Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2002-05-16-Speech-4-041"
Predicate | Value (sorted: none) |
---|---|
lpv:translated text |
"Fru formand, på verdenstopmødet om fødevarer i 1996 forpligtede deltagerne, herunder Kommissionen, sig til at halvere antallet af underernærede mennesker inden udgangen af 2015. Dette mål er blevet bekræftet ved den år 2000-erklæring, der blev vedtaget af De Forenede Nationer i september 2000. De foreliggende oplysninger tyder imidlertid på, at selv om mange lande har gjort sig betydelige bestræbelser for at reducere fattigdommen og forbedre sikkerheden for at kunne skaffe fødevarer, er sulten endnu ikke blevet reduceret hurtigt nok til at opfylde handlingsplanen for verdenstopmødet om fødevarer.
I en verden med voksende velstand og rigelige fødevareforsyninger er det uacceptabelt, at hen ved 800 millioner mennesker stadig lider af sult og fejlernæring. At eliminere sulten er en af de vigtigste udfordringer, som menneskeheden står over for, og det kan kun nås ved fælles aktioner fra de nationale regeringers og det internationale samfunds side. Det har fået FAO til at sammenkalde stats- og regeringsoverhovederne til et topmøde på verdensplan om fødevarer fem år senere for at se på de fremskridt, der er sket med hensyn til at nå målene fra 1996, og for at genbekræfte den politiske forpligtelse til at bekæmpe fattigdommen.
I overensstemmelse med sin handlingsplan og forpligtelserne fra 1996 har Kommissionen gjort sig betydelige bestræbelser. Reduktion af fattigdommen er blevet det overordnede mål for Kommissionens udviklingspolitik, og man tager fat på problemerne med forsyning med fødevarer ved hjælp af en lang række politikker og instrumenter. Det kommende verdenstopmøde om fødevarer giver mulighed for at forny Kommissionens forpligtelse, og for at vi kan fremlægge vores synspunkter og rapportere om de fremskridt, der er sket.
Topmødet skal ses inden for den bredere internationale kontekst af en række initiativer på højt niveau, såsom de mindre udviklede landes konference i Bruxelles, Doha, Monterrey og Johannesburg, hvilket giver ny inspiration og skaber nye muligheder for at gøre fremskridt i retning af bæredygtig udvikling. Fødevaresikkerheden er en væsentlig dimension og indikator for reduktion af fattigdommen og er et afgørende element i denne forbindelse.
Topmødet vil kunne bygge på forpligtelserne og resultaterne fra de forskellige internationale processer og bør integrere målet om at forankre fødevareforsyninger i den bredere dagsorden om reduktion af fattigdommen og styrkelse af forbindelsen til bæredygtig forvaltning af naturressourcerne og herigennem til en bæredygtig udvikling i almindelighed. Fødevaresikkerhed og udvikling af landdistrikterne er et af de seks områder, der fokuseres på i den samlede udviklingspolitik.
Resultatet af topmødet vil blive en politisk erklæring, som skal forhandles mellem medlemmerne af FAO. Kommissionen og medlemsstaterne forbereder en fælles holdning. Erklæringen vil opfordre til en styrkelse af den politiske vilje og udpegning af tilstrækkelige foranstaltninger til at fremskynde gennemførelsen af handlingsplanen. De afsluttende forhandlinger med medlemmerne af FAO vil finde sted via Udvalget om Fødevaresikkerhed før selve topmødet.
Som et sidste punkt vil jeg gerne igen give udtryk for Kommissionens politiske vilje til at styrke realistiske og bæredygtige anbefalinger til verdenstopmødet om fødevarer om at leve op til udfordringerne og bekæmpe sulten både på nationalt og internationalt plan. Topmødet vil give endnu en politisk mulighed for, at vi kan komme videre med vores dialog med udviklingslandene og demonstrere vores solidaritet med de mindre udviklede lande og fattige, sultende mennesker overalt i verden."@da1
|
lpv:translated text |
"Arvoisa puhemies, maailman elintarvikehuippukokouksessa vuonna 1996 osanottajat, mukaan lukien Euroopan komissio, sitoutuivat puolittamaan aliravittujen ihmisten määrän vuoteen 2015 mennessä. Tavoite vahvistettiin Yhdistyneiden Kansakuntien syyskuussa 2000 hyväksymässä vuosituhannen julistuksessa. Nykytieto viittaa siihen, että vaikka monissa maissa on ponnisteltu kovasti köyhyyden vähentämiseksi ja elintarviketurvan parantamiseksi, nälkä ei ole vähentynyt maailman elintarvikehuippukokouksen toimintasuunnitelman edellyttämällä nopeudella.
Lisääntyvän hyvinvoinnin ja runsaiden ruokavarastojen maailmassa on anteeksiantamatonta, että lähes 800 miljoonaa ihmistä kärsii edelleen nälästä ja aliravitsemuksesta. Nälän poistaminen on ihmiskunnan tärkeimpiä haasteita, ja siinä voidaan onnistua vain valtioiden hallitusten ja kansainvälisen yhteisön yhteisin toimin. Tämä on saanut FAO:n kutsumaan valtioiden ja hallitusten päämiehet viisi vuotta myöhemmin uuteen maailman elintarvikehuippukokoukseen tarkastelemaan vuonna 1996 asetettujen tavoitteiden saavuttamisessa aikaansaatua edistystä ja vahvistamaan poliittisen sitoutumisensa köyhyyden poistamiseen.
Komissio on ponnistellut vuoden 1996 sitoumuksen ja toimintasuunnitelman mukaisesti. Köyhyyden vähentämisestä on tehty yhteisön kehityspolitiikan kokonaistavoite, ja elintarviketurvaa koskeviin tavoitteisiin pyritään useilla politiikan aloilla ja välineillä. Tuleva maailman elintarvikehuippukokous tarjoaa tilaisuuden komission sitoumuksen uudistamiseen, kantojemme esittämiseen ja saavutetun edistyksen selostamiseen.
Kokousta on tarkasteltava korkean tason tapahtumien, kuten vähiten kehittyneitä maita koskevan konferenssin ja Dohan, Monterreyn ja Johannesburgin kokousten, ketjun muodostamassa laajemmassa kansainvälisessä yhteydessä, joka antaa virkistävän sysäyksen edistymiselle ja tarjoaa uusia edistymismahdollisuuksia kestävän kehityksen suuntaan. Elintarviketurva on köyhyyden vähentämisen tärkein ulottuvuus ja tärkein asia tässä yhteydessä.
Kokous voi perustua useiden kansainvälisten prosessien sitoumuksiin ja tuloksiin, ja sen pitäisi integroida elintarviketurvaa koskevat tavoitteet entistä lujemmin laajempaan köyhyyden vähentämisohjelmaan ja lujittaa yhteyksiä kestävään luonnonvarojen hallintaan ja sen kautta kestävään kehitykseen. Elintarviketurva ja maaseudun kehittäminen ovat yksi yhteisön kehitysyhteistyöpolitiikan kuudesta painopistealueesta.
Kokouksen tuloksena on poliittinen julistus, josta sovitaan FAO:n jäsenten neuvotteluissa. Komissio ja jäsenvaltiot valmistelevat yhteistä kantaa. Julistuksessa vaaditaan poliittisen tahdon lujittamista ja asianmukaisten toimien määrittelemistä toimintasuunnitelman täytäntöönpanemiseksi. Sopimuksen tekemiseen liittyvät neuvottelut FAO:n jäsenmaiden kanssa käydään ennen varsinaista kokousta kokoontuvassa elintarviketurvaa käsittelevässä komiteassa.
Viimeiseksi haluaisin toistaa, että Euroopan yhteisöllä on poliittista tahtoa realististen ja kestävien suositusten tukemiseen maailman elintarvikehuippukokouksessa, jotta pystyisimme vastaamaan nälän torjumisen haasteisiin sekä kansallisella että kansainvälisellä tasolla. Kokous tarjoaa toisen poliittisen mahdollisuuden jatkaa vuoropuheluamme kehitysmaiden kanssa ja osoittaa solidaarisuutemme vähiten kehittyneille maille ja maailman kaikille nälkää näkeville ihmisille."@fi5
|
lpv:translated text |
"Herr talman! Vid livsmedelstoppmötet 1996 åtog sig deltagarna, däribland Europeiska kommissionen, att halvera antalet undernärda människor senast 2015. Detta mål bekräftades i Millennieförklaringen, som FN antog i september 2000. Aktuell information pekar dock på att även om avsevärda ansträngningar har gjorts i många länder för att minska fattigdomen och öka livsmedelssäkerheten, minskar hungersnöden ännu inte tillräckligt fort för att uppfylla handlingsplanen från livsmedelstoppmötet.
I en värld med ökande välstånd och rikligt med livsmedel, är det oacceptabelt att nära 800 miljoner människor fortfarande lider av hunger och undernäring. Att avskaffa hungersnöden är en av de viktigaste utmaningar som mänskligheten står inför, och den kan endast bemötas genom gemensam handling från den nationella regeringarna och världssamfundet. Detta har fått FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO att sammankalla stats- och regeringscheferna till ett livsmedelstoppmöte fem år senare för att se över de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målsättningarna från 1996, och att på nytt bekräfta det politiska åtagandet att bekämpa fattigdomen.
Kommissionen har gjort avsevärda ansträngningar enligt sina åtaganden från 1996 och sin handlingsplan. Fattigdomsminskningen har blivit den övergripande målsättningen för gemenskapens utvecklingspolitik, och livsmedelssäkerhetsmålen hanteras med hjälp av ett stort antal politiska linjer och instrument. Det kommande livsmedelstoppmötet utgör ett tillfälle att förnya kommissionens åtagande, redogöra för våra åsikter och rapportera om de framsteg som gjorts.
Toppmötet skall ses i ett vidare internationellt sammanhang med en rad evenemang på hög nivå, som till exempel konferensen om de minst utvecklade länderna i Bryssel, Dohakonferensen, Monterreykonferensen och toppmötet i Johannesburg, som ger ny drivkraft och nya möjligheter för att göra framsteg mot en hållbar utveckling. Livsmedelssäkerheten är en viktig aspekt av och indikator för fattigdomsminskningen, och en central faktor i detta sammanhang.
Vid toppmötet kommer man att kunna bygga på åtagandena och resultaten från de olika internationella processerna, och man borde integrera livsmedelssäkerhetsmålen mer beslutsamt i den vidare dagordningen för fattigdomsbekämpning, och stärka kopplingen till en hållbar naturresursförvaltning, och därigenom till en hållbar utveckling. Livsmedelssäkerhet/landsbygdsutveckling är ett av de sex centrala områdena inom den övergripande utvecklingspolitiken.
Resultatet från toppmötet kommer att vara en politisk förklaring, som förhandlats fram mellan FAO:s medlemmar. Kommissionen och medlemsstaterna håller på att utarbeta en gemensam ståndpunkt. Deklarationen kommer att kräva en ökad politisk vilja och att lämpliga åtgärder fastställs för att påskynda genomförandet av handlingsplanen. De avslutande förhandlingarna med FAO-medlemmarna kommer att äga rum i kommittén för livsmedelssäkerhet före själva toppmötet.
Som en sista punkt skulle jag återigen vilja upprepa EU:s politiska vilja att stödja realistiska och hållbara rekommendationer vid livsmedelstoppmötet för att möta utmaningarna i samband med kampen mot hungersnöd, både nationellt och internationellt. Detta toppmöte kommer att ge ytterligare ett politiskt tillfälle att fullfölja vår dialog med utvecklingsländerna, och visa på vår solidaritet med de mindre utvecklade länderna och fattiga hungriga människor överallt i världen."@sv13
|
lpv:translated text |
"Κύριε Πρόεδρε, στην Παγκόσμια Διάσκεψη για τη Διατροφή το 1996, οι συμμετέχοντες, συμπεριλαμβανομένης της Ευρωπαϊκής Επιτροπής, ανέλαβαν τη δέσμευση να μειώσουν κατά το ήμισυ τον αριθμό τον υποσιτιζομένων ατόμων μέχρι το 2015. Αυτός ο στόχος έχει επιβεβαιωθεί από τη Διακήρυξη για τη Νέα Χιλιετία που εγκρίθηκε από τα Ηνωμένα Έθνη τον Σεπτέμβριο του 2000. Οι πρόσφατες πληροφορίες δείχνουν, ωστόσο, ότι, παρά το γεγονός ότι σε πολλές χώρες έγιναν σημαντικές προσπάθειες για να μειωθεί η φτώχεια και να βελτιωθεί η επισιτιστική ασφάλεια, η πείνα δεν μειώνεται ακόμη αρκετά γρήγορα ώστε να ανταποκριθεί στο Σχέδιο Δράσης της Παγκόσμιας Διάσκεψης για τη Διατροφή.
Σε έναν κόσμο αυξανόμενης ευημερίας και άφθονης προσφοράς τροφίμων, είναι απαράδεκτο σχεδόν 800 εκατομμύρια άνθρωποι να υποφέρουν ακόμη από πείνα και υποσιτισμό. Η εξάλειψη της πείνας είναι μια από τις πιο σημαντικές προκλήσεις που αντιμετωπίζει η ανθρωπότητα και μπορεί να επιτευχθεί μόνο μέσα από συνδυασμένες δράσεις των εθνικών κυβερνήσεων και της διεθνούς κοινότητας. Αυτό οδήγησε τον Οργανισμό των Ηνωμένων Εθνών για τη Διατροφή και τη Γεωργία (FAO) να συγκαλέσει τους αρχηγούς κρατών και κυβερνήσεων στην Παγκόσμια Διάσκεψη για τη Διατροφή πέντε χρόνια αργότερα, προκειμένου να εξετάσουν την πρόοδο που σημειώθηκε στην επίτευξη των στόχων του 1996 και να επαναβεβαιώσουν την πολιτική δέσμευση για την καταπολέμηση της φτώχειας.
Η Επιτροπή έχει καταβάλει αξιόλογες προσπάθειες ευθυγραμμιζόμενη προς τις δεσμεύσεις του 1996 και το Σχέδιο Δράσης της. Ο περιορισμός της ένδειας έχει γίνει ο γενικός στόχος της αναπτυξιακής πολιτικής της Κοινότητας και οι στόχοι για την ασφάλεια των τροφίμων αντιμετωπίζονται από ένα μεγάλο εύρος πολιτικών και οργάνων. Η προσεχής Παγκόσμια Διάσκεψη για τη Διατροφή παρέχει την ευκαιρία να ανανεωθεί η δέσμευση της Επιτροπής, να εκφράσουμε τις απόψεις μας και να πραγματοποιήσουμε αποτίμηση της επιτευχθείσας προόδου.
Η Διάσκεψη πρέπει να ενταχθεί στο ευρύτερο διεθνές πλαίσιο μιας σειράς γεγονότων υψηλού επιπέδου, όπως η διάσκεψη των λιγότερο προηγμένων χωρών στις Βρυξέλλες, η Ντόχα, το Μοντερέι και το Γιοχάνεσμπουργκ, τα οποία προσφέρουν νέα ώθηση και νέες ευκαιρίες για την πρόοδο προς την αειφόρο ανάπτυξη. Η επισιτιστική ασφάλεια αποτελεί πρωτεύουσα διάσταση και δείκτη για τη μείωση της φτώχειας και είναι στοιχείο ζωτικής σημασίας σε αυτό το πλαίσιο.
Η Διάσκεψη θα μπορέσει να χρησιμοποιήσει ως βάση τις δεσμεύσεις και τα αποτελέσματα των διαφόρων διεθνών διαδικασιών και θα πρέπει να εντάξει τους στόχους της επισιτιστικής ασφάλειας πιο σταθερά στην ευρύτερη ατζέντα για τη μείωση της φτώχειας και να ενισχύσει τους δεσμούς με τη βιώσιμη διαχείριση των φυσικών πόρων και μέσω αυτού με την αειφόρο ανάπτυξη. Η επισιτιστική ασφάλεια και η ανάπτυξη της υπαίθρου αποτελούν μία από τις έξι προτεραιότητες της αναπτυξιακής πολιτικής.
Το αποτέλεσμα της Διάσκεψης θα είναι μια πολιτική δήλωση, προϊόν διαπραγμάτευσης μεταξύ των μελών του Οργανισμού των Ηνωμένων Εθνών για τη Διατροφή και τη Γεωργία. Η Επιτροπή και τα κράτη μέλη ετοιμάζουν μια κοινή θέση. Η δήλωση θα ζητά την ενίσχυση της πολιτικής βούλησης και τον προσδιορισμό κατάλληλων μέτρων για την επιτάχυνση της εφαρμογής του Σχεδίου Δράσης. Οι τελικές διαπραγματεύσεις με τα μέλη του Οργανισμού των Ηνωμένων Εθνών για τη Διατροφή και τη Γεωργία θα λάβουν χώρα κατά τη συνεδρίαση της Επιτροπής για την Επισιτιστική Ασφάλεια, πριν από τη Διάσκεψη.
Τέλος, θα ήθελα να επαναλάβω την πολιτική βούληση της Ευρωπαϊκής Κοινότητας να υποστηρίξει ρεαλιστικές και βιώσιμες συστάσεις στην Παγκόσμια Διάσκεψη για τη Διατροφή, ούτως ώστε να ανταποκριθεί στις προκλήσεις του αγώνα ενάντια στην πείνα, τόσο σε εθνικό όσο και σε διεθνές επίπεδο. Αυτή η Διάσκεψη θα προσφέρει άλλη μια πολιτική ευκαιρία να συνεχίσουμε τον διάλογό μας με τις αναπτυσσόμενες χώρες και να επιδείξουμε την αλληλεγγύη μας στις λιγότερο ανεπτυγμένες χώρες και τους φτωχούς πεινασμένους ανθρώπους σε όλον τον κόσμο."@el8
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"Commission"10,3
|
lpv:translated text |
".
Mevrouw de Voorzitter, tijdens de Wereldvoedseltop in 1996 hebben de deelnemers, inclusief de Europese Commissie, zich ertoe verbonden het aantal ondervoede mensen tegen 2015 te halveren. In de Millenniumverklaring die de Verenigde Naties in september 2000 hebben aangenomen is deze doelstelling nog eens bevestigd. Uit actuele informatie blijkt echter dat de honger nog niet snel genoeg wordt teruggedrongen om de doelen van het actieplan van de Wereldvoedseltop te verwezenlijken, ondanks de aanzienlijke inspanningen in veel landen ter bestrijding van de armoede en ter verbetering van de voedselveiligheid.
Het is onaanvaardbaar dat in een wereld waarin de welvaart toeneemt en er overvloedige voedselvoorraden zijn bijna 800 miljoen mensen nog altijd honger lijden en ondervoed zijn. Het uitbannen van honger is een van de voornaamste uitdagingen waarvoor de mensheid zich gesteld ziet en dit doel kan slechts bereikt worden door een gezamenlijk optreden van nationale regeringen en de internationale gemeenschap. Om die reden heeft de Voedsel- en Landbouworganisatie van de Verenigde Naties de ‘Wereldvoedseltop: vijf jaar later’ georganiseerd voor staatshoofden en regeringsleiders, teneinde de geboekte vooruitgang ten aanzien van de doelstellingen van 1996 te evalueren en de politieke inzet ten behoeve van de armoedebestrijding opnieuw te bekrachtigen.
De Commissie heeft aanzienlijke inspanningen verricht in het verlengde van de toezeggingen van 1996 en haar actieplan. Armoedebestrijding is het alles omvattende doel geworden van het communautair ontwikkelingsbeleid, en een breed scala aan beleidsvormen en instrumenten is gericht op het verbeteren van de voedselveiligheid. De komende Wereldvoedseltop biedt de Commissie de gelegenheid haar belofte te hernieuwen, haar opvattingen kenbaar te maken en verslag te doen van gemaakte vorderingen.
De Topconferentie moet gezien worden in de bredere, internationale context van een aantal bijeenkomsten op hoog niveau, zoals de conferenties over de minst ontwikkelde landen in Brussel, Doha, Monterrey en Johannesburg, die de vooruitgang op de weg naar duurzame ontwikkeling een nieuwe impuls geven en nieuwe mogelijkheden creëren. Voedselveiligheid is in deze context een zeer belangrijk aspect en een indicator voor de vermindering van armoede.
De Topconferentie zal kunnen voortbouwen op de doelen en resultaten van de diverse internationale processen. De doelstellingen ten aanzien van de voedselveiligheid moeten nadrukkelijker worden geïntegreerd in de bredere agenda voor de armoedebestrijding, en de relatie met het duurzaam beheer van natuurlijke hulpbronnen – en daardoor met duurzame ontwikkeling – dient versterkt te worden. Voedselveiligheid en duurzame plattelandsontwikkeling is een van de zes gebieden waarop het totale ontwikkelingsbeleid gericht is.
De Topconferentie zal uitmonden in een politieke verklaring van de leden van de Voedsel- en Landbouworganisatie. De Commissie en de lidstaten bereiden momenteel een gemeenschappelijk standpunt voor. In de verklaring zal worden opgeroepen tot het versterken van de politieke wil en tot het vaststellen van adequate maatregelen om de tenuitvoerlegging van het actieplan te bespoedigen. De afsluitende onderhandelingen met de leden van de Voedsel- en Landbouworganisatie zullen plaatsvinden tijdens de vergadering van de Commissie voor Voedselzekerheid, voorafgaand aan de eigenlijke Top.
Tot besluit wil ik nogmaals wijzen op de politieke wil van de Europese Gemeenschap haar steun te geven aan realistische en duurzame aanbevelingen die tijdens de Wereldvoedseltop gedaan worden met het oog op de hongerbestrijding, zowel op nationaal als internationaal niveau. Deze Topconferentie zal ons opnieuw de politieke gelegenheid bieden onze dialoog met de ontwikkelingslanden voort te zetten en onze solidariteit te tonen met de minder ontwikkelde landen en met arme, hongerlijdende mensen overal ter wereld."@nl2
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Nielson,"8,10,3,12
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"EN"8
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Nielson,"8,10,3,12
|
lpv:translated text |
". – Mr President, at the World Food Summit in 1996 participants, including the European Commission, pledged their commitment to halving the number of undernourished people by 2015. This target has been confirmed by the Millennium Declaration adopted by the United Nations in September 2000. Current information indicates, however, that although considerable efforts have been made in many countries to reduce poverty and improve food security, hunger is not yet being reduced fast enough to meet the World Food Summit Plan of Action.
In a world of increasing prosperity and plentiful food supplies, it is unacceptable that close to 800 million people still suffer from hunger and malnutrition. Eliminating hunger is one of the most important challenges facing humanity, and can only be achieved through concerted action by national governments and the international community. This has led the FAO to convene Heads of State and Government to the World Food Summit five years later to review the progress made in achieving the 1996 goals and to reaffirm the political commitment to fighting poverty.
The Commission has made considerable efforts in line with the 1996 commitments and its Plan of Action. Poverty reduction has become the overall objective of the Community development policy, and food security objectives are being tackled by a broad range of policies and instruments. The forthcoming World Food Summit provides an opportunity to renew the Commission’s commitment, to present our views and to report on progress made.
The Summit is to be seen in the broader international context of a series of high-level events, such as the least-developed countries' conference in Brussels, Doha, Monterrey and Johannesburg, providing fresh impetus and new opportunities to make progress towards sustainable development. Food security is a major dimension and indicator for poverty reduction and is a key element in this context.
The Summit will be able to build on the commitments and results of the various international processes and should integrate food security objectives more firmly into the broader poverty reduction agenda and strengthen the links to sustainable natural resource management and through this to sustainable development. Food security/rural development is one of the six focal areas in the overall development policy.
The outcome of the Summit will be a political declaration, negotiated among the FAO membership. The Commission and Member States are preparing a joint position. The declaration will call for a strengthening of political will and for the identification of adequate measures to accelerate the implementation of the Plan of Action. The concluding negotiations with FAO members will take place during the Committee on Food Security before the actual summit.
As a last point, I would like to reiterate the political will of the European Community to support realistic and sustainable recommendations at the World Food Summit to meet the challenges of the fight against hunger, both at national and international level. This Summit will provide another political opportunity to pursue our dialogue with the developing countries and to demonstrate our solidarity with the less-developed countries and poor hungry people everywhere in the world."@lv10
|
lpv:translated text |
"Senhora Presidente, na Cimeira Mundial da Alimentação de 1996 os participantes, entre eles a Comissão Europeia, assumiram o compromisso de reduzir para metade o número de pessoas subalimentadas até 2015. Este objectivo foi confirmado na Declaração do Milénio, aprovada pelas Nações Unidas em Setembro de 2000. Contudo, a informação actual indica que apesar de terem sido desenvolvidos em muitos países esforços consideráveis tendentes a atenuar a pobreza e a aumentar a segurança alimentar, a fome não está a ser eliminada com a rapidez suficiente para cumprir o plano de acção da Cimeira Mundial da Alimentação.
Num mundo onde a prosperidade é crescente e onde os alimentos são abundantes, é inadmissível que perto de 800 milhões de pessoas continuem a passar fome ou a sofrer de desnutrição. A eliminação da fome é um dos desafios mais importantes com que a humanidade se confronta, a que só será possível fazer face através de uma acção concertada dos governos nacionais e da comunidade internacional. Foi por isso que a FAO convocou ao fim de cinco anos os Chefes de Estado e de Governo para uma nova Cimeira Mundial da Alimentação, com o objectivo de rever os progressos alcançados na via da realização dos objectivos de 1996 e de reafirmar o compromisso político de luta contra a pobreza.
A Comissão desenvolveu esforços consideráveis, no âmbito do cumprimento dos compromissos de 1996 e do plano de acção A redução da pobreza é um dos objectivos gerais da política de cooperação para o desenvolvimento da Comunidade e os objectivos da segurança alimentar estão a ser prosseguidos através de uma ampla gama de políticas e instrumentos. A próxima Cimeira Mundial da Alimentação proporciona a oportunidade de renovar o compromisso da Comissão, de expor os nossos pontos de vista e de prestar informações sobre os progressos alcançados.
A Cimeira deve ser considerada no contexto internacional mais vasto de uma série de reuniões de alto nível, como a Conferência de Bruxelas sobre os países menos desenvolvidos, e as Conferências de Doha, Monterrey e Joanesburgo, destinadas a imprimir um novo impulso e a proporcionar novas oportunidades de progresso na via do desenvolvimento sustentável. A segurança alimentar é uma dimensão e um indicador essencial de redução da pobreza e constitui um elemento-chave nesse contexto.
A Cimeira permitirá consolidar os compromissos e os resultados dos vários processos internacionais, integrar mais firmemente os objectivos da segurança alimentar na agenda global de redução da pobreza e reforçar a ligação com a gestão sustentável dos recursos naturais e, consequentemente, com o desenvolvimento sustentável. A segurança alimentar/desenvolvimento rural é um dos seis domínios de concentração da política global de desenvolvimento.
Os resultados da Cimeira serão uma declaração política, negociada entre os membros da FAO. A Comissão e os Estados-Membros estão a elaborar uma posição comum. A declaração apelará para o reforço da vontade política e para a identificação de medidas adequadas, que permitam acelerar a aplicação do plano de acção. As negociações finais com os membros da FAO terão lugar no âmbito do Comité de Segurança Alimentar, antes do início da Cimeira propriamente dita.
Finalmente, gostaria de reafirmar a vontade política da Comunidade Europeia de prestar apoio às recomendações realistas e sustentáveis da Cimeira Mundial da Alimentação, para dar resposta aos desafios da luta contra a fome, a nível nacional e internacional. Esta Cimeira proporcionará uma nova oportunidade política de prosseguir o nosso diálogo com os países em desenvolvimento e de demonstrar a nossa solidariedade com os países menos desenvolvidos e com os pobres e os famintos de todo o mundo."@pt11
|
lpv:translated text |
"(EN) Señor Presidente, en la Cumbre Mundial de la Alimentación de 1996, los participantes, incluida la Comisión Europea, se comprometieron a reducir en 2015 a la mitad el número de personas desnutridas. Este objetivo fue confirmado por la Declaración del Milenio adoptada por las Naciones Unidas en septiembre de 2000. Sin embargo, la información actual indica que aunque se han hecho esfuerzos considerables en muchos países por reducir la pobreza y mejorar la seguridad alimentaria, el hambre aún no se ha reducido lo suficiente para cumplir el Plan de Acción de la Cumbre Mundial de la Alimentación.
En un mundo de creciente prosperidad y abundante provisión de alimentos es inaceptable que cerca de 800 millones de personas padezcan todavía hambre y malnutrición. La erradicación del hambre es uno de los desafíos más importantes a los que se enfrenta la humanidad, y sólo se puede alcanzar mediante una acción concertada de los gobiernos nacionales y la comunidad internacional. Esto ha llevado a la FAO a convocar cinco años más tarde a los Jefes de Estado y de Gobierno a la Cumbre Mundial de la Alimentación para analizar el progreso que se ha hecho en la persecución de las metas establecidas en 1996 y para reafirmar el compromiso político de luchar contra la pobreza.
La Comisión ha hecho esfuerzos considerables para cumplir los compromisos de 1996 y su Plan de Acción. La reducción de la pobreza se ha convertido en el objetivo principal de la política para el desarrollo de la Comunidad, y los objetivos relativos a la seguridad alimentaria están siendo abordados por una amplia serie de políticas e instrumentos. La próxima Cumbre Mundial de la Alimentación proporciona una oportunidad para renovar el compromiso de la Comisión, para presentar nuestras opiniones e informar sobre los progresos realizados.
La Cumbre debe contemplarse dentro del amplio contexto internacional de una serie de eventos de alto nivel, como la conferencia de los países menos desarrollados en Bruselas, Doha, Monterrey y Johannesburgo, y proporciona nuevas fuerzas y oportunidades para hacer progresos hacia el desarrollo sostenible. La seguridad alimentaria es una importante dimensión e indicador de la reducción de la pobreza y constituye un elemento clave en este contexto.
La Cumbre podrá seguir adelante sobre la base de los compromisos y los resultados de los diversos procesos internacionales y debe integrar con más firmeza los objetivos de la seguridad alimentaria en la agenda más general de la reducción de la pobreza y reforzar los vínculos con la administración sostenible de los recursos naturales y, de este modo, con el desarrollo sostenible. La seguridad alimentaria y el desarrollo rural constituyen una de las seis áreas clave de la política general para el desarrollo.
El resultado de la Cumbre será una declaración política, negociada entre los miembros de la FAO. La Comisión y los Estados Miembros están preparando una posición conjunta. La declaración defenderá un refuerzo de la voluntad política y de la identificación de medidas adecuadas para acelerar la implementación del Plan de Acción. Las negociaciones finales con los miembros de la FAO tendrán lugar en la Comisión para la Seguridad Alimentaria antes de la cumbre real.
Por último, me gustaría reiterar la voluntad política de la Comunidad Europea de apoyar recomendaciones sostenibles y realistas en la Cumbre Mundial de la Alimentación para afrontar los desafíos de la lucha contra el hambre, tanto a escala nacional como internacional. Esta Cumbre proporcionará otra oportunidad política de continuar nuestro diálogo con los países en desarrollo y de demostrar nuestra solidaridad con los países menos desarrollados y con la gente pobre y hambrienta del mundo."@es12
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:spoken text |
". – Mr President, at the World Food Summit in 1996 participants, including the European Commission, pledged their commitment to halving the number of undernourished people by 2015. This target has been confirmed by the Millennium Declaration adopted by the United Nations in September 2000. Current information indicates, however, that although considerable efforts have been made in many countries to reduce poverty and improve food security, hunger is not yet being reduced fast enough to meet the World Food Summit Plan of Action.
In a world of increasing prosperity and plentiful food supplies, it is unacceptable that close to 800 million people still suffer from hunger and malnutrition. Eliminating hunger is one of the most important challenges facing humanity, and can only be achieved through concerted action by national governments and the international community. This has led the FAO to convene Heads of State and Government to the World Food Summit five years later to review the progress made in achieving the 1996 goals and to reaffirm the political commitment to fighting poverty.
The Commission has made considerable efforts in line with the 1996 commitments and its Plan of Action. Poverty reduction has become the overall objective of the Community development policy, and food security objectives are being tackled by a broad range of policies and instruments. The forthcoming World Food Summit provides an opportunity to renew the Commission’s commitment, to present our views and to report on progress made.
The Summit is to be seen in the broader international context of a series of high-level events, such as the least-developed countries' conference in Brussels, Doha, Monterrey and Johannesburg, providing fresh impetus and new opportunities to make progress towards sustainable development. Food security is a major dimension and indicator for poverty reduction and is a key element in this context.
The Summit will be able to build on the commitments and results of the various international processes and should integrate food security objectives more firmly into the broader poverty reduction agenda and strengthen the links to sustainable natural resource management and through this to sustainable development. Food security/rural development is one of the six focal areas in the overall development policy.
The outcome of the Summit will be a political declaration, negotiated among the FAO membership. The Commission and Member States are preparing a joint position. The declaration will call for a strengthening of political will and for the identification of adequate measures to accelerate the implementation of the Plan of Action. The concluding negotiations with FAO members will take place during the Committee on Food Security before the actual summit.
As a last point, I would like to reiterate the political will of the European Community to support realistic and sustainable recommendations at the World Food Summit to meet the challenges of the fight against hunger, both at national and international level. This Summit will provide another political opportunity to pursue our dialogue with the developing countries and to demonstrate our solidarity with the less-developed countries and poor hungry people everywhere in the world."@en3
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Commission"10,3
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Nielson,"8,10,3,12
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Nielson,"8,10,3,12
|
lpv:translated text |
"Signora Presidente, al Vertice mondiale sull’alimentazione del 1996 i partecipanti - tra cui anche la Commissione europea - hanno proclamato il proprio impegno a dimezzare entro il 2015 il numero delle persone denutrite; quest’obiettivo è stato riconfermato nella dichiarazione del millennio adottata dalle Nazioni Unite nel settembre 2000. I dati attualmente disponibili, tuttavia, indicano che - nonostante i considerevoli sforzi profusi in molti paesi per ridurre la povertà e garantire la sicurezza alimentare - la fame non diminuisce con velocità tale da consentire di raggiungere gli obiettivi del piano d’azione del Vertice mondiale sull’alimentazione.
In un mondo ove le risorse alimentari abbondano e la prosperità si fa sempre più opulenta, è inaccettabile che quasi 800 milioni di persone soffrano per la fame e la malnutrizione; l’eliminazione della fame è quindi una delle più grandi sfide che si pongono all’umanità, ma la vittoria ci potrà arridere solo se i governi nazionali e la comunità internazionale riusciranno ad agire di comune accordo. Tale consapevolezza ha indotto la FAO a riconvocare, dopo 5 anni, i Capi di stato e di governo a un nuovo Vertice mondiale sull’alimentazione, così da riesaminare i progressi compiuti verso gli obiettivi fissati nel 1996, riaffermando contemporaneamente l’impegno nella lotta alla povertà.
La Commissione ha compiuto considerevoli sforzi per soddisfare gli impegni presi nel 1996 e per realizzare il proprio piano d’azione. La riduzione della povertà è divenuta l’obiettivo di fondo della politica di sviluppo comunitaria e si lavora per raggiungere gli obiettivi di sicurezza alimentare utilizzando un ampio ventaglio di politiche e strumenti. L’imminente Vertice mondiale sull’alimentazione ci offre l’occasione per ribadire l’impegno della Commissione, illustrare le nostre opinioni e riferire sui progressi compiuti.
Il Vertice va inquadrato in un ampio contesto internazionale, nel quale si inserisce una serie di eventi di alto livello, come le conferenze dei paesi meno sviluppati a Bruxelles, Doha, Monterrey e Johannesburg: tutto questo imprime nuovo slancio e spalanca nuove opportunità per progredire verso l’obiettivo dello sviluppo sostenibile. Da questo punto di vista, la sicurezza alimentare - che è una delle più importanti dimensioni e dei principali indicatori per la riduzione della povertà - rappresenta un elemento chiave.
Il Vertice potrà valersi degli impegni e dei risultati scaturiti dai vari processi internazionali; esso dovrà poi integrare più saldamente gli obiettivi della sicurezza alimentare nel più vasto programma di riduzione della povertà, rafforzando i legami con la gestione sostenibile delle risorse naturali e, tramite questa, con lo sviluppo sostenibile. Sicurezza alimentare e sviluppo rurale rappresentano insieme una delle sei aree tematiche della politica di sviluppo complessiva.
Il Vertice sfocerà in una dichiarazione politica, frutto di un negoziato tra i membri della FAO; la Commissione e gli Stati membri dell’UE stanno preparando una posizione comune. La dichiarazione inviterà da un lato a rafforzare la volontà politica e dall’altro ad individuare misure adatte ad accelerare la realizzazione del piano d’azione. I negoziati finali con i membri della FAO si svolgeranno nell’ambito della commissione per la sicurezza alimentare, prima del Vertice vero e proprio.
Per finire, vorrei ribadire la volontà politica della Comunità europea, che al Vertice mondiale sull’alimentazione sosterrà raccomandazioni realistiche e sostenibili per raccogliere le sfide poste dalla lotta contro la fame a livello sia nazionale che internazionale. Questo Vertice ci fornirà un’altra opportunità politica per portare avanti il dialogo coi paesi in via di sviluppo, oltreché per dimostrare la nostra solidarietà ai paesi meno sviluppati ed ai poveri e agli affamati di tutto il mondo."@it9
|
lpv:translated text |
"Madame la Présidente, lors du Sommet mondial de l'alimentation en 1996, certains participants, dont la Commission européenne, ont affirmé leur engagement à réduire de moitié le nombre de personnes souffrant de malnutrition d'ici à 2015. Cet objectif a été confirmé par la Déclaration du millénaire des Nations unies en septembre 2000. Les informations actuelles indiquent, toutefois, que bien que des efforts considérables aient été fournis dans de nombreux pays afin de réduire la pauvreté et d'améliorer la sécurité alimentaire, le processus d'enraiement de la faim dans le monde n'est pas encore assez rapide pour répondre aux exigences du plan d'action du Sommet mondial pour l'alimentation.
Dans un monde de prospérité croissante et de ressources alimentaires abondantes, il est inacceptable que près de 800 millions de personnes souffrent toujours de la faim et de la malnutrition. L'élimination de la faim constitue un des défis majeurs de l'humanité et il ne pourra être remporté qu'au travers d'une action concertée des gouvernements nationaux et de la communauté internationale. C'est ce qui a conduit la FAO à convier les chefs d'État et de gouvernement au Sommet mondial de l'alimentation cinq ans plus tard pour évaluer les progrès enregistrés dans la poursuite des objectifs fixés en 1996 et réaffirmer l'engagement politique de lutte contre la pauvreté.
La Commission a fourni des efforts considérables dans le cadre des engagements de 1996 et du plan d'action. La réduction de la pauvreté est devenue l'objectif général de la politique de développement communautaire et les objectifs de sécurité alimentaire sont poursuivis par le biais d'un large éventail de politiques et d'instruments. Le Sommet mondial de l'alimentation à venir nous fournit l'occasion de réaffirmer l'engagement de la Commission, de faire connaître nos vues et de faire rapport sur les progrès enregistrés.
Le Sommet doit être placé dans le contexte international plus large d'une série d'événements de haut niveau, tels que la conférence des pays les moins développés à Bruxelles, Doha, Monterrey et Johannesburg, porteurs d'une impulsion nouvelle et d'occasions supplémentaires de progresser vers le développement durable. La sécurité alimentaire constitue une dimension et un indicateur majeurs de la réduction de la pauvreté et fait figure d'élément-clé dans ce contexte.
Le Sommet pourra se fonder sur les engagements et les résultats des différents processus internationaux et devrait intégrer la sécurité alimentaire de façon plus ferme dans l'agenda général de réduction de la pauvreté, renforcer les liens avec la gestion durable des ressources naturelles et, par là-même, avec le développement durable. La sécurité alimentaire et le développement rural constituent un des six domaines-clés au sein de la politique générale de développement.
Le résultat du Sommet prendra la forme d'une déclaration politique, négociée entre les membres de la FAO. La Commission et les États membres préparent une position commune. La déclaration appellera à un raffermissement de la volonté politique et à l'identification des mesures nécessaires à l'accélération de la mise en œuvre du plan d'action. Les négociations finales avec les membres de la FAO auront lieu lors de la commission sur la sécurité alimentaire précédant le Sommet.
En guise de conclusion, je voudrais réaffirmer la volonté politique de la Communauté européenne de soutenir les recommandations réalistes et durables présentées lors du Sommet mondial pour l'alimentation en vue de répondre au défi de lutte contre la faim, à la fois au niveau national et international. Ce sommet fournira une occasion politique supplémentaire de poursuivre notre dialogue avec les pays en voie de développement et de démontrer notre solidarité avec les pays les moins développés et les personnes pauvres et affamées de par le monde."@fr6
|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20020516.2.4-041"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:translated text |
"Herr Präsident, die Teilnehmer des Welternährungsgipfels 1996, zu denen auch die Europäische Kommission gehörte, verpflichteten sich, die Zahl unterernährter Menschen bis zum Jahr 2015 zu halbieren. Dieses Ziel wurde in der von den Vereinten Nationen im September 2000 angenommenen Millenniumserklärung bekräftigt. Derzeitige Informationen lassen jedoch erkennen, dass der Hunger trotz erheblicher Anstrengungen vieler Länder zur Verminderung der Armut und zur Verbesserung der Ernährungssicherheit noch nicht rasch genug verringert, um dem Aktionsplan des Welternährungsgipfels gerecht zu werden.
In einer Welt wachsenden Wohlstands und reichlichen Nahrungsmittelangebots ist es nicht hinnehmbar, dass immer noch nahezu 800 Millionen Menschen an Hunger und Unterernährung leiden. Die Beseitigung des Hungers ist eine der wichtigsten Herausforderungen der Menschheit und kann nur durch abgestimmtes Handeln der nationalen Regierungen und der internationalen Gemeinschaft erreicht werden. Dies hat die FAO veranlasst, die Staats- und Regierungschefs fünf Jahre später zum Welternährungsgipfel einzuladen, um die Fortschritte in der Erreichung der Ziele von 1996 zu beurteilen und um das politische Bekenntnis zur Bekämpfung der Armut zu bekräftigen.
Die Kommission hat im Einklang mit den Verpflichtungen von 1996 und ihrem Aktionsplan beachtliche Anstrengungen unternommen. Die Verringerung der Armut wurde zum allgemeinen Ziel der Entwicklungspolitik der Gemeinschaft, und den Zielen auf dem Gebiet der Ernährungssicherheit widmet sich ein breites Spektrum von Maßnahmen und Instrumenten. Der bevorstehende Welternährungsgipfel bietet die Gelegenheit, die Verpflichtung der Kommission zu erneuern, unsere Auffassungen vorzutragen und über den erreichten Fortschritt zu berichten.
Der Gipfel ist im größeren internationalen Kontext einer Reihe hochrangiger Veranstaltungen zu sehen, beispielsweise der Brüsseler Konferenz der am wenigsten entwickelten Länder, der Konferenzen von Doha, Monterrey und Johannesburg. Er gibt neuen Schwung und bietet neue Chancen für Fortschritte in der nachhaltigen Entwicklung. Ernährungssicherheit ist eine wesentliche Dimension und ein Indikator bei der Verringerung der Armut und stellt in diesem Zusammenhang ein Schlüsselelement dar.
Der Gipfel wird auf den Verpflichtungen und Ergebnissen verschiedenster internationaler Prozesse aufbauen können und sollte die Zielsetzungen auf dem Gebiet der Ernährungssicherheit fester in die umfassendere Agenda der Verringerung der Armut integrieren und die zum nachhaltigen Umgang mit natürlichen Ressourcen und damit zur nachhaltigen Entwicklung bestehenden Beziehungen verstärken. Ernährungssicherheit/ländliche Entwicklung ist einer von sechs Schwerpunktbereichen in der allgemeinen Entwicklungspolitik.
Das Ergebnis des Gipfels wird eine unter den FAO-Mitgliedern ausgehandelte politische Erklärung sein. Die Kommission und die Mitgliedstaaten bereiten einen gemeinsamen Standpunkt vor. Die Erklärung wird zur Stärkung des politischen Willens und zur Festlegung geeigneter Maßnahmen zur Beschleunigung der Umsetzung des Aktionsplans aufrufen. Die abschließenden Verhandlungen mit den FAO-Mitgliedern werden vor dem eigentlichen Gipfel im Ausschuss für Ernährungssicherheit stattfinden.
Abschließend möchte ich den politischen Willen der Europäischen Gemeinschaft bekräftigen, die realistischen und nachhaltigen Empfehlungen auf dem Welternährungsgipfel zu unterstützen und sich den Herausforderungen des Kampfes gegen den Hunger auf nationaler wie auch auf internationaler Ebene zu stellen. Dieser Gipfel wird eine erneute politische Gelegenheit bieten, unseren Dialog mit den Entwicklungsländern weiter zu verfolgen und unsere Solidarität mit den weniger entwickelten Ländern und den armen hungernden Menschen in aller Welt zu bezeugen."@de7
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples