Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2002-05-15-Speech-3-016"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20020515.1.3-016"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Senhor Presidente, realizando-se a segunda Cimeira União Europeia/América Latina e Caraíbas no final desta semana em Madrid, justifica-se plenamente que nesta ocasião se actualize a posição do Parlamento Europeu sobre o relacionamento entre estas duas regiões. Com efeito, a América Latina continua a confrontar-se com desafios de índole política, económica e social que requerem que os europeus e os latino-americanos trabalhem em concertação e respeito mútuo. A realização da Cimeira constitui, assim, uma excelente ocasião para definir o enquadramento estratégico que permita à política externa da União Europeia impulsionar e desenvolver relações de associação e cooperação mais equilibradas com os países daquela área. Nesta perspectiva, uma visão comum da União Europeia para o cone Sul do continente americano é não só estrategicamente importante como deve ser politicamente estimulada.
O ponto de partida desta estratégia comum e da política da União Europeia relativamente à América Latina deve repousar no princípio da associação e dispor para o efeito do apoio de ambas as partes. A sua implantação implica a adopção de uma abordagem global que estimule de forma constante e ordenada as relações entre os diversos intervenientes. Isto não significa que a União Europeia não deva estimular uma cooperação cada vez mais estreita com os países individualmente considerados daquela região americana, sobretudo quando alguns deles, como a Argentina e a Venezuela, estão a atravessar, por razões diferentes, uma situação particularmente difícil. Neste contexto, vemos igualmente como muito positivas as parcerias bilaterais, quer da União Europeia quer dos Estados membros, com os diversos países latino-americanos.
Estas cooperações bilaterais representam mesmo a antecâmara do sucesso da aplicação da estratégia comum europeia. O propósito de partilhar a prosperidade através da criação de uma zona de comércio livre até 2010 é muito importante e não pode deixar de ter em conta o diferente peso dos diversos parceiros. No quadro deste diálogo político bi-regional, tanto a União Europeia como os países latino-americanos devem orientar os seus esforços no sentido de identificar iniciativas e acções concretas que confiram às suas relações um enquadramento estratégico com conteúdo real e estrutural. Por exemplo, é necessário definir um plano global de combate ao tráfico de droga, bem como intensificar os acordos em matéria de segurança, cada vez mais urgentes depois dos ataques terroristas de 11 de Setembro. É igualmente indispensável incrementar as trocas comerciais e estimular o investimento em ambas as regiões, o que pressupõe o apoio à iniciativa privada nos países latino-americanos como elemento crucial desta estratégia de desenvolvimento mútuo.
Finalmente, não podemos perder de vista a defesa e o reforço dos direitos humanos e a promoção da democracia em todos os países da região sem qualquer excepção. Apoio, pois, a proposta de resolução comum, apesar de reconhecer que textos de compromisso como o que estamos a debater às vezes perdem em clareza o que procuram ganhar em apoio parlamentar."@pt11
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Hr. formand, da det andet topmøde mellem EU og Latinamerika finder sted sidst i denne uge i Madrid, er det mere end berettiget, at Europa-Parlamentets holdning til forholdet mellem disse to regioner bringes ajour. Latinamerika står fortsat over for politiske, økonomiske og sociale udfordringer, der kræver, at europæerne og latinamerikanerne arbejder sammen i gensidig respekt. Topmødet er således en glimrende anledning til at definere den strategiske ramme for en dynamisk udvikling af EU's partnerskab og samarbejde med landene i området. Et fælles perspektiv i EU på det amerikanske dobbeltkontinents sydlige del er ikke blot strategisk væsentligt, men bør også fremmes politisk.
Udgangspunktet for EU's fælles strategi og politik over for Latinamerika må være baseret på partnerskabsprincippet og begge parters engagement i form af en global tilgang, der permanent og systematisk udbygger forbindelserne mellem de forskellige deltagere i processen. Dette er ikke ensbetydende med, at EU ikke skal virke for et stadig tættere samarbejde med de enkelte lande i området, især når nogle af disse, som Argentina og Venezuela, af forskellige årsager befinder sig i en særlig vanskelig situation. Vi ser således også meget positivt på de bilaterale partnerskaber, som både EU og de enkelte medlemsstater opretholder med forskellige latinamerikanske lande.
Dette bilaterale samarbejde udgør så at sige forudsætningen for den fælles europæiske strategis succes. Målsætningen om at sprede velstand gennem oprettelse af et frihandelsområde inden 2010 er meget vigtig, men må tage hensyn til deltagernes forskellige vægt. Inden for denne biregionale politiske dialog må både EU og de latinamerikanske lande koncentrere sig om at formulere initiativer og konkrete indsatsområder, der sætter deres forbindelser ind i en strategisk ramme med et reelt og strukturfremmende indhold. Der må således udarbejdes en samlet plan til bekæmpelse af narkotikahandel, ligesom der må videreudvikles de sikkerhedsaftaler, som terrorhandlingerne den 11. september har vist et stigende behov for. Handelssamkvemmet må også øges, og investeringerne må stimuleres i de to regioner, hvilket forudsætter, at det private initiativ fremmes i de latinamerikanske lande som et helt afgørende element i den gensidige udviklingsstrategi.
Vi skal endelig også lægge vægt på forsvar og styrkelse af menneskerettighederne og fremme af demokrati i alle regionens lande uden undtagelse. Jeg støtter derfor det fælles beslutningsforslag, selv om jeg medgiver, at kompromistekster som den, vi har til forhandling, undertiden mister det i klarhed, som de skal vinde i parlamentarisk tilslutning."@da1
"Herr Präsident! Da an diesem Wochenende in Madrid der zweite Gipfel Europäische Union/Lateinamerika und Karibik stattfinden wird, ist es voll und ganz gerechtfertigt, bei diesem Anlass die Position des Europäischen Parlaments zu den Beziehungen zwischen diesen beiden Regionen zu aktualisieren. In der Tat ist Lateinamerika nach wie vor mit politischen, wirtschaftlichen und sozialen Herausforderungen konfrontiert, die verlangen, dass Europäer und Lateinamerikaner abgestimmt und unter gegenseitiger Achtung arbeiten. Somit stellt die Durchführung des Gipfeltreffens eine hervorragende Gelegenheit dar, um den strategischen Rahmen abzustecken, in dem die Außenpolitik der Europäischen Union ausgewogenere Assoziations- und Kooperationsbeziehungen zu den Ländern dieser Region auf den Weg bringen und entwickeln kann. Im Hinblick darauf ist eine gemeinsame Sicht der Europäischen Union zum südlichen Kap des amerikanischen Kontinents nicht nur strategisch wichtig, sondern muss sie auch politisch gefördert werden.
Ausgangspunkt dieser gemeinsamen Strategie und der Politik der Europäischen Union zu Lateinamerika muss der Grundsatz der Assoziation sein, und dazu bedarf es der Unterstützung beider Seiten. Seine Umsetzung setzt die Annahme eines globalen Konzepts voraus, bei dem die Beziehungen zwischen den verschiedenen Beteiligten kontinuierlich und systematisch gefördert werden. Das bedeutet nicht, dass die Europäische Union nicht eine immer engere Zusammenarbeit mit den jeweiligen Ländern dieses Teils Amerikas fördern sollte, vor allem, wenn sich einige von ihnen - wie Argentinien und Venezuela - aus unterschiedlichen Gründen gerade in einer besonders schwierigen Situation befinden. In diesem Zusammenhang halten wir die bilateralen Partnerschaften sowohl der Europäischen Union als auch der Mitgliedstaaten mit verschiedenen lateinamerikanischen Ländern für ebenfalls sehr förderlich.
Diese bilaterale Zusammenarbeit legt sozusagen den Grundstein für die erfolgreiche Umsetzung der gemeinsamen europäischen Strategie. Das Anliegen, den Wohlstand durch die Schaffung einer Freihandelszone bis zum Jahr 2010 zu teilen, ist sehr wichtig und darf nicht das unterschiedliche Gewicht der verschiedenen Partner außer Acht lassen. Im Rahmen dieses politischen Dialogs zwischen beiden Regionen müssen sowohl die Europäische Union als auch die lateinamerikanischen Länder ihre Anstrengungen auf die Festlegung konkreter Initiativen und Maßnahmen richten, die ihren Beziehungen einen strategischen Rahmen mit einem realen und strukturellen Inhalt verleihen. So ist es beispielsweise notwendig, einen globalen Plan zur Bekämpfung des Drogenhandels festzulegen und die Vereinbarungen zu Fragen der Sicherheit zu verstärken, die nach den Terroranschlägen vom 11. September umso dringlicher sind. Gleichermaßen unabdingbar sind die Steigerung des Handelsaustauschs und die Förderung von Investitionen in beiden Regionen, was die Unterstützung der Privatinitiative in den lateinamerikanischen Ländern als zentrales Element dieser beiderseitigen Entwicklungsstrategie voraussetzt.
Schließlich dürfen wir nicht die Verteidigung und die Stärkung der Menschenrechte und die Förderung der Demokratie in ausnahmslos allen Ländern der Region aus den Augen verlieren. Ich unterstütze deshalb den Entwurf der Gemeinsamen Entschließung, auch wenn ich eingestehe, dass Kompromisstexte wie der, über den wir hier sprechen, bisweilen an Klarheit verlieren, was sie an parlamentarischer Unterstützung zu gewinnen suchen."@de7
"Κύριε Πρόεδρε, επειδή την εβδομάδα αυτή πραγματοποιείται η δεύτερη Διάσκεψη Κορυφής Ευρωπαϊκής Ένωσης/Λατινικής Αμερικής και Καραϊβικής στη Μαδρίτη, είναι απολύτως θεμιτό με την ευκαιρία αυτή να ενεργοποιηθεί η θέση του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου όσον αφορά τη σχέση μεταξύ αυτών των δύο περιοχών. Πράγματι, η Λατινική Αμερική συνεχίζει να αντιμετωπίζει προκλήσεις πολιτικού, οικονομικού και κοινωνικού χαρακτήρα που απαιτούν από τους Ευρωπαίους και Λατινοαμερικάνους να εργαστούν συντονισμένα και με αμοιβαίο σεβασμό. Η υλοποίηση της Διάσκεψης αποτελεί, επομένως, μία εξαίρετη ευκαιρία για να καθοριστεί το στρατηγικό πλαίσιο που θα επιτρέψει στην εξωτερική πολιτική της Ευρωπαϊκής Ένωσης να προωθήσει και να αναπτύξει πιο ισορροπημένες σχέσεις σύνδεσης και συνεργασίας με τις χώρες της περιοχής αυτής. Στην προοπτική αυτή, μία κοινή άποψη της Ευρωπαϊκής Ένωσης για τον νότιο κώνο της αμερικανικής ηπείρου δεν είναι μόνο στρατηγικά σημαντική αλλά πρέπει να ενθαρρύνεται και πολιτικά.
Το σημείο εκκίνησης αυτής της κοινής στρατηγικής και της πολιτικής της Ευρωπαϊκής Ένωσης σχετικά με τη Λατινική Αμερική πρέπει να βασίζεται στην αρχή της σύνδεσης και να αποσκοπεί στη στήριξη και των δύο μερών. Η εφαρμογή της προϋποθέτει την έγκριση μίας σφαιρικής προσέγγισης που προωθεί κατά τρόπο σταθερό και συντονισμένο τις σχέσεις μεταξύ των διαφόρων συμμετεχόντων. Αυτό δεν σημαίνει ότι η Ευρωπαϊκή Ένωση δεν πρέπει να προωθεί μία συνεργασία όλο και πιο στενή ξεχωριστά με τις χώρες αυτής της αμερικανικής περιοχής, κυρίως όταν ορισμένες από αυτές όπως η Αργεντινή και η Βενεζουέλα διέρχονται, επί του παρόντος, για διαφορετικούς λόγους, μία κατάσταση ιδιαιτέρως δύσκολη. Στο πλαίσιο αυτό, θεωρούμε επίσης πολύ θετικές τις διμερείς σχέσεις συνεργασίας είτε της Ευρωπαϊκής Ένωσης είτε των κρατών μελών με τις διάφορες λατινοαμερικανικές χώρες.
Οι διμερείς σχέσεις συνεργασίας διασφαλίζουν ακόμη και την επιτυχία της εφαρμογής της κοινής ευρωπαϊκής στρατηγικής. Η απόφαση για κοινή ευημερία μέσω της δημιουργίας μία ζώνης ελεύθερου εμπορίου μέχρι το 2010 είναι πολύ σημαντική και δεν μπορεί να μην λαμβάνει υπόψη την ξεχωριστή βαρύτητα των διαφόρων εταίρων. Στο πλαίσιο του διαπεριφερειακού αυτού διαλόγου, τόσο η Ευρωπαϊκή Ένωση όσο και οι χώρες της Λατινικής Αμερικής πρέπει να κατευθύνουν τις προσπάθειες τους προς τον εντοπισμό συγκεκριμένων πρωτοβουλιών και δράσεων που θα προσφέρουν στις σχέσεις τους μία στρατηγική πλαισίωση με πραγματικό και διαρθρωτικό περιεχόμενο. Για παράδειγμα, είναι απαραίτητο να καθοριστεί ένα συνολικό σχέδιο καταπολέμησης του εμπορίου ναρκωτικών, καθώς και να εντατικοποιηθούν οι συμφωνίες σε θέματα ασφάλειας που καθίστανται όλο και πιο άμεσες μετά τις τρομοκρατικές επιθέσεις της 11ης Σεπτεμβρίου. Είναι, επίσης, απαραίτητο να αυξηθούν οι εμπορικές συναλλαγές και να προωθηθεί η επένδυση και στις δύο περιοχές, γεγονός που προϋποθέτει τη στήριξη της ιδιωτικής πρωτοβουλίας στις χώρες της Λατινικής Αμερικής ως κεντρικό στοιχείο αυτής της στρατηγικής αμοιβαίας ανάπτυξης.
Τέλος, δεν μπορούμε να αγνοήσουμε την προστασία και την ενίσχυση των ανθρωπίνων δικαιωμάτων και την προώθηση της δημοκρατίας σε όλες τις χώρες της περιοχής ανεξαιρέτως. Υποστηρίζω, επομένως, την πρόταση κοινού ψηφίσματος αν και αναγνωρίζω ότι συμβιβαστικά κείμενα, όπως το κείμενο που συζητάμε τώρα, ορισμένες φορές χάνουν σε σαφήνεια αυτό που προσπαθούν να κερδίσουν σε κοινοβουλευτική στήριξη."@el8
"Mr President, with the second summit between the European Union, Latin America and the Caribbean taking place in Madrid this weekend, it is quite right that the European Parliament should today be reviewing its position on relations with these two regions. Latin America indeed continues to face political, economic and social challenges that require Europe and Latin America to work together with mutual respect. The summit is, therefore, an excellent opportunity for defining the strategic framework needed by the European Union to develop a foreign policy involving more balanced association and cooperation with the countries of that area. Seen in that light, a common EU vision of South America is not just strategically important, it also needs to be encouraged at the political level.
The starting point for this common strategy and for EU policy on Latin America should be the principle of association, and it needs to enjoy the support of both sides. Implementing this strategy involves adopting an overall approach so as to encourage relations between the various parties in a consistent and organised way. This does not mean that the European Union should not encourage ever closer cooperation with the individual countries in that part of the American continent, especially given that some of them, such as Argentina and Venezuela, are for various reasons passing through a particularly difficult period. In this context we think there are many advantages to bilateral partnerships between either the European Union or its Member States and various Latin American countries.
These bilateral cooperation arrangements are the precursor of the successful application of the common European strategy. The objective of sharing prosperity by creating a free trade area by 2010 is very important and must not fail to take account of the differing weight of the various partners. In the context of this bi-regional political dialogue, both the European Union and the countries of Latin America need to marshal their forces so as to identify specific initiatives and actions that will provide their relations with a strategic framework which is both authentic and well structured. For example, we need to define a global plan for combating drug trafficking, and also to strengthen agreements on security, which have become increasingly urgent since the terrorist attacks of 11 September. It is also essential to step up trade and to encourage investment in both regions, which implies support from private initiatives in the countries of Latin America as a key aspect of this mutual development strategy.
Lastly, we should not lose sight of the need to defend and strengthen human rights and to promote democracy in all the countries of the region, without exception. I therefore support the proposal for a joint resolution whilst recognising that compromise texts like the one we are debating sometimes lack in clarity what they may gain in parliamentary support."@en3
"(PT) Señor Presidente, como al final de esta semana se celebra la segunda Cumbre Unión Europea/América Latina y Caribe en Madrid, está plenamente justificado que en esta ocasión se actualice la posición del Parlamento Europeo sobre la relación entre esas dos regiones. En efecto, América Latina sigue afrontando problemas de índole política, económica y social que requieren que los europeos y los latinoamericanos trabajen en concertación y respeto mutuo. De modo que la celebración de la Cumbre constituye una ocasión excelente para determinar el marco estratégico que permita a la política exterior de la Unión Europea impulsar y desarrollar unas relaciones de asociación y cooperación más equilibradas con los países de esa zona. Desde ese punto de vista, una visión común de la Unión Europea sobre el cono meridional del continente americano no es sólo estratégicamente importante, sino que, además, se debe estimularla políticamente.
El punto de partida de dicha estrategia común y de la política de la Unión Europea respecto de América Latina debe basarse en el principio de asociación y disponer para ello del apoyo de ambas partes. Su implantación entraña la adopción de un planteamiento global que estimule de forma constante y ordenada las relaciones entre los diversos participantes. Eso no significa que la Unión Europea no deba estimular una cooperación cada vez más estrecha con los países individualmente considerados de aquella región americana, sobre todo cuando algunos de ellos, como la Argentina y Venezuela, están atravesando, por razones diferentes, una situación particularmente difícil. En ese marco, consideramos también muy positivas las asociaciones bilaterales, tanto de la Unión Europea como de los Estados miembros, con los diversos países latinoamericanos.
Esas cooperaciones bilaterales representan incluso la antesala del éxito de la aplicación de la estrategia común europea. El propósito de compartir la prosperidad mediante la creación de una zona de libre comercio de aquí a 2010 es muy importante y no puede dejar de tener en cuenta el diferente peso de los diversos copartícipes. En el marco de ese diálogo político birregional, tanto la Unión Europea como los países latinoamericanos deben orientar sus esfuerzos hacia la formulación de iniciativas y acciones concretas que confieran a sus relaciones un marco estratégico con contenido real y estructural. Por ejemplo, es necesario formular un plan global de lucha contra el tráfico de drogas, así como intensificar los acuerdos en materia de seguridad, cada vez más urgentes después de los ataques terroristas del 11 de septiembre. También es indispensable incrementar los intercambios comerciales y estimular la inversión en las dos regiones, lo que presupone el apoyo a la iniciativa privada en los países latinoamericanos como elemento decisivo de esa estrategia de desarrollo mutuo.
Por último, no podemos perder de vista la defensa y el fortalecimiento de los derechos humanos y el fomento de la democracia en todos los países de la región sin excepción alguna. Así, pues, apoyo la propuesta de resolución común, a pesar de reconocer que textos de transacción como el que estamos debatiendo, pierden a veces en claridad lo que procuran ganar en apoyo parlamentario."@es12
"Arvoisa puhemies, koska Madridissa järjestetään tämän viikon lopussa toinen Euroopan unionin ja Latinalaisen Amerikan sekä Karibian alueen maiden välinen huippukokous, on varsin perusteltua, että Euroopan parlamentin kanta näiden kahden alueen välisistä suhteista saatetaan nyt ajan tasalle. Tosiaankin, Latinalaisen Amerikan edelleenkin kohtaamien poliittisten, taloudellisten ja yhteiskunnallisten haasteiden ratkaiseminen edellyttää, että eurooppalaiset ja latinalaisamerikkalaiset tekevät yhteistyötä toisiaan kunnioittaen. Huippukokouksen järjestäminen on siis loistava tilaisuus määritellä ne strategiset puitteet, joiden avulla Euroopan unionin ulkopolitiikassa on mahdollista vauhdittaa ja kehittää entistä tasapainoisempia assosiaatio- ja yhteistyösuhteita tämän alueen valtioiden kanssa. Tässä mielessä Euroopan unionin yhteinen näkemys Amerikan mantereen eteläsarvesta ei ole ainoastaan strategisesti merkittävä vaan sen on oltava myös poliittisesti perusteltu.
Tämän Euroopan unionin Latinalaista Amerikkaa koskevan yhteisen strategian ja politiikan on pohjauduttava assosiaatioperiaatteeseen, jota varten sillä on oltava molempien osapuolten tuki. Sen toteuttaminen edellyttää sellaista yhteistä lähestymistapaa, jonka avulla edistetään jatkuvasti ja järjestelmällisesti eri toimijoiden välisiä suhteita. Tämä ei tarkoita sitä, että Euroopan unionin ei pitäisi kannustaa entistä tiiviimpään yhteistyöhön Latinalaisen Amerikan yksittäisten maiden kanssa, ennen kaikkea nyt kun joissakin niistä, kuten Argentiinassa ja Venezuelassa, kärsitään eri syistä hyvin vaikeasta tilanteesta. Tässä mielessä pidämme myös erittäin myönteisenä sekä Euroopan unionin että jäsenvaltioiden kahdenvälisiä kumppanuussuhteita Latinalaisen Amerikan eri maiden kanssa.
Tämä kahdenvälinen yhteistyö antaa jopa esimakua Euroopan yhteisen strategian täytäntöönpanon onnistumisesta. Pyrkimys jakaa vaurautta luomalla vapaakauppa-alue vuoteen 2010 mennessä on erittäin merkittävä, eikä eri kumppaneiden erilaisia painoarvoja voida jättää huomiotta. Tässä kahden alueen välisessä poliittisessa vuoropuhelussa sekä Euroopan unionin että Latinalaisen Amerikan maiden on suunnattava ponnistelunsa sellaisten aloitteiden ja konkreettisten toimien tunnistamiseen, jotka antavat niiden suhteille strategiset puitteet sekä todellista ja rakenteellista sisältöä. On esimerkiksi määriteltävä huumekaupan torjumista koskeva kokonaissuunnitelma sekä vahvistettava turvallisuutta käsiteltäviä sopimuksia, joista on tullut yhä välttämättömämpiä syyskuun 11. päivän terrori-iskujen jälkeen. Lisäksi on ehdottomasti lisättävä kaupallista vaihtoa ja kannustettava investointeihin molemmilla alueilla, mikä edellyttää Latinalaisen Amerikan maissa sijaitsevien yksityisyritysten tukemista tämän molemminpuolista kehitystä korostavan strategian keskeisenä osa-alueena.
Lopuksi emme saa unohtaa ihmisoikeuksien puolustamista ja vahvistamista emmekä demokratian edistämistä kaikissa alueen valtioissa poikkeuksia tekemättä. Tuen siis yhteistä päätöslauselmaesitystä, vaikka myönnän, että tämänkaltaisissa kompromissiteksteissä hävitään välistä selkeydessä se, mitä niillä yritetään voittaa parlamentin tuessa."@fi5
"Monsieur le Président, à la veille du deuxième sommet Union européenne/Amérique latine et Caraïbes, qui se tiendra à la fin de la semaine à Madrid, il est pleinement justifié d’actualiser à cette occasion la position du Parlement européen concernant les relations entre ces deux régions. En effet, l’Amérique latine est toujours confrontée à des défis de nature politique, économique et sociale, qui nécessitent des pays européens et latino-américains de travailler en concertation et dans le respect mutuel. La tenue de ce sommet constitue ainsi une excellente occasion de définir l’encadrement stratégique qui permette à la politique étrangère de l’Union européenne de donner l’élan et de développer des relations d’association et de coopération plus équilibrées avec les pays de cette région. Dans cette perspective, une vision commune de l’Union européenne pour le cône sud du continent américain est non seulement stratégiquement importante, mais doit être stimulée politiquement.
Le point de départ de cette stratégie commune et de la politique de l’Union européenne concernant l’Amérique latine doit reposer sur le principe d’association et bénéficier à cet effet du soutien des deux parties. Sa mise en œuvre implique l’adoption d’une approche globale qui stimule de manière constante et ordonnée les relations entre les différents intervenants. Cela ne signifie pas que l’Union européenne ne doive pas stimuler une coopération toujours plus étroite avec chaque pays de cette région américaine, surtout alors que certains d’entre eux, comme l’Argentine et le Venezuela, connaissent une situation particulièrement difficile, pour des raisons différentes. Dans ce contexte, nous voyons également d’un très bon œil les partenariats bilatéraux, à la fois de l’Union européenne et des États membres, avec les différents pays latino-américains.
Ces coopérations bilatérales représentent même l’antichambre de la réussite de l’application de la stratégie commune européenne. Le propos visant à partager la prospérité à travers la création d’une zone de libre échange d’ici à 2010 est très important et ne peut manquer de tenir compte du poids différent des divers partenaires. Dans le cadre de ce dialogue politique de région à région, tant l’Union européenne que les pays latino-américains doivent orienter leurs efforts dans le sens de l’identification d’initiatives et d’actions concrètes, qui confèrent à leurs relations un encadrement stratégique au contenu réel et structurel. Par exemple, il est nécessaire de définir un plan global de lutte contre le trafic de drogue et d’intensifier les accords en matière de sécurité, toujours plus urgents après les attaques terroristes du 11 septembre. Il est également indispensable d’accroître les échanges commerciaux et de stimuler l’investissement dans les deux régions, ce qui suppose le soutien en faveur de l’initiative privée dans les pays latino-américains comme élément crucial de cette stratégie de développement mutuel.
Enfin, nous ne pouvons pas perdre de vue la défense et le renforcement des droits de l’homme et la promotion de la démocratie dans tous les pays de la région, sans exception. Soutien donc à la proposition de résolution commune, même si les textes de compromis comme celui-ci perdent parfois en clarté ce qu’ils tentent de gagner en soutien parlementaire."@fr6
"Signor Presidente, poiché alla fine di questa settimana si terrà a Madrid il secondo Vertice Unione europea/America latina e Carabi, appare giusto ed opportuno, in quest’occasione, definire la posizione del Parlamento europeo in merito alle relazioni fra le due regioni. L’America latina si trova ancora a dover affrontare sfide di natura politica, economica e sociale, che richiedono collaborazione e rispetto reciproco fra europei e latinoamericani. Il Vertice rappresenta pertanto un’occasione straordinaria per elaborare una strategia che consenta alla politica estera dell’Unione europea di promuovere e sviluppare relazioni di associazione e cooperazione più equilibrate con i paesi della regione. In tale prospettiva, non è solo importante, da un punto di vista strategico, che l’Unione europea definisca una visione comune riguardo al cono meridionale del continente americano, ma è altresì indispensabile, da un punto di vista politico, adoperarsi a tale scopo.
Il punto di partenza di tale strategia comune e della politica dell’Unione europea riguardo all’America latina deve essere costituito dal principio di associazione, sostenuto da entrambe le parti. La sua applicazione implica l’adozione di un approccio globale che funga da stimolo continuo e puntuale alle relazioni fra le parti interessate. Ciò non significa che l’Unione europea non debba impegnarsi a favorire una cooperazione sempre più stretta con i singoli paesi dell'area latinoamericana, in particolare in un momento in cui alcuni di essi, come l'Argentina e il Venezuela, attraversano, per diversi motivi, una fase particolarmente difficile. A tale riguardo, giudichiamo molto positivi anche i partenariati bilaterali, sia dell’Unione europea che dei singoli Stati membri, con i paesi latinoamericani.
Tali partenariati bilaterali costituiscono il presupposto indispensabile per una fruttuosa attuazione della strategia europea comune. L’obiettivo di favorire la prosperità di entrambe le parti mediante la creazione di una zona di libero scambio entro il 2010 riveste un’importanza fondamentale e non può non tenere conto del diverso peso dei vari
. Nell’ambito di tale dialogo politico interregionale, Unione europea e paesi latinoamericani devono adoperarsi ad individuare iniziative ed azioni concrete, in grado di conferire alle loro relazioni un valore strategico fondato su contenuti reali e strutturali. Occorre ad esempio elaborare un piano globale per la lotta contro il traffico di stupefacenti, come pure intensificare gli accordi in materia di sicurezza, divenuti ancora più urgenti dopo gli attacchi terroristici dell’11 settembre. E’ altresì indispensabile incrementare gli scambi commerciali e stimolare gli investimenti in entrambe le regioni, il che presuppone il sostegno dell’iniziativa privata nei paesi latinoamericani quale elemento cruciale di tale strategia di sviluppo reciproco.
Infine, non possiamo perdere di vista la tutela e il rafforzamento dei diritti umani nonché la promozione della democrazia in tutti i paesi della regione, senza eccezione di sorta. Sostengo pertanto la proposta di risoluzione comune, sebbene sia consapevole di come, nel caso di testi di compromesso quale quello attualmente in discussione, il desiderio di ottenere un consenso parlamentare finisca, talora, per prevalere sulla chiarezza."@it9
"Mr President, with the second summit between the European Union, Latin America and the Caribbean taking place in Madrid this weekend, it is quite right that the European Parliament should today be reviewing its position on relations with these two regions. Latin America indeed continues to face political, economic and social challenges that require Europe and Latin America to work together with mutual respect. The summit is, therefore, an excellent opportunity for defining the strategic framework needed by the European Union to develop a foreign policy involving more balanced association and cooperation with the countries of that area. Seen in that light, a common EU vision of South America is not just strategically important, it also needs to be encouraged at the political level.
The starting point for this common strategy and for EU policy on Latin America should be the principle of association, and it needs to enjoy the support of both sides. Implementing this strategy involves adopting an overall approach so as to encourage relations between the various parties in a consistent and organised way. This does not mean that the European Union should not encourage ever closer cooperation with the individual countries in that part of the American continent, especially given that some of them, such as Argentina and Venezuela, are for various reasons passing through a particularly difficult period. In this context we think there are many advantages to bilateral partnerships between either the European Union or its Member States and various Latin American countries.
These bilateral cooperation arrangements are the precursor of the successful application of the common European strategy. The objective of sharing prosperity by creating a free trade area by 2010 is very important and must not fail to take account of the differing weight of the various partners. In the context of this bi-regional political dialogue, both the European Union and the countries of Latin America need to marshal their forces so as to identify specific initiatives and actions that will provide their relations with a strategic framework which is both authentic and well structured. For example, we need to define a global plan for combating drug trafficking, and also to strengthen agreements on security, which have become increasingly urgent since the terrorist attacks of 11 September. It is also essential to step up trade and to encourage investment in both regions, which implies support from private initiatives in the countries of Latin America as a key aspect of this mutual development strategy.
Lastly, we should not lose sight of the need to defend and strengthen human rights and to promote democracy in all the countries of the region, without exception. I therefore support the proposal for a joint resolution whilst recognising that compromise texts like the one we are debating sometimes lack in clarity what they may gain in parliamentary support."@lv10
"Herr talman! Då det andra toppmötet EU/Latinamerika och Karibien äger rum i slutet av denna vecka i Madrid, är det helt motiverat att vid detta tillfälle förnya Europaparlamentets ståndpunkt om förbindelserna mellan dessa två regioner. Latinamerika tvingas fortfarande möta politiska, ekonomiska och sociala utmaningar vilka kräver att européer och latinamerikaner arbetar tillsammans i ömsesidig respekt. Genomförandet av toppmötet utgör således ett utmärkt tillfälle att fastställa den strategiska ramen för Europeiska unionens utrikespolitik och driva på och utveckla mer balanserade associations- och samarbetsförbindelser med länderna i det området. I detta perspektiv är en gemensam syn från Europeiska unionen på den amerikanska kontinentens södra spets inte bara strategiskt viktigt utan bör också stimuleras politiskt.
Utgångspunkten för Europeiska unionens gemensamma strategi och politik för Latinamerika måste vila på associationsprincipen och måste få stöd från båda parter. Dess genomförande innebär att en allmän inriktning antas som på ett konstant och ordnat sätt stimulerar förbindelserna mellan de olika ingående parterna. Detta innebär inte att Europeiska unionen inte också skall stimulera ett allt närmare samarbete med de olika enskilda länderna i denna region av Amerika, framför allt då vissa av dem som Argentina och Venezuela just nu har en särskilt svår situation. I detta sammanhang ser vi också de bilaterala partnerskapen som mycket positiva, dels från Europeiska unionens, dels från medlemsstaternas sida, med de olika latinamerikanska länderna.
Dessa bilaterala samarbeten utgör också en inledande framgång för tillämpningen av den europeiska gemensamma strategin. Syftet att dela välståndet genom att inrätta en frihandelszon till 2010 är mycket viktigt och här måste vi ta hänsyn till parternas olika tyngd. Inom ramen för denna biregionala politiska dialog mellan Europeiska unionen och de latinamerikanska länderna måste ansträngningarna riktas in på att fastställa konkreta initiativ och åtgärder för att bekräfta förbindelserna inom en strategisk ram med verkligt och strukturellt innehåll. Det är exempelvis nödvändigt att fastställa en allmän plan för att bekämpa droghandeln och att intensifiera säkerhetsavtalen som är allt mer akuta efter terroristattackerna den 11 september. Det är också nödvändigt att öka handeln och stimulera investeringarna i båda regionerna, vilket innebär att stödja det privata initiativet i de latinamerikanska länderna som en avgörande del i denna ömsesidiga utvecklingsstrategi.
Slutligen får vi inte förlora ur sikte försvaret och stärkandet av de mänskliga rättigheterna och främjandet av demokratin i alla länder i regionen utan några undantag. Jag stöder alltså det gemensamma resolutionsförslaget, trots att jag medger att kompromisstexter av det slag som vi nu diskuterar ibland förlorar i tydlighet när man försöker få stöd för dem i parlamentet."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"(ΡΤ)"8,8
"Queiró (UEN )."8,12,11
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples