Local view for "http://purl.org/linkedpolitics/eu/plenary/2000-10-03-Speech-2-051"
Predicate | Value (sorted: default) |
---|---|
rdf:type | |
dcterms:Date | |
dcterms:Is Part Of | |
dcterms:Language | |
lpv:document identification number |
"en.20001003.2.2-051"4
|
lpv:hasSubsequent | |
lpv:speaker | |
lpv:spoken text |
"Arvoisa puhemies, kunnioitettu komission puheenjohtaja Prodi, kuten tässä salissa on jo useaan kertaan todettu, perusoikeuskirja on aidon demokraattisen yhteistyön lopputulos. Sitä työstivät edustajat sekä omasta parlamentistamme että kansallisista parlamenteista ja hallituksista. Tämä yhteistyö tuotti epäilyksistä huolimatta erinomaisen lopputuloksen. Voikin kysyä, tulisiko tätä menestyksellistä yhteistyömallia jatkaa tulevaisuudessakin?
Lukuisat kansalaiset kokevat Euroopan unionin etäiseksi ja byrokraattiseksi. Kansalaisten epäluulot unionia kohtaan on otettava vakavasti. Meidän tulee kiinnittää erityistä huomiota kansalaisten ja unionin toimielinten välisiin suhteisiin. Olenkin sen vuoksi erittäin iloinen, että perusoikeuskirjassa korostetaan avoimuuden periaatetta, vaikka se voisi olla mukana vieläkin painokkaammin.
Huolimatta tänäänkin tässä salissa esitetyistä vaatimuksista näyttää siltä, että perusoikeuskirjasta ei ole tulossa oikeudellisesti sitovaa, vaan ainoastaan poliittinen julistus. Käyttämäni ilmaisu "ainoastaan" voidaan kuitenkin kyseenalaistaa, sillä uskon, että huolimatta julistuksenomaisesta luonteesta EY-tuomioistuin tulee oikeuskäytännössään soveltamaan perusoikeuskirjan artikloja itseään sitovina periaatteina, joiden kanssa tuomioistuimen tulkinnan on luonnollisesti oltava sopusoinnussa. Tätä kautta niistä muodostuu pikkuhiljaa myös
oikeudellisesti sitovia oikeusnormeja.
Perusoikeuskirja on osoituksena siitä, että unioni kantaa vastuuta ja huolta ihmisoikeuksista. Jotta ihmisoikeuksien toteutumista voidaan kuitenkin valvoa myös käytännössä, unionilla on oltava olemassa selvät säännöt mahdollisista sanktiomekanismeista jäsenvaltioita vastaan. Tällä hetkellä neuvosto pohtii tällaisten mekanismien sisällyttämistä 7 artiklaan. Menettelyistä sopiminen sinänsä on hyvä asia, mutta on huolehdittava siitä, että järjestelmää ei voida käyttää poliittisena lyömäaseena. Vanhan suomalaisen viisauden mukaan asiat pitää ensin tutkia ja sitten vasta hutkia. Tällä hetkellä pidän uhkaavana sitä, että jos Belgian hallituksen esitys toteutuisi näiden sanktiomekanismien osalta, niin ensin hutkittaisiin ja sitten vasta tutkittaisiin. Toivon, että sanktiomekanismeja vielä pohditaan ennen Biarritzin ja Nizzan huippukokouksia."@fi5
|
lpv:spokenAs | |
lpv:translated text |
"Hr. formand, kære kommissionsformand Prodi, som det allerede adskillige gange er blevet konstateret her i salen, er chartret om de grundlæggende rettigheder resultatet af et ægte demokratisk samarbejde. Repræsentanter såvel fra Europa-Parlamentet som fra de nationale parlamenter og regeringer har arbejdet på det. Dette samarbejde førte på trods af betænkeligheder til et fortrinligt resultat. Man kunne spørge, om man ikke også i fremtiden burde fortsætte denne succesrige samarbejdsmodel.
Talrige borgere oplever Den Europæiske Union som fjern og bureaukratisk. Borgernes mistillid til Unionen bør tages alvorligt. Vi må rette særlig opmærksomhed mod forholdet mellem de nationale og Unionens institutioner. Jeg var derfor også meget glad for, at man i chartret om de grundlæggende rettigheder understreger åbenhedsprincippet, også selv om det kunne være betonet endnu mere.
På trods af de krav, der også i dag er fremsat her i salen, ser det ikke ud til, at chartret om de grundlæggende rettigheder bliver juridisk bindende, men at det udelukkende bliver en politisk erklæring. Man kan dog stille spørgsmålstegn ved det udtryk, jeg anvender, "udelukkende", da jeg tror, at EF-Domstolen på trods af denne karakter af en erklæring i sin retspraksis vil tillempe artiklerne fra chartret om de grundlæggende rettigheder for sig selv som forpligtende principper, som Domstolens fortolkning naturligvis skal være i overensstemmelse med. Herigennem vil der stille og roligt opstå også de facto juridisk forpligtende retlige normer.
Chartret om de grundlæggende rettigheder er et bevis på, at Unionen påtager sig ansvar og omsorg for menneskerettighederne. For at man også i praksis kan overvåge overholdelsen af menneskerettighederne, skal Unionen have opstillet klare regler for mulige sanktionsmekanismer over for medlemslandene. I øjeblikket overvejer Rådet indføjelsen af sådanne mekanismer i artikel 7. En aftale om procedurer er i sig selv en god ting, men man må sørge for, at systemet ikke kan anvendes som politisk slagvåben. Ifølge en gammel finsk talemåde skal man først beviser skaffe og kun siden straffe. I øjeblikket synes jeg, der er risiko for, at hvis den belgiske regerings forslag vedrørende sanktionsmekanismerne gennemføres, vil man først straffe og derefter undersøge. Jeg håber, at man vil overveje sanktionsmekanismerne yderligere inden topmøderne i Biarritz og Nice."@da1
"(
) Herr Präsident, sehr verehrter Herr Prodi, wie bereits mehrfach in diesem Hause festgestellt wurde, ist die Grundrechtecharta das Ergebnis echter demokratischer Zusammenarbeit, an der Vertreter sowohl unseres Parlaments als auch nationaler Parlamente und Regierungen beteiligt waren. Diese Zusammenarbeit brachte trotz aller Zweifel ein ausgezeichnetes Ergebnis. Man könnte ebenso die Frage stellen, ob dieses erfolgreiche Modell der Zusammenarbeit nicht auch in Zukunft fortgesetzt werden sollte.
Viele Bürgerinnen und Bürger meinen, die Europäische Union sei weit entfernt und bürokratisch. Die Zweifel, die die Bürger gegenüber der Union hegen, müssen ernst genommen werden. Wir müssen den Beziehungen zwischen den Bürgern und den Institutionen der Union besondere Aufmerksamkeit schenken. Deshalb freut es mich auch sehr, dass die Grundrechtecharta das Prinzip der Transparenz betont, obgleich das auch noch stärker im Vordergrund stehen könnte.
Ungeachtet der auch heute hier in diesem Haus gestellten Forderungen scheint die Grundrechtecharta kein rechtsverbindliches Dokument, sondern lediglich eine politische Erklärung zu werden. Der von mir benutzte Terminus „lediglich“ kann jedoch als fraglich angesehen werden, denn ich glaube, dass trotz ihres Charakters, eine Erklärung zu sein, der Europäische Gerichtshof die Artikel der Grundrechtecharta in seiner Rechtsprechung als rechtsverbindliche Prinzipien anwenden wird, mit denen die Auslegung eines Urteils natürlich in Einklang stehen muss. Daher werden sie auch
zu rechtsverbindlichen Normen.
Die Grundrechtecharta ist ein Ausdruck dafür, dass die Union Verantwortung und Sorge für die Grundrechte trägt. Damit die Umsetzung der Menschenrechte jedoch auch praktisch überwacht werden kann, müssen der Union eindeutige Regelungen über mögliche Sanktionsmechanismen gegenüber den Mitgliedstaaten zur Verfügung stehen. Der Rat prüft zur Zeit, inwieweit diese Mechanismen in Artikel 7 Eingang finden. Die Verständigung über die Verfahren ist an sich gut, aber es muss dafür Sorge getragen werden, dass das System nicht als politische Schlagwaffe benutzt werden kann. Eine alte finnische Weisheit besagt, dass die Dinge zuerst geprüft und dann erst besiegelt werden sollen. Derzeit halte ich es für bedenklich, dass zuerst besiegelt und dann erst geprüft wird, wenn sich der Vorschlag der belgischen Regierung in Bezug auf die Sanktionsmechanismen durchsetzt. Ich hoffe, dass diese noch vor den Gipfeltreffen in Biarritz und Nizza erörtert werden."@de7
"Κυρία Πρόεδρε, κύριε Prodi, Πρόεδρε της Επιτροπής, όπως έχουμε πει πολλές φορές στην αίθουσα αυτή, ο Χάρτης των Θεμελιωδών Δικαιωμάτων είναι το τελικό αποτέλεσμα μιας αληθινής δημοκρατικής συνεργασίας. Καταρτίσθηκε από τους εκπροσώπους του Κοινοβουλίου μας και των εθνικών κοινοβουλίων και κυβερνήσεων. Αυτή η συνεργασία έδωσε ένα έξοχο αποτέλεσμα, παρά τις αμφιβολίες. Μπορούμε λοιπόν να αναρωτηθούμε μήπως πρέπει να συνεχιστεί και στο μέλλον αυτό το επιτυχές πρότυπο συνεργασίας.
Πολλοί πολίτες θεωρούν την Ευρωπαϊκή Ένωση απόμακρη και γραφειοκρατική. Η δυσπιστία τους πρέπει να ληφθεί σοβαρά υπόψη. Πρέπει να δώσουμε ιδιαίτερη προσοχή στις σχέσεις μεταξύ των πολιτών και των οργάνων της Ένωσης. Γι’ αυτό χαίρομαι πολύ που στον Χάρτη των Θεμελιωδών Δικαιωμάτων τονίζεται η αρχή της διαφάνειας, αν και αυτό θα μπορούσε να γίνει με ακόμα πιο αποφασιστικό τρόπο.
Παρά τις απαιτήσεις που παρουσιάστηκαν σήμερα στην αίθουσα, φαίνεται ότι ο Χάρτης των Θεμελιωδών Δικαιωμάτων δεν πρέπει να είναι νομικά δεσμευτικός, αλλά να αποτελεί μόνο πολιτική δήλωση. Η έκφραση μου ‘μόνο’ μπορεί να αμφισβητηθεί, διότι πιστεύω ότι, παρά τον χαρακτήρα της δήλωσης, το Ευρωπαϊκό Δικαστήριο θα χρησιμοποιήσει στη νομολογία του τα άρθρα του Χάρτη των Θεμελιωδών Δικαιωμάτων ως δεσμευτικές αρχές,, με τις οποίες η ερμηνεία του θα πρέπει φυσικά να εναρμονισθεί. Κατ’ αυτόν τον τρόπο, θα καταστούν προοδευτικά κανόνες δικαίου και οι κανόνες αυτοί θα είναι εκ των πραγμάτων δεσμευτικοί.
Ο Χάρτης των Θεμελιωδών Δικαιωμάτων είναι η απόδειξη της υπευθυνότητας και της προσοχής της Ένωσης για τα ανθρώπινα δικαιώματα. Για να μπορεί να ελέγχει τον σεβασμό των ανθρωπίνων δικαιωμάτων και στην πράξη, η Ένωση πρέπει να διαθέτει έναν σαφή κανονισμό σχετικά με τους μηχανισμούς κυρώσεων κατά των κρατών μελών. Αυτή τη στιγμή το Συμβούλιο εξετάζει τη συμπερίληψη τέτοιων μηχανισμών στο άρθρο 7. Είναι καλό να συμφωνήσουμε για τις διαδικασίες αυτές, αλλά πρέπει να εξασφαλίσουμε ότι αυτό το σύστημα δεν θα μπορέσει να χρησιμοποιηθεί ως πολιτικό όπλο. Όπως λεει μια παλιά φινλανδική παροιμία, πρέπει να εξετάσουμε πρώτα καλά τα πράγματα πριν φτάσουμε στα μαχαίρια. Τώρα που πρόκειται να υιοθετηθεί η πρόταση της βελγικής κυβέρνησης για αυτούς τους μηχανισμούς κυρώσεων, διατρέχουμε κατά τη γνώμη μου τον κίνδυνο να χτυπήσουμε προτού να εξετάσουμε. Ελπίζω να μελετηθούν και άλλο αυτοί οι μηχανισμοί κυρώσεων πριν από τις Συνόδους Κορυφής του Μπιαρρίτς και της Νίκαιας."@el8
"Mr President, Mr Prodi, as has often been said in this House, the Charter of Fundamental Rights is the end result of genuine democratic cooperation. Representatives from both our own parliament and national parliaments and governments worked on it. This cooperation produced an excellent result, in spite of some misgivings. We might ask whether this model of successful cooperation should be continued in the future?
Many of our citizens feel the European Union is distant and bureaucratic. Their distrust of the Union must be taken seriously. We have to pay particular attention to relations between the people and the Union’s institutions. For that reason, I am very glad that the Charter on Fundamental Rights emphasises the principle of transparency, although it could still be put in stronger terms.
Despite the demands made here today in this House, it would appear that the Charter is not going to be made legally binding, but is merely to be a political declaration. I use the word ‘merely’, although I believe that, despite its declaratory nature, the EC Court will have to apply the Articles of the Charter in their judicial practices as self-binding principles, with which the interpretation of the court must naturally be in harmony. In this way they will gradually become
legally binding legal norms.
The Charter is an indication that the Union bears a responsibility for and cares about human rights. For the implementation of human rights to be monitored in practice also, however, the Union must have clear rules regarding possible sanction mechanisms to be used against Member States. At present, the Council is talking about incorporating such mechanisms in Article 7. An agreement on procedures in itself is a good thing, but we must make sure that the system cannot be used as a political weapon. According to ancient Finnish wisdom, you should examine a person first before hitting him. At present I feel there is a danger that if the proposal by the Belgian Government on these sanction mechanisms were to be implemented, we would be hitting first and examining only afterwards. I hope that the sanction mechanisms will be discussed further before the summits at Biarritz and Nice."@en3
"(FI) Señor Presidente, distinguido Presidente de la Comisión, Sr. Prodi, como ya se ha indicado repetidas veces en esta Asamblea, la Carta de los Derechos Fundamentales es el resultado final de una aunténtica colaboración democrática. Esta Carta ha sido elaborada tanto por representantes de nuestro propio Parlamento, como por representantes de los Parlamentos y de los Gobiernos nacionales. Esta cooperación ha dado un espléndido resultado, a pesar de las dudas suscitadas. Se podría muy bien preguntar: ¿deberíamos seguir usando este exitoso método de convención también en el futuro?
Un gran número de ciudadanos encuentra a la Unión Europea lejana y burocrática. Debemos tomar en serio los recelos de los ciudadanos para con la Unión. Debemos prestar especial atención a las relaciones entre los ciudadanos y los órganos de la Unión. Me produce una gran alegría que la Carta de los Derechos Fundamentales subraye el principio de transparencia, si bien éste podría haber tenido una presencia más contundente.
Pese a las exigencias que se han expuesto hoy también en esta Asamblea, parece ser que la Carta de los Derechos Fundamentales no será jurídicamente vinculante, sino que será únicamente una proclamación política. Sin embargo, esta expresión que uso, ”únicamente”, puede ser puesta en tela de juicio, puesto que yo creo que, a pesar de su carácter de proclamación, el Tribunal de Justicia de la CE tendrá que aplicar en sus procedimientos judiciales los artículos de la Carta de los Derechos Fundamentales como principios vinculantes para el propio Tribunal, principios con los cuales deben concordar, obviamente, las interpretaciones jurídicas del mismo. Por esta vía, estos principios se irán convirtiendo poco a poco en normas de derecho que sean jurídicamente vinculantes también
.
La Carta de los Derechos Fundamentales es una prueba de que la Unión asume la responsabilidad y la preocupación por los derechos humanos. Sin embargo, y con el fin de poder ejercer el control sobre el cumplimiento de los derechos humanos también en la práctica, la Unión debe contar con normas claras sobre los mecanismos de las posibles sanciones dirigidas a los Estados miembros. En estos momentos, el Consejo está considerando la inclusión de este tipo de macanismos en el artículo 7. En sí, es positivo llegar a un acuerdo sobre los procedimientos, pero debemos encargarnos de que este sistema no sea susceptible de ser usado como arma política. Según un antiguo proverbio finlandés, primero hay que considerar el asunto, y sólo después echar mano a las riendas. Hoy por hoy, en caso de llevarse a cabo la propuesta del Gobierno belga relativa a estos mecanismos de sanción, creo que existe el peligro de que primero tomemos las riendas, y sólo luego examinemos el asunto. Espero que se reflexione aún sobre los mecanismos de sanción antes de celebrarse las Cumbres de Biarritz y Niza."@es12
"Madame la Présidente, Monsieur le Président de la Commission Prodi, comme il a été constaté maintes fois au sein de cette Assemblée, la Charte des droits fondamentaux est le résultat final d'une véritable coopération démocratique. Elle a été élaborée par les représentants de notre Parlement et des parlements et des gouvernements nationaux. Cette coopération a donné un résultat excellent en dépit des doutes. On peut donc se demander s'il ne faudrait pas poursuivre à l'avenir ce modèle de coopération fructueux.
De nombreux citoyens trouvent que l'Union européenne est distante et bureaucratique. Il faut prendre leur méfiance au sérieux. Nous devons être particulièrement attentifs aux rapports entre les citoyens et les institutions de l'Union. Pour cette raison, je suis très contente que la Charte des droits fondamentaux souligne le principe de transparence, quoiqu'elle puisse le faire de façon plus résolue encore.
Malgré les exigences présentés aujourd'hui même dans cette salle, il semble que la Charte des droits fondamentaux ne doive pas impliquer une contrainte juridique mais qu'il s'agisse seulement d'une déclaration politique. J'utilise le mot "seulement", qui peut être remis en question. En effet, je crois que malgré la nature de la déclaration, la Cour de justice appliquera dans sa jurisprudence les articles de la Charte des droits fondamentaux à titre de principes qui l'engagent et avec lesquels l'interprétation de la Cour doit naturellement s'harmoniser. De cette façon, ils deviendront progressivement des normes de justice et ces normes seront de facto juridiquement contraignantes.
La Charte des droits fondamentaux est la preuve que l'Union se préoccupe et se sent responsable des droits de l'homme. Pour que l'on puisse veiller à l'application des droits de l'homme dans la pratique également, l'Union doit posséder un règlement explicite sur les éventuels mécanismes de sanction envers les États membres. À l'heure actuelle, le Conseil est en train d'examiner l'inclusion de tels mécanismes dans l'article 7. Trouver un accord relatif aux procédés est une bonne chose en soi, mais il faut veiller à ce que ce système ne puisse pas servir de force de frappe politique. Selon un vieil adage finlandais, il faut enquêter à fond avant de sévir. En ce moment, si la proposition du gouvernement belge devait être adoptée pour ces mécanismes de sanction, on courrait selon moi le risque de sévir avant d'enquêter. J'espère que l'on reconsidérera encore ces mécanismes de sanction avant les sommets de Biarritz et de Nice."@fr6
"Signor Presidente, signor Presidente della Commisione Prodi, come già più volte ripetuto in questa sala, la Carta dei diritti fondamentali è il risultato di un'autentica cooperazione democratica. Essa è opera dei deputati del nostro Parlamento, nonché dei parlamenti e dei governi nazionali. Nonostante la diffidenza, tale cooperazione ha dato risultati eccellenti. E' perciò opportuno chiedersi se tale valido modello di cooperazione non debba essere continuato anche in futuro.
Per numerosi cittadini l'Unione europea è lontana e burocratica ed è necessario prendere sul serio tale loro diffidenza e attribuire un'attenzione particolare alle relazioni fra i cittadini e le istituzioni comuntarie. Mi compiaccio davvero che la Carta dei diritti fondamentali sottolinei il principio della trasparenza, che potrebbe essere maggiormente presente.
Nonostante le richieste formulate anche oggi in questa sala, a quanto pare la Carta dei diritti fondamentali non sarà giuridicamente vincolante, ma soltanto una dichiarazione politica. La parola 'soltanto', che ho utilizzato, può essere messa in questione, credo infatti che nonostante si tratti di una dichiarazione, la Corte di giustizia delle Comunità europee applicherà nella propria giurisprudenza articoli della Carta in qualità di principi per essa vincolanti e coi i quali le sue interpretazioni devono essere in armonia. In tal modo essi daranno via via luogo a norme giuridiche vincolanti anche
.
La Carta dei diritti fondamentali è prova del fatto che l'Unione si sente responsabile dei diritti umani. Per sorvegliare l'applicazione dei diritti umani anche nella pratica, l'Unione deve tuttavia disporre di chiare norme quanto a eventuali regimi di sanzione contro gli Stati membri. Il Consiglio sta attualmente riflettendo sulla possibilità di inserire tali regimi nell'articolo n. 7. Un accordo sulle prassi è di per sé una cosa positiva, ma occorre vigilare affinché il regime non sia utilizzato come un'arma bianca politica. Un vecchio proverbio finlandese dice che prima è necessario analizzare le cose e poi le si può colpire. Ritengo che in questo momento la proposta del Belgio per quanto riguarda i regimi di sanzione rappresenti una minaccia: realizzarla vorrebbe dire colpire prima di analizzare. Mi auguro che i regimi di sanzione saranno oggetto di riflessione prima del Consiglio europeo di Biarritz e di quello di Nizza."@it9
"Mr President, Mr Prodi, as has often been said in this House, the Charter of Fundamental Rights is the end result of genuine democratic cooperation. Representatives from both our own parliament and national parliaments and governments worked on it. This cooperation produced an excellent result, in spite of some misgivings. We might ask whether this model of successful cooperation should be continued in the future?
Many of our citizens feel the European Union is distant and bureaucratic. Their distrust of the Union must be taken seriously. We have to pay particular attention to relations between the people and the Union’s institutions. For that reason, I am very glad that the Charter on Fundamental Rights emphasises the principle of transparency, although it could still be put in stronger terms.
Despite the demands made here today in this House, it would appear that the Charter is not going to be made legally binding, but is merely to be a political declaration. I use the word ‘merely’, although I believe that, despite its declaratory nature, the EC Court will have to apply the Articles of the Charter in their judicial practices as self-binding principles, with which the interpretation of the court must naturally be in harmony. In this way they will gradually become
legally binding legal norms.
The Charter is an indication that the Union bears a responsibility for and cares about human rights. For the implementation of human rights to be monitored in practice also, however, the Union must have clear rules regarding possible sanction mechanisms to be used against Member States. At present, the Council is talking about incorporating such mechanisms in Article 7. An agreement on procedures in itself is a good thing, but we must make sure that the system cannot be used as a political weapon. According to ancient Finnish wisdom, you should examine a person first before hitting him. At present I feel there is a danger that if the proposal by the Belgian Government on these sanction mechanisms were to be implemented, we would be hitting first and examining only afterwards. I hope that the sanction mechanisms will be discussed further before the summits at Biarritz and Nice."@lv10
"Mijnheer de Voorzitter, Commissievoorzitter Prodi, zoals in deze zaal al verscheidene malen is gezegd, is het Handvest van de grondrechten het eindresultaat van een echt democratische samenwerking. Daaraan hebben afgevaardigden van zowel ons eigen Parlement als van de nationale parlementen en regeringen gewerkt. Die samenwerking heeft ondanks de nodige twijfels een uitstekend eindresultaat opgeleverd. Men kan dan ook de vraag stellen of dit succesvolle samenwerkingsmodel ook in de toekomst wordt voortgezet.
Veel burgers ervaren de Europese Unie als ver weg en bureaucratisch. De achterdocht van de burgers ten opzichte van de Europese Unie moet serieus genomen worden. Wij moeten vooral aandacht schenken aan de verhoudingen tussen de burgers en de communautaire instellingen. Ik ben daarom ook zeer verheugd dat in het Handvest van de grondrechten het transparantiebeginsel wordt onderstreept, hoewel het nog meer nadruk zou mogen krijgen.
Ondanks de ook vandaag in deze zaal gestelde eisen lijkt het erop dat het Handvest van de grondrechten niet juridisch bindend zal zijn, maar slechts een politieke verklaring wordt. Het door mij gebruikte woord "slechts" kan men echter ter discussie stellen, want ik denk dat, ondanks dat het Handvest op een verklaring lijkt, het Europees Hof van Justitie bij zijn jurisprudentie de artikelen van het Handvest zal toepassen als verplichtende principes waarmee de interpretatie van het Hof natuurlijk in overeenstemming moet zijn. Op die manier worden ze geleidelijk ook
juridisch bindende rechtsnormen.
Het Handvest van de grondrechten toont aan dat de Europese Unie verantwoordelijkheid en zorg voor de mensenrechten draagt. Om ook in de praktijk te kunnen controleren of de mensenrechten worden gerespecteerd, moet de Unie over duidelijke regels beschikken voor mogelijke sanctiemechanismen tegen lidstaten. Momenteel overweegt de Raad dergelijke mechanismen in artikel 7 op te nemen. Het maken van afspraken over procedures is op zich een goede zaak, maar men moet ervoor zorgen dat het systeem niet als politiek wapen gebruikt kan worden. Volgens een oude Finse zegswijze moet men eerst onderzoeken alvorens te straffen. Momenteel beschouw ik het als een bedreiging dat, als het voorstel van de Belgische regering wat betreft de sanctiemechanismen wordt uitgevoerd, er eerst wordt gestraft en dan pas onderzocht. Ik hoop dat men nog voor de Top van Biarritz en de Top van Nice goed over de sanctiemechanismen na zal denken."@nl2
"Senhor Presidente, Senhor Presidente da Comissão Prodi, como nesta sala já foi várias vezes afirmado, a Carta dos Direitos Fundamentais é resultado de uma autêntica cooperação democrática. Na sua elaboração participaram os representantes quer do nosso Parlamento quer dos parlamentos e governos nacionais. Apesar das dúvidas surgidas, esta cooperação produziu um resultado final excelente. Assim sendo, posso perguntar: será que este tão bem sucedido modelo de cooperação não deveria ser também utilizado no futuro?
Muitos cidadãos consideram que a União Europeia é distante e burocrática. As dúvidas dos cidadãos em relação à União Europeia devem ser tomadas a sério. Devemos dar uma atenção especial à relação entre os cidadãos e as Instituições da União. Por isso, alegra-me bastante que a Carta dos Direitos Fundamentais acentue o princípio da transparência, embora podendo revestir-se de uma expressão ainda mais intensa.
Apesar da exigência apresentada também hoje nesta sala, parece improvável que a Carta dos Direitos Fundamentais venha a ser juridicamente vinculativa, sendo antes, e unicamente, uma declaração política. O termo "unicamente" por mim utilizado pode ser, todavia, posto em causa, porque acredito que, embora a Carta assume a forma de uma declaração, o Tribunal da Justiça da UE irá aplicar na sua jurisprudência os artigos da Carta como princípios que o vinculam e que devem naturalmente corresponder à sua interpretação. Por esta via, estes artigos transformam-se gradualmente
em normas juridicamente vinculativas.
A Carta dos Direitos Fundamentais é uma prova de que a União assume a responsabilidade sobre os direitos do Homem e se preocupa com eles. Todavia, para que o cumprimento dos direitos do Homem possa ser controlado também na prática, a União deve ter regras claras acerca de eventuais mecanismos de sanções contra os Estados-Membros. Neste momento o Conselho está a ponderar a inclusão destes mecanismos no artigo 7º. O acordo sobre os procedimentos é em si uma coisa boa, mas é preciso assegurar que este sistema não possa ser utilizado, num sentido negativo, para fins políticos. Segundo a antiga sabedoria finlandesa, há que examinar primeiro todos os aspectos, antes de proceder à aplicação de sanções. Neste momento, considero ameaçadora a eventual aprovação da proposta do Governo belga sobre estes mecanismos de sanções, já que tal significaria que primeiro fossem aplicadas as sanções e só depois fossem examinados os factos. Espero que os mecanismos referentes a sanções sejam ainda pensados antes das Cimeiras de Biarritz e de Nice."@pt11
"Herr talman, ärade kommissionsordförande Prodi! Såsom man i denna sal flera gånger tidigare har konstaterat, är stadgan om grundläggande rättigheter ett resultat av rent demokratiskt samarbete. Stadgan bearbetades av ledamöterna från såväl vårt eget parlament som från de nationella parlamenten och regeringarna. Detta samarbete ledde trots tvivlen till ett enastående resultat. Man kan ställa frågan om man borde fortsätta tillämpa denna framgångsrika samarbetsmodell även i framtiden?
Många medborgare upplever Europeiska unionen som distant och byråkratisk. Medborgarnas misstro gentemot unionen måste tas på allvar. Vi bör fästa särskild uppmärksamhet vid relationerna mellan medborgarna och unionens organ. Därför är jag också mycket glad åt att stadgan om grundläggande rättigheter betonar öppenhetsprincipen, fastän den kunde ges ännu större utrymme.
Trots kraven som även i dag framförts här i denna sal verkar det som om stadgan om grundläggande rättigheter inte blir rättsligt bindande, utan endast en politisk förklaring. Ordet ”endast”, som jag använde, kan trots allt ifrågasättas eftersom jag tror att EG-domstolen trots sin deklarationsmässiga karaktär i sin rättspraxis kommer att tillämpa artiklarna i stadgan om grundläggande rättigheter som bindande principer, med vilka domstolens tolkningar naturligtvis måste stämma överens. Därigenom utvecklas de så småningom även
till rättsligt bindande rättsnormer.
Stadgan om grundläggande rättigheter är ett exempel på att unionen bär ansvar och omsorg för de mänskliga rättigheterna. För att iakttagandet av mänskliga rättigheter ändå skall kunna övervakas även i praktiken måste unionen ha klara regler för eventuella sanktionsmekanismer gentemot medlemsstaterna. För tillfället överväger rådet att inkludera en dylik mekanism i artikel 7. Att komma överens om själva metoderna är bra, men man måste se till att systemet inte kan användas som ett politiskt slagträ. Enligt ett gammalt finskt visdomsord skall man tänka först handla sedan. För närvarande oroar det mig att man, om man genomdriver förslaget som Belgiens regering lagt fram beträffande dessa sanktionsmekanismer, handlar först och tänker sedan. Jag hoppas att man ännu överväger sanktionsmekanismerna innan toppmötena i Biarritz och Nizza."@sv13
|
lpv:unclassifiedMetadata |
"FI"7
"Kauppi (PPE-DE )."5,7,12,7,12
"de facto"13,5,2,10,3,7,12,11,9
|
Named graphs describing this resource:
The resource appears as object in 2 triples