Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2001-01-31-Speech-3-078"
Predicate | Value (sorted: none) |
---|---|
lpv:spokenAs | |
lpv:spokenAs | |
lpv:spokenAs | |
lpv:spokenAs | |
lpv:spokenAs | |
lpv:unclassifiedMetadata |
"Van den Bos (ELDR )."2,2,12
|
lpv:translated text |
"Arvoisa puhemies, Barcelonan prosessissa ei ollut puutetta hyvistä aikomuksista eikä rahoitusresursseista. Saatiin aikaan kuitenkin kovin vähän, mikä on hyvin ikävää. Siinä toteutettiin liikaa symbolista politiikkaa, ja edellytyksiä suunnitelmien toteuttamiseen oli liian vähän. Kolmea neljäsosaa osoitetuista rahoista ei voitu käyttää. Varojen vähentämisen sijasta tämä johtaa nyt lisäämiseen, mikä on kyllä hieman outoa. Ei ole mitään järkeä budjetoida suurempia summia, jos vastaanottokapasiteetti pysyy rajallisena ja jos komission valtuuskunnilla on liian vähän ammattitaitoista henkilöstöä.
Olisi paljon parempi, jos Euroopan unioni osoittaisi yhteisvastuullisuuttaan Välimeren maita kohtaan avaamalla markkinoitaan enemmän, eikä pelkästään teollisuustuotteille vaan myös maatalous- ja puutarhaviljelytuotteille. Jotta vapaakauppa-alue saadaan aikaan, on kuljettava vielä hyvin pitkä tie.
Kumppanimaiden taloudet ovat vielä hyvin haavoittuvia. Niiden keskinäinen kauppa on vielä vähäistä, ja siinä esiintyy runsaasti protektionismia. Myös kumppaneiden keskinäinen epäluottamus täytyy ensin poistaa.
Barcelonan prosessi voi onnistua vain siinä tapauksessa, että Välimeren alueen kumppanit demokratisoituvat edelleen. Assosiaatiosopimusten ihmisoikeuslausekkeet eivät saa jäädä kuolleeksi kirjaimeksi. Loukkauksista täytyy olla seurauksena taloudellisen tuen vähentäminen. Jos alennamme sellaisia summia, joita ei kuitenkaan voida käyttää, sillä ei ole mitään vaikutusta. Meidän täytyy saattaa pyrkimyksemme vastaamaan toteutettavuutta.
Kysymys kuuluukin, voidaanko mietintöön sisältyvät kaikki ne lukuisat hyvät toiveet todellakin toteuttaa. On parempi tehdä hieman vähemmän asioita hyvin kuin paljon asioita huonosti. Kauniit sanat ja hienot budjetit eivät riitä vakauteen ja hyvinvointiin. Tässä on kysymys valmiudesta todellisiin poliittisiin uudistuksiin, ja siitä Barcelonan prosessissa on vielä puutetta."@fi5
|
lpv:translated text |
"Hr. formand, Barcelona-processen manglende hverken gode hensigter eller finansielle midler. Alligevel resulterede den ikke i meget, hvilket er skuffende. Der blev ført for meget symbolpolitik, og der var for lidt kapacitet til at gennemføre planerne. Tre fjerdedele af de afsatte midler kunne ikke anvendes. I stedet for en reduktion af midlerne fører det nu til en stigning, og det er lidt bizart. Det er nyttesløst at afsætte endnu større beløb, når absorptionskapaciteten fortsat er begrænset, og Kommissionens delegationer ikke har tilstrækkelig professionelt personale.
Det ville være meget bedre, hvis Unionen viser sin solidaritet med Middelhavslandene ved i højere grad at åbne sine markeder, ikke kun for industriprodukter, men også for land- og havebrugsprodukter. Der er meget lang vej endnu, før der opnås en frihandelszone.
Partnerlandenes økonomier er stadigvæk meget sårbare. Deres indbyrdes handel er stadigvæk begrænset og hindres i høj grad af protektionisme. Den politiske mistillid mellem partnerne skal også først ophæves.
Barcelona-processen kan kun få succes, hvis Middelhavspartnerne fortsætter demokratiseringen. Menneskerettighedsklausulerne i associeringsaftalerne må ikke forblive teori. Den finansielle støtte burde nedsættes i takt med krænkelserne. Hvis vi nedsætter de midler, som allerede nu ikke kan anvendes, vil det ikke gøre det mindste indtryk. Vores ambitioner skal bringes i overensstemmelse med gennemførligheden.
Spørgsmålet er, om de mange gode hensigter i betænkningen kan realiseres samtidig. Det er bedre med noget, som er mindre godt, end noget, som er meget dårligt. Flotte ord og et flot budget er ikke tilstrækkeligt med hensyn til stabilitet og velfærd. Det drejer sig om viljen til rigtige politiske reformer, og det mangler stadigvæk i Barcelona-processen."@da1
|
lpv:translated text |
"Mr President, the Barcelona Process was not lacking in good intentions or financial resources. Despite this, the outcome was meagre, which is very disappointing. There was too much gesture politics going on and too little capacity to carry out the plans. Three quarters of the committed funding never left the kitty. Instead of a reduction in the means, this will now lead to an increase, which is a little bizarre, to say the least. It makes no sense to budget for even higher amounts if the absorption capacity remains restricted and the Commission delegations are understaffed.
It would be far more preferable if the European Union were to show its solidarity with the Mediterranean countries by opening up its markets more, not only for products from industry, but also for those from agriculture and horticulture. We have a very long way to go before a free-trade area is established.
The economies of the partner countries are still very vulnerable. Their mutual trade is still being restricted and has protectionism written all over it. Additionally, the political distrust which exists between the partners must first be dispelled.
The Barcelona Process can only succeed if the Mediterranean partners continue to work on democratisation. The human rights clauses in the Association Agreements should not remain hollow phrases. Any violations should be penalised by a drop in financial support. But if we reduce the amounts which cannot be spent anyway, then this will not make any impact whatsoever. We must bring our ambitions into line with the degree to which they can be implemented.
The question is whether the report’s many sound wishes can all be realised at the same time. It is better to do one thing which is slightly inferior than to do a great deal of things which are downright inferior. Fine words and fine budgets are not enough to guarantee stability and welfare. It is about the willingness to carry out true political reform, and this is what the Barcelona Process still lacks."@lv10
|
lpv:translated text |
"Herr talman! I Barcelonaprocessen saknades varken goda föresatser eller ekonomiska medel. Trots det har resultaten i hög grad uteblivit, och det är en stor besvikelse. Man har i en alltför stor utsträckning fört en symbolpolitik, och det finns för lite kapacitet för att genomföra planerna. Tre fjärdedelar av de pengar som hör till åtagandena har inte kunnat utnyttjas. I stället för att skära ned på medlen leder detta nu till en höjning, och det är väl ändå en smula egendomligt. Det är meningslöst att budgetera ännu högre belopp om absorberingskapaciteten är fortsatt begränsad och kommissionens delegationer inte har tillräckligt med professionell personal.
Det skulle vara långt bättre om Europeiska unionen visade sin solidaritet med Medelhavsområdet genom att i högre grad öppna sina marknader, inte endast för industriprodukter utan också för jordbruks- och trädgårdsprodukter. Vi har ännu en mycket lång väg att gå innan vi kommer fram till en frihandelszon.
Partnerländernas ekonomier är fortfarande mycket sårbara. Deras inbördes handel är fortfarande begränsad och påverkas i hög grad av protektionism. Även den politiska misstro som råder mellan partnerländerna måste först upphävas.
Barcelonaprocessen kommer endast att lyckas om partnerländerna i Medelhavsområdet går vidare med demokratiseringsarbetet. Klausulerna om mänskliga rättigheter i associeringsavtalen får inte bli en död bokstav. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna bör följas av en sänkning av det ekonomiska stödet. Men om vi sänker de belopp som ändå inte kan utnyttjas, då kommer det inte att göra något som helst intryck. Vi måste se till att våra ambitioner stämmer överens med möjligheterna att genomföra dem.
Frågan är om alla goda önskemål i betänkandet kan förverkligas samtidigt. Det är bättre att göra få saker bra än att göra många saker dåligt. Vackra ord och storslagna budgetplaner räcker inte för att skapa stabilitet och välfärd. Det handlar om viljan att genomföra verkliga politiska reformer, och den viljan saknas ännu i Barcelonaprocessen."@sv13
|
lpv:spoken text |
"Mijnheer de Voorzitter, het ontbrak het Barcelona-proces aan goede intenties noch aan financiële middelen. Toch is er weinig van terechtgekomen en dat is zeer teleurstellend. Er is teveel symboolpolitiek gevoerd en te weinig capaciteit om de plannen uit te voeren. Driekwart van het gecommitteerde geld kon niet worden uitgegeven. In plaats van het terugschroeven van de middelen leidt dit nu tot verhoging en dat is toch wel een beetje bizar. Het heeft geen zin om nog hogere bedragen te begroten als de absorptiecapaciteit beperkt blijft en de delegaties van de Commissie onvoldoende professionele staf hebben.
Het zou veel beter zijn als de Europese Unie haar solidariteit met de Middellandse-Zeelanden laat blijken door haar markten meer open te stellen, niet alleen voor industrieproducten maar ook voor die uit de land- en tuinbouw. Voor het bereiken van een vrijhandelszone is nog een zeer lange weg te gaan.
De economieën van de partnerlanden zijn nog zeer kwetsbaar. Hun onderlinge handel is nog beperkt en staat bol van protectionisme. Ook het politieke wantrouwen tussen de partners onderling moet eerst worden opgeheven.
Het Barcelona-proces kan alleen maar slagen als de mediterrane partners verder democratiseren. De mensenrechtenclausules in de associatieakkoorden mogen geen dode letter blijven. Op de schendingen zou verlaging van de financiële steun moeten volgen. Maar als wij de bedragen verlagen die toch al niet kunnen worden uitgegeven, dan zal dat geen enkele indruk maken. Wij moeten onze ambities in overeenstemming brengen met de uitvoerbaarheid.
De vraag is of de vele goede wensen uit het verslag allemaal tegelijk kunnen worden verwezenlijkt. Beter iets minder goed doen dan veel slecht. Mooie woorden en mooie begrotingen zijn niet genoeg voor stabiliteit en welvaart. Het gaat om de bereidheid tot echte politieke hervormingen en daaraan ontbreekt het nog in het Barcelona-proces."@nl2
|
lpv:translated text |
"Κύριε Πρόεδρε, από τη διαδικασία της Βαρκελώνης δεν έλειψαν ούτε οι καλές προθέσεις ούτε τα οικονομικά μέσα. Παρ' όλα αυτά, τα αποτελέσματά της ήταν πενιχρά, γεγονός ιδιαίτερα απογοητευτικό. Έγιναν πάρα πολλές συμβολικές πολιτικές κινήσεις ενώ ελάχιστο δυναμικό δημιουργήθηκε προκειμένου να εκτελεστούν τα διάφορα σχέδια. Τρία τέταρτα των πόρων που δεσμεύτηκαν δεν μπόρεσαν να διατεθούν. Αντί όμως τώρα να μειώνονται οι πόροι, καταλήγουμε σε αύξησή τους, γεγονός που θεωρώ κάπως περίεργο. Δεν έχει νόημα να διατίθενται όλο και περισσότερα ποσά εφόσον η απορροφητικότητα παραμένει χαμηλή και οι αντιπροσωπείες της Ευρωπαϊκής Επιτροπής δεν διαθέτουν επαρκή στελέχωση.
Θα ήταν πολύ καλύτερο εάν η Ευρωπαϊκή Ένωση εξέφραζε την αλληλεγγύη της με τις χώρες της Μεσογείου ανοίγοντας περισσότερο της αγορές της, όχι μόνο για τα βιομηχανικά προϊόντα τους αλλά και για τα οπωροκηπευτικά και άλλα γεωργικά προϊόντα. Μένουν πάρα πολλά να γίνουν προκειμένου να καταλήξουμε σε μία ζώνη ελεύθερου εμπορίου.
Οι οικονομίες των χωρών εταίρων παραμένουν ιδιαίτερα ευπαθείς. Το αμοιβαίο εμπόριο των χωρών αυτών είναι ακόμα περιορισμένο και διαπνέεται από έντονο προστατευτισμό. Θα πρέπει επίσης να αντιμετωπιστεί πρώτα από όλα η αμοιβαία πολιτική καχυποψία μεταξύ των εταίρων.
Η διαδικασία της Βαρκελώνης μπορεί να επιτύχει τότε μόνον εφόσον οι μεσογειακές χώρες εταίροι εκδημοκρατιστούν περισσότερο. Οι ρήτρες περί ανθρωπίνων δικαιωμάτων στις συμφωνίες σύνδεσης δεν θα πρέπει να παραμείνουν κενό γράμμα. Οι παραβιάσεις των ανθρωπίνων δικαιωμάτων θα πρέπει να έχουν σαν συνέπεια τη μείωση της οικονομικής στήριξης που παρέχεται στις χώρες αυτές. Εάν ωστόσο μειώνουμε ποσά τα οποία έτσι και αλλιώς δεν μπορούσαν να διατεθούν, δεν πρόκειται να εντυπωσιαστεί κανείς. Θα πρέπει οι φιλοδοξίες μας να είναι ανάλογες με την εφικτότητα της χρηματοδότησης που παρέχουμε.
Το ερώτημα είναι εάν μπορούν να πραγματοποιηθούν συγχρόνως όλες αυτές οι καλές ευχές που περιλαμβάνει η έκθεση. Καλύτερα κάτι λιγότερο αλλά καλό παρά το πολύ και κακό. Τα ωραία λόγια και η επιδαψίλευση πόρων δεν αρκούν προκειμένου να εξασφαλιστεί σταθερότητα και ευημερία. Το ζητούμενο είναι να υπάρχει η βούληση για πραγματικές πολιτικές μεταρρυθμίσεις, βούληση η οποία απουσιάζει ακόμα από τη διαδικασία της Βαρκελώνης."@el8
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Van den Bos (ELDR )."2,2,12
|
lpv:translated text |
"Mr President, the Barcelona Process was not lacking in good intentions or financial resources. Despite this, the outcome was meagre, which is very disappointing. There was too much gesture politics going on and too little capacity to carry out the plans. Three quarters of the committed funding never left the kitty. Instead of a reduction in the means, this will now lead to an increase, which is a little bizarre, to say the least. It makes no sense to budget for even higher amounts if the absorption capacity remains restricted and the Commission delegations are understaffed.
It would be far more preferable if the European Union were to show its solidarity with the Mediterranean countries by opening up its markets more, not only for products from industry, but also for those from agriculture and horticulture. We have a very long way to go before a free-trade area is established.
The economies of the partner countries are still very vulnerable. Their mutual trade is still being restricted and has protectionism written all over it. Additionally, the political distrust which exists between the partners must first be dispelled.
The Barcelona Process can only succeed if the Mediterranean partners continue to work on democratisation. The human rights clauses in the Association Agreements should not remain hollow phrases. Any violations should be penalised by a drop in financial support. But if we reduce the amounts which cannot be spent anyway, then this will not make any impact whatsoever. We must bring our ambitions into line with the degree to which they can be implemented.
The question is whether the report’s many sound wishes can all be realised at the same time. It is better to do one thing which is slightly inferior than to do a great deal of things which are downright inferior. Fine words and fine budgets are not enough to guarantee stability and welfare. It is about the willingness to carry out true political reform, and this is what the Barcelona Process still lacks."@en3
|
lpv:translated text |
"(NL) Señor Presidente, no faltaban ni buenas intenciones ni recursos financieros en el proceso de Barcelona. Sin embargo, se han conseguido pocos logros, hecho que resulta muy decepcionante. Se ha seguido una política demasiado simbólica y existe muy poca capacidad a la hora de ejecutar los planes. Tres cuartos del dinero comprometido no se ha podido gastar. Esto da lugar ahora a un aumento de los medios en vez de a una reducción de los mismos, y esto resulta un poco extraño. No tiene sentido presupuestar cantidades todavía más elevadas si la capacidad de absorción continúa limitada y las delegaciones de la Comisión no cuentan con suficiente personal.
Sería mucho mejor que la Unión Europea mostrara su solidaridad con los países mediterráneos abriendo más sus mercados, no sólo para los productos industriales, sino también para los productos agrícolas y hortícolas. Aún queda por recorrer un largo camino antes de que se consiga establecer una zona de libre comercio.
Las economías de los países asociados son todavía muy vulnerables. Sus intercambios comerciales son limitados y están plagados de proteccionismo. Así mismo, debe desaparecer primero la mutua desconfianza política que existe entre los socios.
El proceso de Barcelona tan sólo puede tener éxito si los socios mediterráneos se democratizan más. Las cláusulas en materia de derechos humanos que figuran en los acuerdos de asociación no deben continuar siendo letra muerta. A las violaciones, debería seguirles una disminución del apoyo financiero. No obstante, si reducimos las cantidades que, de todas formas, no podemos gastar, esto no tendrá ningún efecto. Debemos conciliar nuestras ambiciones con la ejecutabilidad.
La cuestión es si los numerosos buenos deseos que recogen los informes pueden realizarse todos al mismo tiempo. Es mejor hacer algo menos bien que hacer mucho, pero mal. Las palabras y los presupuestos bonitos no bastan para lograr la estabilidad y la riqueza. Se trata de la disposición para efectuar verdaderas reformas políticas y ésta no está todavía presente en el proceso de Barcelona."@es12
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"Van den Bos (ELDR )."2,2,12
|
lpv:translated text |
"Senhor Presidente, ao processo de Barcelona não faltaram boas intenções nem meios financeiros. No entanto, pouco foi realizado, o que é deveras lamentável. Fez-se demasiada política simbólica e não houve capacidade suficiente para executar os projectos. Uma terça parte dos meios financeiros orçamentados não pôde ser utilizada. Em vez de uma redução dos meios, isso conduz agora a um aumento, o que é realmente um pouco bizarro. Não faz sentido orçamentar montantes ainda mais elevados se a capacidade de absorção permanecer limitada e as delegações da Comissão não dispuserem de profissionais em número suficiente.
Seria de longe preferível que a União Europeia demonstrasse a sua solidariedade aos países mediterrânicos abrindo-lhes os seus mercados, não só para os produtos industriais, mas também para os produtos agrícolas e hortícolas. Para se chegar a uma zona de comércio livre, temos ainda um caminho muito longo pela frente.
As economias dos países parceiros são ainda muito vulneráveis. As relações comerciais mútuas encontram-se aí ainda pouco desenvolvidas e estão sujeitas a um proteccionismo particularmente intenso. Também a desconfiança política entre eles terá, antes de mais, de ser abolida.
O processo de Barcelona só poderá ser bem sucedido se os parceiros mediterrânicos se democratizarem mais. As cláusulas relativas aos direitos humanos consignadas nestes acordos de associação não podem permanecer letra morta. As violações dessas cláusulas deviam dar azo a uma redução do apoio financeiro. Porém, se reduzirmos as verbas que, já em si, não podem ser utilizadas, essa medida não causará qualquer impacto. Temos de conciliar as nossas ambições com a sua exequibilidade.
A questão reside em saber se os muitos louváveis desejos expressos no relatório poderão ser todos realizados em simultâneo. É preferível fazer uma coisa menos bem do que muitas coisas mal. Lindas palavras e belos orçamentos não bastam para alcançar a estabilidade e o bem-estar. Para isso, é necessário que haja vontade de introduzir verdadeiras reformas políticas, vontade essa que não existe ainda no processo de Barcelona."@pt11
|
lpv:translated text |
"Herr Präsident! Dem Barcelona-Prozess fehlte es weder an guten Absichten noch an finanziellen Mitteln. Dennoch ist nichts Nennenswertes dabei herausgekommen, und das finde ich doch sehr enttäuschend. Zu viel an Symbolen ausgerichtete Politik und zu wenig Kapazität bei der Ausführung der Projekte. Drei Viertel der bereitgestellten Gelder konnten nicht ausgegeben werden. Statt einer Kürzung der Mittel bekommen wir nun eine Aufstockung, und das mutet schon einigermaßen seltsam an. Es macht keinen Sinn, noch höhere Beträge in den Haushalt einzustellen, wenn die Aufnahmefähigkeit begrenzt bleibt und die Kommissionsdelegationen mit nicht hinreichend geschultem Personal besetzt sind.
Weitaus besser wäre es, die Europäische Union bekundete ihre Solidarität mit den Mittelmeerländern, indem sie ihre Märkte stärker öffnet, und zwar nicht nur für gewerbliche Erzeugnisse, sondern auch für Agrarprodukte sowie Obst und Gemüse. Bis zur Schaffung einer Freihandelszone ist es noch ein sehr weiter Weg.
Die Wirtschaften der Partnerländer sind noch immer recht schwach. Ihre Handelsbeziehungen sind noch beschränkt und strotzen vor Protektionismus. Ebenso muss zunächst das politische Misstrauen zwischen den Partnern überwunden werden.
Dem Barcelona-Prozess ist nur dann Erfolg beschieden, wenn die Partner im Mittelmeerraum ihren Demokratisierungsprozess weiter vorantreiben. Die Menschenrechtsklauseln in den Assoziierungsabkommen müssen mit Leben erfüllt werden. Werden sie verletzt, so ist die finanzielle Hilfe zu kürzen. Setzen wir aber bei den Mitteln, die ohnehin schon nicht ausgegeben werden können, den Rotstift an, dann wird damit überhaupt nichts erreicht. Wir müssen unsere Ambitionen und ihre Durchführbarkeit abgleichen.
Es fragt sich, ob die zahlreichen frommen Wünsche aus dem Bericht alle auf einmal in Erfüllung gehen können. Besser wäre es, weniger auf Quantität als vielmehr auf Qualität zu setzen. Wohlklingende Worte und üppig ausgestattete Budgets reichen für Stabilität und Wohlstand nicht aus. Es geht um die Bereitschaft zu wirklichen politischen Reformen, und eben daran mangelt es im Barcelona-Prozess noch."@de7
|
lpv:translated text |
"Signor Presidente, il processo di Barcellona non difettava né di buone intenzioni né di mezzi finanziari. Eppure, con nostra grande delusione, i suoi risultati sono stati alquanto scarsi. Ci si è concentrati troppo su una politica fatta di simboli e troppo poco sulla capacità concreta di dare attuazione ai progetti. Tre quarti delle somme stanziate non si sono potute spendere, ma questo fatto, invece di comportare una riduzione dei fondi, sta determinando al contrario un loro aumento, il che appare quanto meno bizzarro. Non ha senso infatti iscrivere a bilancio importi ancora maggiori se poi la capacità di assorbimento resta limitata e le delegazioni della Commissioni non hanno un numero sufficiente di collaboratori professionalmente qualificati.
Sarebbe molto meglio se l’Unione europea testimoniasse la sua solidarietà ai paesi del Mediterraneo aprendo maggiormente i propri mercati, e non solo ai prodotti industriali, ma anche a quelli agricoli e orticoli. C’è ancora un lungo cammino da percorrere prima di giungere alla creazione di una zona di libero scambio.
Le economie dei paesi
sono ancora molto vulnerabili. I loro scambi commerciali reciproci sono tuttora limitati e all’insegna del protezionismo. Si dovrà altresì superare la diffidenza che permea i loro rapporti politici.
Il processo di Barcellona potrà avere successo soltanto se i nostri
del Mediterraneo compiranno progressi sulla strada della democrazia. Le clausole sul rispetto dei diritti umani contenute negli accordi di associazione non devono restare lettera morta. In caso di loro violazione, dovrà essere possibile ridurre di conseguenza gli aiuti finanziari. Ma se noi riduciamo gli importi che comunque non possono essere spesi, non se ne accorgerà nessuno. Dobbiamo adeguare le nostre ambizioni alla capacità concreta di realizzare i progetti.
L’interrogativo è se sia possibile tradurre in pratica contemporaneamente tutte le buone intenzioni contenute nella relazione, che sono tante. E’ meglio fare un po’ meno e bene, che fare tanto e male. Belle parole e stanziamenti generosi non bastano per creare stabilità e benessere; occorre piuttosto la disponibilità ad attuare vere riforme politiche, ed è proprio questo ciò che manca ancora oggi nel processo di Barcellona."@it9
|
lpv:unclassifiedMetadata | |
lpv:translated text |
"Monsieur le Président, le processus de Barcelone ne manquait ni de bonnes intentions ni de moyens financiers. Pourtant, il a abouti à peu de résultats, ce qui est très décevant. La politique symbolique y a joué un rôle trop important et les capacités sont insuffisantes pour exécuter les plans. Trois quarts des fonds engagés n'ont pu être affectés. Par conséquent, au lieu d'être ramenés à leur niveau antérieur, les moyens sont augmentés, ce qui est tout de même quelque peu bizarre. Il est absurde d'inscrire des montants encore plus importants au budget si la capacité d'absorption reste limitée et si les délégations de la Commission ne disposent pas de suffisamment de personnel qualifié.
Il serait hautement préférable que l'Union européenne manifeste sa solidarité avec les pays de la Méditerranée en ouvrant davantage ses marchés, non seulement pour les produits industriels mais également pour ceux issus de l'agriculture et de l'horticulture. La route nous séparant d'une zone de libre-échange est encore très longue.
Les économies des pays partenaires sont encore très vulnérables. Leurs activités commerciales mutuelles sont encore limitées et fortement empreintes de protectionnisme. Il convient aussi, avant tout, de dissiper la méfiance existant sur le plan politique entre les partenaires eux-mêmes.
Le processus de Barcelone ne peut réussir que si les partenaires méditerranéens poursuivent leur démocratisation. Les clauses relatives aux droits de l'homme dans les accords d'association ne peuvent rester lettre morte. Les violations devraient résulter en une diminution de l'aide financière. Mais si nous diminuons des fonds qui ne peuvent de toute façon pas être affectés, l'impression créée sera nulle. Nous devons aligner nos ambitions sur ce qu'il est possible de faire dans la pratique.
La question qui se pose est de savoir si les nombreux souhaits positifs du rapport peuvent tous être concrétisés en même temps. Il vaut mieux faire peu et bien que beaucoup et mal. Les belles paroles et les beaux budgets ne suffisent pas pour apporter la stabilité et la prospérité. Ce qu'il faut, c'est une volonté de mener à bien de véritables réformes politiques. Or, c'est ce qui fait toujours défaut dans le processus de Barcelone."@fr6
|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20010131.4.3-078"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spokenAs |
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples