Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2001-05-16-Speech-3-039"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20010516.2.3-039"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Madame la Présidente, l'Union européenne est attendue au Proche-Orient. Elle y est déjà présente, bien davantage que par le passé, grâce à l'engagement de son Haut Représentant. Elle doit maintenant y prendre une part encore plus active. L'époque est révolue où elle pouvait se contenter d'observer le théâtre du drame, depuis son balcon méditerranéen.
Une part active, car, l'histoire l'a vérifié, en politique comme à la guerre, seule la passivité est infamante. Pour prétendre à l'utilité, notre action doit s'inscrire dans la plus totale impartialité et c'est la première difficulté de l'exercice, car chacun des camps en présence attend d'abord que l'on prenne partie contre son adversaire au nom de ce vieil adage selon lequel l'ennemi de mon ennemi est mon ami, mais l'ami de mon ennemi est mon ennemi. Pour aider à briser le cercle infernal du sang et de la vengeance, ici comme ailleurs, nous n'avons le droit d'être les ennemis de personne.
Alors que faire ? Je crois très sincèrement que personne ne fera la paix au Proche-Orient si les deux parties n'y sont pas résolues et si les différentes propositions présentées ici même à l'instant, tant par mes collègues que par le Conseil et par la Commission, ne sont pas prises en compte. Si, comme nous devons continuer de l'espérer, la volonté de paix existe, et seulement si elle existe, nous devons aussi soutenir l'idée du déploiement d'un corps international d'observateurs, auquel l'Europe pourrait et devrait prendre part. J'insiste sur ce point après mon ami Salafranca et notre collègue, Mme Napoletano, auprès de nos collègues de la Knesset ici présents, car je sais qu'Israël demeure aujourd'hui profondément hostile à cette idée. Pour apaiser les passions, aux termes d'un drame aussi grave que celui qui ne cesse d'ensanglanter la Terre sainte, il faudra, sur le terrain, la présence d'observateurs impartiaux, capables d'empêcher par leurs actions et leurs témoignages que ne dégénèrent en nouvel incendie général les incidents qui ne manqueront pas de se multiplier au moment de la mise en application d'un véritable armistice dont je continue, avec mes collègues, à vouloir espérer qu'un jour il s'installera enfin."@fr6
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Fru formand, Mellemøsten venter på Den Europæiske Union. Den er allerede langt mere synlig i området end tidligere takket være den høje repræsentants indsats. Men EU må styrke denne indsats. Den tid er forbi, hvor EU kan nøjes med at se passivt til fra sin platform i Middelhavsområdet.
Der kræves en aktiv indsats. I politik som i krig gælder det, at kun passivitet er vanærende. Historien vidner herom. Skal vi gøre os håb om, at vores indsats nytter, må den være upartisk i enhver henseende. Og heri består den største vanskelighed ved denne indsats, eftersom de involverede parter hver især forventer, at vi tager parti imod modparten. Et gammelt ord siger, at min fjendes fjende er min ven, og min fjendes ven er min fjende. Skal vi vende udviklingen og bryde den onde cirkel af blodsudgydelser og hævn, gælder det imidlertid her som andetsteds, at vi ikke bør være nogens fjende.
Hvad skal vi da gøre? Jeg føler mig overbevist om, at ingen kan skabe fred i Mellemøsten, medmindre de to parter er indstillet herpå, og medmindre der tages hensyn til de forskellige forslag, der er stillet også i dagens debat dels af Europa-Parlamentets medlemmer, dels af Rådet og Kommissionen. Vi håber fortsat, at viljen til fred er til stede, og hvis dette er tilfældet - og kun da - bør vi støtte tanken om at indsætte et internationalt observatørkorps, som EU kan og bør deltage i. Som min gode ven og kollega Salafranca og vores kollega fru Napoletano vil jeg gerne fremhæve dette forhold over for vores kolleger fra det israelske parlament, som er til stede i Europa-Parlamentet i dag. Jeg ved, at Israel fortsat vender sig skarpt imod denne tanke. De voldsomme begivenheder, som fortsat giver anledning til blodsudgydelser i det hellige land, vækker stærke følelser, og for at dæmpe disse må der være neutrale observatører til stede Disse vil med deres indsats og vidnesbyrd kunne sikre, at de stridigheder, der uundgåeligt vil opstå i forbindelse med en egentlig våbenhvile, ikke breder sig og udvikler sig til ny opblussen af krigshandlingerne i området. Jeg og mine kolleger fastholder håbet om, at det en dag omsider vil lykkes at etablere en sådan våbenhvile."@da1
"Frau Präsidentin, im Nahen Osten wartet man auf die Europäische Union. Sie ist dort dank des Engagements ihres Hohen Kommissars bereits sehr viel deutlicher präsent als in der Vergangenheit. Nun muss sie sich noch aktiver engagieren. Die Zeiten sind vorbei, da sie sich damit zufrieden geben konnte, den Schauplatz des Dramas nur von ihrem Mittelmeerbalkon aus zu beobachten.
Sie muss aktiv teilnehmen, denn die Geschichte hat erwiesen, dass in der Politik wie im Krieg nur Passivität ehrenrührig ist. Wenn sie von Nutzen sein soll, muss unsere Aktion völlig unparteiisch sein, und da liegt die erste Schwierigkeit, denn jedes der beiden Lager erwartet zuallererst, dass man gegen seinen Gegner Partei ergreift, nach dem alten Motto, wonach der Feind meines Feindes mein Freund und der Freund meines Feindes mein Feind ist. Um diesen Teufelskreis von Blut und Rache zu durchbrechen, gilt hier wie anderswo, dass wir nicht das Recht haben, irgendjemandes Feind zu sein.
Was ist also zu tun? Ich glaube zutiefst, dass niemand den Frieden im Nahen Osten erreichen kann, wenn die beiden Parteien dazu nicht entschlossen sind und wenn die verschiedenen Vorschläge, die hier gerade durch meine Kollegen wie auch durch den Rat und die Kommission unterbreitet werden, nicht berücksichtigt werden. Wenn, wie wir weiter hoffen müssen, der Wille zum Frieden besteht, und nur dann, müssen wir auch die Idee der Stationierung eines internationalen Beobachterkorps unterstützen, an dem Europa beteiligt sein könnte und müsste. Ebenso wie mein Freund Salafranca und unsere Kollegin Frau Napoletano möchte ich gegenüber den anwesenden Kollegen aus der Knesset auf diesem Punkt bestehen, denn ich weiß, dass Israel heute dieser Idee nach wie vor zutiefst ablehnend gegenübersteht. Um nach einem so ernsten Drama, das das Heilige Land nach wie vor mit Blut befleckt, die Leidenschaften zu beruhigen, bedarf es vor Ort der Präsenz von unparteiischen Beobachtern, die in der Lage sind, durch ihr Handeln und ihr Zeugnis zu verhindern, dass sich die Zwischenfälle, zu denen es auch zum Zeitpunkt eines echten Waffenstillstands, auf den ich zusammen mit meinen Kollegen so sehr hoffe, weiterhin kommen wird, in einen neuen Flächenbrand verwandeln."@de7
"Κυρία � ρόεδρε, η Ευρωπαϊκή Ένωση έχει δημιουργήσει προσδοκίες στην Εγγύς Ανατολή. Είναι ήδη παρούσα στην περιοχή, πολύ περισσότερο από ό,τι κατά το παρελθόν, χάρη στις προσπάθειες του Υπάτου Εκπροσώπου της. � ρέπει τώρα να διαδραματίσει ακόμα πιο ενεργό ρόλο. Έχει περάσει η εποχή που μπορούσε να αρκείται να παρακολουθεί τη σκηνή του δράματος από το μεσογειακό θεωρείο της.
Ενεργό ρόλο, διότι, όπως έχει αποδείξει η ιστορία, στην πολιτική όπως και στον πόλεμο, μόνον η απάθεια είναι ατιμωτική. Για να έχει πιθανότητες να καταστεί χρήσιμη, η δράση μας πρέπει να εγγραφεί σε απόλυτη ουδετερότητα και αυτή είναι η πρώτη δυσκολία που θα αντιμετωπίσουμε, διότι κάθε στρατόπεδο περιμένει πρώτα από όλα να λάβουμε θέση κατά του αντιπάλου του, στο όνομα της παλαιάς ρήσης σύμφωνα με την οποία ο εχθρός του εχθρού μου είναι φίλος μου, αλλά ο φίλος του εχθρού μου είναι εχθρός μου. Για να βοηθήσουμε να σπάσει ο φαύλος κύκλος του αίματος και της εκδίκησης, και εδώ όπως και αλλού, δεν έχουμε το δικαίωμα να είμαστε εχθροί οποιουδήποτε.
Τι πρέπει να γίνει λοιπόν; � ιστεύω ειλικρινά ότι κανείς δεν πρόκειται να επιτύχει την ειρήνη στην Εγγύς Ανατολή, αν οι δύο πλευρές δεν είναι αποφασισμένες για αυτό και αν δεν ληφθούν υπόψη οι διάφορες προτάσεις που παρουσιάστηκαν προ ολίγου εδώ, τόσο από τους συναδέλφους μου όσο και από το Συμβούλιο και την Επιτροπή. Μόνον αν υπάρχει βούληση για την επίτευξη της ειρήνης, όπως πρέπει να συνεχίσουμε να ελπίζουμε, και μόνον τότε, πρέπει επίσης να υποστηρίξουμε την ιδέα ανάπτυξης ενός διεθνούς σώματος παρατηρητών, στο οποίο η Ευρώπη θα μπορούσε και θα έπρεπε να συμμετάσχει. Επιμένω στο σημείο αυτό, μετά το φίλο μου κ. Salafranca και τη συνάδελφό μας κ.� Napoletano, απέναντι στους συναδέλφους μας της Κνεσέτ που είναι παρόντες εδώ, διότι γνωρίζω ότι το Ισραήλ συνεχίζει σήμερα να αντιδρά σθεναρά σε αυτή την ιδέα. Για να καταστείλουμε τα πάθη, σε ένα δράμα τόσο σοβαρό όσο αυτό που συνεχίζει να σπαράσσει τους Αγίους Τόπους, θα χρειαστεί επιτόπου παρουσία ουδέτερων παρατηρητών, ικανών να παρεμποδίσουν με τη δράση και τη μαρτυρία τους τον εκφυλισμό σε νέα γενική πυρκαγιά των επεισοδίων που ασφαλώς θα πολλαπλασιαστούν τη στιγμή που θα τεθεί σε εφαρμογή μια πραγματική ανακωχή, η οποία συνεχίζω να ελπίζω, μαζί με τους συναδέλφους μου, ότι θα επιτευχθεί επιτέλους κάποια ημέρα."@el8
"Madam President, the European Union is expected to do something in the Middle East. It is already present there, far more so than in the past, thanks to the commitment of its High Representative. Now it must play an even more active part. The time has passed when it could confine itself to watching the drama unfold from its Mediterranean balcony seat.
It must play an active part because as history has demonstrated, in politics and in war, merely to play a passive role is ignominious. If we are to have any prospect of being useful, we must act with absolute impartiality. That is the first difficulty in this exercise, since each of the camps expects first of all that we side with it against its enemy, following the old adage that my enemy's enemy is my friend, but my enemy's friend is my enemy. If we are to help break this vicious circle of bloodshed and revenge, here as elsewhere we do not have the right to be anyone's enemy.
So what can we do? I sincerely believe that nobody will make peace in the Middle East unless the two parties are resolved to do so and unless the various proposals put forward in this Chamber just now, by Members as also by the Council and by the Commission, are taken into consideration. If, as we must continue to hope, the wish for peace exists, and only if it exists, then we must also support the idea of deploying an international observers' force, in which Europe could and should take part. Like my friend Mr Salafranca Sánchez Neyra and like Mrs Napoletano, I want to stress that point to our counterparts from the Knesset who are here today, because I know that at present Israel is profoundly opposed to the idea. The way to cool down a conflict as acute and heated as the one that continues to bathe the Holy Land in blood is to have impartial observers on the ground. Through their actions and their testimony they could prevent a new general conflagration from being sparked off by the growing number of incidents that are bound to occur when a real armistice is signed. Like my fellow Members, I continue to hope that we will finally see such an armistice one day."@en3
"(FR) Señora Presidenta, la Unión Europea despierta expectativas en Oriente Medio y ya está presente en esta zona, mucho más que en el pasado, gracias al compromiso de su Alto Representante. Ahora debe participar más activamente. Ha pasado la época en que podía contentarse con observar el escenario del drama, desde su palco mediterráneo.
Una participación activa, ya que, como la Historia lo ha demostrado, en la política como en la guerra sólo la pasividad es deshonrosa. Para ser útil, nuestra acción debe inscribirse en la más total imparcialidad y esta es la primera dificultad del ejercicio, puesto que cada uno de los grupos enfrentados espera primero que el otro tome partido contra su adversario, de acuerdo con ese antiguo adagio según el cual el enemigo de mi enemigo es mi amigo, pero el amigo de mi enemigo es mi enemigo. Para ayudar a romper el círculo infernal de la sangre y la venganza, aquí como en otras partes, no podemos ser enemigos de nadie.
¿Entonces, qué hacer? Creo muy sinceramente que nadie conseguirá la paz en Oriente Medio si las dos partes no están resueltas a ello y si las diferentes propuestas presentadas aquí mismo, en este momento, tanto por mis colegas como por el Consejo y la Comisión, no se toman en cuenta. Si, como debemos seguir esperando, la voluntad de paz existe, y sólo si ésta existe, debemos también apoyar la idea del despliegue de un cuerpo internacional de observadores, del cual Europa podría y debería formar parte. Insisto en este punto a mi amigo Salafranca y a nuestra colega, la Sra. Napoletano, a nuestros colegas de la Knesset, aquí presentes, ya que me consta que hoy Israel sigue siendo profundamente hostil a esta idea. Para aplacar las pasiones en relación con un drama tan grave como este, que no cesa de ensangrentar la Tierra Santa, será preciso la presencia
de observadores imparciales capaces de impedir por sus acciones y testimonios que los incidentes, que no dejarán de multiplicarse en el momento de la aplicación de un verdadero armisticio - que junto con mis colegas espero que, por fin, un día se produzca -, degeneren en un nuevo conflicto general."@es12
"Arvoisa puhemies, Euroopan unioni on odotettu Lähi-idässä. Se on jo siellä läsnä entistä näkyvämmin korkean edustajansa sitoumuksen ansiosta. Unionin on nyt vain lisättävä alueella aktiivisuuttaan. Ne ajat ovat ohitse, jolloin unioni saattoi tyytyä vain katselemaan Välimeren "parvekkeelta" Lähi-idän dramaattisia tapahtumia.
Unionin on otettava aktiivinen rooli alueella, sillä historia on osoittanut sekä politiikassa että sodissa, että pelkkä passiivisuus on tuomittavaa. Jos haluamme olla hyödyksi, toimintamme on oltava mahdollisimman puolueetonta, mikä onkin se kaikkein vaikein tehtävä, sillä alueen kaikki osapuolet odottavat, että toinen ryhtyisi toimiin vihollista vastaan sen vanhan sanonnan nimissä, jonka mukaan vihollisen vihollinen on ystävä, mutta vihollisen ystävä on vihollinen. Meillä ei ole oikeutta olla kenenkään vihollinen, jos haluamme pysäyttää verenvuodatuksen ja koston kauhean kierteen niin Lähi-idässä kuin muualla.
Mikä siis neuvoksi? Uskon todella vilpittömästi, ettei kukaan onnistu saamaan aikaan rauhaa Lähi-idässä, elleivät molemmat osapuolet pyri siihen päättäväisesti ja ellei sekä kollegojeni, neuvoston että komission juuri hetki sitten tekemiä ehdotuksia oteta huomioon. Jos rauhantahtoa löytyy, kuten meidän sopii edelleen toivoa, ja vain, jos sitä löytyy, meidän on tuettava myös ajatusta lähettää alueelle kansainvälisiä tarkkailijoita, joihin Eurooppa voisi ja joihin sen pitäisi ottaa osaa. Painotan tätä asiaa istuntosalissa mukana oleville knessetin jäsenille, kuten tekivät ystäväni Salafranca ja kollegamme Napoletano, sillä tiedän, että Israel vastustaa edelleen ajatusta hyvin voimakkaasti.
Kireän ilmapiirin liennyttäminen näinkin vakavassa, pyhän maan verta jatkuvasti vuodattavassa murhenäytelmässä edellyttäisi sellaisten puolueettomien tarkkailijoiden läsnäoloa alueella, joiden toiminnalla ja todistusaineistolla voitaisiin estää todellisen tulitauon aikana mahdollisesti lisääntyvien selkkausten äityminen yleiseksi sekasorroksi, sillä kollegoideni tavoin toivon edelleen, että tulitauko tulisi alueella vihdoinkin jonakin päivänä voimaan."@fi5
"Signora Presidente, l’Unione europea è attesa in Medio Oriente, dove peraltro è già presente, in misura maggiore che in passato, grazie all’impegno dell’Alto rappresentante. Essa deve ora assumervi un ruolo ancor più attivo. È finita l’epoca in cui essa poteva limitarsi ad osservare la scena del dramma dal suo balcone mediterraneo.
Un ruolo attivo, perché la storia ha dimostrato che in politica come in guerra solo la passività è infamante. Per essere utile la nostra azione si deve inserire nell’ottica della più totale imparzialità e in ciò consiste la prima difficoltà di questo compito, perché ognuna delle parti in campo attende innanzitutto che ci si schieri contro il suo avversario in nome di quel vecchio adagio secondo il quale il nemico del mio nemico è mio amico, ma l’amico del mio nemico è mio nemico. Per contribuire a spezzare il circolo infernale del sangue e della vendetta, in questo come in altri casi, non abbiamo il diritto di essere i nemici di nessuno.
Che cosa fare allora? In tutta sincerità credo che nessuno farà la pace in Medio Oriente se le due parti non sono determinate in tal senso e se le varie proposte presentate anche in questa sede poc’anzi dai colleghi, dal Consiglio e dalla Commissione, non vengono prese in considerazione. Se, come dobbiamo continuare a sperare, la volontà di pace esiste, e solo se essa esiste, dobbiamo anche sostenere l’idea dello spiegamento di un corpo internazionale di osservatori, al quale l’Europa potrebbe e dovrebbe prender parte. Insisto su questo punto come il mio amico Salafranca e la collega, onorevole Napoletano, rivolgendomi ai colleghi della Knesset qui presenti, perché so che Israele continua ad essere tuttora profondamente ostile a quest’idea. Per placare le passioni, nel contesto di un dramma così grave come quello che non finisce di insanguinare la Terra Santa, sarà necessaria la presenza sul campo di osservatori imparziali, capaci di impedire, con le loro azioni e le loro testimonianze, che divampi un nuovo incendio generale dagli incidenti che immancabilmente si moltiplicheranno al momento dell'attuazione di un vero e proprio armistizio che, con i miei colleghi, continuo a voler sperare che un giorno riuscirà finalmente ad instaurarsi."@it9
"Madam President, the European Union is expected to do something in the Middle East. It is already present there, far more so than in the past, thanks to the commitment of its High Representative. Now it must play an even more active part. The time has passed when it could confine itself to watching the drama unfold from its Mediterranean balcony seat.
It must play an active part because as history has demonstrated, in politics and in war, merely to play a passive role is ignominious. If we are to have any prospect of being useful, we must act with absolute impartiality. That is the first difficulty in this exercise, since each of the camps expects first of all that we side with it against its enemy, following the old adage that my enemy's enemy is my friend, but my enemy's friend is my enemy. If we are to help break this vicious circle of bloodshed and revenge, here as elsewhere we do not have the right to be anyone's enemy.
So what can we do? I sincerely believe that nobody will make peace in the Middle East unless the two parties are resolved to do so and unless the various proposals put forward in this Chamber just now, by Members as also by the Council and by the Commission, are taken into consideration. If, as we must continue to hope, the wish for peace exists, and only if it exists, then we must also support the idea of deploying an international observers' force, in which Europe could and should take part. Like my friend Mr Salafranca Sánchez Neyra and like Mrs Napoletano, I want to stress that point to our counterparts from the Knesset who are here today, because I know that at present Israel is profoundly opposed to the idea. The way to cool down a conflict as acute and heated as the one that continues to bathe the Holy Land in blood is to have impartial observers on the ground. Through their actions and their testimony they could prevent a new general conflagration from being sparked off by the growing number of incidents that are bound to occur when a real armistice is signed. Like my fellow Members, I continue to hope that we will finally see such an armistice one day."@lv10
"Mevrouw de Voorzitter, in het Midden-Oosten rekent men op de Europese Unie. Zij is reeds aanwezig in dit gebied, veel meer dan in het verleden, dankzij de betrokkenheid van haar Hoge Vertegenwoordiger voor het gemeenschappelijk buitenlands en veiligheidsbeleid. De EU moet nu echter een nog actievere rol spelen. De tijden dat zij zich ertoe kon beperken het drama te observeren vanuit haar mediterrane balkon zijn voorbij.
Een actieve rol is gewenst, want de geschiedenis heeft aangetoond dat alleen passiviteit eerloos is, zowel in de politiek als in oorlogssituaties. Onze acties zullen slechts vruchten afwerpen als ze volkomen onpartijdig zijn, en dat is de eerste moeilijkheid, want beide kampen verlangen nu in de eerste plaats dat men de tegenpartij veroordeelt, volgens het oude spreekwoord dat de vijand van mijn vijand mijn vriend is en de vriend van mijn vijand mijn vijand. Als we deze duivelse spiraal van wraak en geweld willen helpen doorbreken, zowel in het Midden-Oosten als elders, hebben we dus niet het recht iemands vijand te zijn.
Wat staat ons dan te doen? Ik denk eerlijk gezegd dat niemand vrede kan brengen in het Midden-Oosten als beide partijen niet overtuigd zijn van de noodzaak ervan en als de verschillende voorstellen die hier momenteel worden voorgelegd, zowel door mijn collega's als de Raad en de Commissie, niet in aanmerking worden genomen. Als de wil tot vrede bestaat, en dat moeten we blijven hopen, en alleen dan, moeten we ook het idee ondersteunen om een internationaal waarnemerskorps te sturen, waaraan Europa zou kunnen en moeten deelnemen. In navolging van mijn vriend Salafranca en onze collega Napoletano zou ik dit punt willen benadrukken tegenover onze collega's van de Knesset die hier aanwezig zijn, want ik weet dat Israël nog steeds zeer vijandig staat tegenover dit idee. Om de gemoederen te bedaren na het verschrikkelijke drama in het Heilige Land, waar het bloedvergieten nog steeds doorgaat, zou de aanwezigheid ter plekke van onpartijdige waarnemers zeer welkom zijn. Door hun woorden en daden kunnen zij verhinderen dat de incidenten die onvermijdelijk zullen volgen op de inwerkingtreding van een echte wapenstilstand, waarvan ik samen met mijn collega's blijf hopen dat die er ooit komt, niet opnieuw de hele regio in brand zetten."@nl2
"Obrigado, Senhora Presidente. A União Europeia é aguardada no Médio Oriente. Já está presente, bem mais do que no passado, graças ao empenho do seu Alto Representante. Deve agora ocupar uma posição ainda mais activa. Passou já o tempo em que podia contentar-se em observar o teatro do drama, a partir da sua varanda mediterrânica.
Uma posição mais activa, pois a história provou-o, em política como na guerra, só a passividade é aviltante. Para pretender ser útil, a nossa acção deverá inscrever-se na mais total imparcialidade, e esta é a primeira dificuldade do exercício, pois cada uma das facções em presença espera, antes de mais, que tomemos parte contra o seu adversário em nome desse velho adágio, segundo o qual o inimigo do meu inimigo meu amigo é, mas o amigo do meu inimigo meu inimigo é. Para ajudar a quebrar o ciclo infernal do sangue e da vingança, aqui como noutros locais, não temos o direito de ser inimigos seja de quem for.
Então, que fazer? Creio muito sinceramente que ninguém conseguirá a paz no Médio Oriente se ambas as partes não estiverem resolvidas a isso e se as diferentes propostas apresentadas, aqui mesmo, há pouco, tanto pelos meus colegas como pelo Conselho e pela Comissão, não forem tomadas em consideração. Se a vontade de paz existir, como nos cabe continuar a esperar, e apenas se existir, deveremos também apoiar a hipótese do envio de um corpo internacional de observadores, no qual a Europa poderá e deverá tomar parte. Insisto neste aspecto, tal como o meu colega Salafranca e a nossa colega Napolitano, junto dos nossos colegas da Knesset aqui presentes, pois sei que Israel continua hoje profundamente hostil ao referido envio. Para apaziguar as paixões, que se expressam num drama tão grave como este, que não pára de ensanguentar a Terra Santa, será necessária, no terreno, a presença de observadores imparciais, capazes de impedir, pelas suas acções e testemunhos, que degenerem num novo incêndio geral os incidentes que não deixarão de multiplicar-se no momento em que se concretizar um verdadeiro armistício, o qual, tal como os meus colegas continuo a esperar ver, finalmente, um dia, acontecer na região."@pt11
"Fru talman. Europeiska unionen är väntad i Mellanöstern. Och unionen är redan närvarande där, mycket mer än tidigare, tack vare den höge representantens engagemang, Unionen måste nu delta ännu mer aktivt. Den tid är förbi då EU kunde nöja sig med att iaktta tragedins teater uppifrån sin Medelhavsbalkong.
Det måste vara ett aktivt deltagande, för historien visar att endast passiviteten är vanärande, såväl i politik som i krig. För att kunna göra anspråk på att vara till nytta bör vår insats vara fullständigt opartisk, och det är uppgiftens första svårighet, för varje läger förväntar sig framför allt att man skall ta parti mot motståndaren, enligt det gamla ordspråk som säger att fienden till min fiende är min vän, och min fiendes vän min fiende. För att hjälpa till att bryta den infernaliska blods- och hämndspiralen har vi inte rätt att vara någons fiende, här och på andra platser.
Så vad göra? Jag tror helt uppriktigt att ingen kommer att skapa fred i Mellanöstern om de båda parterna inte har föresatt sig att göra det och om man inte beaktar de olika förslag som lades fram här för en stund sedan – såväl av mina kolleger som av rådet och kommissionen. Om det fortfarande finns en vilja till fred, vilket vi fortsätter att hoppas på, och endast om denna vilja existerar, bör vi också fortsätta att stödja idén om en internationell observatörskår, som Europa skulle kunna och bör ingå i. Efter min vän Salafranca och vår kollega Napoletano vill också jag insistera på denna punkt inför de kolleger från Knesset som är här, eftersom jag vet att Israel fortfarande är djupt fientligt till denna idé. För att dämpa spänningarna i en tragedi så allvarlig som den som inte upphör att blodbesudla de heliga markerna, krävs det opartiska observatörer ute på fältet som genom sin handling och sitt vittnesbörd kan förhindra att det på nytt uppkommer en stor brand på grund av de incidenter som bara blir fler då det är dags att få till stånd en verklig vapenvila. Tillsammans med mina kolleger fortsätter jag att vilja hoppas på att en vapenvila kommer att bli verklighet en dag."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples