Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2001-11-12-Speech-1-115"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20011112.10.1-115"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Herr Präsident, ich ergreife das Wort anstelle von Ruth Hieronymi, die eigentlich hier hätte sprechen müssen, die aber leider erkrankt ist. Ich freue mich sehr, dass ich das dennoch tun darf und beglückwünsche den Berichterstatter. Es ist ja nicht so häufig, dass hier einer wirklich von einer Sache redet, von der er wirklich so viel versteht wie der Filmemacher selber. Also, herzlichen Glückwunsch, lieber Herr Vander Taelen!
Ich meine, Ihr Bericht ist wirklich ein Impuls, der dringend notwendig war. Sie haben es ja schon gesagt, der Marktanteil europäischer Filme in den Kinos der Europäischen Union befindet sich mit nur 22,5 % auf einem historischen Tiefstand. Die Dominanz der US-Filmindustrie spiegelt sich auch in dem viel zu hohen Handelsdefizit von 6,8 Mrd. Euro wider.
Die Lage in den Beitrittsländern stellt sich noch viel dramatischer dar. Neben der deutlichen Dominanz der US-amerikanischen Filme besteht aber auch ein Problem, das wir hier nicht verschleiern dürfen: Wir reden hier sehr oft davon, dass wir den europäischen Film fördern wollen. Viele denken dabei aber immer nur an ihren ganz eigenen nationalen Film und nicht an den Film des Nachbarn. Denn auch die Filme des Nachbarn, also europäische Filme, werden nicht ausreichend in den jeweiligen Nachbarregionen gesehen.
Es ist dringend erforderlich, dass die Kommission und auch der Rat endlich mal einen Plan vorlegen, der die europäische Filmindustrie wettbewerbsfähig macht. Dies ist auch ein Sektor, in dem es Geld zu verdienen gibt. Die Amerikaner machen uns das vor. Vielleicht werden die Herrschaften irgendwann einmal wach und werden hier mehr tun.
Die zentralen Defizite bestehen im Vertrieb und in der Vermarktung unserer Filme und natürlich in der chronischen Unterkapitalisierung. Deswegen bin ich ja sehr froh, dass wir - Parlament, Kommission und Rat gemeinsam - im Programm Media-Plus vor allem diese beiden Bereiche der Vermarktung und des Vertriebes aufgegriffen haben und hier versuchen wollen, Abhilfe zu schaffen.
Ich freue mich natürlich auch, dass die Europäische Investitionsbank auf Anregung der Frau Kommissarin hier auch etwas tun will und das Risikokapital für die Realisierung von audiovisuellen Projekten zur Verfügung stellen will. Ich glaube also, dass wir in diesem Bereich sehr viel angestoßen haben, aber noch sehr viel mehr tun können. Ich finde es auch gut, dass wir auf Ebene der Mitgliedstaaten zu Steuervorteilen kommen, dass wir etwas tun können, damit Filmemacher aus einem Land auch an Mittel und Beihilfen aus anderen Ländern herankommen können. Das ist also möglich. Ich glaube, dass damit auch im Rahmen der Initiative i2i Investitionen in die Infrastruktur unabhängiger Kinos gefördert werden, wie wir sie in diesem Bericht fordern. Ich glaube, dass auch der Ausbau von Kinos in wirtschaftlich schwächeren Regionen im Rahmen der europäischen Strukturfonds hilfreich sein kann.
Vieles wäre noch anzumerken. Ich bin nicht ganz einverstanden mit Ziffer 7, in der es darum geht, dass wir Rundfunkanstalten verpflichten sollen, einen bestimmten Anteil der Sendezeit für nicht nationale Filme zu reservieren. Das stößt natürlich bei den Rundfunkanstalten auf großen Widerstand. Wir werden bei der Überprüfung der Richtlinie " Fernsehen ohne Grenzen" darüber diskutieren und vielleicht einen Ausweg finden. Noch einmal, herzlichen Glückwunsch!"@de7
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Hr. formand, jeg tager ordet i stedet for Ruth Hieronymi, der egentlig skulle have talt nu, men som desværre er blevet syg. Alligevel glæder det mig, at jeg så må tale, og jeg vil gerne ønske ordføreren tillykke. Det sker jo ikke så tit, at der her er en, der taler om en sag, som han i den grad er lige så godt inde i som filmproducenten selv. Altså hjertelig tillykke, kære hr. Vander Taelen!
Jeg mener, at Deres betænkning virkelig er en opmuntring, der var hårdt tiltrængt. De har jo allerede sagt, at markedsandelen for europæiske film i EU's biografer befinder sig på et historisk lavpunkt, nemlig kun 22,5%. Den amerikanske filmindustris dominans afspejler sig også i det alt for høje handelsunderskud på 6,8 milliarder euro.
Situationen i tiltrædelseslandene er endnu mere dramatisk. Ud over den meget store dominans af amerikanske film er der dog også et problem, som vi ikke må skjule, nemlig at vi her meget ofte taler om, at vi vil støtte europæisk film. Men mange tænker i den forbindelse altid kun på deres egne nationale film og ikke på nabolandets film. Men også nabolandets film, altså europæiske film, bliver ikke set nok i de pågældende naboregioner.
Det er absolut nødvendigt, at Kommissionen og Rådet omsider fremlægger en plan, der gør den europæiske filmindustri konkurrencedygtig. Det er også en sektor, hvor der er penge at tjene. Amerikanerne viser os, hvordan det skal gøres. Måske vågner herskaberne på et eller andet tidspunkt op og gør noget mere på dette område.
De centrale underskud ligger i salg og markedsføring af vores film og naturligvis i en kronisk underkapitalisering. Derfor glæder det mig meget, at vi - Parlamentet, Kommissionen og Rådet i fællesskab - med gennemførelsen af Media Plus-programmet især tager fat i salgs- og markedsføringsområderne og prøver at hjælpe her.
Det glæder mig naturligvis også, at kommissæren har opmuntret Den Europæiske Investeringsbank til også at gøre noget og stille risikokapital til rådighed, så audiovisuelle projekter kan realiseres. Jeg mener altså, at vi på dette område har udrettet rigtig meget, men vi kan stadig gøre meget mere. Jeg synes også, det er godt, at vi på medlemsstatsplan kan få nogle skattefordele, så vi kan gøre noget, så filmproducenterne fra et land også kan få andel i bevillinger og støtte fra andre lande. Det er altså muligt. Jeg tror, at på den måde bliver investeringerne i infrastrukturen for uafhængige biografer også støttet som et led i i2I-initiativet, sådan som vi har stillet krav om i betænkningen. Jeg tror, at også udbygningen af biografer kan være gavnlig i økonomisk svagere regioner inden for rammerne af de europæiske strukturfonde.
Der er endnu meget at bemærke. Jeg er ikke helt indforstået med punkt 7, hvor det handler om, at vi kan forpligte radio- og tv-virksomheder til at reservere en bestemt del af deres sendetid til ikke-nationale film. Det møder naturligvis stor modstand hos radio- og tv-selskaber. Det vil vi diskutere og måske finde en løsning, når vi reviderer direktivet "fjernsyn uden grænser". Endnu en gang hjertelig tillykke!"@da1
".
Κύριε Πρόεδρε, λαμβάνω το λόγο αντί της Ruth Hieronymi, η οποία ουσιαστικά θα έπρεπε να παρέμβει εν προκειμένω, δυστυχώς όμως ασθενεί. Παρ’ όλα αυτά, χαίρομαι ιδιαίτερα που μου δίνεται αυτή η ευκαιρία και συγχαίρω τον εισηγητή. Δεν συμβαίνει άλλωστε τόσο συχνά να ομιλεί κανείς εδώ για κάποιο θέμα, το οποίο να κατανοεί τόσο καλά όσο ένας πραγματικός σκηνοθέτης. Επομένως, θερμά συγχαρητήρια, αγαπητέ κύριε Vander Taelen!
Θεωρώ ότι η έκθεσή σας δίνει όντως μια ώθηση, η οποία ήταν επειγόντως απαραίτητη. Εξάλλου, επισημάνατε ήδη ότι το μερίδιο αγοράς των ευρωπαϊκών ταινιών στους κινηματογράφους της Ευρωπαϊκής Ένωσης δεν υπήρξε ποτέ τόσο μικρό, καθώς ανέρχεται μόνο στο 22,5%. Άλλωστε, η κυριαρχία της αμερικανικής βιομηχανίας κινηματογράφου αντικατοπτρίζεται στο εξαιρετικά υψηλό εμπορικό έλλειμμα των 6,8 δισ. ευρώ.
Η κατάσταση στα υποψήφια κράτη μέλη παρουσιάζεται πολύ πιο δραματική. Εκτός από τη σαφή κυριαρχία των αμερικανικών ταινιών υπάρχει ένα ακόμα πρόβλημα, το οποίο επ’ ουδενί δεν επιτρέπεται να συγκαλύψουμε: Πολύ συχνά γίνεται εδώ λόγος για την πρόθεσή μας να προωθήσουμε τις ευρωπαϊκές ταινίες. Ωστόσο, πολλοί σκέπτονται διαρκώς μόνο τη δική τους εθνική παραγωγή ταινιών και όχι εκείνη των εταίρων τους. Διότι και στις ταινίες των εταίρων, δηλαδή τις ευρωπαϊκές ταινίες, δεν παρατηρείται επαρκής προσέλευση κοινού στις εκάστοτε χώρες.
Είναι επειγόντως απαραίτητο τόσο η Επιτροπή όσο και το Συμβούλιο να καταθέσουν επιτέλους κάποιο σχέδιο, το οποίο θα καταστήσει την ευρωπαϊκή βιομηχανία κινηματογράφου ανταγωνιστικότερη. Εξάλλου, αυτός είναι ένας τομέας που μπορεί κάλλιστα να αποδειχθεί ιδιαίτερα κερδοφόρος. Οι αμερικανοί μας δείχνουν τον τρόπο. Ίσως κάποτε αφυπνιστούμε και δραστηριοποιηθούμε περισσότερο.
Οι βασικές ελλείψεις εντοπίζονται στη διανομή και την εισαγωγή των ταινιών μας στην αγορά, καθώς επίσης και στη χρόνια αναπάρκεια ιδίων κεφαλαίων. Για τον λόγο αυτόν είμαι ιδιαίτερα χαρούμενος, επειδή όλοι εμείς - Κοινοβούλιο, Επιτροπή και Συμβούλιο από κοινού – ασχοληθήκαμε στο πλαίσιο του προγράμματος Media Plus κυρίως με αυτούς τους δύο τομείς, δηλαδή της εισαγωγής στην αγορά και της διανομής, ενώ πρόθεσή μας είναι να εξεύρουμε λύσεις στο συγκεκριμένο θέμα.
Φυσικά χαίρομαι ακόμη για το ότι η Ευρωπαϊκή Τράπεζα Επενδύσεων προτίθεται, ύστερα από παρότρυνση της κυρίας Επιτρόπου, να πράξει κάτι για το θέμα αυτό και να διαθέσει το κεφάλαιο υψηλού κινδύνου για την υλοποίηση των οπτικοακουστικών προγραμμάτων. Πιστεύω λοιπόν ότι δώσαμε στον τομέα αυτόν τη δέουσα ώθηση, μολονότι μπορούμε να πράξουμε ακόμα πολλά περισσότερα. Θεωρώ επίσης καλό ότι υιοθετήσαμε σε επίπεδο κρατών μελών φορολογικές διευκολύνσεις, ότι μπορούμε να πράξουμε κάτι, ούτως ώστε οι σκηνοθέτες μιας χώρας να μπορούν να έχουν πρόσβαση στους πόρους και τις επιχορηγήσεις άλλων χωρών. Αυτό είναι λοιπόν εφικτό. Πιστεύω ότι με τον τρόπον αυτό θα προωθηθούν επίσης, στο πλαίσιο της πρωτοβουλίας i2i, οι διαρθρωτικές επενδύσεις ανεξάρτητων κινηματογράφων, όπως τους προωθούμε στην παρούσα έκθεση. Πιστεύω επίσης ότι η βελτίωση των κινηματογράφων σε οικονομικά ασθενέστερες περιφέρειες, μέσω των ευρωπαϊκών διαρθρωτικών ταμείων, μπορεί να βοηθήσει σημαντικά.
Πολλά θα μπορούσε ακόμη κανείς να παρατηρήσει. Δεν συμφωνώ απολύτως με το σημείο 7, στο οποίο αναφέρεται ότι οφείλουμε να υποχρεώσουμε φορείς ραδιοτηλεοπτικής μετάδοσης να αφιερώσουν ένα καθορισμένο μέρος του χρόνου εκπομπής τους για μη εθνικές ταινίες. Αυτό προκάλεσε ασφαλώς μεγάλη αντίδραση στους φορείς ραδιοτηλεοπτικής μετάδοσης. Κατά την αναθεώρηση της οδηγίας “Τηλεόραση χωρίς σύνορα” θα συζητήσουμε το συγκεκριμένο ζήτημα και ενδεχομένως να βρεθεί κάποια διέξοδος. Για ακόμα μία φορά, τα θερμά μου συγχαρητήρια!"@el8
"Mr President, I rise to speak in place of Ruth Hieronymi, who actually should have been speaking, but is unfortunately unwell. I am very glad to be able to do so, and congratulate the rapporteur. It is not that often that we have somebody speaking here who is as knowledgeable about his subject as is Mr Vander Taelen, who is a film-maker himself. So, well done, my dear Mr Vander Taelen.
I think your report really does provide much needed impetus. As you said, the market share of European films in the cinemas of the European Union is at an historic low point of only 22.5%. The dominance of the American film industry is also reflected in the grossly excessive trade deficit of EUR 6.8 billion.
The situation in the acceding countries is even more dramatic. There is another problem, apart from the clear dominance of films from the USA, which we must not draw a veil over. We often talk in this House of our desire to promote European films, but many are thinking only of their own national film industry and not of their neighbour's, whose films, European films, are not seen in neighbouring regions often enough.
The Commission and the Council as well, must, as a matter of urgency, at last produce a plan to make the European film industry competitive. This is also a sector in which there is money to be made, as the Americans show us. Perhaps the powers-that-be will eventually wake up and do more here.
The central deficits are in the distribution and marketing of our films and, of course, the industry is chronically undercapitalised. I am therefore very glad that we, Parliament, Commission and Council together, have, in the Media-Plus programme above all, got to grips with the twin areas of marketing and distribution and are endeavouring to give help.
I am, of course, also glad that, at the Commissioner's suggestion, the European Investment Bank is also willing to do something about this by making risk capital available for the realisation of audiovisual projects. I believe, then, that we have given a lot of things a push in this area, but can do still more. I also find it a good thing that we are achieving tax breaks at the level of the Member States, and that we can do something to enable filmmakers from one country to get resources and help from another. That, then, is possible. I think this could also be used in the framework of the i2i initiative to promote investment in the infrastructure of independent cinemas, as we propose in this report. I believe that the extension of cinemas in economically weaker regions in the framework of the European Structural Fund can be helpful.
There is a lot more that I could say. I am not entirely in agreement with item 7, in which the call is made for television broadcasters to be obliged to reserve a certain proportion of transmission time for foreign films. That, of course, meets with great resistance from the broadcasters. We will discuss that when examining the ‘Television without Frontiers’ directive and will perhaps find a way through. Again, congratulations!"@en3
". – (DE) Señor Presidente, tomo la palabra en lugar de Ruth Hieronymi, quien debería hablar aquí pero que por desgracia está enferma. Me alegra mucho que a pesar de ello pueda hacerlo y felicito al ponente. No es tan frecuente que uno hable de un asunto del que comprende tanto como el mismo cineasta. Así pues, muchas felicidades, señor Van der Taelen.
Creo que su informe es realmente un impulso que era urgentemente necesario. Ya ha dicho que la proporción de las películas europeas en los cines de la Unión Europea se encuentra con sólo un 22,5% en el punto históricamente más bajo. El dominio de la industria cinematográfica de los EE.UU se refleja también en el muy elevado déficit comercial de 6.800 millones de euros.
La situación en los países candidatos es aún mucho más dramática. Junto al claro dominio de las películas norteamericanas existe también un problema que no debemos ocultar: aquí hablamos con mucha frecuencia de que queremos promover el cine europeo. Pero muchos piensan siempre en su propio cine nacional y no en el del vecino. Pues las películas de los vecinos, es decir, películas europeas, no se ven tampoco suficientemente en las correspondientes regiones vecinas.
Es urgentemente necesario que la Comisión y también el Consejo presenten por fin un plan que haga competitiva a la industria cinematográfica europea. Este es también un sector en el que se puede ganar dinero. Los norteamericanos nos muestran el modo de hacerlo. Quizás los señores se despierten en algún momento y hagan algo más al respecto.
Los puntos flacos centrales radican en la distribución y comercialización de nuestras películas y, naturalmente, también en la descapitalización crónica. Por ello, me alegra mucho que nosotros – Parlamento, Comisión y Consejo, todos juntos- hayamos recogido en el programa Media-Plus sobre todo estos dos campos de la comercialización y distribución e intentemos encontrar un remedio.
Naturalmente, también me alegra que el Banco Europeo de Inversiones, por sugerencia de la Sra. Comisaria, quiera hacer algo al respecto y poner a disposición un capital de riesgo para la realización de proyectos audiovisuales. Creo que hemos dados unos fuertes impulsos en este campo pero que aún podemos hacer mucho más. También me parece positivo que en el plano de los Estados miembros se introduzcan beneficios fiscales y que podamos hacer aquí algo para que los cineastas de un país puedan obtener también créditos y ayudas de otros países. Es posible. Creo que también en el marco de la iniciativa i2i se pueden realizar inversiones en la infraestructura de los cines independientes, tal como exigimos en este informe y que también puede ser de ayuda para la difusión del cine en regiones económicamente más débiles en el marco de los fondos estructurales europeos.
Habría que observar aún muchas cosas. No estoy de acuerdo con el apartado 7, en el que se indica que debemos obligar a los entes de radiodifusión a reservar una determinada proporción de tiempo de emisión a películas no nacionales. Naturalmente, esto choca contra una gran resistencia en dichos entes. Cuando nos ocupemos de la revisión de la directiva “televisión sin fronteras” debatiremos al respecto y quizás encontremos una salida. Mis felicitaciones de nuevo."@es12
".
Arvoisa puhemies, minä käytän tässä kohdin puheenvuoron, koska Ruth Hieronymi, jonka piti alun perin nyt puhua, on valitettavasti sairastunut. Olen erittäin iloinen, että saan tehdä sen, ja onnittelen esittelijää. Täällähän ei kovin usein tapahdu sellaista, että joku puhuu aiheesta, josta hän todellakin tietää yhtä paljon kuin itse elokuvantekijät. Siis lämpimät onnitteluni, esittelijä Vander Taelen!
Mietintönne on minusta todellakin kovasti kaivattu kimmoke. Tehän sanoittekin jo, että eurooppalaisten elokuvien 22,5 prosentin suuruinen markkinaosuus on Euroopan unionin elokuvateattereissa epätavallisen alhainen. Yhdysvaltalaisten elokuvien valta-asema näkyy myös 6,8 miljardin euron kauppavajeena, joka on aivan liian suuri.
Ehdokasvaltioiden tilanne on vieläkin dramaattisempi. Yhdysvaltalaisten elokuvien selkeän valta-aseman lisäksi asiaan liittyy toinenkin ongelma, jota ei saisi peitellä: sanomme usein haluavamme tukea eurooppalaisia elokuvia. Monet ajattelevat kuitenkin edelleen vain omassa maassaan tuotettuja elokuvia eivätkä naapurimaan elokuvia. Emme nimittäin katso tarpeeksi naapurimaankaan elokuvia, jotka ovat siis eurooppalaisia elokuvia.
Komission ja myös neuvoston on lopultakin esitettävä kiireesti suunnitelma, jonka avulla eurooppalaisesta elokuvateollisuudesta tulee kilpailukykyinen. Tämä on myös sellainen ala, jolla voi ansaita paljon rahaa. Yhdysvaltalaiset näyttävät meille siinä esimerkkiä. Ehkäpä ihmiset joskus havahtuvat ja tekevät asian hyväksi enemmän.
Suurimmat alijäämät syntyvät elokuviemme levityksestä ja markkinoinnista sekä tietenkin jatkuvasta rahoituksen puutteesta. Olenkin erittäin iloinen, että me – parlamentti, komissio ja neuvosto yhdessä – pyrimme Media Plus -ohjelman avulla edistämään sekä markkinointia että levitystä.
Olen tietenkin iloinen myös siitä, että Euroopan investointipankkikin haluaa tehdä komission jäsenen aloitteesta jotain asian hyväksi ja tarjota audiovisuaalisten projektien toteutukseen tarvittavan riskipääoman. Minusta me olemme siis antaneet tälle alalle paljon virikkeitä, mutta voimme tehdä vielä paljon enemmän. Minusta on myös hyvä, että jäsenvaltioiden tasolla otetaan käyttöön veroetuja, jotta voimme tarjota elokuvantekijöille mahdollisuuden hankkia varoja ja tukia myös muista jäsenvaltioista. Se on siis mahdollista. Luulen, että i2i-aloitteen yhteydessä voidaan siten tukea myös itsenäisten elokuvateattereiden infrastruktuuri-investointeja, kuten mietinnössä vaaditaankin. Uskon, että tilannetta voitaisiin auttaa myös rakentamalla elokuvateattereita taloudellisesti heikommille alueille Euroopan rakennerahastojen avulla.
Aiheesta olisi vielä paljon sanottavaa: en ole samaa mieltä 7 kohdasta, jonka mukaan televisioyhtiöiden pitäisi sitoutua varaamaan tietty osuus lähetysajastaan ei-kansalliselle elokuvatuotannolle. Televisioyhtiöt vastustavat sitä tietenkin voimakkaasti. Keskustelemme asiasta "Televisio ilman rajoja" -direktiivin tarkistuksen yhteydessä ja löydämme siihen ehkä ratkaisun. Vielä kerran lämpimät onnittelut!"@fi5
"Monsieur le Président, je prends la parole à la place de Mme Ruth Hieronymi, qui aurait dû intervenir ici, mais qui est malheureusement malade. Je me réjouis toutefois de pouvoir le faire, et félicite le rapporteur. Il n'est pas si fréquent ici de voir quelqu'un parler concrètement d'un sujet qu'il connaît aussi bien qu'un cinéaste. Toutes mes félicitations, cher Monsieur Vander Taelen !
Je pense que votre rapport représente vraiment une impulsion, qui était nécessaire et urgente. Vous l'avez déjà dit : la part de marché des films européens dans les cinémas de l'Union européenne se situe, avec 22,5 %, à son minimum historique. La domination de l'industrie cinématographique américaine se reflète aussi dans le déficit commercial, bien trop élevé, de 6,8 milliards d'euros.
La situation apparaît encore plus dramatique dans les pays candidats à l'adhésion. À côté de la nette domination des films américains se profile un autre problème, que nous ne pouvons pas camoufler : nous prétendons souvent dans cet hémicycle que nous voulons promouvoir les films européens. Mais la plupart ne pensent jamais qu'à leurs propres productions nationales, et non aux films de leur voisin. Car les films des pays voisins, soit des films européens, ne sont eux non plus pas suffisamment diffusés dans les régions qui ne sont par leur région d'origine.
Il est urgent que la Commission et le Conseil présentent enfin un plan afin de rendre concurrentielle l'industrie du film européenne. C'est aussi un secteur où il y a de l'argent à gagner. Les Américains nous en donnent la preuve. Ces messieurs vont peut-être se réveiller un jour ou l'autre et faire plus pour ce secteur.
Les manquements principaux se situent dans la distribution et la mise sur le marché de nos films, et bien sûr dans la sous-capitalisation chronique. C'est pourquoi je me réjouis que nous - le Parlement, la Commission et le Conseil - ayons abordé ensemble ces deux aspects de la mise sur le marché et de la distribution et que nous tentions d'apporter une aide dans ce domaine.
Je me réjouis naturellement aussi que la Banque européenne d'investissement ait accepté de faire quelque chose, répondant ainsi à l'appel de la commissaire, et mette à disposition des capitaux à risques pour la réalisation de projets audiovisuels. Je crois donc que nous avons donné un bon élan dans ce domaine, mais que nous pourrions encore faire beaucoup plus. Je trouve également positif que nous arrivions à des avantages fiscaux au niveau des États membres, et que nous fassions quelque chose pour que les cinéastes d'un pays puissent aussi accéder aux moyens et aux aides mis à disposition dans d'autres pays. C'est donc possible. Je crois que, de cette manière, on pourra promouvoir les investissements dans l'infrastructure de cinémas indépendants, également dans le cadre de l'initiative i2i-audiovisuel, tel que nous le réclamons dans ce rapport. Je crois que la construction de cinémas dans des régions plus faibles économiquement grâce aux fonds structurels européens peut aussi être un apport.
Il y aurait encore beaucoup de choses à faire remarquer. Je ne suis pas tout à fait d'accord avec le point 7, où il est question d'obliger les chaînes de télévision à réserver un temps d'antenne déterminé à des films non nationaux. Cela suscite évidemment une grande opposition parmi les chaînes de télévision. Nous en discuterons lors de l'examen de la directive "Télévision sans frontières" et trouverons peut-être une solution. Encore une fois, toutes mes félicitations !"@fr6
").
Signor Presidente, prendo la parola al posto di Ruth Hieronymi, che avrebbe dovuto intervenire in Aula, ma che purtroppo è malata. Tuttavia mi rallegro di poter intervenire e mi congratulo con il relatore. Non succede spesso che qualcuno possa intervenire per parlare di un tema che conosce a fondo, come in questo caso lo stesso
Allora, le mie più calorose congratulazioni caro onorevole Vander Taelen!
Ritengo che la sua relazione sia veramente un impulso di cui c'era urgente bisogno. Lo ha già detto lei, la quota di mercato dei film europei nei cinema dell'Unione europea ha raggiunto il minimo storico con solo il 22,5 percento. La dominanza dell'industria cinematografica statunitense si rispecchia anche nell'eccessivo deficit commerciale di 6,8 miliardi di euro.
La situazione dei paesi candidati è ancora più drammatica. Accanto all'evidente dominio dei film statunitensi si pone anche un altro problema che non dovremmo passare sotto silenzio. Spesso diciamo che vogliamo promuovere il cinema europeo, ma molti pensano solo alla propria cinematografia nazionale e non a quella del paese vicino. Perché anche i film del paese vicino, quindi anch'essi film europei, non vengono proiettati a sufficienza nelle varie regioni confinanti.
E' indispensabile che la Commissione e anche il Consiglio presentino con urgenza un piano per rendere competitiva l'industria cinematografica europea. Si tratta qui di un settore dove si possono fare soldi, come dimostrano gli americani. Forse i signori a un certo punto si sveglieranno e decideranno di fare di più.
I principali deficit riguardano la distribuzione e la commercializzazione dei nostri film e naturalmente la sottocapitalizzazione cronica. Pertanto mi rallegro vivamente che noi - Parlamento, Commissione e Consiglio insieme - abbiamo affrontato proprio questi due settori della distribuzione e della commercializzazione nell'ambito del programma Media-Plus e che si sia voluto tentare di creare degli aiuti.
Naturalmente mi rallegro che anche la Banca europea per gli investimenti su istigazione della signora Commissario abbia deciso di darsi da fare e che sia disposta a mettere a disposizione il capitale di rischio per la realizzazione di progetti audiovisivi. Credo dunque che in questo settore abbiamo dato molti impulsi, ma che si possa fare ancora molto di più. Trovo altresì positivo che a livello degli Stati membri siano stati concordati sgravi fiscali, che ci si voglia adoperare per permettere ai
di un paese di avere accesso anche ai mezzi finanziari e agli aiuti messi a disposizione da altri paesi. Questo adesso è possibile. Io credo che in tal modo promuoveremo gli investimenti nell'infrastruttura di cinema indipendenti anche nell'ambito dell'iniziativa i2i, proprio come chiediamo nella relazione. Penso che anche la costruzione di cinema in regioni economicamente più deboli con l'aiuto dei Fondi strutturali possa essere di aiuto.
Ci sarebbe ancora molto altro da dire. Non concordo del tutto con il punto 7, nel quale si vogliono obbligare gli enti televisivi a riservare una determinata quota del tempo di trasmissione per film non nazionali. Tale disposizione ovviamente incontra una forte opposizione da parte degli enti televisivi. Ne riparleremo quando in occasione della valutazione della direttiva "Televisione senza frontiere" e forse troveremo una via d'uscita. Ripeto ancora una volta le mie sentite congratulazioni!"@it9
"Mr President, I rise to speak in place of Ruth Hieronymi, who actually should have been speaking, but is unfortunately unwell. I am very glad to be able to do so, and congratulate the rapporteur. It is not that often that we have somebody speaking here who is as knowledgeable about his subject as is Mr Vander Taelen, who is a film-maker himself. So, well done, my dear Mr Vander Taelen.
I think your report really does provide much needed impetus. As you said, the market share of European films in the cinemas of the European Union is at an historic low point of only 22.5%. The dominance of the American film industry is also reflected in the grossly excessive trade deficit of EUR 6.8 billion.
The situation in the acceding countries is even more dramatic. There is another problem, apart from the clear dominance of films from the USA, which we must not draw a veil over. We often talk in this House of our desire to promote European films, but many are thinking only of their own national film industry and not of their neighbour's, whose films, European films, are not seen in neighbouring regions often enough.
The Commission and the Council as well, must, as a matter of urgency, at last produce a plan to make the European film industry competitive. This is also a sector in which there is money to be made, as the Americans show us. Perhaps the powers-that-be will eventually wake up and do more here.
The central deficits are in the distribution and marketing of our films and, of course, the industry is chronically undercapitalised. I am therefore very glad that we, Parliament, Commission and Council together, have, in the Media-Plus programme above all, got to grips with the twin areas of marketing and distribution and are endeavouring to give help.
I am, of course, also glad that, at the Commissioner's suggestion, the European Investment Bank is also willing to do something about this by making risk capital available for the realisation of audiovisual projects. I believe, then, that we have given a lot of things a push in this area, but can do still more. I also find it a good thing that we are achieving tax breaks at the level of the Member States, and that we can do something to enable filmmakers from one country to get resources and help from another. That, then, is possible. I think this could also be used in the framework of the i2i initiative to promote investment in the infrastructure of independent cinemas, as we propose in this report. I believe that the extension of cinemas in economically weaker regions in the framework of the European Structural Fund can be helpful.
There is a lot more that I could say. I am not entirely in agreement with item 7, in which the call is made for television broadcasters to be obliged to reserve a certain proportion of transmission time for foreign films. That, of course, meets with great resistance from the broadcasters. We will discuss that when examining the ‘Television without Frontiers’ directive and will perhaps find a way through. Again, congratulations!"@lv10
"−
Mijnheer de Voorzitter, eigenlijk had Ruth Hieronymi hier moeten staan, maar omdat zij helaas wegens ziekte verhinderd is, zal ik in haar plaats het woord voeren, een gelegenheid waar ik mij nochtans zeer op verheug. Allereerst wil ik de rapporteur hulde brengen voor dit rapport. Het is weinigen gegeven met net zoveel verstand van zaken over dit onderwerp te spreken als filmmakers zelf. Daarom verdient u alle lof, mijnheer Vander Taelen!
Ik wil maar zeggen dat uw verslag de impuls is die wij dringend nodig hadden. Zoals u al heeft aangegeven, is het marktaandeel van Europese films in de bioscopen van de Europese Unie met slechts 22,5% op een historisch dieptepunt beland. Het veel te hoge handelstekort van 6,8 miljard euro is illustratief voor de dominantie van de Amerikaanse filmindustrie.
In de kandidaat-lidstaten is de situatie nog veel nijpender. Behalve met de duidelijke dominantie van de Amerikaanse films hebben wij echter ook te maken met een probleem waarvoor wij onze ogen niet mogen sluiten. Hoewel wij keer op keer beweren de Europese film een warm hart toe te dragen, haken wij al gauw af als het gaat om niet-nationale Europese producties. Europese films die niet van eigen bodem zijn, worden in de Europese Unie maar zeer matig bekeken.
Het wordt hoog tijd dat de Commissie en de Raad nu echt werk beginnen te maken van een plan om de Europese filmindustrie concurrerend te maken. Het gaat om een sector waarin veel geld te verdienen valt, dat hebben de Amerikanen ons wel bewezen. Misschien wordt er eens iemand wakker die in actie komt.
De grootste problemen schuilen in de marketing en promotie en natuurlijk in het chronisch gebrek aan kapitaal. Ik ben dan ook uitermate verheugd dat het Parlement, de Commissie en de Raad via het programma MEDIA PLUS gezamenlijk willen trachten de marketing en promotie te voorzien van de nodige impulsen.
Ik ben uiteraard ook verheugd dat de Europese Investeringsbank op verzoek van mevrouw de commissaris ook een steentje bijdraagt en het risicokapitaal wil verschaffen voor de totstandkoming van audiovisuele projecten. Hoewel ik vind dat wij op dit gebied dus al een flink aantal goede stappen hebben ondernomen, kunnen wij nog veel meer doen. Ik juich het toe dat wij op het niveau van de lidstaten fiscale voordelen kunnen bieden, dat wij een situatie kunnen scheppen waarin filmmakers uit het ene land aan middelen en subsidies uit andere landen kunnen komen. Dat soort dingen blijkt dus mogelijk te zijn. Ik denk dat hierdoor mede in het kader van het i2i-Audovisual-initiatief een impuls zal worden geven aan de investeringen in de infrastructuur van onafhankelijke bioscopen waar wij in dit verslag naar streven. Daarnaast geloof ik dat de ondersteuning van bioscopen in regio’s met een economische achterstand ook in het kader van de Europese Structuurfondsen nuttig kan zijn.
Er is overigens ook nog wel het een en ander aan te merken. Zo sta ik niet te juichen over paragraaf 7, waarin wordt gesuggereerd tv-zenders verplicht te stellen een deel van hun zendtijd te reserveren voor Europese niet-nationale films. Dat zal bij de televisiezenders natuurlijk op groot verzet stuiten. Wij zullen dit bij de toetsing van de richtlijn “Televisie zonder grenzen” aan de orde stellen en wellicht kunnen wij wat dit betreft tot een vergelijk komen. Nogmaals grote hulde!"@nl2
"Senhor Presidente, vou usar da palavra em vez da senhora deputada Ruth Hieronymi, que de facto deveria falar aqui, mas que, infelizmente, se encontra doente. No entanto, congratulo-me por me ser permitido intervir e felicito o relator. Não é assim tão frequente ver aqui alguém falar concretamente de um assunto que conhece tão bem como o próprio cineasta. Por isso, as minhas cordiais felicitações, caro Deputado Vander Taelen!
Julgo que o seu relatório representa efectivamente um impulso urgente e necessário. V.Ex.ª já afirmou que a quota de mercado dos filmes europeu nas salas de cinema da União Europeia se situa apenas nos 22,5%, um mínimo histórico. O predomínio da indústria cinematográfica norte-americana reflecte-se também no muito elevado défice comercial de 6,8 mil milhões de euros.
A situação nos países candidatos à adesão apresenta-se ainda de forma muito mais dramática. A par do nítido domínio dos filmes norte-americanos, existe também um outro problema que não podemos aqui ocultar: dizemos com muita frequência que queremos promover o filme europeu. Porém, a maior parte de nós só pensa nos seus próprios filmes nacionais e não nos filmes do vizinho. É que os filmes do vizinho, que são, portanto, filmes europeus, também não são suficientemente difundidos nas regiões vizinhas.
É urgente que a Comissão e o Conselho apresentem finalmente um projecto para tornar competitiva a indústria de cinema europeia. Este é um sector onde há dinheiro para ganhar. Os americanos mostram que assim é. Pode ser que um dia destes os governos acordem e façam mais alguma coisa por este sector.
Os principais défices encontram-se na distribuição e na comercialização dos nossos filmes, e, naturalmente, na subcapitalização crónica. Por esta razão, estou muito satisfeito pelo facto de nós - Parlamento, Comissão e Conselho em conjunto - termos retomado no programa Média-Plus sobretudo estes dois aspectos da comercialização e da distribuição e procurarmos melhorar a situação.
Estou igualmente satisfeito com o facto de o Banco Europeu de Investimento, incentivado pela Senhora Comissária, querer fazer algo mais por este sector e disponibilizar capital de risco para a realização de projectos audiovisuais. Creio, portanto, que demos um grande impulso neste sector, mas que ainda podemos fazer muito mais. Também considero positivo que se concedam benefícios fiscais a nível dos Estados-Membros e que possamos fazer alguma coisa para que os produtores de um país possam ter acesso a meios e subsídios disponíveis noutros países. Por conseguinte, isto é possível. Creio que, desta forma, poderemos promover os investimentos em infra-estruturas de cinemas independentes, também no âmbito da iniciativa i2i audiovisual, como exigimos neste relatório. Creio ainda que a construção de cinemas em regiões economicamente mais débeis no âmbito dos Fundos Estruturais europeus também pode ser benéfica.
Ainda haveria muito mais para comentar. Não estou totalmente de acordo com o nº 7, que visa obrigar as cadeias de televisão a reservarem uma parte determinada do tempo de antena para filmes não nacionais. É evidente que isto vai encontrar grande oposição por parte das cadeias de televisão. Vamos discutir o assunto quando procedermos à apreciação da directiva “Televisão sem Fronteiras” e talvez então encontremos uma saída. Mais uma vez, a minhas cordiais felicitações."@pt11
".
Herr talman, jag tar till orda i stället för Ruth Hieronymi, som egentligen skulle ha talat i detta sammanhang, men som tyvärr har insjuknat. Jag gläder mig mycket över att jag ändå får göra detta och lyckönskar föredraganden. Det händer ju inte så ofta här att någon faktiskt talar om något som han faktiskt förstår så mycket av som filmmakaren själv. Alltså, hjärtliga gratulationer, min käre herr Vander Taelen!
Jag menar, ert betänkande är verkligen en impuls, som var mycket nödvändig. Ni har ju redan sagt det, marknadsandelen för europeiska filmer på biograferna i Europeiska unionen befinner sig med endast 22,5 procent på sin historiskt lägsta nivå. Dominansen för USA:s filmindustri återspeglar sig också i det alldeles för höga handelsunderskottet på 6,8 miljarder euro.
Läget i kandidatländerna framstår som ännu mycket mera dramatiskt. Vid sidan av den tydliga dominansen för filmer från USA, finns det emellertid också ett problem, som vi inte får dölja här: Vi talar här mycket ofta om att vi vill främja den europeiska filmen. Många tänker då emellertid alltid endast på sin alldeles egna nationella film och inte på grannens film. Ty inte heller grannens filmer, alltså europeiska filmer, ses i tillräckligt hög utsträckning i respektive grannländer.
Det är av yttersta vikt att kommissionen och även rådet äntligen lägger fram en plan som gör den europeiska filmindustrin konkurrenskraftig. Detta är också en sektor, i vilken det finns pengar att tjäna. Amerikanarna visar oss hur det skall gå till. Kanske vaknar herrskapet någon gång och gör mera här hos oss.
De centrala underskotten finns i distribution och marknadsföring av våra filmer och naturligtvis i den kroniska bristen på kapital. Därför är jag också mycket glad för att vi – parlament, kommission och råd gemensamt – i programmet Media Plus har tagit upp framför allt dessa båda områden, marknadsföring och distribution, och vill försöka råda bot på bristerna.
Det gläder mig naturligtvis också att Europeiska investeringsbanken på initiativ av vår värderade kommissionsledamot också vill göra något och är villig att ställa riskkapital till förfogande för att förverkliga audiovisuella projekt. Jag tror alltså att vi har satt igång väldigt mycket inom detta område men att vi kan göra väldigt mycket mer. Jag tycker också att det är bra, att vi på medlemsstaternas nivå når skattemässiga fördelar, att vi kan göra något för att filmmakare från ett land också kan få del av medel och bidrag från andra länder. Det är alltså möjligt. Jag tror att man därmed också främjar investeringar i infrastrukturen hos oberoende biografer inom ramen för initiativet i2i på ett sätt som vi kräver i detta betänkande. Jag tror att även en utbyggnad av biografer i ekonomiskt svagare regioner inom ramen för de europeiska strukturfonderna kan vara till hjälp.
Mycket mer skulle kunna påpekas. Jag är inte helt införstådd med punkt 7, som går ut på att vi skall förpliktiga radiobolagen till att reservera en bestämd del av sändningstiden för icke nationella filmer. Detta stöter naturligtvis på stort motstånd hos radiobolagen. Vi kommer vid granskningen av direktivet ”Television utan gränser” att diskutera detta och kanske finna en utväg. Än en gång, hjärtliga gratulationer!"@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples