af uligheder, og hvor miljøet og naturkatastrofer ofte gør livet endnu vanskeligere for befolkningen, og netop i dette land har stridigheder mellem tilhængere af flertalsreligioner og andre samfund med færre tilhængere for evigt præget og plettet jordens største demokratis historie.
Det internationale samfund bør anmode den indiske regering om, at den garanterer borgernes sikkerhed, og at den gør det med samme ildhu, som den lægger for dagen, når den tager kampen op mod andre af udviklingens udfordringer, hvilket den gør med ikke så ringe succes. Den indiske regering bør fastholde sine bestræbelser og afsætte tilstrækkelige midler til at give mulighed for, at fordrevne mennesker kan vende tilbage til deres oprindelsessted, og til at genetablere den fredelige sameksistens i Gujarat og andre områder, der har været berørt af de stridigheder, som vi her drøfter. Den bør endvidere gøre op med de væbnede styrkers praksis med at se igennem fingre med episoder af religiøs og politisk vold.
EU bør støtte disse bestræbelser og så hurtigt som muligt give dette område så stor humanitær bistand som mulig."@da1
"Herr Präsident, Indien ist ein Staat, dessen Unabhängigkeit und Gründung Mitte des vergangenen Jahrhunderts auf Grund einer sozialen Massenbewegung möglich wurde, die weltweite Achtung fand und ihren politischen Ausdruck in einer Doktrin des passiven Widerstands fand. Mahatma Gandhi führte die Inder mit der Botschaft der Gewaltlosigkeit, der Toleranz und der Überwindung religiöser Differenzen auf einen heldenhaften Weg, der zu den sinnbildlichsten Triumphen friedlicher Methoden in der Politik gehört, denn so entstanden die bevölkerungsreichste Demokratie der Welt und eine Gesellschaft, die als Modell für das Zusammenleben von Rassen, Sprachen und schließlich von Zivilisationen gilt.
Trotzdem haben die durch religiösen Fanatismus ausgelösten Unruhen in Indien niemals aufgehört. Diese Auseinandersetzungen fanden im Mahatma selbst ihr prominentestes Opfer, und die Liste setzte sich später mit anderen Prominentenmorden wie dem an Premierministerin Indira Gandhi, an ihrem Sohn, ebenfalls Premierminister, sowie an anderen fort. Neben diesen uns bekannten bedeutenden Persönlichkeiten fielen Tausende Unschuldige der Intoleranz und dem Fanatismus zum Opfer.
Es ist paradox, dass gerade dort, wo die materiellen und sozialen Bedürfnisse am größten sind, religiöser Extremismus und Intoleranz entstehen. Wir sprechen von einem Land, in dem sich die Ungleichheiten verheerend auswirken, in dem die physischen Bedingungen und die Naturkatastrophen das Leben der Bevölkerung häufig noch schwerer machen; und gerade dort haben die Auseinandersetzungen zwischen den Anhängern mehrheitlicher Glaubensrichtungen und anderen Glaubensgemeinschaften mit weniger Anhängern die Geschichte der größten Demokratie der Welt ohne Unterlass geprägt und beschmutzt.
Die internationale Gemeinschaft muss die indische Regierung auffordern, die Sicherheit ihrer Bürger zu gewährleisten, und zwar mit der gleichen Beharrlichkeit, mit der sie sich anderen Entwicklungsaufgaben stellt, bei sie nicht wenige Erfolge zu verzeichnen hat. Die indische Regierung muss auch weiterhin durch die Bereitstellung ausreichender Mittel alles tun, um die Rückkehr der vertriebenen Personen an ihre Heimatorte zu ermöglichen und das Zusammenleben in Gujarat und den anderen Gebieten wiederherzustellen, die von den jüngsten Auseinandersetzungen, die zu unserer Aussprache führten, betroffen waren. Sie muss ferner die Fälle aufklären, in denen die Sicherheitskräfte beim Auftreten religiöser und politischer Gewalt untätig zusahen.
Die Europäische Union muss diese Bemühungen unterstützen und der Region schnellstens alle erdenkliche humanitäre Hilfe zukommen lassen."@de7
"Κύριε Πρόεδρε, η Ινδία είναι ένα κράτος του οποίου η ανεξαρτησία και η ίδρυση στα μέσα του προηγούμενου αιώνα, έγινε εφικτή στη βάση μίας μαζικής και παγκοσμίως σεβαστής κοινωνικής κινητοποίησης και αρθρώθηκε σε ένα δόγμα παθητικής αντίστασης ως πολιτικού μέσου. Ο Μαχάτμα Γκάντι ηγήθηκε των Ινδών με σύνθημα τη μη βία, την ανοχή και την υπέρβαση των θρησκευτικών διαφορών σε μία εποποιία που έμεινε ανάμεσα στις πιο εμβληματικές νίκες των ειρηνικών μεθόδων στην πολιτική, δεδομένου ότι με αυτήν εγκαθιδρύθηκε η πιο πολυπληθής δημοκρατία στον κόσμο και μία κοινωνία που θεωρήθηκε υπόδειγμα συμβίωσης φυλών, γλωσσών και, συνολικά, πολιτισμών.
Ωστόσο, οι συγκρούσεις με βάση τους θρησκευτικούς φανατισμούς δεν σταμάτησαν ποτέ να εμφανίζονται στην Ινδία. Αν ένα από τα πλέον σημαντικά θύματα των εν λόγω συγκρούσεων ήταν ο ίδιος ο Μαχάτμα, ο κατάλογος συνεχίστηκε έπειτα με άλλες δολοφονίες μεγάλων προσώπων, όπως αυτήν της Πρωθυπουργού Ίντιρα Γκάντι, του γιου της – επίσης Πρωθυπουργού – και άλλων. Και περά από αυτούς τους οποίους γνωρίσαμε ως σπουδαίες προσωπικότητες, χιλιάδες αθώοι έπεσαν εκεί θύματα της αδιαλλαξίας και του φανατισμού.
Είναι παράδοξο το ότι, ακριβώς εκεί όπου οι υλικές και κοινωνικές ανάγκες είναι μεγαλύτερες, εμφανίζεται και εγείρεται μεταξύ τους ο θρησκευτικός εξτρεμισμός και η μη ανοχή. Μιλάμε για μια χώρα όπου οι ανισότητες προκαλούν δεινά και όπου το φυσικό περιβάλλον και οι καταστροφές της φύσης κάνουν συχνά ακόμα πιο δύσκολη τη ζωή του πληθυσμού και, ακριβώς σε αυτήν την περιοχή, οι αντιπαραθέσεις μεταξύ των οπαδών πλειοψηφικών, πιστεύω, και άλλων κοινοτήτων με λιγότερους οπαδούς έχουν χαράξει και στιγματίσει για πάντα την ιστορία της μεγαλύτερης δημοκρατίας του πλανήτη.
Η διεθνής κοινότητα οφείλει να ζητήσει από την κυβέρνηση της Ινδίας να εγγυηθεί την ασφάλεια των πολιτών της και να το κάνει με τον ίδιο ζήλο με τον οποίο αντιμετωπίζει άλλες προκλήσεις ανάπτυξης στις οποίες έχει ουκ ολίγες επιτυχίες. Η κυβέρνηση της Ινδίας οφείλει να συνεχίσει τις προσπάθειές της δίδοντας επαρκή μέσα ώστε να επιτρέψει την επιστροφή των εκτοπισθέντων ατόμων στους τόπους καταγωγής τους και να επαναφέρει την ομαλή συμβίωση στο Γκουτζαράτ και σε άλλες πληγείσες από τις πρόσφατες συγκρούσεις περιοχές που υποκίνησαν τη συζήτησή μας και οφείλει να ξεκαθαρίσει επιπλέον εκείνες τις περιπτώσεις συμμετοχής των δυνάμεων ασφαλείας σε επεισόδια θρησκευτικής και πολιτικής βίας.
Η Ευρωπαϊκή Ένωση οφείλει να υποστηρίξει αυτές τις προσπάθειες και να φροντίσει ώστε να φτάσει στην περιοχή επειγόντως όλη η δυνατή ανθρωπιστική βοήθεια."@el8
"Mr President, India is a State whose independence and foundation in the middle of the last century was possible based on a mass and globally respected social mobilisation, which was built on a doctrine of passive resistance as a political resource. Mahatma Gandhi led the Indians with a message of non violence, tolerance, and overcoming religious differences, in an epic campaign that has remained among the most symbolic victories of peaceful methods in politics, as it established the most populated democracy in the world and a society considered to be a model of co-existence of races, languages and, in short, of civilisations.
However, conflicts based on religious fanaticism have never stopped occurring in India. Although one of the most significant victims of those conflicts was Gandhi himself, the list continued with other assassinations, such as that of the Prime Minister Indira Gandhi, her son, also Prime Minister, and others. And as well as those people whom we know as important figures, thousands of innocent people have fallen victim to intransigence and fanaticism.
It is a paradox that it is precisely where the material and social needs are greatest that religious extremism and intolerance arises and builds up. We are talking about a country where the inequalities are devastating and where the physical environment and natural disasters often make life even more difficult for the people, and it is there that conflicts between the followers of majority beliefs and other smaller communities have permanently marked and tarnished the history of the greatest democracy in the world.
The international community must ask the Government of India to guarantee the safety of its people with the same amount of effort that it is making with other challenges of development in which it is achieving significant success. The Indian Government must maintain its efforts by dedicating sufficient resources to enable people who have been displaced to return to their place of origin and to re-establish harmony in Gujarat and other areas affected by the recent clashes that led to our debate, and they must also purge the cases of collusion by the security forces in episodes of religious and political violence.
The European Union must support these efforts and urgently send as much aid as possible to the area."@en3
"Arvoisa puhemies, Intia on valtio, jonka itsenäistyminen ja perustaminen viime vuosisadan puolessa välissä oli mahdollista massiivisen ja maailmanlaajuisesti arvostetun yhteiskunnallisen liikkeen ansiosta, joka käytti poliittisena aseenaan passiivista vastarintaa. Mahatma Gandhi johti intialaisia periaatteenaan väkivallattomuus, suvaitsevaisuus ja uskonnollisten erojen voittaminen vaikuttavassa tarinassa, joka on jäänyt historiaan yhtenä tärkeimmistä ja arvokkaimmista rauhanomaisen poliittisen menetelmän voitoista, sillä sen avulla perustettiin väestömäärältään maailman suurin demokratia ja sellainen yhteiskunta, jota pidetään rotujen, kielten ja lyhyesti sanottuna kulttuurien rinnakkaiselon malliesimerkkinä.
Kaikesta huolimatta Intiassa on aina ollut kiihkouskonnollisia väkivaltaisuuksia. Yksi merkittävimmistä näiden väkivaltaisuuksien uhreista oli itse Mahatma, mutta hänen jälkeensä murhattiin myös pääministeri Indira Gandhi sekä hänen poikansa – joka oli myös pääministeri – ja muita henkilöitä. Näiden merkittävien henkilöiden lisäksi tuhannet viattomat ovat joutuneet suvaitsemattomuuden ja kiihkoilun uhreiksi.
On paradoksaalista, että juuri siellä, missä aineelliset ja sosiaaliset tarpeet ovat suurimpia, syntyvät ja kehittyvät myös uskonnolliset ääriliikkeet ja suvaitsemattomuus. Puhumme nyt maasta, jossa eriarvoisuudet tekevät tuhoa ja jossa fyysinen ympäristö ja luonnonkatastrofit vaikeuttavat usein kansan elämää entisestään, ja erityisesti tällä alueella enemmistöuskontojen kannattajien ja toisten pienempien yhteisöjen väliset väkivaltaisuudet ovat leimanneet ja tahranneet pysyvästi maailman suurimman demokratian historian.
Kansainvälisen yhteisön on pyydettävä Intian hallitusta takaamaan kansalaistensa turvallisuus ja tekemään se yhtä päättäväisesti kuin se vastaa muihinkin kehityshaasteisiin, joissa se on saavuttanut jo melko hyviäkin tuloksia. Intian hallituksen on jatkettava ponnistuksiaan ja myönnettävä riittävästi varoja, jotta siirtymään joutuneet henkilöt voivat palata kotiseudulleen ja jotta voitaisiin palauttaa jälleen sopu Gujaratiin ja muille alueille, jotka ovat kärsineet viimeaikaisista väkivaltaisuuksista, joista olemme keskustelleet. Lisäksi hallituksen on myös selvitettävä ne tapaukset, joissa turvallisuusjoukot ovat sekaantuneet uskonnollisiin ja poliittisiin yhteenottoihin.
Euroopan unionin on tuettava näitä ponnistuksia ja toimitettava alueelle kiireellisesti kaikki mahdollinen apu."@fi5
"Monsieur le Président, l'Inde est un État dont l'indépendance et la création au milieu du siècle passé fut possible grâce à une mobilisation sociale massive, mondialement respectée et qui s'est inscrite dans une logique de résistance passive en guise de ressource politique. Le Mahatma Gandhi a mené les Indiens en prônant un message de non-violence, de tolérance et de respect des différences religieuses dans une épopée qui figure parmi les victoires les plus emblématiques des méthodes pacifiques en politique puisqu'elle a permis l'instauration de la démocratie la plus peuplée au monde et d'une société considérée comme un modèle de coexistence de races, de langues et, en définitive, de civilisations.
Toutefois, les affrontements basés sur les fanatismes religieux n'ont jamais cessé en Inde. Si ces affrontements comptent parmi leurs plus illustres victimes le Mahatma lui-même, la liste des magnicides, dont ceux du Premier ministre madame Indira Gandhi, de son fils - également Premier ministre - et d'autres, n'a cessé de s'allonger par la suite. À cette liste de personnalités importantes, que nous avons connues, il faut ajouter les milliers d'innocents, victimes de l'intransigeance et du fanatisme.
Il est paradoxal de voir que c'est précisément dans les pays où les besoins matériels et sociaux sont les plus importants que surgit et s'érige l'extrémisme religieux et l'intolérance. Nous parlons d'un pays où les inégalités font des ravages et où l'environnement et les catastrophes naturelles rendent souvent encore plus difficile la vie de la population et c'est précisément dans ce territoire que les affrontements entre partisans de tendances majoritaires et partisans d'autres communautés minoritaires ont constamment marqué et sali l'histoire de la plus grande démocratie de la planète.
La communauté internationale doit demander au gouvernement indien d'assurer la sécurité de ses citoyens et de le faire avec ce même enthousiasme qui lui permet de relever d'autres défis du développement pour lesquels il recueille un succès certain. Le gouvernement indien doit, d'une part, maintenir ses efforts et débloquer les moyens suffisants pour permettre le retour des personnes déplacées vers leur foyer d'origine et pour rétablir la coexistence au Gujarat et dans d'autres zones touchées par les récents affrontements qui ont motivé notre débat et, d'autre part, faire la lumière sur les cas de connivence des forces de sécurité dans des épisodes de violence religieuse et politique.
L'Union européenne doit soutenir ces efforts et faire parvenir dans la zone d'urgence toute l'aide humanitaire possible."@fr6
"Signor Presidente, l’India è uno Stato la cui indipendenza e la cui fondazione a metà del secolo scorso furono rese possibili da una mobilitazione sociale massiccia, rispettata in tutto il mondo, che si articolò su una dottrina di resistenza passiva come strumento politico. Il Mahatma Gandhi guidò gli indiani con un messaggio di non violenza, tolleranza e superamento delle differenze religiose in un’epopea che resta fra le vittorie più emblematiche del pacifismo in ambito politico, avendo dato luogo alla democrazia più popolata del mondo e a una società considerata come modello di convivenza di razze, lingue e – in ultima analisi – civiltà.
Tuttavia, gli scontri basati sul fanatismo religioso non sono mai cessati in India. Una delle vittime più significative fu lo stesso Mahatma; successivamente si aggiunsero gli assassini di altri personaggi importanti, come Indira Gandhi (Primo ministro) e suo figlio (anch’egli Primo ministro); ma, oltre a loro, migliaia d’innocenti sono caduti vittime dell’intransigenza e del fanatismo.
E’ paradossale che l’estremismo religioso e l’intolleranza sorgano e si diffondano dove le necessità materiali e sociali sono maggiori. Parliamo di un paese in cui le disuguaglianze provocano stragi, in cui ambiente e calamità naturali rendono spesso più difficili le condizioni di vita della popolazione; eppure, proprio in questi territori, gli scontri fra i sostenitori di una fede maggioritaria e quelli di comunità meno numerose hanno segnato per sempre la storia di quella che è la massima democrazia del pianeta.
La comunità internazionale deve chiedere al governo indiano di garantire la sicurezza dei suoi cittadini con lo stesso impegno profuso in altre sfide dello sviluppo, in cui ha registrato non pochi successi. Il governo indiano dovrà non solo proseguire i suoi sforzi con mezzi sufficienti che permettano il ritorno degli sfollati al luogo di provenienza e il ripristino della convivenza in Gujarat e in altre zone interessate dai recenti scontri che hanno dato origine alla nostra discussione, ma dovrà anche chiarire i casi di connivenza delle forze di sicurezza in episodi di violenza religiosa e politica.
L’Unione europea, dal canto suo, dovrà sostenere tali sforzi e far pervenire nella zona interessata tutti gli aiuti umanitari possibili."@it9
"Mr President, India is a State whose independence and foundation in the middle of the last century was possible based on a mass and globally respected social mobilisation, which was built on a doctrine of passive resistance as a political resource. Mahatma Gandhi led the Indians with a message of non violence, tolerance, and overcoming religious differences, in an epic campaign that has remained among the most symbolic victories of peaceful methods in politics, as it established the most populated democracy in the world and a society considered to be a model of co-existence of races, languages and, in short, of civilisations.
However, conflicts based on religious fanaticism have never stopped occurring in India. Although one of the most significant victims of those conflicts was Gandhi himself, the list continued with other assassinations, such as that of the Prime Minister Indira Gandhi, her son, also Prime Minister, and others. And as well as those people whom we know as important figures, thousands of innocent people have fallen victim to intransigence and fanaticism.
It is a paradox that it is precisely where the material and social needs are greatest that religious extremism and intolerance arises and builds up. We are talking about a country where the inequalities are devastating and where the physical environment and natural disasters often make life even more difficult for the people, and it is there that conflicts between the followers of majority beliefs and other smaller communities have permanently marked and tarnished the history of the greatest democracy in the world.
The international community must ask the Government of India to guarantee the safety of its people with the same amount of effort that it is making with other challenges of development in which it is achieving significant success. The Indian Government must maintain its efforts by dedicating sufficient resources to enable people who have been displaced to return to their place of origin and to re-establish harmony in Gujarat and other areas affected by the recent clashes that led to our debate, and they must also purge the cases of collusion by the security forces in episodes of religious and political violence.
The European Union must support these efforts and urgently send as much aid as possible to the area."@lv10
"Mijnheer de Voorzitter, India is een land dat halverwege de vorige eeuw onafhankelijk kon worden dankzij een massale volksbeweging die over de gehele wereld respect afdwong doordat zij geweldloos verzet als politiek middel uitoefende. Mahatma Gandhi predikte geweldloosheid, verdraagzaamheid en religieuze tolerantie en daarmee boekte hij de meest inspirerende overwinning die ooit op vreedzame wijze in de politiek is behaald. Aan deze overwinning is immers de grootste democratie ter wereld ontsproten, die als voorbeeld geldt van een goed functionerende samenleving van verschillende rassen, taalgroepen en bevolkingsgroepen.
Dat neemt niet weg dat er in India altijd conflicten zijn geweest die voortvloeiden uit religieus fanatisme. Een van de belangrijkste slachtoffers van die conflicten was Mahatma Gandhi zelf, maar ook later kostte deze strijd aan andere vooraanstaande personen het leven, zoals premier Indira Gandhi, haar zoon – die eveneens premier was – en nog vele anderen. Behalve vooraanstaande leiders hebben duizenden ontschuldigen het leven gelaten door onverdraagzaamheid en fanatisme.
Het is paradoxaal dat dergelijke uitingen van religieus extremisme en intolerantie met name de kop opsteken in gebieden waar de materiële en sociale nood het hoogst is. Wij hebben het over een land waar de ongelijkheid grote schade aanricht en waar de natuurlijke omstandigheden en natuurrampen veel menselijk leed veroorzaken. Juist in dit land vormen de conflicten tussen aanhangers van grote geloofsgemeenschappen en leden van kleinere gemeenschappen een voortdurende smet op de geschiedenis van de grootste democratie ter wereld.
De internationale gemeenschap moet er bij de Indiase regering op aandringen de veiligheid van haar burgers te garanderen. Zij dient deze uitdaging met evenveel engagement aan te gaan als uitdagingen uit het verleden waaraan met zoveel succes het hoofd is geboden. De regering van India moet er alles aan blijven doen om de ontheemde burgers weer terug te laten keren naar hun woonplaats en de samenleving weer op te bouwen in Gujarat en andere gebieden die zijn getroffen door de recente conflicten waarover wij nu debatteren. Bovendien moet zij de veiligheidstroepen op het matje roepen die een aandeel hebben gehad in het politiek en religieus geweld.
De Europese Unie moet de Indiase regering daarin steunen en zo snel mogelijk alle mogelijke humanitaire hulp naar dit gebied sturen."@nl2
"Senhor Presidente, a Índia é um Estado cuja independência e fundação, em meados do século passado, foram possíveis graças a uma mobilização social maciça, mundialmente respeitada, que se articulou em torno de uma doutrina de resistência passiva enquanto recurso político. Com uma mensagem de recusa da violência, de tolerância e de superação das divergências religiosas, o Mahatma Gandhi liderou os indianos numa epopeia que ficou para a história como uma das vitórias mais emblemáticas dos métodos pacíficos no domínio da política, pois através dela se desenvolveu a democracia mais povoada do mundo e uma sociedade considerada como modelo de convivência de raças, línguas e, numa palavra, de civilizações.
Todavia, nunca na Índia se deixaram de verificar confrontos provocados por fanatismos religiosos. Estes confrontos tiveram já no próprio Mahatma uma das suas vítimas mais significativas, tendo a lista depois prosseguido com outros magnicídios, como o da primeira-ministra Indira Gandhi e o do seu próprio filho - também primeiro-ministro -, entre outros. E para além desses que conhecemos como importantes personagens, milhares de inocentes caíram vítimas da intransigência e do fanatismo naquele país.
É um paradoxo o facto de, precisamente onde as necessidades materiais e sociais são maiores, surja e cresça o extremismo religioso e a intolerância. Trata-se de um país onde as desigualdades são devastadoras e onde o meio físico e as catástrofes naturais tornam frequentemente ainda mais difícil a vida da população. E foi exactamente neste território que os confrontos entre os partidários de credos maioritários e os de outras comunidades menos numerosas marcaram e mancharam para sempre a história da maior democracia do planeta.
A comunidade internacional deve instar o Governo da Índia a garantir a segurança dos seus cidadãos e a fazê-lo com a mesma determinação com que está a enfrentar outros desafios do desenvolvimento, em relação aos quais está a ser bastante bem sucedido. O Governo indiano deve ser persistente nos seus esforços, disponibilizando meios suficientes para permitir o regresso das pessoas deslocadas às suas casas e para restabelecer a convivência em Gujarat e nas outras zonas afectadas pelos recentes confrontos, objecto do nosso debate. Deve igualmente prosseguir as investigações e levar à justiça os membros das forças de segurança acusados de conivência em situações de violência religiosa e política.
A União Europeia deve apoiar esses esforços e fazer chegar à região toda a ajuda humanitária possível."@pt11
"Herr talman! Indien är en stat vars självständighet och grundande i mitten av förra seklet var möjlig utifrån en massiv social mobilisering, internationellt respekterad och som formulerades med en doktrin om passivt motstånd som politiskt medel. Mahatma Gandhi ledde indierna genom ett budskap om ickevåld, tolerans och övervinnande av de religiösa skillnaderna i en bragdinsats som hör till de mest emblematiska segrarna med fredliga politiska metoder, och genom den skapades den mest befolkade demokratin i världen och ett samhälle som betraktas som modell för samlevnaden mellan raser, språk och civilisationer.
Men sammanstötningar mellan religiösa fanatiker har alltid förekommit i Indien. Om dessa sammanstötningar fick ett av sina mest betydelsefulla offer i Mahatma själv, följdes listan därefter med mord på andra högt uppsatta politiker, som premiärminister Indira Gandhi, hennes egen son, också premiärminister, och andra. Och förutom dem som vi känner som betydelsefulla personer har tusentals oskyldiga fallit offer för oförsonlighet och fanatism.
Det är en paradox att just där de materiella och sociala behoven är som störst, dyker den religiösa extremismen och intoleransen upp. Vi pratar om ett land där ojämlikheten skapar ödeläggelse och där den fysiska miljön och naturkatastroferna ibland gör livet ännu svårare för befolkningen, och just i dessa områden har sammanstötningarna mellan anhängarna av större trosläror och andra religiösa samfund med färre anhängare ständigt markerat och fläckat ned världens största demokratis historia.
Det internationella samfundet måste kräva av Indiens regering att den garanterar sina medborgares säkerhet och att de gör det med samma ansträngning som man med stor framgång möter andra utmaningar i utvecklingen. Indiens regering måste fortsätta sina ansträngningar och ge tillräckligt med medel för att tillåta att fördrivna personer kan återvända till sina ursprungsplatser och för att återupprätta samlevnaden i Gujarat och andra områden som berörs av de nya sammanstötningar som har gett upphov till vår debatt och de bör förfina de samlevnadsfall hos säkerhetsstyrkorna i religiösa och politiska våldsepisoder.
Europeiska unionen måste stödja dessa ansträngningar och se till all humanitär hjälp kan komma fram så snabbt som möjligt till området."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples