Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2001-02-28-Speech-3-119"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20010228.7.3-119"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Signor Presidente, signor Commissario, onorevoli colleghi, il settore delle telecomunicazioni in Europa, grazie all’impulso delle Istituzioni comunitarie e alla spinta innovatrice del mercato è passato in un breve lasso di tempo da una situazione di monopoli nazionali ad un regime di generale liberalizzazione; le spinte dinamiche del mercato e della tecnologia hanno alimentato il processo raggiungendo risultati, in termini di competizione e di nuovi operatori, talora superiori alle aspettative. Il processo di revisione dell’attuale quadro regolamentare nel settore delle telecomunicazioni, oggi all’esame del Parlamento europeo, si propone dunque di delineare gli obiettivi generali da cui derivano i principi regolatori del nuovo quadro di riferimento; in sostanza, il nuovo quadro si propone di traghettare il mercato delle telecomunicazioni dalla fase di liberalizzazione del mercato ad una fase di effettiva concorrenza.
L’osservazione più immediata riguardava le modalità di applicazione degli obblighi in capo agli operatori notificati come aventi significativo potere di mercato. La notifica, infatti, non determina automaticamente alcun obbligo ma le Autorità di regolazione nazionali devono specificare quali obblighi devono essere imposti a ciascun operatore notificato. Non sempre però la qualità di operatore con significativo potere di mercato coincide con un effettivo abuso di tale posizione. L’Autorità nazionale di regolamentazione, nel valutare se un’impresa detenga o meno un significativo potere di mercato, dovrebbe valutarne l’effettivo utilizzo nell’imporre le obbligazioni previste dalla direttiva.
Infine, l’impatto ambientale. Un tema che mi è particolarmente caro, anche nella mia qualità di amministratore locale, è quello relativo alla riduzione del numero delle antenne nei centri abitati. Con sempre maggior frequenza esigenze tecniche impongono agli operatori l’installazione di infrastrutture che ben poco hanno a che vedere con il paesaggio. Alle Istituzioni comunitarie, così come alle autorità nazionali e locali, compete il dovere di ridurre il più possibile tale impatto paesaggistico e ambientale. Salvaguardando l’importanza della concorrenza nel mercato delle telecomunicazioni e lo sviluppo dello stesso, i
tutti, ad ogni livello, hanno il dovere di cercare soluzioni regolative che consentano l’ottimizzazione d’uso delle infrastrutture attualmente disponibili, tenendo in considerazione l’impatto paesaggistico ambientale e le conseguenze socioculturali per i cittadini.
Vi sono poi alcuni punti relativi ai diversi regimi fiscali, per i quali si chiede l’armonizzazione, e al coordinamento necessario da parte della Commissione europea.
Fatte tutte queste considerazioni, il giudizio sulla proposta di direttiva non può che essere positivo, in quanto mira a stimolare la crescita del settore, stimolerà i futuri investimenti, migliorerà la competitività delle imprese, migliorando l’efficacia faciliterà la riduzione dei prezzi e contribuirà alla crescita economica nel suo complesso.
L’approccio alla regolamentazione del mercato dovrebbe essere rivolto al quadro futuro dei mercati, in cui le condizioni saranno estremamente competitive e differenziate, con una rapida diffusione dei servizi innovativi e orientato all’applicazione della normativa sulla concorrenza
in sostituzione delle norme
definite di volta in volta.
Questo fine può essere perseguito attraverso una legislazione
armonizzata a livello europeo, connotata dalla caratteristica della transitorietà e della eccezionalità; la regolamentazione
deve cioè prevedere le condizioni per la sua eliminazione, una volta raggiunto un sufficiente livello di concorrenza, in quanto un eccesso di regolazione è contrario al mercato. In riferimento al contenuto della direttiva di cui sono relatore, il Parlamento, attraverso la sua commissione per l’industria, ha individuato alcune priorità.
La definizione di “accesso”: la proposta della Commissione era estremamente ampia, e un problema di non chiara definizione dei termini avrebbe potuto comportare dei problemi nei rapporti con l’ente regolatore; in particolare la regolamentazione e gli strumenti definiti nella direttiva rischiano di essere utilizzati in maniera indiscriminata relativamente a fattispecie concettuali estremamente differenti, come accesso ai servizi finali, agli elementi di rete, agli elementi di sistema, alle reti, al
da parte di operatori ed utenti.
Un esame più dettagliato meritava poi il
che non ritengo si debba considerare una forma di accesso dal momento che esso assume connotazioni diverse a seconda che si tratti della facoltà di un utente, abbonato ad un operatore estero, di poter accedere al servizio mobile in altro paese, e viceversa - il cosiddetto
internazionale - oppure che si tratti della possibilità per un nuovo entrante di poter utilizzare gli impianti degli operatori esistenti nel proprio medesimo paese in attesa di completare l’installazione della propria rete, il cosiddetto
asimmetrico.
Principio della
: nella relazione si è evidenziato che
e flessibilità, punti di riferimento della legislazione europea, non devono essere sinonimi di discrezionalità; debbono piuttosto costituire un superamento della situazione attuale, in cui la regolamentazione
non ha retto il passo con i tempi ed il progresso tecnologico. La gestione dell’accesso e dell’interconnessione presuppone, infatti, di trovare l’equilibrio tra il diritto di un operatore, proprietario di infrastrutture, di poter gestire reti e infrastrutture per il proprio beneficio ed i limiti degli altri operatori, fornitori di servizi, di accedere a infrastrutture essenziali.
Livello di competitività del mercato: altro argomento su cui è stata necessaria una puntualizzazione è il giudizio sul livello di competitività del mercato. Il raggiungimento di un buon livello di competitività, infatti, è la precondizione per la riduzione della regolazione a favore della sola applicazione della normativa
o, inversamente, per la sottoposizione degli operatori, soggetti a notifica come aventi significativo potere di mercato, agli obblighi regolamentari, con conseguenti negoziazioni orientate al costo.
La definizione di “nuovo significativo potere di mercato” trae origine dalle sentenze della Corte di giustizia e fa riferimento a una sorta di forma di dominanza ridotta: uno degli attributi della dominanza è quello di prevenire la concorrenza trattandosi di un concetto giuridico restrittivo di tipo
. Nella proposta di direttiva viene applicato il concetto di “nuovo” significativo potere di mercato o dominanza ridotta che, essendo emendato dal suo attributo “negativo”, relativo alla possibilità di prevenire la competizione, lascia spazio ad interventi di tipo
.
Obblighi imposti agli operatori: agli operatori notificati come aventi significativo potere di mercato, le Autorità nazionali di regolazione possono imporre obblighi di trasparenza, non discriminazione, separazione contabile, accesso e utilizzo di specifici elementi di rete, controllo dei prezzi e contabilità dei costi. Vengono inoltre specificate le modalità di applicazione o di revisione degli obblighi derivanti dall’applicazione del regime attuale e quelli che deriveranno dal nuovo contesto regolamentare."@it9
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Hr. formand, hr. kommissær, kære kolleger, takket være EU-institutionernes indsats og markedets innovative tiltag er Europas telekommunikationssektor på kort tid gået fra en situation med statsmonopoler til en generel liberalisering. Markedets og teknologiernes dynamiske udvikling har fremmet processen, så man i nogle tilfælde har nået nogle bedre resultater end forventet, når det gælder konkurrencen og de nye operatører. Revideringen af de gældende rammebestemmelser for telekommunikationssektoren, som Parlamentet behandler i dag, har således til formål at udstikke de generelle målsætninger, som bliver afgørende for reguleringsprincipperne i de nye rammebestemmelser. De nye rammebestemmelser tager kort sagt sigte på at føre telekommunikationsmarkedet videre fra liberaliseringsfasen og frem til en egentlig konkurrencefase.
Den første iagttagelse, vi gjorde os, havde at gøre med betingelserne for kravenes gyldighed for de operatører, der anmeldes som havende en stærk markedsposition. Anmeldelsen medfører nemlig ikke automatisk nogen krav, og de nationale tilsynsmyndigheder skal selv præcisere, hvilke krav der skal pålægges de enkelte operatører, som er anmeldt. Det er dog ikke altid, at en operatør med en stærk markedsposition reelt misbruger denne stilling. Når de nationale tilsynsmyndigheder vurderer, om en virksomhed besidder en stærk markedsposition, bør de samtidig vurdere, hvordan denne positition reelt udnyttes, inden de pålægger operatøren de i direktivet nævnte krav.
Endelig er der de miljømæssige konsekvenser. Et emne, der ligger mig særligt på sinde - også i min egenskab af kommunalbestyrelsesmedlem - er reduktionen af antenner i beboelsesområder. De tekniske krav tvinger i stadig større grad operatørerne til at installere nogle infrastrukturer, der ikke passer særlig godt ind i landskabet. Det er såvel EU-institutionernes som de nationale og lokale myndigheders opgave at begrænse disse miljømæssige og landskabsmæssige konsekvenser mest muligt. Selv om det er vigtigt med konkurrence på telekommunikationsmarkedet, og selv om det er vigtigt, at dette marked udvikler sig, skal alle politikere - på alle niveauer - sørge for at finde nogle reguleringsløsninger, der gør det muligt at optimere brugen af de infrastrukturer, der står til rådighed i øjeblikket, idet de tager hensyn til de miljømæssige, landskabsmæssige og sociokulturelle konsekvenser for borgerne.
Der er desuden visse punkter i forbindelse med de forskellige skattesystemer, og i forbindelse med Kommissionens nødvendige samordning, hvor en harmonisering er påkrævet.
På baggrund af alle disse betragtninger kan man ikke andet end være tilfreds med forslaget til direktiv, eftersom det tager sigte på at fremme sektorens vækst, fremme de kommende investeringer og forbedre virksomhedernes konkurrenceevne. Den forbedrede effektivitet vil gøre det lettere at sætte priserne ned og bidrage til den økonomiske vækst i det hele taget.
Indfaldsvinklen for reguleringen af markedet bør være rettet mod de kommende rammebestemmelser for markederne, hvor forholdene bliver yderst konkurrencebetonede og differentierede, og hvor der finder en hurtig udbredelse af innovative tjenesteydelser sted. Den bør ligeledes været rettet mod en gennemførelse af konkurrencelovgivningen
i stedet for at være rettet mod forhåndsregler, der fastlægges fra gang til gang.
Vi kan forfølge dette mål ved hjælp af nogle forhåndsregler, som er harmoniserede på EU-plan, og som er kendetegnet ved, at de er midlertidige og undtagelsesvise. Forhåndsreguleringen bør således indeholde bestemmelser om dens ophævelse, når man har nået et tilstrækkeligt konkurrenceniveau, eftersom en overdreven regulering virker hæmmende på markedet. Med hensyn til indholdet af det direktiv, som jeg er ordfører for, har Parlamentet opstillet nogle prioriteringer med Industriudvalgets hjælp.
I Kommissionens forslag var definitionen af "adgang" utrolig bred, og en uklar definition af begreberne risikerer at skabe problemer i forholdet til tilsynsmyndighedene. Der er navnlig fare for, at de bestemmelser og instrumenter, der er fastlagt i direktivet, bliver brugt på samme måde på en række yderst forskellige begreber som f.eks. operatørernes og brugernes adgang til sluttjenester, netelementer, systemelementer, net og roaming.
Desuden var det nødvendigt at gå lidt mere i dybden med begrebet roaming, som man efter min mening ikke bør betragte som en form for adgang, eftersom det betyder noget forskelligt alt efter, om der er tale om den mulighed, en bruger, der er abonnent hos en udenlandsk operatør, har for at få adgang til mobilnettet i et andet land og omvendt - hvilket kaldes international roaming - eller om der er tale om en ny operatørs mulighed for at bruge de eksisterende operatørers net i vedkommendes eget land, mens denne venter på at få installeret sit eget net, hvilket kaldes asymmetrisk roaming.
Hvad princippet om beskeden regulering angår, understreges det i betænkningen, at beskeden regulering og fleksibilitet - som er EU-lovgivningens udgangspunkter - ikke må være ensbetydende med vilkårlighed, men at der snarere skal være tale om en forbedring i forhold til den nuværende situation, hvor forhåndsreglerne ikke har kunnet følge med tiden og det teknologiske fremskridt. Forvaltningen af adgang og samtrafik forudsætter nemlig, at man finder en balance mellem en operatørs og infrastrukturejers ret til at forvalte net og infrastrukturer til sin egen fordel og begrænsningerne af de andre operatørers og tjenesteudbyderes adgang til væsentlige infrastrukturer.
Et andet emne, som det var nødvendigt at præcisere, var vurderingen af markedets konkurrenceniveau. Opnåelsen af et godt konkurrenceniveau er nemlig en forudsætning for, at reguleringen kan begrænses, så man udelukkende anvender konkurrencelovgivningen, og på samme måde er den en forudsætning for, at de operatører, der er anmeldt som havende en stærk markedsposition, bliver underlagt reguleringsforpligtelserne, hvilket medfører nogle udgiftsorienterede forhandlinger.
Definitionen af en "stærk markedsposition" har sine rødder i Domstolens domme og refererer til en form for begrænset dominans. Et af kendetegnene ved dominans er at hindre konkurrence, og der er således tale om et restriktivt juridisk
begreb. I forslaget til direktiv anvendes begrebet "stærk markedsposition" eller "begrænset dominans", og da dette begreb ikke har nogen negativ, konkurrencehæmmende betydning, giver det mulighed for forhåndsregulering.
Hvad kravene til operatørerne angår, kan de nationale tilsynsmyndigheder over for operatører, der anmeldes som havende en stærk markedsposition, stille krav om gennemskuelighed, ikke-diskriminering, regnskabsmæssig adskillelse, adgang til og anvendelse af specifikke netfaciliteter samt priskontrol og omkostningsregnskaber. Desuden fastlægges betingelserne for gennemførelsen eller revurderingen af de krav, der er gældende i henhold til den nuværende ordning, og de krav, der vil gælde i den nye reguleringssituation."@da1
"Herr Präsident, Herr Kommissar, verehrte Kolleginnen und Kollegen! Der Telekommunikationssektor in Europa hat sich dank der Initiative der Gemeinschaftsinstitutionen und der innovativen Impulse des Marktes in kurzer Zeit von einem System mit nationalen Monopolen zu einem allgemein liberalisierten System entwickelt. Die Dynamik des Marktes und der Technologie haben den Prozess vorangetrieben, wobei in Bezug auf den Wettbewerb und neue Marktteilnehmer manchmal Ergebnisse erzielt wurden, die alle Erwartungen übertrafen. Im Zuge der Revision des gegenwärtigen ordnungspolitischen Rahmens für den europäischen Telekommunikationssektor, der heute vom Europäischen Parlament geprüft wird, sollen also die allgemeinen Ziele formuliert werden, aus denen sich die ordnungspolitischen Grundsätze im neuen Bezugsrahmen ergeben; in der Praxis soll der Telekommunikationsmarkt von einer Phase der Liberalisierung des Marktes zu einer Phase
des
effektiven Wettbewerbs übergehen.
Die wichtigste Anmerkung betrifft die Anwendungsmodalitäten der Verpflichtungen für die als Unternehmen mit beträchtlicher Marktmacht notifizierten Betreiber. Die Notifizierung begründet nämlich nicht automatisch eine Verpflichtung, sondern die nationalen Regulierungsbehörden müssen festlegen, welche Verpflichtungen für die notifizierten Betreiber gelten sollen. Die Eigenschaft eines „Betreibers mit beträchtlicher Marktmacht“ geht jedoch nicht immer mit einem effektiven Missbrauch dieser Stellung einher. Bei der Bewertung der Frage, ob ein Unternehmen eine beträchtliche Marktmacht innehat, müsste die nationale Regulierungsbehörde daher den effektiven Gebrauch dieser Macht bei der Durchsetzung der in der Richtlinie vorgesehenen Verpflichtungen bewerten.
Auswirkungen auf die Umwelt. Ein Thema, das mir auch in meiner Eigenschaft als Mitglied der Kommunalverwaltung besonders am Herzen liegt, betrifft die Senkung der Antennenzahl in den Wohngebieten. Immer häufiger sehen sich die Markteilnehmer aufgrund technischer Erfordernisse gezwungen, Infrastrukturen zu errichten, die wenig Rücksicht auf die Landschaft nehmen. Die Institutionen der Gemeinschaft sind ebenso wie die nationalen und lokalen Behörden verpflichtet, diese Auswirkungen auf Umwelt und Landschaft so weit wie möglich zu verringern. Bei Wahrung der Bedeutung des Wettbewerbs auf dem Telekommunikationsmarkt sowie seiner Entwicklung müssen die Politiker aller Ebenen nach Regulierungsmöglichkeiten suchen, die eine optimale Nutzung der gegenwärtig verfügbaren Infrastrukturen unter Berücksichtigung der Auswirkungen auf die Landschaft und die Umwelt sowie der sozialen und kulturellen Folgen für die Bürger gestatten.
Ferner gibt es einige Bemerkungen zu den unterschiedlichen Steuersystemen, deren Harmonisierung gefordert wird, und zu der notwendigen Koordinierung seitens der Europäischen Kommission.
Aufgrund all dieser Erwägungen muss der Richtlinienvorschlag positiv bewertet werden, weil er darauf abzielt, das Wachstum dieses Sektors zu fördern; er wird künftige Investitionen ankurbeln, die Wettbewerbsfähigkeit der Unternehmen verbessern, durch die Erhöhung der Effizienz die Senkung der Preise erleichtern und insgesamt zum Wirtschaftswachstum beitragen.
Der Ansatz für die Regulierung sollte eine Ausrichtung auf die künftigen Rahmenbedingungen der Märkte, die viel stärker wettbewerbsorientiert und differenziert sein werden und auf denen innovative Dienste rasch verfügbar sein werden, und eine Ausrichtung auf die Anwendung des Wettbewerbsrechts, des
anstelle der von Fall zu Fall festgelegten Vorabverpflichtungen beinhalten.
Dieses Ziel kann durch einen Corpus von auf europäischer Ebene abgestimmten Vorabregelungen verfolgt werden, die jedoch nur Übergangsbestimmungen und Ausnahmeregelungen sein dürfen. Mit anderen Worten, in der Vorabregelung muss vorgesehen werden, dass sie wieder außer Kraft gesetzt wird, sobald ein ausreichendes Wettbewerbsniveau erreicht wurde, denn eine Überregulierung verstößt gegen den Markt. In Bezug auf den Inhalt der Richtlinie, über die ich hier Bericht erstatte, hat das Europäische Parlament über seinen Ausschuss für Industrie, Außenhandel, Forschung und Energie einige Prioritäten bestimmt.
Definition des Zugangs: Gemäß dem Richtlinienvorschlag der Kommission ist sie äußerst weit gefasst, wobei Probleme im Zusammenhang mit einer unklaren Definition der Begriffe Anlass zu Streitigkeiten mit der Regulierungsbehörde geben können. Insbesondere die in der Richtlinie festgelegte Regulierung und die „Instrumente“ bergen die Gefahr, dass sie einheitlich für ganz unterschiedliche Konzepte verwendet werden, wie etwa den Zugang der Unternehmen und der Nutzer zu Enddiensten, Netzkomponenten, Systemkomponenten, Netzen und Roaming.
Eine genauere Untersuchung war dabei das Roaming wert, das meines Erachtens nicht als Zugangsform betrachtet werden sollte, weil es verschiedene Wesensmerkmale hat, je nachdem, ob es sich um die Möglichkeit eines bei einem ausländischen Betreiber abonnierten Nutzers, Zugang zum Mobilfunkdienst in einem anderen Land zu erhalten (und umgekehrt) – das so genannte internationale Roaming –, oder um die Möglichkeit eines neuen Marktteilnehmers, bis zur Fertigstellung seines eigenen Netzes die Anlagen der Betreiber im eigenen Land zu nutzen – das so genannte asymmetrische Roaming – handelt.
Grundsatz der
: In dem Bericht wurde darauf hingewiesen, dass
und Flexibilität nicht Synonyme für Ermessensspielraum sein dürfen, sondern zur Überwindung der derzeitigen Situation dienen müssen, in der die vielfältigen ordnungspolitischen Vorabverpflichtungen weder mit der Zeit noch mit dem technologischen Fortschritt Schritt halten. Die Verwaltung des Zugangs und der Zusammenschaltung setzt voraus, dass ein Gleichgewicht zwischen dem Recht eines Markteilnehmers, d. h. des Eigentümers von Infrastrukturen, zur kommerziellen Nutzung seines Eigentums für eigene Zwecke und den Rechten anderer Marktteilnehmer, nämlich der Diensteanbieter, auf Zugang zu grundlegenden Infrastrukturen gefunden wird.
Wettbewerbsniveau auf dem Markt: Ein weiteres Thema, dem genauer auf den Grund gegangenen werden musste, ist die Beurteilung des Wettbewerbsniveaus auf dem Markt. Die Erzielung eines guten Wettbewerbsniveaus ist faktisch die Voraussetzung für die Einschränkung der Regulierung zugunsten der ausschließlichen Anwendung der Antitrustbestimmungen oder umgekehrt für die Anwendung der ordnungspolitischen Verpflichtungen auf die wegen ihrer beträchtlichen Marktmacht zu
notifizierenden Betreiber, was demzufolge mit kostenorientierten Verhandlungen verbunden ist.
Tatsächlich geht die neue Definition der beträchtlichen Marktmacht auf ein Urteil des Gerichtshofs zurück und stellt eine Art „eingeschränkte“ beherrschende Stellung dar. Eines der Merkmale der beherrschenden Stellung ist die Vermeidung von Wettbewerb, wobei es sich um ein restriktives juristisches
Konzept handelt. In dem Richtlinienvorschlag lässt das Konzept der „neuen“ beträchtlichen Marktmacht oder der „eingeschränkten“ beherrschenden Stellung ohne das „negative“ Merkmal in Bezug auf die Möglichkeit, Wettbewerb zu vermeiden, Raum für Vorabregelungen.
Verpflichtungen der Marktteilnehmer: Die nationalen Regulierungsbehörden können den als Unternehmen mit beträchtlicher Marktmacht notifizierten Betreibern Verpflichtungen im Zusammenhang mit Transparenz, Nichtdiskriminierung, getrennter Buchführung, Zugang und Nutzung spezifischer Netzkomponenten und Preiskontrolle sowie Kostenrechnung auferlegen. Ferner werden die Bedingungen für die Umsetzung und Revision der Verpflichtungen festgelegt, die sich aus der Anwendung der derzeitigen Regelung bzw. des neuen ordnungspolitischen Rahmens ergeben."@de7
".
Κύριε Πρόεδρε, κύριε Επίτροπε, αξιότιμοι κύριοι βουλευτές, ο τομέας των τηλεπικοινωνιών στην Ευρώπη, χάρη στην υποκίνηση των κοινοτικών οργάνων και στην καινοτόμο ώθηση της αγοράς, πέρασε μέσα σε σύντομο χρονικό διάστημα από μία κατάσταση εθνικών μονοπωλίων σε ένα καθεστώς γενικής φιλελευθεροποίησης. Οι δυναμικές ωθήσεις της αγοράς και της τεχνολογίας τροφοδότησαν τη διαδικασία, αποφέροντας ενίοτε αποτελέσματα καλύτερα από τα αναμενόμενα όσον αφορά την ανταγωνιστικότητα και την είσοδο νέων φορέων στην αγορά. Η διαδικασία αναθεώρησης του ισχύοντος ρυθμιστικού πλαισίου στον τομέα των τηλεπικοινωνιών, που εξετάζεται σήμερα από το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο, αποβλέπει λοιπόν στον προσδιορισμό των γενικών στόχων από τους οποίους απορρέουν οι ρυθμιστικές αρχές του νέου πλαισίου αναφοράς. Στην ουσία, το νέο πλαίσιο αποβλέπει στη μετάβαση της αγοράς των τηλεπικοινωνιών από τη φάση της φιλελευθεροποίησης της αγοράς σε μία φάση γνήσιου ανταγωνισμού.
Η πλέον άμεση παρατήρηση αφορούσε τους τρόπους επιβολής των υποχρεώσεων στους φορείς εκμετάλλευσης που έχουν κοινοποιηθεί ως διαθέτοντες σημαντική ισχύ στην αγορά. Η κοινοποίηση, αυτή καθεαυτή, δεν συνεπάγεται αυτομάτως καμία υποχρέωση, αλλά οι Εθνικές Κανονιστικές Αρχές οφείλουν να προσδιορίσουν ποιες υποχρεώσεις πρέπει να επιβληθούν σε κάθε κοινοποιημένο φορέα εκμετάλλευσης. Η ιδιότητα του “φορέα εκμετάλλευσης με σημαντική ισχύ στην αγορά” δεν συνεπάγεται υποχρεωτικά και την εκ μέρους του φορέα κατάχρηση της προνομιακής αυτής θέσης. Η Εθνική Κανονιστική Αρχή, όταν αποφασίζει κατά πόσον μια επιχείρηση διαθέτει ή όχι σημαντική ισχύ στην αγορά προκειμένου να της επιβάλει υποχρεώσεις οφείλει να αξιολογεί πώς χρησιμοποιείται στην πράξη η ισχύς αυτή.
Τέλος, οι περιβαλλοντικές επιπτώσεις. Ένα θέμα που μου είναι ιδιαίτερα αγαπητό, λόγω και της ιδιότητάς μου ως μέλους της τοπικής αυτοδιοίκησης, είναι αυτό που αφορά τη μείωση του αριθμού των κεραιών στα κατοικημένα κέντρα. Με ολοένα και μεγαλύτερη συχνότητα τεχνικές ανάγκες επιβάλλουν στους φορείς παροχής την εγκατάσταση υποδομών που ουδόλως σχετίζονται με το τοπίο. Είναι χρέος των κοινοτικών οργάνων, όπως και των εθνικών και τοπικών αρχών, να μειώσουν κατά το δυνατόν αυτή την επίδραση στο τοπίο και στο περιβάλλον. Διαφυλάσσοντας την σημασία του ανταγωνισμού στην αγορά των τηλεπικοινωνιών και στην ανάπτυξή της, όλοι οι
σε όλα τα επίπεδα, οφείλουν να βρουν ρυθμιστικές λύσεις που να επιτρέπουν τη βελτιστοποίηση της χρήσης των ήδη διαθέσιμων υποδομών, λαμβάνοντας υπόψη την επίδραση στο τοπίο και στο περιβάλλον και τις κοινωνικοπολιτιστικές συνέπειες για τους πολίτες.
Υπάρχουν έπειτα ορισμένα σημεία σχετικά με τα διάφορα φορολογικά καθεστώτα, των οποίων ζητείται η εναρμόνιση, και με τον απαραίτητο συντονισμό εκ μέρους της Ευρωπαϊκής Επιτροπής.
Κατόπιν όλων αυτών των παρατηρήσεων, η εκτίμησή μου για την πρόταση οδηγίας δεν μπορεί παρά να είναι θετική, δεδομένου ότι στόχος της είναι να ενθαρρύνει την ανάπτυξη του τομέα, να ενθαρρύνει τις μελλοντικές επενδύσεις, να βελτιώσει την ανταγωνιστικότητα των επιχειρήσεων· βελτιώνοντας την αποτελεσματικότητα θα διευκολύνει τη μείωση των τιμών και θα συμβάλει στην οικονομική ανάπτυξη στο σύνολό της.
Η προσέγγιση της ρύθμισης της αγοράς θα πρέπει να είναι προσανατολισμένη προς το μελλοντικό πλαίσιο λειτουργίας των αγορών, που θα χαρακτηρίζεται από συνθήκες πολύ μεγαλύτερου ανταγωνισμού και διαφοροποίησης, με ταχεία διάδοση νέων μορφών υπηρεσιών, και προς την εφαρμογή των νόμων για τον ανταγωνισμό
αντί για την εφαρμογή εκ των προτέρων θεσπιζόμενων κανόνων που ορίζονται κατά περίπτωση.
Αυτός ο στόχος μπορεί να επιτευχθεί μέσω μιας δέσμης εκ των προτέρων κανόνων, εναρμονισμένων σε ευρωπαϊκό επίπεδο, με μεταβατικό και κατ’ εξαίρεσιν χαρακτήρα· οι εκ των προτέρων κανόνες πρέπει δηλαδή να προβλέπουν τους όρους για την κατάργησή τους μόλις επιτευχθεί επαρκές επίπεδο ανταγωνισμού, διότι η υπερβολική νομοθετική ρύθμιση έχει αρνητικό αντίκτυπο στην αγορά. Αναφορικά με το περιεχόμενο της οδηγίας της οποίας είμαι εισηγητής, το Κοινοβούλιο, μέσω της Επιτροπής Βιομηχανίας του, επισήμανε ορισμένες προτεραιότητες.
Ο ορισμός της “πρόσβασης”: η πρόταση της Επιτροπής ήταν εξαιρετικά ευρεία και ένα πρόβλημα ασάφειας στον ορισμό των όρων θα μπορούσε να δημιουργήσει προβλήματα στις σχέσεις με τον κανονιστικό φορέα. Ειδικότερα, το κανονιστικό πλαίσιο και τα μέσα εφαρμογής του που θεσπίζονται με την οδηγία υπάρχει κίνδυνος να χρησιμοποιηθούν αδιακρίτως σε καταστάσεις εννοιολογικά πολύ διαφορετικές μεταξύ τους, όπως είναι η πρόσβαση στις τελικές υπηρεσίες, στα στοιχεία δικτύου, στα στοιχεία συστήματος, στα δίκτυα, στο
(περιαγωγή), από την πλευρά των επιχειρηματιών και των χρηστών.
Μία πιο λεπτομερής εξέταση θα άξιζε να γίνει για το
το οποίο δεν θεωρώ ότι πρέπει να θεωρείται μορφή πρόσβασης, διότι αποκτά διαφορετική σημασία ανάλογα με το αν πρόκειται για τη δυνατότητα ενός χρήστη, συνδρομητή φορέα παροχής υπηρεσιών του εξωτερικού, να έχει πρόσβαση στο δίκτυο κινητών υπηρεσιών μιας άλλης χώρας και το αντίστροφο – το λεγόμενο διεθνές
ή αν πρόκειται για τη δυνατότητα μιας νεοεισερχόμενης επιχείρησης να χρησιμοποιεί τις υποδομές των φορέων εκμετάλλευσης που ήδη λειτουργούν στη χώρα της μέχρις ότου ολοκληρώσει την εγκατάσταση των δικών της δικτύων, το λεγόμενο ασυμμετρικό
.
Αρχή της ελάφρυνσης του κανονιστικού πλαισίου (
: στην έκθεση τονίστηκε ότι η
και η ευελιξία, σημεία αναφοράς της ευρωπαϊκής νομοθεσίας, δεν πρέπει να είναι συνώνυμα της δυνατότητας διακριτικής μεταχείρισης· πρέπει αντίθετα να θεωρούνται ως υπέρβαση της σημερινής κατάστασης, όπου οι εκ των προτέρων κανόνες δεν έχουν ακολουθήσει τη μεταβαλλόμενη συγκυρία και την τεχνολογική πρόοδο. Η διαχείριση της πρόσβασης και της διασύνδεσης προϋποθέτει, πράγματι, την εξεύρεση της χρυσής τομής ανάμεσα στο δικαίωμα ενός φορέα παροχής, ιδιοκτήτη υποδομών, να διαχειρίζεται τα δίκτυα και τις υποδομές του προς ίδιον όφελος, και τα δικαιώματα άλλων φορέων παροχής υπηρεσιών να έχουν πρόσβαση σε ουσιώδεις υποδομές.
Επίπεδο ανταγωνιστικότητας της αγοράς: ένα άλλο ζήτημα για το οποίο ήταν απαραίτητος ένας ακριβέστερος προσδιορισμός είναι η εκτίμηση για το επίπεδο ανταγωνιστικότητας της αγοράς. Η επίτευξη ενός καλού επιπέδου ανταγωνιστικότητας, πράγματι, είναι το κριτήριο για τη μείωση των κανονιστικών παρεμβάσεων υπέρ της εφαρμογής μόνον των κανόνων αντιτράστ, ή, αντίθετα, για την υπαγωγή των φορέων εκμετάλλευσης, που υπόκεινται σε κοινοποίηση ως κατέχοντες σημαντική ισχύ στην αγορά, στις κανονιστικές υποχρεώσεις με τις συνακόλουθες διαπραγματεύσεις ως προς το κόστος.
Ο ορισμός της “νέας σημαντικής ισχύος στην αγορά” έλκει την καταγωγή του από τις αποφάσεις του Δικαστηρίου και αναφέρεται σε ένα είδος “μειωμένης” δεσπόζουσας θέσης: ένα από τα χαρακτηριστικά της δεσπόζουσας θέσης είναι η δυνατότητα πρόληψης του ανταγωνισμού, πρόκειται δηλαδή για περιοριστική νομική έννοια
. Η πρόταση οδηγίας εφαρμόζει τη “νέα” σημαντική ισχύ στην αγορά ή μειωμένη δεσπόζουσα θέση, η οποία, απαλλαγμένη από το “αρνητικό” στοιχείο της δυνατότητας πρόληψης του ανταγωνισμού, αφήνει περιθώρια για παρεμβάσεις
.
Υποχρεώσεις που επιβάλλονται στους φορείς εκμετάλλευσης: στους φορείς εκμετάλλευσης που κοινοποιούνται ως διαθέτοντες σημαντική ισχύ στην αγορά, οι Εθνικές Κανονιστικές Αρχές μπορούν να επιβάλλουν υποχρεώσεις διαφάνειας, αμεροληψίας, λογιστικού διαχωρισμού, πρόσβασης και χρήσης συγκεκριμένων στοιχείων του δικτύου, ελέγχου των τιμών και κοστολόγησης. Η οδηγία καθορίζει επίσης τις διαδικασίες επιβολής ή αναθεώρησης των υποχρεώσεων, τόσο εκείνων που απορρέουν από το ισχύον καθεστώς όσο και εκείνων που θα αποφασισθούν υπό το νέο κανονιστικό πλαίσιο."@el8
".
Mr President, Commissioner, ladies and gentlemen, in a short space of time, the European telecommunications industry has, thanks to the impetus given to it by the Community institutions and the innovative action of the market, moved over from a system based on national monopolies to one based on general liberalisation. Market forces and new technologies have pushed this regulatory process forward, generating results in terms of competition and new operators coming into the market, which have in some cases exceeded expectations. The proposed revision of the current regulatory framework governing the telecommunications sector, currently before the European Parliament, consists, therefore, in laying down general objectives from which are derived the regulatory principles governing the new reference framework, basically with the aim of gradually moving the telecommunications market from a phase of market liberalisation to a phase of genuine competition.
The first remark to be made regards the arrangements for imposing obligations on operators notified as having significant market power. In fact, notification does not automatically entail any obligations but the national regulatory authorities have to specify the obligations to be imposed on each operator that has been notified. However, the fact that an operator has significant market power does not always mean that it is misusing that power. When considering whether an operator does or does not have significant market power, national regulatory authorities should at the same time consider whether it is actually using that power before imposing obligations provided for in the directive.
Lastly, environmental impact. An issue which is particularly close to my heart, as a local administrator apart from anything else, is reducing the number of masts in residential areas. Operators are increasingly being forced by technical requirements to install infrastructures which do not fit in with the landscape. It is the duty of the Community institutions, as well as national local authorities, to reduce this impact on the landscape and the environment as much as possible. It is the duty of all policy-makers, at all levels, while safeguarding the importance of competition in the telecommunications market, to find regulatory solutions which allow maximum use of the installations currently available, taking into consideration the impact on the landscape and the environment and the socio-cultural implications for the citizens.
Then there are other points relating to the different taxation systems, in which area there is a call for harmonisation, and to the need for coordination by the European Commission.
Taking all these considerations into account, we can only recommend the proposal for a directive, in that it seeks to stimulate growth in the sector, it will stimulate future investment and enhance the competitiveness of businesses, and, by increasing efficiency, will help to bring about a fall in prices and contribute to economic growth across the board.
The approach to regulating the market should be geared to the future state of markets in which the conditions will be much more competitive and diversified, with the rapid spread of innovative services, and focused on the implementation of competition law, to replace the
rules applied on a case-by-case basis.
This objective can be pursued by means of a body of
rules harmonised at European level, which are of a transitional and exceptional nature. In other words
regulation must provide for its own disappearance once a sufficient degree of competition has been achieved, for excessive regulation is against the interests of the market. With regard to the content of the directive which is the subject of my report, Parliament has identified priorities through its Committee on Industry, External Trade, Research and Energy.
The definition of the term 'access': the definitions given in the Commission's proposal were extremely broad and the failure to define terms clearly could have led to disputes with the regulatory authorities. There is a particular risk of the rules and instruments set out in the directive being applied indiscriminately to extremely different situations, such as access for operators and users to end-user services, network facilities, system facilities, networks and roaming.
Roaming warranted more detailed consideration. I do not feel that it should be seen as a form of access, given that it has different connotations according to whether what is involved is enabling a user with a subscription to a foreign operator's network to use a mobile service in a given country and vice-versa – what is known as international roaming – or enabling operators entering the market to use the facilities of existing operators in a given country until such time as they have installed their own networks, which is known as asymmetric roaming.
The principle of light regulation: the report stresses the fact that light regulation and flexibility, central parts of the European legislation, must not mean 'anything goes', but must be a means of overcoming the problems of the current approach involving
regulations which have failed to keep pace with the times and with technological progress. The management of access and interconnection rights in fact requires a balance to be found between the rights of operators which are infrastructure owners to manage their networks and infrastructures for their own benefit and the rights of other operators, which are service providers, to access to essential facilities.
Degree of competitiveness of the market: another point which required clearer definition was the assessment of the degree of competitiveness of the market. The achievement of a high degree of competitiveness is the precondition for reducing the role played by the regulation so as to enable its place to be taken by competition law alone, or, conversely, for subjecting operators that have been notified as having significant market power to regulatory obligations and
subsequent cost orientation negotiations.
The definition of the ‘new significant market power’ is based on Court of Justice judgment and refers to a form of 'reduced' domination, since one of the features of dominance is to 'hamper competition', which is an
concept. The proposal for a directive applies the 'new' significant market power' or 'reduced domination' concept, which, its 'negative' feature of hampering competition having been corrected, leaves the field open to
measures.
Obligations imposed on operators: national regulatory authorities may impose obligations of transparency, non-discrimination, accounting separation, access to and use of specific network facilities, and price control and cost accounting obligations on operators notified as having significant market power. The proposal also lays down arrangements for applying or revising the obligations deriving from the implementation of the current system and those deriving from the new regulatory framework."@en3
"(IT) Señor Presidente, señor Comisario, Señorías, el sector de las telecomunicaciones en Europa, gracias al estímulo de las Instituciones comunitarias y al impulso innovador del mercado, ha pasado en poco tiempo de un régimen de monopolio nacional a un régimen de liberalización general. Los estímulos dinámicos del mercado y de la tecnología han alimentado el proceso alcanzando resultados, en términos de competencia y de nuevos operadores, en algunos casos superiores a las expectativas. En consecuencia, el proceso de revisión del actual marco reglamentario en el sector de las telecomunicaciones que hoy se debate en el Parlamento Europeo, tiene por objeto definir los objetivos generales de los cuales se derivan los principios reguladores del nuevo marco de referencia, de manera que el mercado de las telecomunicaciones pase de una fase de liberalización del mercado a una fase de competencia efectiva.
La observación más inmediata se refería a las modalidades de aplicación de las obligaciones a cargo de los operadores designados como poseedores de un peso significativo en el mercado. En realidad, la designación no determina automáticamente ninguna obligación, aunque las autoridades nacionales de reglamentación deben especificar qué obligaciones han de imponerse a cada uno de los operadores designados. Sin embargo, no siempre la calidad de operador poseedor de un peso significativo en el mercado coincide con un efectivo abuso de dicha posición. Al evaluar si una empresa posee un peso significativo en el mercado, la autoridad nacional de reglamentación deberá evaluar el verdadero uso de dicho poder, antes de imponerles las obligaciones previstas en la directiva.
Por último, las repercusiones medioambientales. Un tema que es muy importante para mí, también en mi calidad de administrador local, es el que se refiere a la reducción del número de antenas en los centros habitados. Con cada vez más frecuencia las exigencias técnicas imponen a los operadores la instalación de infraestructuras que muy poco tienen que ver con el entorno. A las Instituciones comunitarias, así como a las autoridades nacionales y locales les corresponde el deber de reducir lo más posible este impacto tanto a nivel paisajístico como medioambiental. Sin perjuicio de la importancia de la competencia en el mercado de las comunicaciones y del desarrollo del mismo, las autoridades de reglamentación, a todos los niveles, tienen el deber de encontrar soluciones normativas que permitan la optimización del uso de las infraestructuras actualmente disponibles, teniendo en cuenta el impacto paisajístico, medioambiental y las consecuencias socioculturales para los ciudadanos.
Hay algunos puntos relacionados con los distintos regímenes fiscales, respecto a los cuales se pide la armonización y la coordinación necesaria por parte de la Comisión.
Hechas todas estas consideraciones, la opinión sobre la propuesta de directiva no puede ser más que positiva, ya que tiene como objetivo el crecimiento del sector, estimulará las futuras inversiones, mejorará la competitividad de las empresas y, al mejorar la eficacia, facilitará la reducción de los precios y contribuirá al crecimiento económico en su conjunto.
El enfoque de la regulación del mercado deberá dirigirse al marco futuro de los mercados, en el cual las condiciones serán mucho más competitivas y diferenciadas, con una rápida difusión de los servicios innovadores y orientarse a la aplicación del Derecho de competencia
en sustitución de las normas
definidas caso por caso.
Este objetivo puede lograrse por medio de un conjunto de normas
armonizadas a nivel europeo, caracterizadas por su transitoriedad y excepcionalidad, En otras palabras, la reglamentación
deberá prever las condiciones para su propia eliminación, una vez alcanzado el nivel de competencia satisfactorio, ya que un exceso de regulación va en contra del mercado. Con referencia al contenido de la directiva para la que soy ponente, el Parlamento, a través de su Comisión de Industria, ha establecido algunas prioridades.
La definición de “acceso”: la propuesta de la Comisión era extraordinariamente amplia, con lo que una definición poco clara de los términos hubiera podido dar lugar a contenciosos con la entidad reguladora. En particular, existe el riesgo de que tanto la reglamentación como los instrumentos definidos en la directiva se apliquen de manera indiscriminada a circunstancias conceptuales extremadamente diferentes, como el acceso a los servicios finales, a los elementos de red, a los elementos de sistema, a las redes, a la itinerancia
por parte de los operadores y los usuarios.
La itinerancia merecía un examen más pormenorizado, ya que, en mi opinión, no es apropiado considerar la itinerancia como una forma de acceso desde el momento en que la misma asume connotaciones distintas según se trate de la posibilidad de que un usuario abonado a un operador extranjero acceda al servicio móvil en otro país, y viceversa – la llamada itinerancia internacional – o que se trate de la posibilidad de que un recién llegado en el mercado utilice las instalaciones de los operadores existentes en dicho país, en espera de completar la instalación de su propia red, la llamada itinerancia asimétrica.
Principio de reglamentación a la baja: en el informe se ha evidenciado que la reglamentación a la baja y la flexibilidad, puntos de referencia de la legislación europea, no deben ser sinónimos de discrecionalidad sino la superación del enfoque actual, en que la regulación
no ha conseguido ir al compás del tiempo y del progreso tecnológico. De hecho, la gestión del acceso y de la interconexión exige encontrar un equilibrio entre el derecho de un operador propietario de infraestructuras a gestionar redes e infraestructuras en su propio beneficio y los derechos de los demás operadores, proveedores de servicios, a acceder a infraestructuras esenciales.
Grado de competitividad del mercado: otro tema respecto al cual es necesaria una puntualización es la evaluación sobre el grado de competitividad del mercado. En efecto, el logro de un buen grado de competitividad es la condición previa para reducir el papel de la regulación en favor de la aplicación exclusiva de la normativa
o, a la inversa, para imponer obligaciones reglamentarias a los operadores designados como poseedores de un peso significativo en el mercado, con las consiguientes negociaciones orientadas al coste.
La nueva definición de “peso significativo en el mercado” se basa en las sentencias del Tribunal de Justicia y hace referencia a una especie de posición dominante reducida. En efecto, una de las características de la posición dominante es evitar la competencia, al tratarse de un concepto jurídico restrictivo de tipo
. En la propuesta de directiva se aplica el nuevo concepto de peso significativo en el mercado o posición dominante reducida que, al ser desposeído de su característica “negativa” concerniente a la posibilidad de evitar la competencia, deja el campo libre a intervenciones de tipo
.
Obligaciones impuestas a los operadores: las autoridades nacionales de reglamentación pueden imponer a los operadores designados como poseedores de un peso significativo en el mercado obligaciones en materia de transparencia, de no discriminación, de separación contable, de acceso y de utilización de elementos de red específicos, así como de control de los precios y contabilidad de los costes. Se especifican asimismo las modalidades de aplicación o de revisión de las obligaciones que se deriven de la aplicación del régimen actual, así como las que se derivarán del nuevo contexto reglamentario."@es12
"Arvoisa puhemies, arvoisa komission jäsen, arvoisat kollegat, Euroopan televiestintäala on yhteisön toimielinten antaman sysäyksen ja markkinoiden innovatiivisen kehityksen turvin lyhyessä ajassa siirtynyt kansallisista monopoleista yleiseen vapauttamiseen perustuvaan järjestelmään; markkinoiden ja teknologian dynaaminen kehitys on ruokkinut prosessia johtaen tuloksiin, jotka ovat toisinaan ylittäneet odotukset kilpailun ja uusien operaattorien kohdalla. Televiestintäalan nykyisen sääntelykehyksen tarkistamisprosessissa, jota Euroopan parlamentti tänään tarkastelee, pyritään siis hahmottelemaan yleistavoitteet, joihin uuden viitekehyksen sääntelyperiaatteet perustuvat; uudessa kehyksessä siis esitetään, että televiestintämarkkinoilla siirrytään markkinoiden vapauttamisvaiheesta todellisen kilpailun vaiheeseen.
Merkittävin havainto liittyy täytäntöönpanosääntöihin, jotka koskevat sellaisia operaattoreita koskevia velvoitteita, joiden on ilmoitettu olevan määräävässä markkina-asemassa. Ilmoittaminenhan ei automaattisesti merkitse velvoitteita, mutta kansallisten sääntelyviranomaisten on tarkennettava, mitä velvoitteita kultakin operaattorilta vaaditaan. Aina määräävässä markkina-asemassa oleminen ei kuitenkaan merkitse tämän aseman todellista hyödyntämistä. Arvioidessaan, onko yrityksellä merkittävä markkina-asema, kansallisten sääntelyviranomaisten olisi arvioitava aseman todellista hyödyntämistä, ennen kuin se vaatii direktiivissä asetettujen velvoitteiden noudattamista.
Lopuksi vaikutuksesta ympäristöön. Aihe, joka on erityisen lähellä minua myös paikallisviranomaisen ominaisuudessani, on tukiasemien määrän vähentäminen asutuskeskuksissa. Yhä useammin tekniset vaatimukset edellyttävät sellaisten infrastruktuurien rakentamista, jotka eivät juurikaan sovi maisemaan. Yhteisön toimielimillä samoin kuin kansallisilla ja paikallisilla viranomaisilla on velvollisuus pitää tällaiset maisema- ja ympäristövaikutukset mahdollisimman pieninä. Vaaliessaan televiestintämarkkinoille tärkeää kilpailua ja markkinoiden kehitystä kaikilla politiikan tekijöillä on kaikilla tasoilla velvollisuus etsiä sääntelyratkaisuja, jotka mahdollistavat olemassa olevien infrastruktuurien käytön optimoinnin niin, että ympäristöön liittyvät maisemavaikutukset ja kansalaisiin kohdistuvat sosiokulttuuriset vaikutukset otetaan huomioon.
Lisäksi on muutamia seikkoja, jotka liittyvät erilaisiin verojärjestelmiin – joiden kohdalla esitetään yhteensovittamista – sekä Euroopan komission taholta tarvittavaan koordinointiin.
Kun nämä kaikki näkökohdat otetaan huomioon, arvioni direktiiviehdotuksesta ei voi olla muuta kuin myönteinen, koska sen tarkoituksena on edistää alan kasvua ja tulevia investointeja, parantaa yritysten kilpailukykyä, edistää hintojen laskua parantamalla tehokkuutta ja tukea omasta puolestaan koko talouden kasvua.
Markkinoiden sääntelyä koskevan lähestymistavan täytyisi suuntautua kohti tulevaisuuden markkinoita, jotka ovat erittäin kilpailuhenkiset ja eriytyneet ja joilla innovatiiviset palvelut leviävät nopeasti, ja kohti sitä, että sovelletaan kilpailulainsäädäntöä – kilpailuoikeutta
aikaisempien tapauskohtaisesti määritettyjen velvoitteiden asemesta.
Tämä päämäärä voidaan saavuttaa yhteensovittamalla aikaisemmat velvoitteet Euroopan tasolla, mikä on tilapäinen ja poikkeusluonteinen ratkaisu: aikaisempia velvoitteita koskevan sääntelyn on siis tehtävä itsensä tarpeettomaksi, kun riittävä kilpailutaso on saavutettu, sillä liiallinen sääntely on markkinoiden vastaista. Mitä tulee direktiiviin, jota käsittelevän mietinnön esittelijä olen, parlamentti on teollisuusvaliokunnan välityksellä määritellyt joitakin ensisijaisia tavoitteita.
"Pääsyn" määritelmä: komissio ehdotti erittäin laajaa määritelmää, ja termien selkeän määrittelyn puuttuminen olisi voinut johtaa ongelmiin sääntelyviranomaisen kohdalla: erityisesti on olemassa vaara, että operaattorit ja käyttäjät viittaavat varsinkin direktiivin mukaiseen sääntelyyn ja siinä määriteltyihin välineisiin samalla tavalla sellaisissa täysin erilaisissa yhteyksissä kuin pääsy lopullisiin palveluihin, verkon osat, järjestelmän osat, verkot ja verkkovierailu.
Yksityiskohtaisemmin on syytä tarkastella verkkovierailua, sillä minusta sitä ei pidä pitää osana verkkoihin pääsyä, koska se on luonteeltaan erilaista sen mukaan, onko kyse tietyn maan operaattorin asiakkaana olevan käyttäjän mahdollisuudesta käyttää toisen maan matkapuhelinpalvelua ja päinvastoin – ns. kansainvälisestä verkkovierailusta – vai uuden operaattorin mahdollisuudesta käyttää kotimaassaan jo toimivien operaattorien verkkoa ennen oman verkon asennuksen valmistumista, eli ns. epäsymmetrisestä verkkovierailusta.
Kevyen sääntelyn periaatteesta: mietinnöstä käy ilmi, että kevyt sääntely ja joustavuus, jotka ovat Euroopan lainsäädännön kiintopisteitä, eivät saa tarkoittaa tapauskohtaista harkintaa, vaan niiden on pikemminkin muodostettava keino päästä pois nykyisestä tilanteesta, jossa aiemmat velvoitteet eivät ole pysyneet ajan ja teknologisen kehityksen mukana. Verkkoihin pääsyn ja niiden yhteenliittämisen hallinta edellyttääkin, että saavutetaan tilanne, jossa operaattorin, infrastruktuurin omistajan, oikeus hallita verkkoja ja infrastruktuureja omaksi edukseen, ja toisaalta muille operaattoreille, palvelujen tarjoajille, keskeisiin infrastruktuureihin pääsylle asetetut rajoitukset ovat keskenään tasapainossa.
Markkinoiden kilpailutasosta: toinen täsmennystä kaivannut aihe on ollut markkinoiden kilpailutason arviointi. Kunnollisen kilpailun aikaansaaminenhan on sen edellytys, että sääntelyä voidaan vähentää siten, että sovelletaan pelkkää kartellilainsäädäntöä, tai käänteisesti sen edellytys, että merkittävässä markkina-asemassa oleville operaattoreille, joilla on ilmoitusvelvollisuus, voidaan asettaa sääntelyvelvoitteita, joihin liittyvät kustannuslähtöiset neuvottelut.
Uusi "merkittävän markkina-aseman" määritelmä perustuu yhteisöjen tuomioistuimen tuomioihin ja tarkoittaa jonkinlaista lievästi määräävää asemaa: yksi määräävälle asemalle tyypillinen piirre on kilpailun estäminen eli kyseessä on rajoittava, jälkikäteen toteutettava oikeudellinen käsite. Direktiiviehdotuksessa sovelletaan uutta merkittävän markkina-aseman tai lievästi määräävän markkina-aseman käsitettä, johon ei kuulu kilpailun estämistä koskeva "kielteinen" ominaisuus, jolloin tilaa jää ennakkosääntelylle.
Operaattoreille asetetuista velvoitteista: kansalliset sääntelyviranomaiset voivat asettaa niille operaattoreille, joiden katsotaan olevan merkittävässä markkina-asemassa, velvoitteita, jotka koskevat avoimuutta, syrjimättömyyttä, erillistä tilinpitoa, tiettyihin verkon osiin pääsyä ja niiden käyttöä, hintavalvontaa sekä kustannuslähtöisyyttä. Lisäksi tarkennetaan nykyisen järjestelmän soveltamisesta tai uudesta sääntelyjärjestelmästä johtuvien velvoitteiden täytäntöönpano- tai tarkistusehtoja."@fi5
"Monsieur le Président, Monsieur le Commissaire, chers collègues, grâce à l'impulsion innovatrice imprimée conjointement par les institutions communautaires et par le marché, le secteur européen des télécommunications est passé, en peu de temps, d'un régime de monopoles nationaux à un régime de libéralisation généralisée. La dynamique du marché et l'évolution rapide des technologies ont accéléré le processus et donné des résultats qui, en termes de compétition et de nouveau opérateurs, ont parfois dépassé toutes les prévisions. La révision de l'actuel cadre réglementaire européen relatif au secteur des télécommunications, qui est aujourd'hui à l'examen du Parlement, vise donc à définir les objectifs généraux de la réglementation dont découlent les principes réglementaires du nouveau cadre de référence. En substance, le nouveau cadre propose de faire passer le marché des télécommunications de la phase de libéralisation à une phase de concurrence effective.
La principale observation à formuler à cet égard concerne les modalités d'imposition des obligations aux opérateurs désignés comme organismes puissants sur le marché. Cette désignation n'implique pas automatiquement l'imposition d'obligations, mais les autorités réglementaires nationales sont tenues de préciser quelles obligations doivent être imposées à chacun de ces opérateurs. La qualité d'opérateur disposant d'une puissance significative sur le marché ne coïncide pas toujours avec un abus effectif de la position acquise. L'autorité réglementaire nationale, en évaluant si une entreprise détient une puissance significative sur un marché, devrait aussi, avant de lui imposer les obligations prévues par la directive, examiner si elle fait un usage effectif de sa puissance.
J'en viens enfin à l'impact environnemental. Un thème qui me tient particulièrement à cœur, également en ma qualité d'élu local, est celui de la réduction du nombre d'antennes installées dans les centres habités. De plus en plus, les exigences techniques imposent aux opérateurs l'installation d'infrastructures peu compatibles avec le paysage. C'est aux institutions communautaires, ainsi qu'aux autorités nationales et locales, qu'incombe le devoir de réduire le plus possible l'impact sur le paysage et sur l'environnement. En préservant l'importance de la concurrence sur le marché des télécommunications et le développement de celui-ci, les décideurs politiques ont tous, quel que soit le niveau, le devoir de chercher des solutions réglementaires permettant une utilisation optimale des infrastructures actuellement disponibles, en tenant compte de l'impact sur l'environnement et des conséquences socioculturelles pour les citoyens.
Il y a également toute une série de points relatifs aux divers régimes fiscaux, pour lesquels l'on demande l'harmonisation, et à la coordination nécessaire de la part de la Commission européenne.
Toutes ces considérations étant faites, le jugement sur la proposition de directive ne peut être que positif car elle vise à stimuler la croissance du secteur, à attirer les investissements et à améliorer la compétitivité des entreprises. En améliorant l'efficacité, elle facilitera la réduction des prix et contribuera à la croissance économique dans son ensemble.
L'approche de la réglementation devrait s'orienter vers les conditions futures des marchés, qui seront sensiblement plus concurrentiels et différenciés, et sur lesquels les services novateurs seront diffusés rapidement, et vers l'application des règles en matière de concurrence en lieu et place des règles
définies au cas par cas.
Cet objectif peut être réalisé grâce à un corps de règles
harmonisées au niveau européen et ayant un caractère transitoire et exceptionnel. En d'autres termes, la réglementation
doit prévoir les conditions permettant de l'abroger lorsqu'un niveau suffisant de concurrence aura été atteint, car une réglementation excessive est contraire au marché. Pour ce qui est du contenu de la directive dont je suis le rapporteur, le Parlement a cerné quelques priorités, par le biais de sa commission de l'industrie, du commerce extérieure, de la recherche et de l'énergie.
La définition de l'accès figurant dans la proposition de la Commission est extrêmement vaste et toute ambiguïté au niveau des définitions peut aisément être source de différends avec les autorités réglementaires. L'on court plus particulièrement le risque que la réglementation et les instruments définis par la directive soient appliqués indifféremment à des notions extrêmement différentes, par exemple dans le cas de l'accès aux services finals, aux éléments de réseaux, aux éléments de systèmes, aux réseaux, à l'itinérance, dans le chef des opérateurs et des utilisateurs.
L'itinérance méritait un examen plus approfondi, en ce sens que je ne pense pas qu'il faille la considérer comme une forme d'accès dès le moment qu'elle peut avoir des sens différents selon qu'elle désigne la possibilité pour un utilisateur abonné à un opérateur étranger d'accéder au service de téléphonie mobile dans un pays donné et vice-versa - c'est la fameuse itinérance internationale - ou selon qu'elle désigne la possibilité pour un nouvel arrivé sur le marché d'utiliser les installations des opérateurs présents dans ce pays en attendant que son propre réseau soit installé. Il s'agit ici de l'itinérance asymétrique.
Le principe de la réglementation limitée : il est important de souligner que réglementation limitée et flexibilité, points de référence de la législation européenne, ne sauraient être synonymes de pouvoir discrétionnaire, mais qu'elles doivent permettre de surmonter les problèmes liés à l'approche actuelle, étant donné que les nombreuses règles
ne sont plus adaptées à notre époque ni aux progrès technologiques. La gestion de l'accès et de l'interconnexion exige un équilibre entre le droit d'un propriétaire d'exploiter son infrastructure à son propre avantage et le droit d'autres fournisseurs de services d'accéder à des installations indispensables.
Le jugement du niveau de compétitivité du marché est un autre sujet sur lequel il a été nécessaire de préciser les choses. Un bon niveau de compétitivité est en effet la condition préalable requise pour limiter le rôle de la réglementation au profit de l'application de la législation antitrust ou, inversement, pour imposer des obligations réglementaires aux opérateurs désignés comme organismes puissants sur le marché, par des négociations orientées sur le coût.
La définition de la puissance sur le marché trouve son origine dans les arrêts de la Cour de justice et constitue une sorte de position dominante réduite. L'une des caractéristiques de la position dominante est en effet "d'empêcher la concurrence" ; il s'agit d'un concept juridique restrictif, de type
. La proposition de directive utilise le "nouveau" concept de puissance sur le marché ou de position dominante "réduite" qui est dépouillé de sa caractéristique négative, à savoir empêcher la concurrence, et laisse le champ libre à des interventions
."@fr6
".
Mr President, Commissioner, ladies and gentlemen, in a short space of time, the European telecommunications industry has, thanks to the impetus given to it by the Community institutions and the innovative action of the market, moved over from a system based on national monopolies to one based on general liberalisation. Market forces and new technologies have pushed this regulatory process forward, generating results in terms of competition and new operators coming into the market, which have in some cases exceeded expectations. The proposed revision of the current regulatory framework governing the telecommunications sector, currently before the European Parliament, consists, therefore, in laying down general objectives from which are derived the regulatory principles governing the new reference framework, basically with the aim of gradually moving the telecommunications market from a phase of market liberalisation to a phase of genuine competition.
The first remark to be made regards the arrangements for imposing obligations on operators notified as having significant market power. In fact, notification does not automatically entail any obligations but the national regulatory authorities have to specify the obligations to be imposed on each operator that has been notified. However, the fact that an operator has significant market power does not always mean that it is misusing that power. When considering whether an operator does or does not have significant market power, national regulatory authorities should at the same time consider whether it is actually using that power before imposing obligations provided for in the directive.
Lastly, environmental impact. An issue which is particularly close to my heart, as a local administrator apart from anything else, is reducing the number of masts in residential areas. Operators are increasingly being forced by technical requirements to install infrastructures which do not fit in with the landscape. It is the duty of the Community institutions, as well as national local authorities, to reduce this impact on the landscape and the environment as much as possible. It is the duty of all policy-makers, at all levels, while safeguarding the importance of competition in the telecommunications market, to find regulatory solutions which allow maximum use of the installations currently available, taking into consideration the impact on the landscape and the environment and the socio-cultural implications for the citizens.
Then there are other points relating to the different taxation systems, in which area there is a call for harmonisation, and to the need for coordination by the European Commission.
Taking all these considerations into account, we can only recommend the proposal for a directive, in that it seeks to stimulate growth in the sector, it will stimulate future investment and enhance the competitiveness of businesses, and, by increasing efficiency, will help to bring about a fall in prices and contribute to economic growth across the board.
The approach to regulating the market should be geared to the future state of markets in which the conditions will be much more competitive and diversified, with the rapid spread of innovative services, and focused on the implementation of competition law, to replace the
rules applied on a case-by-case basis.
This objective can be pursued by means of a body of
rules harmonised at European level, which are of a transitional and exceptional nature. In other words
regulation must provide for its own disappearance once a sufficient degree of competition has been achieved, for excessive regulation is against the interests of the market. With regard to the content of the directive which is the subject of my report, Parliament has identified priorities through its Committee on Industry, External Trade, Research and Energy.
The definition of the term 'access': the definitions given in the Commission's proposal were extremely broad and the failure to define terms clearly could have led to disputes with the regulatory authorities. There is a particular risk of the rules and instruments set out in the directive being applied indiscriminately to extremely different situations, such as access for operators and users to end-user services, network facilities, system facilities, networks and roaming.
Roaming warranted more detailed consideration. I do not feel that it should be seen as a form of access, given that it has different connotations according to whether what is involved is enabling a user with a subscription to a foreign operator's network to use a mobile service in a given country and vice-versa – what is known as international roaming – or enabling operators entering the market to use the facilities of existing operators in a given country until such time as they have installed their own networks, which is known as asymmetric roaming.
The principle of light regulation: the report stresses the fact that light regulation and flexibility, central parts of the European legislation, must not mean 'anything goes', but must be a means of overcoming the problems of the current approach involving
regulations which have failed to keep pace with the times and with technological progress. The management of access and interconnection rights in fact requires a balance to be found between the rights of operators which are infrastructure owners to manage their networks and infrastructures for their own benefit and the rights of other operators, which are service providers, to access to essential facilities.
Degree of competitiveness of the market: another point which required clearer definition was the assessment of the degree of competitiveness of the market. The achievement of a high degree of competitiveness is the precondition for reducing the role played by the regulation so as to enable its place to be taken by competition law alone, or, conversely, for subjecting operators that have been notified as having significant market power to regulatory obligations and
subsequent cost orientation negotiations.
The definition of the ‘new significant market power’ is based on Court of Justice judgment and refers to a form of 'reduced' domination, since one of the features of dominance is to 'hamper competition', which is an
concept. The proposal for a directive applies the 'new' significant market power' or 'reduced domination' concept, which, its 'negative' feature of hampering competition having been corrected, leaves the field open to
measures.
Obligations imposed on operators: national regulatory authorities may impose obligations of transparency, non-discrimination, accounting separation, access to and use of specific network facilities, and price control and cost accounting obligations on operators notified as having significant market power. The proposal also lays down arrangements for applying or revising the obligations deriving from the implementation of the current system and those deriving from the new regulatory framework."@lv10
"Mijnheer de Voorzitter, mijnheer de commissaris, geachte collega’s, dankzij de impulsen van de Europese instellingen en de tot vernieuwing stimulerende initiatieven van de markt heeft de telecommunicatiesector in Europa zich in korte tijd ontwikkeld van een door nationale monopolies gekenmerkte sector tot een algemeen geliberaliseerde sector. Het proces heeft zich dankzij de dynamische impulsen van de markt en de technologie voorspoedig ontwikkeld en de resultaten ten aanzien van concurrentie en nieuwe exploitanten overtreffen soms de verwachtingen. Het doel van de herziening van het huidige regelgevingskader voor de telecommunicatiesector die vandaag aan het Europees Parlement wordt voorgelegd, is het afbakenen van de algemene doelstellingen van de regelgeving die als grondslag voor de hoofdlijnen van het nieuwe referentiekader dienen. Het gaat er dus in wezen om de telecommunicatiemarkt te "sturen" bij de overgang van de liberaliseringsfase naar een daadwerkelijke mededingingsfase.
De eerste opmerking betrof de wijze van uitvoering van de verplichtingen door exploitanten die aangewezen worden als exploitanten met een aanzienlijke marktmacht. De aanwijzing brengt niet automatisch verplichtingen met zich mee, maar de nationale regelgevende autoriteiten moeten precies aangeven welke verplichtingen aan elke aangewezen exploitant opgelegd moeten worden. Bovendien maakt een exploitant met een aanzienlijke marktmacht niet noodzakelijk misbruik van zijn positie. De nationale regelgevende autoriteit zou bij het beantwoorden van de vraag of een onderneming al dan niet een aanzienlijke marktmacht heeft, moeten nagaan of van die positie daadwerkelijk gebruik wordt gemaakt, en daar bij het opleggen van de door de richtlijn voorgeschreven verplichtingen rekening mee moeten houden.
Tot slot het milieueffect. Een thema dat mijn bijzondere interesse heeft, ook in mijn hoedanigheid van plaatselijk bestuurder, is de vermindering van het aantal antennes in woonwijken. Steeds vaker moeten exploitanten voor deze technieken infrastructuren installeren die geen aanwinst zijn voor het landschap. Het is de taak van de Europese instellingen en van de nationale en plaatselijke overheden deze gevolgen voor landschap en milieu zoveel mogelijk te beperken. Alle beleidsmakers op elk niveau moeten regelingen zoeken waarmee de op dit moment beschikbare infrastructuur zo goed mogelijk wordt benut. Daarbij moeten ze rekening houden met het effect op landschap en milieu en met de sociaal-culturele gevolgen voor de burgers, maar ook moet de mededinging in de telecommunicatiesector en de ontwikkeling ervan gewaarborgd blijven.
In enkele paragrafen komen de verschillende fiscale regelingen aan de orde; er wordt om harmonisering en een coördinerende rol van de Europese Commissie gevraagd.
Na al deze overwegingen kan het oordeel over het voorstel voor een richtlijn niet anders dan positief zijn: het streeft naar de bevordering van de groei van de sector, zal toekomstige investeringen stimuleren en het concurrentievermogen van ondernemingen verbeteren. Door de verhoogde efficiëntie zullen de prijzen gemakkelijker omlaag kunnen, wat zal bijdragen aan de economische groei als geheel.
De reglementering van de markt moet worden toegesneden op de toekomstige kenmerken van de markten: felle concurrentie, grote differentiatie, snelle verspreiding van vernieuwende diensten en oriëntatie op de toepassing van het mededingingsrecht ter vervanging van de ex-ante-regels die van geval tot geval werden vastgesteld.
Daarvoor moet gewerkt worden met een op Europees niveau geharmoniseerd corpus van ex-ante-regels, die dan een voorlopig en buitengewoon karakter krijgen. Dat corpus van ex-ante-regels dient met andere woorden aan te geven hoe de regels afgeschaft kunnen worden zodra er sprake is van voldoende mededinging. Een teveel aan regelgeving is immers strijdig met het beginsel van de vrije markt. Wat de inhoud van de richtlijn betreft, heeft de Commissie industrie van het Parlement enkele prioriteiten vastgesteld, die ik in mijn verslag heb weergegeven.
Omschrijving van het begrip toegang: in het voorstel van de Commissie wordt het begrip toegang uiterst ruim omschreven en het ontbreken van duidelijke definities kan makkelijk de oorzaak worden van geschillen met het regelgevende orgaan. Het risico bestaat met name dat de regels en instrumenten uit de richtlijn op dezelfde wijze worden gehanteerd voor uiterst uiteenlopende situaties, als de toegang tot eindgebruikersdiensten, netwerkelementen, netwerken en
door exploitanten en gebruikers.
Het begrip
verdient een nadere uitwerking. Ik denk dat het niet zinvol is
te beschouwen als een vorm van toegang. Het begrip
kan immers een verschillende betekenis hebben naar gelang van de vraag of het gaat om de mogelijkheid voor een abonnee van een buitenlandse exploitant om toegang te krijgen tot mobiele telefonie in een ander land (en omgekeerd), internationale
genoemd, dan wel om de mogelijkheid voor een nieuwkomer op de markt om gebruik te maken van de bestaande installaties van exploitanten in het eigen land, in afwachting van de voltooiing van het eigen netwerk, asymmetrische
.
Het beginsel van
: in het verslag wordt onderstreept dat
en flexibiliteit, referentiepunten van de Europese wetgeving, niet gezien mogen worden als synoniem van discretionair optreden, maar eerder als een manier om de huidige situatie bij te stellen. Deze wordt gekenmerkt door tal van ex ante wettelijke verplichtingen die geen gelijke tred hebben gehouden met modernisering en technologische vooruitgang. Voor een goed beheer van toegang en interconnectie is een evenwicht nodig tussen het recht van een exploitant en eigenaar van infrastructuurvoorzieningen om de betrokken voorzieningen voor eigen voordeel te exploiteren, en de rechten van andere dienstverleners om toegang te krijgen tot faciliteiten van essentieel belang.
De graad van mededinging op de markt: een ander thema dat nader moest worden uitgewerkt is het oordeel over de graad van mededinging op de markt. Een goede graad van mededinging op de markt is een essentiële voorwaarde voor het beperken van de rol van regelgeving en het vervangen van de bestaande regels door de antitrustregels alleen of, omgekeerd, voor het onderwerpen van exploitanten die beschouwd worden als exploitanten met een aanzienlijke marktmacht aan wettelijke verplichtingen en de onderhandelingen over de kosten die daaruit voortvloeien.
De nieuwe definitie van een aanzienlijke marktmacht vloeit voort uit arresten van het Hof van Justitie en komt neer op een soort van beperkte dominerende positie. Een van de aspecten van een overheersende positie is namelijk dat concurrentie onmogelijk wordt gemaakt. Het gaat daarbij dus om een restrictieve juridische conceptie van het ex-post-type. In het voorstel voor een richtlijn wordt gewerkt met een nieuwe conceptie, namelijk die van aanzienlijke marktmacht (of beperkte dominerende positie), waarin het negatieve aspect, namelijk de mogelijkheid om mededinging onmogelijk te maken, weggewerkt is en die dus ruimte schept voor ex-ante-ingrijpen.
Verplichtingen voor de exploitanten: de nationale regelgevende autoriteiten kunnen aan exploitanten die zijn aangewezen als exploitanten met een aanzienlijke marktmacht verplichtingen opleggen inzake doorzichtigheid, non-discriminatie, gescheiden boekhouding, toegang tot en gebruik van specifieke netwerkelementen, prijscontrole en bijhouden van de kosten. Voorts wordt precies voorgeschreven hoe de verplichtingen die uit de toepassing van de huidige regelgeving voortvloeien en de verplichtingen uit hoofde van het nieuwe regelgevingskader toegepast of herzien moeten worden."@nl2
"Senhor Presidente, Senhor Comissário, caros colegas, o sector das telecomunicações na Europa, graças ao impulso das instituições comunitárias e à força inovadora do mercado, passou, num breve lapso de tempo, de um regime de monopólios nacionais para um regime de liberalização generalizada; os impulsos dinâmicos do mercado e da tecnologia alimentaram o processo, conseguindo resultados que, em termos de concorrência e de novos operadores, nalguns casos excederam as expectativas. O processo de revisão do actual quadro regulamentar no sector das telecomunicações, hoje em apreciação pelo Parlamento Europeu, propõe-se, portanto, definir os objectivos gerais de que derivam os princípios reguladores do novo quadro de referência; fundamentalmente, o novo quadro propõe-se fazer passar o mercado das telecomunicações de uma fase de liberalização do mercado para um fase de concorrência efectiva.
A observação mais imediata dizia respeito às modalidades de aplicação das obrigações que cabem aos operadores designados como detendo um poder de mercado significativo. De facto, a designação não implica automaticamente qualquer obrigação mas as entidades reguladoras nacionais devem especificar que obrigações devem ser impostas a cada um dos operadores designados. No entanto, nem sempre a qualidade de operador com um poder de mercado significativo coincide com um abuso efectivo dessa posição. A entidade reguladora nacional, ao avaliar se uma empresa detém ou não um poder de mercado significativo, deveria também avaliar a utilização efectiva desse poder ao impor as obrigações previstas pela directiva.
Por último, o impacto ambiental: uma questão que para mim é particularmente importante, até na minha qualidade de administrador local, é a que diz respeito à redução do número de antenas nos centros habitados. Com uma frequência cada vez maior, exigências técnicas impõem aos operadores a instalação de infra-estruturas que pouco têm a ver com a paisagem. Às instituições comunitárias, assim como às autoridades nacionais e locais, cabe o dever de reduzir o mais possível esse impacto paisagístico e ambiental. Salvaguardando a importância da concorrência no mercado das telecomunicações e o desenvolvimento do mesmo, todos os
a todos os níveis, têm o dever de procurar soluções reguladoras que permitam a optimização do uso das infra-estruturas actualmente disponíveis, tendo em conta o impacto paisagístico ambiental e as consequências socioculturais para os cidadãos.
Há depois alguns pontos relativos aos diferentes regimes fiscais, para os quais se pede a harmonização, bem como à necessária coordenação por parte da Comissão Europeia.
Tecidas todas estas considerações, o parecer sobre a proposta de directiva não pode deixar de ser positivo, já que ela visa estimular o crescimento do sector, irá incentivar os futuros investimentos, irá melhorar a competitividade das empresas e, melhorando a eficácia, irá facilitar a redução dos preços e irá contribuir para o crescimento económico no seu conjunto.
A abordagem da regulamentação do mercado deverá orientar-se para as futuras condições dos mercados, que serão extremamente competitivas e diferenciadas, com uma rápida difusão dos serviços inovadores, e deverá orientar-se para a aplicação da legislação sobre a concorrência
em substituição das regras
definidas caso a caso.
Este objectivo pode ser conseguido através de uma legislação
harmonizada a nível europeu, com carácter transitório excepcional; por outras palavras, a regulamentação
deve prever as condições para a sua eliminação, uma vez alcançado um nível suficiente de concorrência, já que um excesso de regulamentação é contrário ao mercado. No que respeita ao conteúdo da directiva de que sou relator, o Parlamento, através da sua Comissão da Indústria, do Comércio Externo, da Investigação e da Energia, definiu algumas prioridades.
Definição de “acesso”: a proposta da Comissão era extremamente vasta, e um problema de ambiguidade a nível das definições poderá levantar contenciosos nas relações com a entidade reguladora; em particular, a regulamentação e os instrumentos definidos na directiva correm o risco de ser utilizados indiscriminadamente no que respeita a noções extremamente diferentes, como o acesso aos serviços finais, aos elementos da rede, aos elementos do sistema, às redes e ao
por parte de operadores e utilizadores.
O
merecia um estudo mais detalhado: penso que não deveria ser considerado uma forma de acesso, uma vez que assume conotações diferentes consoante se trate da faculdade de um utilizador que é assinante de um operador externo poder aceder ao serviço móvel noutro país, e vice-versa – o chamado
internacional –, quer se trate da possibilidade de um novo utilizador poder utilizar as instalações dos operadores existentes no mesmo país enquanto aguarda que se complete a instalação da rede própria, o chamado
assimétrico.
Princípio da
: no relatório foi salientado que
e flexibilidade, pontos de referência da legislação europeia, não devem ser sinónimos de poder discricionário, mas ser entendidas como superação da situação actual, em que a regulamentação
não acompanhou o correr dos tempos nem o progresso tecnológico. Com efeito, a gestão do acesso e da interligação pressupõe que se encontre um equilíbrio entre o direito de um operador, proprietário de infra-estruturas, poder gerir redes e infra-estruturas para o seu próprio benefício e os limites dos outros operadores, fornecedores de serviços, no que toca ao acesso a infra-estruturas essenciais.
Grau de concorrência do mercado: outra questão em que foi necessária uma especificação é a opinião sobre o grau de concorrência do mercado. Na verdade, a consecução de um bom grau de concorrência constitui a condição prévia para reduzir o papel da regulamentação em benefício da simples aplicação da legislação
ou, inversamente, para impor obrigações regulamentares aos operadores, sujeitos a designação por se considerar que detêm um poder de mercado significativo, com consequentes negociações orientadas para os custos.
A definição de “novo poder de mercado significativo” baseia-se em acórdãos do Tribunal de Justiça e constitui uma espécie de posição dominante reduzida: um dos atributos da posição dominante é o de impedir a concorrência, tratando-se de um conceito jurídico restritivo, do tipo
. Na proposta de directiva é aplicado o conceito de “novo” poder de mercado significativo ou posição dominante reduzida que, sendo desprovido do seu atributo “negativo”, relativo à possibilidade de impedir a concorrência, deixa espaço para intervenções de tipo
.
Obrigações impostas aos operadores: aos operadores designados como detendo um poder de mercado significativo, as entidades reguladores nacionais podem impor obrigações de transparência, não discriminação, separação contabilística, acesso e utilização de elementos específicos da rede, controlo dos preços e contabilização dos custos. São, além disso, especificadas as modalidades de aplicação ou de revisão das obrigações decorrentes da aplicação do actual regime e as que irão decorrer do novo contexto regulamentar."@pt11
"Herr talman, herr kommissionär, ärade ledamöter! Tack vare pådrivning från gemenskapens institutioner och marknadens innovationslusta har telekommunikationssektorn i Europa på kort tid övergått från ett läge med nationella monopol till en allmän avreglering. Den dynamiska marknaden och den tekniska utvecklingen har bidragit till denna process och resultaten har ibland överträffat förväntningarna i fråga om konkurrens och nya operatörer. Den översyn av den nuvarande rättsliga ramen för telekommunikationssektorn som Europaparlamentet i dag har att ta ställning till syftar alltså till att sätta upp de allmänna mål som skall ligga till grund för principerna i det nya ramverket. Detta ramverk skall i huvudsak föra telekommunikationssektorn från en fas av avreglering till en fas av verklig konkurrens.
Det påpekande som ligger närmast till hands gäller hur man skall bestämma skyldigheterna för de operatörer som anmälts på grund av sitt betydande marknadsinflytande. I själva verket innebär inte anmälan automatiskt några skyldigheter, utan de nationella tillsynsmyndigheterna bör specificera vilka skyldigheter som skall åläggas var och en av de anmälda operatörerna. Det är dock inte alltid som egenskapen "operatör med betydande marknadsinflytande" sammanfaller med ett faktiskt missbruk av denna ställning. Den nationella tillsynsmyndigheten bör dessutom i sin bedömning av om ett företag innehar ett betydande marknadsinflytande eller inte bedöma hur denna ställning faktiskt utnyttjas när man skall införa de skyldigheter som anges i direktivet.
Slutligen miljöpåverkan: En fråga som ligger mig särskilt varmt om hjärtat, bland annat i egenskap av kommunalt förtroendevald, är den om reducering av antalet antenner i bostadsområdena. Allt oftare tvingas operatörerna av tekniska skäl installera infrastruktur som inte hör hemma i landskapsbilden. Det åligger gemenskapens institutioner liksom de nationella och lokala myndigheterna att minska denna påverkan på landskapet och miljön så mycket som möjligt. Politiskt ansvariga på alla nivåer är skyldiga att söka regleringslösningar som gör att man kan optimera användningen av den infrastruktur som finns tillgänglig för närvarande, med hänsyn till miljöpåverkan och de sociokulturella konsekvenserna för medborgarna, utan att ge avkall på att konkurrens på och utveckling av telekommunikationsmarknaden är viktig.
Sedan finns det några punkter som gäller olika skattesystem, vilka vi vill harmonisera, och den samordning som måste ske från Europeiska kommissionens sida.
När alla dessa påpekanden har gjorts kan man inte annat än vara positiv till förslaget till direktiv, vilket syftar till att stimulera sektorns tillväxt och kommer att stimulera till framtida investeringar, förbättra företagens konkurrenskraft genom att öka effektiviteten, underlätta prissänkningar och generellt sett bidra till ekonomisk tillväxt.
En reglering av marknaden borde skjuta in sig på framtidens marknader, vilka kommer att kännetecknas av extrem konkurrens och differentiering med en snabb utbredning av nya tjänster och inrikta sig på tillämpning av konkurrensreglerna
i stället för förhandsreglering, som fastställs från gång till gång.
Detta mål kan man uppnå genom en lagstiftning i förväg som är harmoniserad på EU-nivå och har övergångs- och undantagskaraktär. Förhandsregleringen skall alltså innehålla bestämmelser för under vilka förutsättningar de skall avskaffas när väl en tillräcklig konkurrens har uppnåtts, eftersom för mycket reglering inte är bra för marknaden. Vad gäller innehållet i det direktiv som jag är föredragande för har parlamentet via utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi urskiljt några prioriterade frågor.
Definitionen av "tillträde": kommissionens förslag var ytterst brett och om inte termerna hade definierats klart hade det kunnat medföra problem i förhållande till tillsynsmyndigheten. Särskilt regleringen och de instrument som definieras i direktivet riskerar att användas utan urskiljning på koncept som är helt väsensskilda, såsom operatörernas och användarnas tillträde till tjänster i slutledet, nät- och systemkomponenter, nät och
som jag inte anser bör anses som en form av tillträde eftersom den har olika egenskaper beroende på om det gäller möjlighet för en användare med abonnemang hos en utländsk operatör att få tillgång till mobiltjänster i ett annat land eller tvärtom – så kallad internationell
eller om det handlar om möjligheten för en ny operatör att utnyttja befintliga operatörers anläggningar i samma land i avvaktan på att det egna nätet installeras, så kallad asymmetrisk
förtjänade dessutom att granskas mer i detalj.
Principen om ”mjuk” reglering: i betänkandet framhålls att mjuk reglering och flexibilitet, som är hörnstenar i den europeiska lagstiftningen, inte får vara liktydiga med godtycke. De skall snarare innebära att vi kommer ifrån dagens situation, där förhandsregleringarna inte har hållit jämna steg med tiden och de tekniska framstegen. Styrningen av tillträde och samtrafik skall just hitta en jämvikt mellan en operatörs rättigheter som ägare till infrastruktur att sköta nät och infrastruktur för egen vinning och gränserna för tillgången till viktig infrastruktur för andra operatörer som tillhandahåller tjänster.
Konkurrensnivån på marknaden: en annan fråga som har behövt en precisering är bedömningen av konkurrensnivån på marknaden. Att en god konkurrens uppnås är just en förutsättning för att regelsystemets roll skall kunna reduceras till förmån för en ren tillämpning av antitrustlagstiftningen, eller å andra sidan för att de operatörer som har betecknats som operatörer med betydande marknadsinflytande skall underkastas de skyldigheter som gäller enligt reglerna med därav följande förhandlingar med inriktning på kostnaderna.
Definitionen av "betydande marknadsinflytande" härstammar ur domstolens avgöranden och avser en sorts reducerad dominans: ett av attributen för dominans är att förhindra konkurrens och därmed handlar det om ett strikt juridiskt begrepp av typen i efterhand. I förslaget till direktiv tillämpas begreppet "nytt" betydande marknadsinflytande eller reducerad dominans som i och med att dess "negativa" attribut ändras när det gäller möjligheten att förhindra konkurrens lämnar utrymme för förhandsregleringar.
Skyldigheter för operatörerna: De operatörer som anmälts på grund av sitt betydande marknadsinflytande kan av de nationella tillsynsmyndigheterna åläggas skyldigheter av typen öppenhet, icke-diskriminering, skild redovisning, tillträde till och användning av olika delar av nätet samt kontroll av priser och kostnadsredovisning. Dessutom specificeras metoderna för tillämpning eller revidering av skyldigheter som kan härledas utifrån en tillämpning av de nuvarande reglerna och de skyldigheter som uppkommer ur det nya regleringsmönstret."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"antitrust"12,11,9
"competition law"8,7,11
"competition law –"13,12
"ex ante"8,10,3,12,11,9,6
"ex post"8,1,10,3,12,11,9,6
"light regulation"2,8,11,7,9
"light regulation)"8
"policy-maker"9
"policy-makers"11
"policy–maker"8
"roaming"13,2,8,11,9
"roaming,"8,8,9
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples